Centrum för alla

Centrum för alla
En jämställd planering i Bodens kommun
Arbetsgrupp:
Sofia Bergvall, planarkitekt och projektledare
Emma Lundqvist, översiktsplanerare
Medarbetare:
Lizah Lund, parkchef
Evelina Göthed, planarkitekt
Konsulter Klabböle konsult:
Helena Österlind
Konsulter Tyréns AB:
Carl Arnö
Anton Brännvall
Foto:
Mats Engfors
Christer Gallin
Annika Nordlund
Fredrik Åström
Bodens kommuns bildarkiv
2
Innehållsförteckning
Innehåll
1Inledning
2. Bakgrund
2.1 Projektets avgränsning
2.2 Nationella mål för jämställdhetspolitiken
2.3 Kommunens mål för det externa jämställdhetsarbetet
3
Fysisk planering och jämställdhet
3.1 Jämställdhet som verktyg i planeringen
Frågor för att synliggöra normer
Kvinnor mer olika varandra än kvinnor och män
Jämställdhet handlar om män
4. Projektgenomförande
4.1 Kartläggning och dialog
Enkät
Fältinventering och workshop för kunskapsuppbyggnad
Stadsvandringar med workshop
4.2 Analys
4.3 Spridning och förankring
Intern samverkan, förankring och fortlöpande dialog
Utställning under skördefest och miljödagar
Information till kommunledningsförvaltningen
Slutredovisning miljö- och byggnämnd samt kommunstyrelsen
5. Från projekt till arbetssätt
6.1 Planeringssystemet
6.2 Planprocessen
6.3 Fördjupning av översiktsplanen
Jämställdhet som utgångspunkt
Jämställdhet under processens gång
Jämställdhet i praktiken
3
1. Inledning
Många av våra miljöer och platser i staden känns
ofta självklara. När vi vistas i dem utgår vi många
gånger ifrån att de fungerar som det var tänkt från
början. Bakom de miljöer som tjejer, killar, kvinnor och män rör sig i ligger många tankar, samtal,
dialoger, överväganden och beslut. Processer som
till sist lett fram till ett fysiskt genomförande.
När vi utgår ifrån ett jämställdhetsperspektiv ser
vi att det finns tydliga skillnader i användning och
upplevelsen av gator, parker och torg. Kvinnor och
män ger generellt olika beskrivningar av hur de
tänker kring att närvara i staden. Detta gäller också
för kvinnor och män i Boden.
I maj 2013 beslutade kommunfullmäktige i Bodens kommun att underteckna Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan män och kvinnor
- CEMR. Bodens kommun har därigenom formellt
tagit ställning för principen om jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar.
Projektet Centrum för alla ska ge en bild av vad
Bodens kommun kan göra för att skapa ett centrum
för alla. Inom ramen för projektet har en kartläggning gjorts av hur parker, torg och gator i Bodens
centrum upplevs och används. Kartläggningen är
ett sätt ta tillvara människors erfarenheter och nå
kunskap om hur de skiljer sig åt beroende på vem
du frågar samt vilket kön den tillfrågade har.
Genom att höja vår kunskap och medvetenhet om
jämställdhetsperspektivets betydelse kan vi lättare
se hur vi i beslut som rör markanvändning, bebyggelse och utveckling av infrastruktur grundlägger
många av de villkor som styr mäns och kvinnors
vardag samt möjligheten att leva jämställda liv.
Projektet ger på så vis vägledning om hur vi kan
utveckla våra arbetssätt och låta jämställdhetsperspektivet få en mer framskjuten position när vi
planerar framtidens Boden.
2. Bakgrund
I Statistiska centralbyråns medborgarundersökning
2015 lyfter bodensarna fram trygghet, tillsammans
med bostäder, som viktiga förbättringsområden.
Detta satte igång diskussioner inom samhällsbyggnadskontoret på Bodens kommun om människors
upplevelser och erfarenheter av Bodens centrum och
hur planeringen och utformningen av Boden påverkar människors möjligheter att leva jämställda liv.
Ambitionen är att se om och hur de jämställdhetspolitiska målen kan uppnås och förverkligas med stöd
av en mer jämställd planering.
Projektet har delfinansierats med Boverkets stöd till
utvecklingsprojekt för jämställda miljöer i städer
och tätorter. Som projektstöd har jämställdhetsexpert Helena Österlind samt planerarna Carl Arnö och
Anton Brännvall, Tyrens arbetat.
Bodens kommun planerar för utveckling med ökad
befolkning, nya bostäder och arbetsplatser. Arbetet
med ny kommuntäckande, strategisk översiktsplan
pågår och samråd har genomförts under sommaren
2016. Den strategiska översiktsplanen visar, med
stora penseldrag, hur Bodens kommun ska växa till
fler än 30 000 invånare till år 2025 .
2.1 Projektets avgränsning
Kartläggningen omfattar en del av centrumkärnan.
