Nuläget för alkoholkonsumtion och skador
Narkotikaanvändning och narkotikaskador
19 april 2010
Upplägg
1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur
ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?
2. Alkoholskadeutvecklingen
3. Hur har narkotikaanvändningen förändrats och hur
set det ut i ett Europeiskt perspektiv?
4. Narkotikaskadeutvecklingen
Maude Johansson, länssamordnare för alkohol- och drogfrågor
Totalkonsumtion alkohol
12
Alkohol liter per inv 15+
10
Alkohol
8
Totalt
Vin
Starköl
Sprit
Folköl
Cider/blanddrycker
6
4
2
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Källa: SoRAD, Stockholms universitet
Uppgången beror på ökad införsel och smuggling men även av
ökning på Systembolaget
Nedgången på minskad införsel och smuggling
Alkoholmarknaden år 2008 –Systembolaget störst
men var fjärde flaska köpt i utlandet
6
Hemtillverkning
Folköl
2%
6%
Smuggling
6%
Alkohol liter per inv 15+
5
4
S
R
S
H
3
y s t e m b o la g e t
e s a n d e in fö r s e l
m u g g lin g
e m tillv e r k n in g
Resandeinförse
l
18%
Systembolaget
58%
2
1
Restauranger
10%
0
2000
2002
2004
2006
2008
Källa: SoRAD, Stockholms universitet
Maude Johansson länssamordnare
Länsstyrelsen
1
Hur mycket dricker en vuxen svensk i genomsnitt?
Totalt
Sprit
Vin
Öl
Folköl
9.7
2.2
2.9
3.5
0,7
Män
13.5
3 stora
snapsar
Ca 3 glas
vin
Ca 7
burkar
Ca 1.5 glas
Kvinnor
6.1
1 snaps
Drygt 3
glas vin
Ca 1 burk
Ca 0.5 glas
Sverige har en låg totalkonsumtionen i ett Europeiskt
perspektiv (2006)
Motsvarar/v
Källa: SoRAD, Stockholms universitet
Källa: SoRAD, Stockholms universitet
Druckit starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden
50
30
30
39
37
38
40
41
39
38
40
33
30
36
32
Procent
Procent
40
20
Pojkar
Flickor
44
38
Intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden
29
27
10
31
32
Pojkar
Flickor
30
30
25
20
10
0
1988
1991
1995
1998
2002
2005
2008
0
2002
Undersökningsår
Källa: Ung i Värmland, Karlstad Universitet
Intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i
månaden, pojkar
50
39
44
40
35
32
21
19
24
24
18
13
15
Teoretiskt
Icke teoretiskt
Procent
Procent
2008
Källa: Ung i Värmland, Karlstad Universitet
Andelen icke-konsumenter av alkohol, flickor
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2005
35
28
30
Teoretiskt
Icke teoretiskt
20
21
16
10
13
0
1995
1998
2002
2005
2008
Källa: Ung i Värmland, Karlstad Universitet
Maude Johansson länssamordnare
Länsstyrelsen
2002
2005
2008
Källa: Ung i Värmland, Karlstad Universitet
2
Intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden
40
Värmland
Riket
30
Procent
30
25
25
24
Alkoholskadeutvecklingen
20
10
0
Pojkar
Flickor
Källa: Ung i Värmland, Karlstad Universitet och CAN
Alkoholrelaterad slutenvård 1998-2007
Alkoholrelaterad slutenvård 1998-2007
Kvinnor per 100 000 i olika åldersgrupper
Män per 100 000 i olika åldersgrupper
600
200
180
500
160
140
400
50-64
15-29
30-49
Alla kvinnor
65-80
80+
120
100
80
50-64
65-80
30-49
Alla män
15-29
80+
300
200
60
40
100
20
0
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: SoRAD, Stockholms universitet, föreläsning Mats Ramstedt
Vårdade för alkoholförgiftning
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: SoRAD, Stockholms universitet, föreläsning Mats Ramstedt
Sammanfattning
• Betydande uppgång i alkoholkonsumtionen mellan 2000
och 2004 och sedan viss nedgång främst beroende på
minskad införsel och smuggling
• Totalkonsumtionen dock fortfarande på en historiskt sett
hög nivå men låg i ett Europeiskt perspektiv
• Skrumplever har ökat bland både män och kvinnor
• Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet upp främst bland
kvinnor (men fortfarande 4-5 ggr högre bland män)
• Skillnader mellan olika åldersgrupper med tendens till
ökning bland äldre (50-80) bortsett från sjuklighet (15-29
upp)
Källa: Landstinget i Värmland
Maude Johansson länssamordnare
Länsstyrelsen
3
Andelen som uppgett användning av cannabis under
de senaste 12 mån.
