Att skriva och teckna
Några perspektiv på bimodal tvåspråkighet
Krister Schönström, fil. dr
Institutionen för lingvistik
Nordisk konferanse om tospråklig bimodalitet hos tegnspråklige barn
26-27 oktober 2016, Trondheim
Innehåll
● Ett urval av forskningen kring bimodal tvåspråkighet hos
döva
– Fokus på språkvetenskapliga och psykolingvistiska
studier
● Vad är bimodal tvåspråkighet?
● Forskning om bimodal tvåspråkighet hos döva
– Skrivspråket
– Teckenspråket
● Språkblandning och bimodal tvåspråkighet
● Diskussion
2
Reuben Conrad (1979)
“he was horrified at the mismatch between how deaf
children processed information and how they were
educated.”
Source: https://thepsychologist.bps.org.uk/volume-29/july/quality-and-longevity
Vad är bimodal
tvåspråkighet?
4
Förutsättningar för bimodal tvåspråkighet
● Orala-auditiva språk
– Språkenheter uttrycks i sekventiell ordning
– Ljud för ljud
– Hörsel som primär kanal
● Visuella-gesturella språk
– Förutom sekventiell ordning uttrycks också
språkenheter simultant
– Syn som primär kanal
● Sedan finns det också ett skriftspråk som är i visuellt
mode men som bygger på den orala-auditiva modaliteten
5
Forskning om bimodal
tvåspråkighet
6
Bimodal tvåspråkighet hos döva
● En komplex grupp
– Språkbakgrund
– Kognitiva förmågor
– Antalet döva = relativt få
● Faktorer och förutsättningar
– Normal språkutveckling
– Språkmiljö och tillgänglighet till språk
7
Vad vet vi om bimodal tvåspråkighet hos
döva?
● Vi vet att människor lär sig språk i en specifik ordning
oavsett språk och modalitet
– Stadier i tidig språkutveckling likadant för talat
språk/tecknade språk
● De båda språken samaktiveras i hjärnan (Morford et al
studier)
● Döva hjärnor reagerar på språkstimulans på ungefär
samma sätt oavsett språk och modalitet
– EEG – semantiska och syntaktiska komponenter
(Skotara et al., 2012; Emmorey & Petrich, i tryck)
8
Perspektiv på dövas skrivna språk
● Jämförelser med hörande jämnåriga. Döva gör många fel
i det skrivna språket.
– ”Döva läser och skriver på en nivå motsvarande en
fjärdeklassare” (Traxler, 2000; m.fl.)
● Andraspråksperspektiv på dövas skrivna språk (Svartholm,
2008; Berent, 2004; Schönström, 2010;2014)
● Visuella strategier
9
Tre ”generationer” döva och deras språk
”Orala” generationen
Tvåspråkiga generationen 1970-
”Teknologiska” generationen 1990-
10
Texter från dessa perioder (1/2)
Hej pappa o mamma Jag tycker bra skolan. God jul-jul. Snart fyra advents-ljus.
Längtar efter jul. God-jul. Jag vill har en star-wars…
Den fjädern jag tror den från hane anka. En dag två hane anka bråkade därför
båda älskar till en dam anka en hane har ta bort en fjädern från en annat hane
o sen elak hane som har ta bort fjädern tappat den. Jag tror den hänt i -96- Sen
jag hittade den!
Katten sover i sin säng och sen hörde han att någon knackar på ytterdörren.
Han var tvungen att öppna men det fanns inget där. Han går tillbaka men då
upptäckte han ett spår. Han följer efter spåren som ledde till sin säng. Han var
förvånad och kollade in sängen och en mus låg där. Katten blev sur och slängde
ut mus från huset.
11
Texter från dessa perioder (2/2)
den råsa puman liger och sover men plötsligt knalar nån på dören han går till
dören och öpnar. Men han ser ingen der han kolar överalt. Men då ser han
fotavtryck dom leder först önter bodet sen till hans säng.
12
Stavningsförmåga hos döva, hörselskadade
och hörande i svenska språket
(Gärdenfors, 2016)
13
Utvecklingsnivåer i grammatik hos dövas
svenska som andraspråk
Utput
Exempel på svenska
Regler
Nivå 5
Huvudsatser och
bisatser
…när han plötsligt hörde
något
Ordföljd I bisatser och
omvänd inversion
Nivå 4
Inom satser
Sen lägger han den tillbaka
Ordföljd och inversion
Nivå 3
Fraser
En fin mus
Fraskongruens t.ex.
genuskongruens
Ett fint hus
Nivå 2
Böjningar
Katten sover
Tempus, bestämdhet och
numerus
Nivå 1
Ord
katt sova
Invarianta former
(Pienemann, 1998; Schönström, 2010;2014)
14
Relationen teckenspråk - talat/skrivet språk
● Som utgångspunkt har en del forskare utgått från
Cummins’ teori om språklig samarbetsprincip (Strong &
Prinz, 1998; Schönström, 2010 m.fl)
● Detta har andra forskare ifrågasatt med hänvisning till att
teckenspråk saknar ett skriftspråk (Mayer & Wells, 1996;
Mayer, 2010)
● Andra forskare har pekat på teckenspråkets inverkan på
kognitiva förmågor och i förlängningen läs- och
skrivförmåga (Freel et al., 2011 m.m.)
15
Relationen teckenspråk - talat/skrivet språk
● Teckenspråk hindrar inte inlärningen av ett annat språk.
Snarare tycks det vara tvärtom. (Strong & Prinz, 1999;
Chamberlain & Mayberry, 2008 m.m.)