Den geografiska avgränsningen framgår av kartan
nedan och har gjorts med utgångspunkt av var stora
delar av stadens centrumfunktioner med detaljhandel, restauranger etc. finns. Detta innebär att de
miljöer och platser som undersöks är kända för de
flesta bodensare. Miljöerna inom området består av
parker, grön/rekreationsstråk samt huvuddelarna av
de kommersiella stråken inom centrum med gågata
samt stadsgator. Platser av stor betydelse för kollektivtrafiken ligger också inom området, resecentrum med tågstation i östra kanten och bussnavet i
centrum för regional- och lokal trafik.
Projektet ger vägledning om hur Bodens kommun kan arbeta med jämställdhetsintegrering i den
fysiska planeringen. Även om den kartläggning
som genomförts identifierar en rad insatser som
kan bidra till mer jämställda offentliga miljöer har
projektet avgränsats till att ge förslag till metodutveckling för jämställdhetsintegrering enbart inom
verksamhet kopplad till den fysiska planeringen.
Under 2017 planeras arbetet med en fördjupning
av översiktsplanen för centralorten starta. I denna
hanteras Bodens centrala stadsdelar samt Sävast och
Sävastön mer ingående. Det planeringsunderlag som
har utarbetats inom ramen för Centrum för alla utgör
ett viktigt underlag för arbetet med utvecklingen av
centralorten. Förutom en tydligare bild av hur olika
grupper upplever och använder några av våra offentliga platser i centrum bidrar projektet även till kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet samt
idéer om hur jämställdhetsperspektivet kan stärkas i
kommande arbete med fördjupning av översiktsplanen.
6
2.2 Nationella mål för jämställdhetspolitiken
2.3 Kommunens mål för det externa
jämställdhetsarbetet
Det övergripande nationella målet för jämställdhetpolitiken innebär att kvinnor och män är lika värda och har
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma
samhället och sina egna liv. Det övergripande målet konkretiseras i fyra delmål:
Brukare och medborgare i kommunen ska få en jämställd
och likvärdig medborgarservice oavsett kön. Syftet är att
kvalitetssäkra våra verksamheter riktade till medborgarna
så att de blir jämställda.
•En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män
ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare
och att forma villkoren för beslutsfattandet.
•Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma
möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete
som ger ekonomisk självständighet livet ut.
•En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha
möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i det dagliga
arbetet i alla verksamheter och i alla led av:
•
•
•
•
•
beslutsfattande och konsekvensanalys av beslut
planering och beredning
det praktiska genomförandet
uppföljning och utvärdering av genomförandet
förändringsprocesser
Att arbeta med jämställdhetsperspektiv i verksamhet och
beslutsfattande handlar om att synliggöra ”vem får vad,
på vilka villkor och varför”?
•Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor
och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet.
7
3. Fysisk planering och jämställdhet
en fråga om konkreta planeringsaspekter samt process och beslutsfattande
Den fysiska planeringen handlar om hur vi organiserar och bygger våra städer och samhällen. I den
fysiska planeringen avgörs var bostäder, arbetsplatser och skolor ska ligga, var det ska finnas parker
och torg och hur vägar ska dras för att vi ska kunna
ta oss däremellan. I den fysiska planeringen kan vi
också reglera byggnaders utformning och placering. Ett jämställdhetsperspektiv på fysisk planering
betyder att den livsmiljö som skapas ska ge samma
möjligheter för kvinnor och män, liksom för flickor
och pojkar, att leva och utvecklas i våra städer och
samhällen. Planeringen ska därför utgå ifrån de
nationella målen för jämställdhet och varje enskild
planeringsinsats bör ha jämställdhet som ett uttalat
inriktningsmål.
Hur planeringsprocessen läggs upp, vilka kunskapsunderlag vi arbetar utifrån och vilka beslutsunderlag
som tas fram har stor betydelse för hur jämställdhetsperspektivet får genomslag i planeringen. Det
är viktigt att de underlag som ligger till grund för
beslut och prioriteringar är utformade på ett sådant
sätt att de avspeglar mäns och kvinnors olika levnadsmönster och livsförhållanden. Könsuppdelad
statistik, där uppgifter om män och kvinnor presenteras utan att något framstår som norm eller avvikande, är en viktig del av kunskapsunderlaget. Brukarundersökningar, enkätundersökningar eller andra
alternativa dialogformer, med kön som en central
analyskategori, i planprocessens tidiga skeden bidrar
till att kartlägga kvinnors och mäns olika behov och
intressen vilket ger ett bättre underlag för beslut och
prioriteringar.
Genom att vara medveten om hur den fysiska miljön
kan förstärka eller upprätthålla ojämställda strukturer och könsroller är det möjligt att fatta beslut som
främjar jämställdhet.Det kan exempelvis handla om
att planera för ett väl fungerande vardagsliv med
rimliga avstånd och goda kommunikationer mellan hem, barnomsorg och arbetsplatser vilket ökar
möjligheterna till en jämn fördelning av det obetalda
hem- och omsorgsarbetet och för både män och
kvinnor att kombinera lönearbete, fritid och familj.
Det kan också handla om att skapa offentliga miljöer
där människor känner sig inkluderade på ett sådant
sätt att de ges tillgång till eller känner sig inbjudna
till våra offentliga rum och platser. Rädsla och
otrygghet i det offentliga rummet är en central fråga
där det finns stora skillnader i erfarenhet och upplevelser mellan könen.