30
25
Andel (%)
20
Narkotika
15
10
15-34-åringar
Italien
Spanien
Tjeckien
Storbr. (E & W)
Österrike
Tyskland
Frankrike
Nederländerna
Irland
Danmark
Norge
Belgien
Estland
Slovakien
Ungern
15-64-åringar
Luxemburg
Lettland
Polen
Finland
Portugal
Litauen
Cypern
Sverige
Grekland
Malta
0
Bulgarien
5
15-24-åringar
20
Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD
Andel (%) som uppger att de prövat narkotika i olika delar av
Europa samt i Sverige bland 15–16-åringar (årskurs 9)
25
30
20
25
An de l (% ) s om n åg on g åg n an vän t
Andel som använt (%)
Andelen (%) som uppgett att de någon gång använt narkotika
bland elever i årskurs 9 och bland mönstrande
15
10
5
20
15
10
5
Pojkar årskurs 9-riket
Flickor årskurs 9-riket
2007
2004
2001
1998
1995
1992
1989
1986
1983
1980
1977
1974
1971
0
0
1995
Västeuropa
Mönstrande, pojkar 18 år
Östeuropa
1999 länderna'
Nordiska
Sverige
2003
Alla ESPAD-länder
21
Källor: CAN 2007, Guttormsson [CAN] 2007
22
ESPAD 1995, 1999 och 2003
Skattningar av antalet med ”tungt narkotikamissbruk”
Någon gång använt narkotika, flickor
12
Teoretiskt
Icke teoretiskt
9
10
Procent
Antal
11
7
8
5
6
4
2
3
3
3
2005
2008
• 1979
• 1992
• 1998
• ----• 2001*
• 2004*
15 000
19 000
26 000
28 000
26 000
2
0
1998
2002
Källa: Ung i Värmland, Karlstad Universitet
Maude Johansson länssamordnare
Länsstyrelsen
*Baserat på slutenvårdsdata, 1979-1998 (case-finding studier med capturerecapture technique).
Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD
4
Antal narkotikarelaterade dödsfall och antal pat. inom
slutenvården med narkotikarelaterade diagnoser 1987-2005
450
10000
400
9000
7000
Antal dödsfall
300
Narkotikaskadeutvecklingen
6000
250
5000
200
4000
150
3000
100
Antal patienter slutenvårdade
8000
350
2000
50
1000
0
1987
1989
1991
1993
Narkotikarelaterade dödsfall
1995
1997
1999
2001
2003
0
2005
Vårdade in slutenvården med narkotikarel diagnos
26
Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD
Sammanfattning
•
Betydande skillnader mellan Sverige och
andra länder i Europa vad gäller andelen
som använt någon gång/senaste 12
månaderna, trots ökningar.
•
Inga tecken på utjämning mellan Sverige
och andra länder i Europa sedan slutet av
1990-talet bland unga
•
Tecken på stabilisering, eventuellt
minskning av ”tyngre” narkotikaproblematik
•
Bra på att förebygga användning, sämre på
att förebygga missbruk bland användarna
Samsjuklighet
- samtidig förekomst av missbruksproblem
och psykisk sjuklighet
27
Uppgifterna från landstingets
vårdregister, visar att:
Omfattningen av samsjuklighet
• 30% av c:a 15.500 patienter år 2001 i
beroendevården vårdats inom psykiatrin
samma år
Tre källor
• Landstingets vårdregister
• 50% av dessa patienter vårdats inom
psykiatrin under femårsperioden 1997-2001.
• Stor intervjuundersökning av patienter/klienter inom
landstingets och kommunernas missbrukarvård i
Stockholms län, SoRAD
• Inventeringen av missbrukare, hemlösa och psykiskt
störda i Stockholms stad
29
Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD
Maude Johansson länssamordnare
Länsstyrelsen
30
Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD
5
Intervjuundersökningen av c:a 1.000 patienter
inom landstingets beroendevård visar att:
Inventering av missbrukare, hemlösa och psykiskt
störda i Stockholms stad
• 50% av män och 60% av kvinnor upplevde
påtagliga psykiska problem senaste 30 dagarna
6.000 aktuella missbrukare varav:
• 50% ”bara” missbrukare
• 30% har en psykisk sjukdom
• 35% är hemlösa
• 13% är både hemlösa och psykiskt störda.
• 80%-90% hade upplevt påtagligt psykiskt
problem tidigare i livet.
Psykisk störning är vanligare bland de kvinnliga och
hemlöshet bland de manliga missbrukarna.
31
Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD
32
Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD
Sammanfattning:
• Psykiska problem vanliga bland missbrukare
• Vanligare med psykiska problem bland
blandmissbrukare
• Vanligare med psykiska problem bland
narkotikamissbrukare jämfört med
alkoholmissbrukare
• Med ökad grad av missbruk – vanligare med
psykiska problem
33
Maude Johansson länssamordnare
Länsstyrelsen
6
