Tillväxt på lång och kort sikt
Svenska samhällsförhållanden II
Sandra Backlund december 2011
Föreläsning I
i) Tillväxt
ii) Penningvärde
iii) Konjunktur
i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning
• Tillväxt – ökning av BNP
• Hållbar tillväxt?
• Decoupling
Tillväxt och miljö
• Varför tillväxt?
• Finns det en motsättning mellan ekonomisk
tillväxt och att bevara miljön?
Tragedy of the commons, Avsaknad av marknadspris,
Internalisera externaliteter, Ändliga resurser,
Motstridiga politiska mål…
Hållbar utveckling
"... tillgodoser dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina behov”
(Brundtlandrapporten 1987)
Investeringar och tillväxt
Ekonomisk tillväxt skapas genom:
Demografiska faktorer
Investeringar: byggnader,
infrastruktur, maskiner osv
Ökade produktionsfaktorer
eller
Teknisk utveckling,
Ökad produktivitet
humankapital
KONSUMTION IDAG ELLER KONSUMTION IMORGON?
PÅVERKAR DET VÄRDERINGEN AV MILJÖN?
Tillväxtbefrämjande institutioner
SOCIALT KAPITAL
FÖRETAGSKLIMAT
ARBETSORGANISATION
UTBILDNING
INCITAMENT
INCITAMENTSSTRUKTUR
Hinder och drivkrafter för att tex. välja:
• Besparing vs Konsumtion
• Arbete vs Fritid
• Hög vs Låg utbildning
Fördelningspolitik och tillväxt
• Vertikal inkomstfördelning
• Relativ vs Absolut förmögenhet
• Sociala konflikter, Otrygghet
• Sparkvoter
• I en öppen ekonomi…?
ii) Pengar
- Penningekonomi vs Byteshandel
• Värdemätare
• Värdebevarare
• Bytesmedel
Inflation
• Inflation - Minskning av penningvärdet
• Deflation - Ökning av Penningvärdet
• Inflation eller deflation = penningmängdstillväxt +
tillväxt i omloppshastighet – real BNP-tillväxt
• Samband mellan inflation och arbetslöshet?
Skadeverkningar
• Försämrad konkurrenskraft
• Snedvridande fördelningseffekter
• Påverkar förtroende
Långivare vinner och låntagare förlorar när:
Faktisk realränta
>
Förväntad inflation
>
Faktisk inflation
Faktisk inflation
…Och tvärt om
… Indexklausul ger skydd mot oförväntade förändringar
Arbetsgivare och arbetstagare
• Nominell löneökning = Förväntad reallöneökning
+ förväntad inflation
• Faktisk reallöneökning = Nominell löneökning –
faktisk inflation
• Löntagare förlorar när:
Förväntad inflation > Faktisk inflation
för då är:
Faktisk reallön < Förväntad reallön
Politix
PENNINGPOLITIK
FINANSPOLITIK
och
Riksbanken
Ränta
Regeringen
Budget
Riksbankens uppgift
• Upprätthålla ett fast penningvärde:
Inflationsmål 2 %
- Styr penningmängden: styrränta + köper och säljer tillgångar
• Främja ett säkert och effektivt
betalningsväsende
• Förvaltar guld- och valutareserv
Skapar oberoende centralbanker lägre
inflation?
• Kyladland och Prescott: den dynamiska
tidsinkonstensteorin
• Delegera penningpolitik till oberoende
centralbank
• Förväntningar snarare än uttalade mål styr
allmänhetens agerande
• Hur ser sambandet ut?
Monetarismen
MV = QP
M- pengar
V- omloppshastighet
P- pris
Q- kvantitet
Om omloppshastigheten och kvantiteten är
konstant så kommer penningmängden att
påverka prisnivån
Invändningar mot Monetarismen
• Svårt att definiera ”pengar”
• Styra penningmängden i en liten, öppen ekonomi
• Strikt kontroll av penningmängden kan leda till
arbetslöshet i den reala ekonomin
• Samband mellan penningmängd och pris?