Den fysiska planeringen är emellertid bara en del av
ett större sammanhang. Jämställdhet är en genomgripande fråga som berör flera delar av samhället och
för att våra städer och samhällen ska bli jämställda
krävs ett brett förändringsarbete i vilket flera aktörer
och sektorer involveras. Det visar inte minst våra
undersökningar i Boden där många synpunkter och
aspekter berör helt andra områden än den fysiska
miljöns planering. Exempelvis kan ojämställdhet
skapas redan då kommunen fördelar resurser mellan
olika verksamheter.
8
3.1 Jämställdhet som verktyg i planeringen
3.1.1
Frågor för att synliggöra normer
Genom att ständigt ställa oss frågor och reflektera
över hur vi utför vårt planeringsuppdrag så kan vi
synliggöra brister och ojämlikheter i såväl process
som i de fysiska miljöerna vilket möjliggör att vi
kan pröva nya lösningar som bidrar till ett mer jämställt samhälle.
•Hur arbetar vi?
•Vilka bygger vi för och på vilket sätt gör vi det?
•Påverkar planeringen och de fysiska strukturer som skapas kvinnor och män, flickor och pojkar på olika sätt?
•Vem är det som planerar och vem bygger?
•Vems kunskap är det som har legitimitet i planprocesser
och vad resulterar de tagna besluten i?
• Vilka ges möjlighet att vara delaktig i medborgardialoger, vilka mötesformer använder vi, hur ser representationen ut och hur bjuder vi in till dialoger?
3.1.2
Kvinnor mer olika varandra än kvinnor och män
När vi talar om jämställdhet är det viktigt att ha i
åtanke att varken gruppen kvinnor eller gruppen
män är enhetlig. Alla män, och alla kvinnor, har inte
samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför
är det i jämställdhetsarbete viktigt att se att olika
maktordningar kan samspela. Kön samspelar med
andra strukturer och maktordningar som spelar stor
roll när det gäller levnadsvillkoren för exempelvis
äldre, barn, utrikes födda och personer med funktionsnedsättningar. Hur olika maktordningar samspelar synliggörs med hjälp av ett så kallat intersektionellt perspektiv.
3.1.3
Jämställdhet handlar om kvinnor och män
Många gånger blir jämställdhet synonymt med kvinnor och kvinnors rättigheter. Men jämställdhet är i
högsta grad en angelägenhet även för män, och det
av flera skäl. Män har mer makt som grupp än kvinnor. De innehar fler maktpositioner i samhället och
kan därför fatta beslut i (o)jämställd riktning. Män
kan känna sig som fångar i den så kallade machokulturen och behöva agera på sätt som inte stämmer
överens med egna värderingar utan mer stämmer
överens med förväntningar på vad det innebär att
vara man. Därför är det viktigt att tänka ur flera perspektiv och synvinklar för att vi ska planera för ett
centrum som bjuder in flera grupper.
Boden har under lång tid präglats av militärens
närvaro. Denna historia avspeglas i staden och det
är viktigt att fråga sig på vilka sätt kvinnors historia kan lyftas fram och synliggöras. Det kan handla
om hur vi väljer att namnsätta platser och gator och
vilken konst vi väljer att smycka våra offentliga
miljöer med. Det handlar också om att reflektera
över vilka miljöer som har byggts och som fortsätter
byggas och vilka som använder dem och som känner sig välkomna där. På vilket sätt kan planeringen
påverka människors rörelsemönster i staden och hur
den används? Hur skapar vi attraktiva och trygga
platser i Boden?
9
4. Projektgenomförande
Projektet har genomförts i tre faser: kartläggning och
dialog, analys samt förankring. Respektive fas redovisas
nedan.
4.1 Kartläggning och dialog
Genom att kartlägga hur kvinnor respektive män upplever offentliga miljöer i Bodens centrum kan jämställdhetsperspektivet integreras när kommunen planerar
för stadens utveckling. Kartläggningen kan även ge en
förståelse för hur vi bör utforma och sköta våra offentliga
plaster så att centrum ska passa för alla.
Kartläggning har skett genom:
-Enkät
-Fältinventering
-Workshop/stadsvandringar med fokusgrupp och kommunala förvaltningar
4.1.1Enkät
För att få en bild av hur kommunens invånare ser på våra
offentliga miljöer i centrum genomfördes en webbenkät
i projektets inledande skeden. Frågorna avser upplevelse
och nyttjande av åtta olika platser/miljöer i centrum.
Dessa redovisas i kartan nedan.
De platser som undersöks har olika funktion och karaktär:
parkområdena Kyrkkläppen, Kvarnängen och Stadsparken, de gröna rekreationsstråken Brännastrand och
Promenadstråk Bodån, de kommersiella stråken Kungsgatustråket och Gågatan samt Resecentrum.
För samtliga åtta platser/miljöer, samt ev. valfri plats,
ombads respondenten besvara frågor om:
•Hur ofta en vistas på platsen
•Generell upplevelse av platsen: gillar, gillar inte
alternativt har ingen relation till platsen.
•Upplevelse dagtid,och varför?