● Dessutom pekar senare forskning på att döva barn med
CI som fått tidig tillgång till teckenspråk, uppvisar en mer
positiv talspråkutveckling än jämnåriga som ej fått
teckenspråk (Hassanzadeh, 2012; Davidson et al., 2014)
Grosjeans modell – teckenspråket som en
viktig länk
(Grosjean, 2001)
17
Translanguaging: Tvåspråkighet som en
språklig repertoar
=
L1
Tvåspråkig
Enspråkig
L2
Garcia & Wei, 2014; Diamond, 2015
En riskbild?
Enspråkig med
hörselnedsättning
=
L1
L2
Bimodal
tvåspråkig
Enspråkig
Enspråkig
Neurologiska aspekter på bimodal
tvåspråkighet
● Cross-modal plasiticitet och den kritiska perioden för
språkinlärning
● En del forskare talar om en ”visual take-over” hypotes
● Bevis för hypotesen saknas dock enligt senare
forskningen (Lyness et al., 2013; Fitzpatrick et al., 2015, och Land et
al., 2016)
● Korrelation mellan neurokognitiva faktorer och tidig
teckenspråkinlärning
– Exekutiva funktioner (Hauser, 2008; Dye & Hauser, 2014
– Arbetsminne (Rudner et al., 2009; Wilson & Emmorey, 1997
– Joint attention (Lieberman et al., 2014)
20
Språkblandning och
bimodal tvåspråkighet
Språkblandning – del av bimodal
tvåspråkighet?
● Vi vet att det finns olika kommunikativa system som
använder tal och tecken mer eller mindre samtidigt.
● Men hur står de sig i förhållande till bimodal
tvåspråkighet?
22
Bimodal kodväxling eller att ”mixa” språk
● Det är viktigt att skilja mellan kodväxling mellan språk
och systematisk språkblandning enligt s.k. Total
kommunikation paradigmet (Berent, 2013)
● Skilda modaliteter ”tillåter” möjligheten att blanda språk
samtidigt men det finns vissa förutsättningar
● Kodväxling mellan svenskt teckenspråk och svenska
(eller andra språk) följer principen för naturlig
kodväxling normalt för tvåspråkiga
Teckensystem
● Tecken som stöd
● TAKK
● Tecknad svenska
● Bygger på en enspråkig norm
● Förutsätter att individen behärskar svenska eller kan
tillägna sig svenska
● Utgår inte från teckenspråkets modalitet
Exempel ASL – Pidgin Sign English (PSE) –
Signing Exact English (SEE)
https://youtu.be/7ouO1gkZAiI
”I am going upstairs to my room”
Fonologiskt sett är ett tecken i praktiken långsammare i
själva utförandet jämfört med ett talat ord
Däremot är många tecken mer informationspackade – färre
enheter behövs – eftersom den visuella kanalen klarar att ta
emot mer information samtidigt
(Padden, 2000; Meier 2006; Quinto-Pozos, 2013)
25
Skillnader svenska och svenskt teckenspråk –
några enkla exempel
●
Jag satte mig på hatten
●
Jag satte på mig hatten
●
Tycker du att drycken är god?
●
Jag skar mig i armen.
●
Den visuella kanalen dvs ögonen klarar av att ta in mycket information
samtidigt
●
Den auditiva kanalen kräver ordning, ”en sak i taget”
●
Även språktypologiska skillnader spelar in. Vissa språk är mer ”verbframed” medan andra är mer ”satellit-framed” (Slobin & Hoiting, 1994)
Emmorey m.fl.s studie på vuxna CODA (2008)
● Hörande bimodal tvåspråkiga (CODA) i ASL och engelska
● Code-blending (istället för kodväxling)
– Samtidig produktion av tecken och tal
Kodväxling
Code-blending
Innehåll i code blends och kodväxling
● Av alla code-blends innehöll en majoritet av dessa
semantiskt motsvarande ord eller fraser (ca 80 %)
● Semantiskt olika code-blends:
– Tweety (namn) – BIRD (tecken)
● Kodväxling
– Avbildande tecken (i majoritet)
– Specifika lexikala tecken (LOOK-reciprocal) som
saknar en exakt motsvarighet på engelska
– Pekningar (som pronomen)
– Lexikala tecken
● Hög andel verb
Sammanfattning
● I de flesta fall var engelska matrixspråket
● ASL var det inbäddade språket
● Men det fanns också exempel på sk “coda-prat” där ASL var
matrixspråket
– ASL-påverkad engelska: “Wonder what do”
– Jfr Svartholms studie om subjektanvändning i dövas
svenska: “Undrar vad ska göra” (Svartholm, 1987)
● Det fanns vissa skillnader som kunde härledas till
bimodalitet och tecknade språk
– Ansiktuttryck, munrörelser som innehåller grammatisk
information t.ex.
• Upphöjda ögonbryn i samband med frågor
Avrundning och framåtblick
● Nyttan av bimodal tvåspråkighet för alla döva barn
(Humphries et al., 2014 m.fl.)
● Mer forskning behövs och det utanför ramen att vi måste
bevisa att tvåspråkighet är till fördel för döva
– Hur utvecklar vi deras språk?
– Men innan vi kan göra det behöver vi veta mer om vad de
kan och inte kan
● Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande hos döva barn (Roos
& Allard, 2016)
● På Stockholms universitet har vi ett pågående projekt i dövas
och hörselskadades tvåspråkighet (Schönström, Holmström
och Gärdenfors)
– Hur skriver döva och hörselskadade?
– Hur väl klarar de läs- och ordförståelsetester?
– Hur är deras teckenspråksnivåer?
30
Meningsimiteringstest för det svenska
teckenspråket (SSL-SRT, Schönström, 2014)
Tack!
[email protected]