Orsaker till inflation
• Prishöjningar på grund av kostnadsstegringar, tex. flaskhalsar,
brist på insatsvaror, löneökningar…
• Pris-lönespiral
• Marknadsstruktur
• Förväntningars betydelse
III) Konjunktur och stabiliseringspolitik
Faktisk BNP
Potentiell BNP
BNP
Högkonjunktur
produktionsgapet
Lågkonjunktur
Tid
Produktionsgapet
• Skillnaden mellan potentiell och faktisk BNP
• Konjunkturcykel
• Kapacitetsutnyttjande
Aggregerad efterfrågan AD
Ekonomins totala efterfrågan- alla marknader
• Ju lägre prisnivå desto högre konsumtion dvs
hög aggregerad efterfrågan
• Låg prisnivå ger normalt högre investeringar
• NX förbättras
Aggregerat utbud
• På lång sikt påverkas inte det aggregerade
utbudet av prisnivån. Företag kan ändra
produktion på kort sikt:
-alla företag inte pristagare
-alla priser rör sig inte i takt
-löner är trögrörliga
Stabiliseringspolitik
• Politik mot konjunktursvängningar
• Ju bättre fungerande marknader desto mindre
behövs stabiliseringspolitiken…?
Stabiliseringspolitikens mål
• Stabilitet! Samhällsekonomisk balans!
- Jämn konjunkturcykel! • Penningpolitik- penningmängd
• Finanspolitik- Budgetunderskott och statsskuld
i relation till BNP
Finanspolitik
• Expansiv finanspolitik: öka aggregerad efterfrågan
• Kontraktiv finanspolitik: minska aggregerad
efterfrågan
- Transfereringar
- Offentlig konsumtion och offentliga investeringar
- Lättat skattetryck
Efterfrågepolitik
Stimulera den aggregerade efterfrågan
Y = C + G + I + NX
Regler eller diskretion?
• Regelbaserad politik – förbestämd
handlingsplan
• Diskretionär politik – full handlingsfrihet
• Om regler- vilka?
• Fasta regler eller återkopplingsregler
Det ekonomisk-politiska kretsloppet
Åtgärder som effekt av
konjunkturen
Åtgärdernas
effekt
Konjunktur:
inflation och
arbetslöshet
Valfunktionen
Riksbank och Regering
utformar Finans- och
penningpolitik
Direkt påverkan genom
opinionsbildning
Svenska folketväljarna
Riksdagens finansoch
utnämningsmakt
Riksdagen
Allmänna val
Fasta regler
• Passiv- förutbestämd
• Reagerar inte på förändringar i
makroekonomin
• Eg. Friedmans k-procentregel:
Penningmängdstillväxt i % = k
Återkopplingsregler
• Regler som anger hur ett medel skall bero på det
ekonomiska läget
• Medlets nivå är en funktion av målavvikelsen
• Eg.:
Penningmängdstillväxt i % = k – 0,8 (faktisk
inflation i % - 2 ) – 0,3(faktisk BNP-tillväxt i % 2,5)
Diskretionär politik
• Kortsiktigt optimalt beteende inte alltid bäst på lång
sikt
• Kortsiktigt beteende skapar förväntningar om
långsiktigt utfall
• Prejudikat och trovärdighet
• Hur skapas trovärdighet?
• Vikt av institutioner- lagar, och domstolsväsende
Fast eller återkopplande regel?
• Parera privata efterfrågestörningar med
offentliga åtgärder i motsatt riktning –
eliminera konjunkuturcykeln
• Störning > upptäckt > beslut > åtgärd >
effekt
---------------------------------------- ------------------INSIDE LAG
OUTSIDE LAG
Invändningar mot återkopplande
regler
• Ju mer osäkra effekterna är, desto försiktigare bör
politiken utformas. Bör alla försök till
stabiliseringspolitik undvikas?
• Nyklassiska skolan: i bästa fall är
stabiliseringspolitik meningslös.
• Lucaskritiken
• Ricardiansk ekvivalens
Föreläsning II
• Den Kenesianska synen
• Offentlig sektor och finanspolitik
i) Den Keynesianska synen
Den Keynesianska revolutionen
1930 långvarig kris, ekonomin återhämtade sig inte som förväntat.