•Upplevelse kvälls/nattetid, och varför?
I enkäten fanns också möjlighet att lämna fria kommentarer om respektive plats.
Webbenkäten spreds via kommunens hemsida samt sociala medier. Enkäten besvarades av totalt 370 personer.
Av dessa var 57% kvinnor, 41% män och 2% av respondenterna definierar sig varken som kvinna eller man.
Resultaten redovisas i sin helhet i separat bilaga.
10
4.1.2 Fältinventering och workshop för kunskapsuppbyggnad
Den första workshopen inriktade sig på en teoretisk del
om jämställdhet och en del där praktiska planeringssituationer exemplifierade hur kunskaper om jämställdhet
kommer till uttryck i utformningen av offentliga rum.
Målet med workshopen var att ta fram frågor att ha med
sig inför kommande stadsvandringar med workshops.
Ambitionen var också att påbörja arbetet med att fundera
kring hur planeringsprocessen kan bedrivas så att jämställdhetsperspektivet hålls levande.
Målgrupp var anställda inom Bodens kommun som
arbetar med planering eller med frågor som knyter an till
planeringen eller offentliga rum, t ex skötsel/förvaltning
av gata och park. Av olika anledningar var uppslutningen
svagare än förväntat sett till antal deltagare men engagemanget bland dem som var på plats är väldigt stort.
Workshopen varierade mellan att konsulterna föreläste
och att deltagarna arbetade i grupp. Vi använde stora ark,
post-it lappar, färgpennor, klisterlappar för att påbörja
arbetet med hur jämställdhetsperspektivet kan integreras i planeringsprocessen. Konsulterna var processtöd i
grupparbetet och byggde på med exempel och fakta från
tidigare gjorda erfarenheter. Allt för att stimulera idéer
om hur planeringen och Bodens centrum kan förändras
i framtiden. Vi arbetade med begreppen, könsneutral,
könsblind, könsmedveten och sätter dem i relation till
planering.
Som praktiska case presenterades ett par aktiviteter från
bland annat Umeå. Utifrån dessa exempel formulerades
frågeställningar som är aktuella för Boden.
Som praktiska case presenterades ett par aktiviteter från
bland annat Umeå. Utifrån dessa exempel formulerades
frågeställningar som är aktuella för Boden.
• Hur ser Bodens centrum ut idag och vad är det för problem utifrån ett genusperspektiv?
•Vad är det som gör att en fysisk plats är jämställd eller ej?
•Fler kvinnor än män uppger att de är otrygga i det offentliga rummet – varför?
•Könsmönster som spelar roll i planering – hur ser vi mönstren?
•Planera jämställt – hur gör vi genom hela planeringsprocessen?
En längre promenad i några av våra offentliga miljöer i
centrum genomfördes för att få en känsla av sammanhang, studera det offentliga rummet med ett jämställdhetsperspektiv och praktisera nyvunnen kunskap.
Vi stannade till vid ett par platser och ställde frågor ur ett
jämställdhetsperspektiv. Vilka vistas här? Hur känns den
här platsen? Går det att göra den här platsen bättre sett
med jämställdhetsglasögon? Hur? Vad är det bästa med
den här platsen? Varför? Hur ofta är du här? Hur ofta
är det människor här? Vilka vistas här? Hur används
platsen och spelar årstid och tid på dygnet roll för hur
platsen används?
Utifrån rundvandring och slutsatser av diskussioner
under dagen formulerades frågeställningar och upplägg
till kommande stadsvandringar/workshops med representativ fokusgrupp respektive kommunala förvaltningar.
11
4.1.3 Stadsvandringar med workshop
Målgrupp
Stadsvandringarna med workshop har två olika målgrupper. Den första gruppen består av representanter
för olika kommunala förvaltningar: verksamhetchefer för fastighet, gata, park och samhällsbyggnad
samt hälsovägledare, säkerhetssamordnare, handläggare från näringsliv, bygglov och planering. Könsfördelningen på denna workshop var ungefär 60%
kvinnor och 40% män trots att inbjudan fördelats
jämnt mellan könen.
Den andra gruppen är en representativ medborgargrupp med representanter från ideell sektor och
föreningslivet i första hand. Handikapporganisationerna, pensionärsorgnaisationerna och Boden united
samt ungdomsfullmäktige är representerade med en
man och en kvinna vardera. Därutöver deltar invånare, en man och en kvinna, som inte representerar
förening eller organisation. Även i denna grupp är
könsfördelningen 60% kvinnor och 40% män
Arbetssätt
Båda grupperna får initialt en kort redovisning av
projektet samt en föreläsning om jämställdhet som
sakområde med särskilt fokus på jämställd planering. Vad är det som skiljer planering och jämställd
planering åt? Vilken roll spelar det för medborgare
om planeringen av det offentliga rummet är jämställd eller inte? Det påminns också om Bodens
underskrift av CEMR deklarationen och vad som i
deklarationen lyfts fram kring planering och utmanande av stereotypa föreställningar om kön.
Vandringarna genomförs enligt på förhand bestämda
rutter. Rutternas sträckning skiljer sig något mellan
de båda grupperna, delar är dock gemensamma.
Diskussioner fördes under hand. Och vi samlades
och diskuterade resultat efteråt.
Jämställdhetsexpert Helena Österlind, resonerar kring utmaningar och
möjligheter kopplade till jämställdhetsarbetet.
Passage under Kungsbron är otillgänglig och
uppfattas som otrygg.
12
Stadsvandring med medborgargrupp
Stadsvandring med kommunala förvaltningar
13
Slutsatser från stadsvandring med kommunala förvaltningar
Det är svårt att se på sin egen stad med ett jämställdhetsperspektiv. Vanans makt är stor och många
platser upplevs som svåra att beskriva som mer eller
mindre använda av kvinnor eller män. Därför blir
slutsatsen att det krävs ökad kunskap och medvetenhet om hur ett jämställdhetsperspektiv appliceras på
befintlig miljö och att kunna tillvarata iakttagelserna
och föreslå förändringar för en mer jämställd miljö i
centrala Boden. Här behöver flera delar av kommunen involveras för att såväl parker, lekparker, gågatan, busshållplatser med mera ska uppfattas som
tillgängliga för kvinnor och män alla tider på dygnet
och året.
1
Stadsparken
• Saknarfunktioner.Flerfunktionerhade
gettlivochrörelseochenorsakattnyttja
parken.Bordsaknas.
• Vinterunderhålletärdåligt
• Vackertochtilltalandepåsommaren
• Närhetentillkrog-otryggt
• Gym-tryggtmedrörelseavmänniskor
• YtanmotÅ-promenadennedanförCentralskolanskullekunnasammankopplas
medparken.
• Buskage-otryggt-blirmörkt
2
2
5
1
3
4
3
Workshop/stadsvandring
-intern(kommunalaförvaltningar)
Kvarnängen
• Vemrepresenterasistatyer?
• Mycketmänniskorundersommaren
• Saknarfunktioner,förutomvolleybollplan.Utomhusgymhadevaritpositivt.
• Vidstörreevenemang-fyllersinfunktion
• Öppet-översyn-siktlinjer
• Områdetupplevstryggt,framtillKyrkkläppen.
• Belysningbörsesöverutifrånattdetendastärupplystdärengår,ejomgivningen.
Å- promenaden
• Blirlättgrupperingarlängsmedstråket
• Ettkonstantflödeavmänniskorupplevs
positivt
• Närhetentillvattenskullekunnanyttjaspå
ettannatsättmedtexbryggor
1 • Byggnadermedfönstermotstråketgöratt
detupplevstryggt
4
Medborgarplatsen
• Tommaaffärslokalergörattcentrum
kännsöde.
• Gångfartsområde-positivtförbarnoch
personermedfunktionsnedsättning.
• Ökad/”spännande”belysningskulleöka
trivselnpåplatsen
5
Bussnavet
• Lägetärbra
• HörnettillAllstar-mörkt
• Bramedskyltar
• Genomsiktligtmaterial-bra
• Vägvisningtillcentrumärotydlig.
• Röststyrdanropningsaknas
14
Slutsatser från stadsvandring med representativ fokusgrupp
Gruppen har inte tidigare tänkt så mycket på om centrala Boden är jämställt eller inte. Däremot ger några
av kvinnorna i gruppen uttryck för att de aktivt väljer
var de går på kvällen och var de absolut inte vill gå
ensamma. En man säger att ”här skulle det gå bra för
mig att vara men inte för dig” han talar till en kvinna
och menar att i den parken är det tryggare att vistas
som man än som kvinna. sig i Boden. Kvinnorna
menar som sagt att de planerar vägval.
6
Han säger att han så gott som aldrig funderar över
om/hur han ska röra sig i Boden. Kvinnorna menar
som sagt att de planerar vägval. Fler aktiviteter utomhus i befintliga parker skulle vara positivt kommer gruppen fram till. Då skulle fler vara ute och
använda ytorna på ett organiserat sätt och inte bara
som de själva finner lämpligt. Med ett mer flitigt
användande av ytorna i specifika aktiviteter skulle
också fler människor mötas, fler kulturer korsas osv.
Men detta kräver planering. En bra mötesplats är
uttänkt och inkluderande inte bara lämnad åt var och
en att ta för sig av.
7Coop forum
Passage
• Liteverksamheter-lite
folk
• Otryggpåkvällen/natten
Workshop/stadsvandring
• Viktigmötesplats
• Upplevstryggtattmötasvidcoop.
• Skermångabrott-menupplevs
tryggt.
• Dåligtunderhållet
• Mångagrupperingar-otryggt
• Saknarordnadeplatserförcyklar-
påverkartillgängligheten
-extern(representativfokusgrupp)
2
7
1
3
6
4
1
5
5
Centrumtorget
• Blirlättgrupperingaravmänniskor-upplevsotryggt.
• Forten-vemshistoriaspeglas?
Kantexsjuksköterskeskolanockså
symboliseras.
• Mertorghandelskullegemerliv
ochmerfolktilltorget
• Offentligtoalett-inteanvändbar-
upplevsnedgången.