Keynes och Stockholmsskolans förklaring:
• Pris- och lönestelhet
• Löner utgör köpkraft
REFORMERAD KAPITALISM
Samhällsekonomisk jämnvikt enligt
Keynes
• Ekonomins signalsystem är kvantitet snarare
än pris
• Ekonomins anpassning är trögrörlig
• Utveckling av efterfrågan beror på NI och hur
människor väljer att konsumera snarare än
pris
Arbetslöshet och inflation enligt Keynes
• Samhällsekonomisk jämnvikt är inte
nödvändigtvis den nivå där det råder full
sysselsättning
• Jämnviktsnivån avgörs av invånares
benägenhet att: konsumera, spara, investera
Ekonomiska politikens uppgift enligt
Keynes
• Penningpolitik räcker inte som kontracyklisk
politik
• Stabiliseringspolitik bör bedrivas
• Expansiv finanspolitik i lågkonjunktur
• Multiplikatoreffekt
Problem med kontracyklisk
finanspolitik
• Motbevisades 1970 när flera länder
drabbades av stagflation
• Brist på information och osäkra prognoser
• Fördröjningseffekter- laggar
• Motsättningen inflation vs arbetslöshet
• Penningpolitik har visat sig effektiv
• Keynes tar inte hänsyn till utrikeshandel och
valutaflöden
Institutioner
• Privata: hushåll, företag, organisationer
• Offentliga: stat, kommun, landsting
• Offentlig sektor vilar på statsmakten
• Offentlig sektor erbjuder tjänster och
omfördelar resurser visa transfereringar
ii) Politiska systemets- och den
offentliga sektorns betydelse
•
Komplext förhållande mellan marknadsekonomi och statsmakt
•
Institutioner
•
Kollektiva nyttigheter
•
Samspel: stat, medborgare och marknadsaktörer
•
Spelregler
•
Positiva externa effekter
•
Stabilitet
•
Fördelningspolitiska effekter
Offentliga sektorns omfattning
• Stat, kommun, landsting
• Under olika myndigheter, bolag och
förvaltningar
• Skatter och avgifter
• Tjänster och transfereringar
Offentlig sektor i siffror 2005
• Förädlingsvärde :18 % av BNP
• Andel av sysselsättningen: 36 %
• Använda resurser: 30 % av BNP – 2/3 i kommun
och landsting
• 57 % av BNP inkomster
• 54 % av BNP utgifter
Offentliga inkomster
• Skatter och avgifter
• Skatter:
- klumpsummeskatter
- progressiva skatter
- regressiva skatter
• Marginaleffekt
Effektiv skatt
• Optimalt skattesystem
• Hur känslig är skattebasen för förändringar i
skattesystemet?
• Bör varuskatter differentieras omvänt
proportionellt mot efterfrågans
priskänslighet?
Finansiell styrning
• Utgiftstak
• Balanskrav
• Saldomål
Politik och konjunktur >
• Keynesianismens budskap: konjunkturutveckling
bör styras genom aktiv stabiliseringspolitik
• Ekonomisk- politisk handlingskraft
• Skattetryck, transfereringar, ideologi, kriser,
aktuella frågor
• Samband mellan politisk popularitet och
makroekonomisk konjunktur
< Konjunktur och politik
• Val – popularitetsfunktionen >
makroekonomiska fluktuationers påverkan på
regeringens popularitet
• Politik- reaktionsfunktionen > hur ansvariga
styr stabiliseringspolitiken
• Fullständiga modeller över sambandet mellan
ekonomi och politik
Konjunkturens inflytande på väljarna
• 1976, 1982, 1991, 1994 lågkonjunktur > sittande
regering förlorade makten
• 2006 högkonjunktur regeringen förlorade makten
• 2010 lågkonjunktur – regeringen satt kvar
• Ekonomiska frågor, sysselsättning, ekonomi och /
eller skatter, rankas oftast högst i
opinionsundersökningar
Popularitetsfunktionen
Regeringens popularitet =
α⁰ + α¹ * arbetslöshet + α² * inflation
• α¹ och α² är negativa
• Finns det ett samband?
Konjunkturcykeln
• Följer mönster, varaktighet 4-5 år
• Påverkas av internationell konjunktur med viss
eftersläpning
Exogena eller Endogena politiker?
• Beslutsfattare inkluderade eller exkluderade från
modeller för stabiliseringspolitiken?
• Traditionellt utanför – observerar och inbegriper
• Forskning kring institutionella ramar inkluderade i
nationalekonomin mer realistiskt
• Politiskt oberoende riksbank- ett försök att göra
den mer exogen
Skattesystemet
• Höga utgifter- höga intäkter – skattetryck
•
-
Syfte:
Finansiera offentlig sektor
Omfördela inkomster
Påverka beteende
Skatter
• Olika typer av skatt :
proportionella och progressiva
Inkomstskatt
Kapitalbeskattning
Konsumtionsskatt
Arbetsgivaravgifter
Skatter och incitament
• Påverkar ”belöningssystem” i ekonomin
• Marginalskatten
• Påverkar fördelning av resurser - effektivitet
Konkurrens och effektivitet
• Är den offentliga sektorn mindre effektiv än
den privata sektorn?
• Vilka faktorer påverkar effektivitet:
Ägarförhållande? Konkurrens? Vem som utför
tjänsten?
• Baumols sjuka
Budgetens roll i stabiliseringspolitiken
• Måste stadsbudgeten vara balanserad?
• Automatiska stabilisatorer, tex.
arbetslöshetsförsäkring
• Stadsskuld – fördelningsmässiga konsekvenser
över generationer