• Trafiksituationengörattdetblir
väldigtförvirratochrörigt.(Återvändsgrändvidtorget)
4
Gågatan
• Funktionerpånedervåningenigallerianbörvarafunktionersomhar
öppetpåkvällentexbibliotek
• Mångamörkarumochsprångifasadermeddåligbelysning-otryggt
• Fasaderdåligtunderhållna-upplevsnedgångetochoattraktivt.
• Positivtmedbostadsfönstermot
gågatan-upplevstryggarepåkvällen.Loftgångengördockattnärvaronavboendeblirmerindirekt,
trygghetskänslanminskar.
3 Medborgarplatsen
• Tommaaffärslokalergöratt
centrumkännsöde.
• Gångfartsområde-positivt
förbarnochpersonermed
funktionsnedsättning.
• Ökad/”spännande”belysningskulleökatrivselnpå
platsen
2
Bussnavet
• Brasiktlinjer
• Bramedutrymmeattställacykel.Positivt
medskärmtakövercykelparkeringen.
• Informationombusstidtabellochbiljettsystemefterfrågaspåandraspråk.
• Påkvällen/nattenupplevsbussnavet
otryggtpågrundavnärhetentillkrog.
• Röststyrdanropningförsynskadadesaknas.
• Omdetfannsflermänniskoriparkenoch
fleraktiviteterskulleintebussnavetkännasotryggtpåkvällen/natten.
1
Stadsparken
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Saknasfunktionerochaktiviteterförattmänniskorskaviljavistasi
parken
Litefolkiparken-kännsödsligtochtomt.
Blirlättgrupperingaravmänniskorsomupplevshotfulltochotryggt.
Mindrebuskageönskassåattparkenblirmeröppenochmerorienterbar.
Parkenunderhållsejpåvintern.
Fleraktiviteterönskasiformavtexboulebana,skateboardrampoch
snölek.
Otryggtvidparkeringshus
Positivtmedgymmetsomäröppetdygnetrunt-blirflermänniskori
rörelse.
Positivtmedbostädersomharfönstersomvettermotparken
Positivtmedbelysningenpågranenvintertid-upplevsinbjudande.
15
4.2 Analys
För att fortsätta på det som påbörjades redan under
den första workshopen arrangerades ett minianalysseminarium. Här deltar projektledarna från Bodens
kommun och konsulterna. Målet är att sammanfatta
resultatet av stadsvandringarna samt att ta fram en
skiss över hur jämställdhetsperspektivet kan hållas
levande i planeringsprocessen.
Vi utgår ifrån det vi fått veta i de olika aktiviteterna
inom projektet. För den del som rör konkreta förslag
till åtgärder/förbättringar i de offentliga miljöerna
handlar om att reda ut vad det är för typ av frågor.
Är det rena planeringfrågor, är det tekniska frågor, är
det förvaltningsfrågor?
En konsult har satt ihop ett underlag med resultat
från webbenkät och vandringar. Med hjälp av underlaget plottas punkter in i en mall med olika boxar för
planeringsprocessens steg. Sedan blir nästa moment
att koka ner mallen till en enklare modell som kan
fungera som metod och en typ av checklista som
stöd för jämställdhetsintegrering i planprocessens
olika skeden.
Givetvis finns det även en övergripande nivå som
handlar om pengar. Hur utformas kommunens
budget? Vilka prioriteringar görs i hur kommunens
medel ska användas? Finns det ett jämställdhetsperspektiv i kommunens budgetarbete? etc.
Resultaten från webbenkät och vandringar visar att
om Bodens centrum ska bli en plats för alla så krävs
det samverkan mellan och insatser från flera delar
av kommunens organisation. Vem som gör vad och
hur för att stärka kommunens jämställdhetsarbete är
en viktig fråga som bör lyftas i kommunens övergripande strategiska planering. För att verkliga förändringar ska åstadkommas krävs att flera förvaltningar
utvecklar metoder för hur de kan arbeta utifrån ett
jämställdhetsperspektiv.
Problem/brist
Konsekvens
Ansvar
Bristande underhåll av offentliga
miljöer
Otrygghet, motverkar trivsel,
negativt för medborgarnas identitet
tillhörighet
Otrygghet, motverkar trivsel,
negativt för medborgarnas identitet
tillhörighet
Otrygghet, motverkar trivsel,
negativt för medborgarnas identitet
och tillhörighet
Otrygghet, motverkar trivsel, negativt för medborgarnas identitet
Otrygghet, påverkar kvinnors
rörelsemönster
Otrygghet, påverkar kvinnors
rörelsemönster
Otrygghet
Exkluderar, motverkar flexibel
användning av offentliga platser som
kan tilltala fler grupper av människor
Negativt för identitet och tillhörighet
Tekniska förvaltningen och KF/KS
(budget)
Bristande underhållen och ogenomtänkt vegetation
Dåligt underhållna byggnader,
fasader
Bristande underhåll av kvartersmark
Bristande belysning
Siktlinjer, orienterbarhet
Tomt och ödsligt
Avsaknad av funktioner, ex sittplatser, utegym
Offentliga utsmyckningar illustrerar
traditionellt manliga erfarenheter
Tomma lokaler i centrum, korta
öppettider
Otrygghet, försvårar vardagsliv
Analysworkshop
Tekniska förvaltningen och KF/KS
(budget)
Privata fastighetsägare, fastighetsförvaltningen, BodenBo, Miljö- och
byggnämnden, tillsyn enligt PBL
Miljö- och byggnämnden, tillsyn
enligt PBL,
Tekniska förvaltningen och KF/KS
(budgetfråga)
Samhällsbyggnadskontoret, tekniska
förvaltningen
Samhällsbyggnadskontoret
Tekniska förvaltningen och KF/KS
(budgetfråga)
Tekniska förvaltningen, Kultur-,
fritid-, och ungdomsförvaltningen
och KF/KS (budgetfråga)
Handlare/näringsliv
Analysworkshop
16
17
4.3 Spridning och förankring
Utställningsmaterialet bestod av skärmväggar med
Genom projektet Centrum för alla, och de många
information om projektet samt redovisning av geolika aspekter och frågeställningar som lyfts under
nomförd webbenkät. Därutöver skapades en ”dialogde olika aktiviteterna har det blivit allt mer tydligt att hörna” med bord och stolar samt en stor karta över
det finns goda förutsättningar att stärka jämställdcentralorten där besökarna hade möjlighet att marhetsperspektivet i kommunens planering och andra
kera ”plats jag gillar” respektive ”plats jag inte gillar”.
beslut som rör mark- och vattenanvändningen, bygKombinationen av redovisning av fakta och samtal
gande och offentliga miljöer.
kring platser utifrån den neutrala kartan var ett bra
sätt att närma sig jämställdhet och jämställdhetsinte4.3.1 Intern samverkan, förankring och fortlöpande grering i planeringen. Av alla samtalen under mäs�dialog
san underströks det stora intresse för stadsutveckling
Löpande har samverkansdialog förts mellan projeksom finns hos bodensarna.
tets arbetsgrupp, chefer samt övrig personal verksam
4.3.3 Information till kommunledningsförvaltningen
inom planeringssektionen på Bodens kommun under hela projektets gång -från projektidé och ansöProjektets redovisades kort i samband med Ulrika
kan till projektgenomförande och slutsatser. Vidare
Åströms utbildnings-/inspirationsföreläsning om
har resultat och lägesrapport kontinuerligt lämnats
jämställdhetsintegrering som anordnades för komtill kommunens planberedningsforum där kommumunledningsförvaltningen på Bodens kommun.
nens politiska ledning respektive förvaltningschefer
4.3.4 Slutredovisning miljö- och byggnämnden samt
samlas. Respektive beredningsforum har responderat
kommunstyrelsen
med positiv feedback och ett stort intresse för projektetes utveckling. Under projektets gång har, vid två
Under ordinarie sammanträden för miljö- och byggolika tillfällen, även redovisning skett till kommunämnden respektive kommunstyrelsen redovisas
nens interna nätverk för jämställdhetsintegrering.
projektet; Projektidé, genomförda aktiviteter samt
slutsatser. Fokus är emellertid på hur samhällsbyggnadskontoret avser arbeta med jämställdhetsintegrering i samhällsplaneringens olika nivåer och skeden
under processen.
4.3.2 Utställning under skördefest och miljödagar
För att informera om projektet och hur samhälls4.3.5 Sociala medier och publicitet i press
byggnadskontoret arbetar med jämställdhetsintegre- Bodens kommuns hemsida, sociala medier i form av
ring i samhällsplaneringen anordnades en särskild
Facebook samt LinkedIn har använts för att sprida
utställning under skördefest och miljödagar i augusti. information om webbenkät samt projektet i stort.
Utställningen gick under namnet ”Centrum för alla
Lokalpressen har genom artiklar hjälpt till att sprida
-Från projekt till arbetssätt” och utgjorde en betyinformation om projektet.
dande del av Bodens kommuns monter under evenemangets samtliga tre dagar. Förutom centrum för
alla, redovisades i montern även pågående översiktsplanering (kommunövergripande strategisk översiktsplan, LIS samt vindbruk), lediga kommunala
tomter, bygglovfrågor, trafik- och va-frågor. Mässan
hade under de tre dagarna, fredag-söndag, totalt 25
000 besökare.
18
Utställning och dialog i Samhällsbyggnadskontorets
monter under skördefest och miljödagar
19
5. Från projekt till arbetssätt
Projektet har en projekttid som löper under mindre
än ett kalenderår och får därför ses som början på en
process som kan byggas på över tid och som handlar om att bedriva samhällsplanering på ett sätt som
inkluderar fler av de som lever och verkar i Boden
och som skapar förutsättningar för människor att
leva jämställda liv.
Målet är att på sikt mer formellt fastställa rutiner
och arbetssätt som säkerställer att jämställdhetsperspektivet finns med på olika planeringsnivåer och i
planeringsprocessens olika skeden. På så vis blir det
mindre avhängigt enskilda medarbetares kompetens
och engagemang. Det är en fråga om kvalitet att se
till att frågor om jämställdhet finns med hela vägen
från idé till genomförande.
Ambitionen är att skapa en process som tillvaratar
och konkret använder kunskaper om kvinnors och
mäns villkor och erfarenheter när exempelvis offentliga miljöer eller nya stadsdelar planeras. För att vi
ska kunna uppnå jämställdhetspolitikens mål måste
jämställdhetsperspektivet finnas med på alla planeringsnivåer; från den strategiska översiktsplanen till
detaljplan, genomförande och byggande.
5.1 Planerinssystemet
I figuren nedan illustreras planeringssystemet med
exempel på frågor som hanteras på respektive planeringsnivå som har betydelse för jämställdheten.
PBL-SYSTEMET
Översiktsplan
Bebyggelsestrukturer och
infrastruktur
Principiella ställningstaganden och
strategier
Arbetsplatsers placering i förhållande
till bostäder och kollektivtrafik
Utbud av fritidsanläggningar
Kulturmiljövårdens betydelse: vad bevaras och
utvecklas, vems historia berättas?
Detaljplan
Kvartersstruktur
Markanvändning
JK
Sociala mötesplatser
och fysiska aktiviteter för både kvinnor
och män
PARK
B
Trafiklösningar
Genomförande/
Bygglov
Sociala mötesplatser
och fysiska aktiviteter för både kvinnor
och män
Vegetation
Genomsiktlighet
Belysning
Planteringar/Parker
Trygghet
20
5.2 Planprocessen
De olika steg som planärenden på såväl övergripande
som detaljerad nivå ska följa regleras i plan- och bygglagen. Från att en planprocess initieras tills att en plan
antas av kommunfullmäktige tillförs kunskap som ligger
till grund för de avvägningar som formar vilken inriktning planerna kommer att ta.
Det är därför viktigt att under hela processen arbeta på
ett sätt som innebär att så mycket kunskaper som möjligt
tillförs planen. Det är också viktigt att dokumentera vilka
som under planprocessens gång ges möjlighet att påverka planens inriktning och fundera över om det saknas
kunskap och hur den i så fall ska kunna inhämtas. Nedan
presenteras ett en schematisk redovisning av de arbetsprocessteg som planprocessen består av. Frågor som bör
ställas i varje steg av processen för att möjliggöra att ett
jämställdhetsperspektiv kan integreras redovisas t. h.
1. Initiering
lut
Bes
2. Upprätta
förslag
3. Samråd
4. Bearbeta
förslag
lut
Bes
5. Granskning/
t
utställning Beslu
2. Upprätta förslag
-Vilka för vi dialog med och vems erfarenheter och kunskaper tar vi till oss?
-Hur ivolverar vi flickor och pojkar, män och kvinnor?
-Hur tydliggör vi processen och vad som påverkar inriktning och avvägningar?
3. Samråd
-Hur sprider vi information så att vi når så många som
möjligt?
-Hur presenterar vi planer så att så många som möjligt
kan ta till sig innebörden av planerna?
-Vilka deltar i samråd och yttrar sig?
-Kan vi söka andra former och forum för samråd som
lockar fler? Annan tid och plats?
4. Bearbeta förslag
-Hur bemöter vi och ger återkoppling till de som kommit
med synpunkter?
-Vilka synpunkter leder till förändringar av planförslag
och från vem kommer de?
5. Granskning/utställning
-Hur sprider vi information så att vi når så många som
möjligt?
-Hur presenterar vi planer så att så många som möjligt
kan ta till sig innebörden av planerna?
6. Bearbeta förslag
-Hur bemöter vi och ger återkoppling till de som kommit
med synpunkter?
Vilka synpunkter leder till förändringar av planförslag?
7. Antagande
6. Bearbeta förslag
7. Antagande
1. Initiering
-Hur ser representationen ut i arbetsgrupp och styrgrupp?
-Vilka kunskaper behöver vi och hur inhämtar vi dem?
-Hur beskriver vi förutsättningar och potentiella konsekvenser av planen?
lut
Bes
8. Laga kraft
-Hur följer vi upp vad vi gjort under de olika stegen i
processen?
-Hur tar vi tillvara kunskap och hur använder vi den i
framtiden?
8. Laga kraft
21
5.3 Fördjupning av översiktsplanen
Ett mål med detta projekt har varit att utifrån projektets resultat föreslå hur vi kan stärka jämställdhetsperspektivet i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för centralorten.
•På vilket sätt ska hänsyn till kvinnor och mäns olika
erfarenheter och förutsättningar att leva jämställda liv
hanteras när avvägningar och inriktningsbeslut ska prioriteras i planarbetet?
I det arbetet finns både processinriktade frågeställningar som behöver bearbetas och frågor kring hur
Boden ska planeras och byggas i framtiden. De
processinriktade frågeställningarna sammanfattas
övergripande i den bild över planprocessens olika
skeden som finns på föregående sida. Nedan förs ett
utökat resonemang kring jämställdhet i processen
för och även kring hur vissa frågor i planeringen i
praktiken behöver hanteras inom ramen för arbetet
med den fördjupade översiktsplanen.
5.3.2 Jämställdhet under processens gång
5.3.1 Jämställdhet som utgångspunkt
Redan vid uppstarten av en planprocess behöver
jämställdhetsperspektivet finnas med för att det
sedan ska kunna genomsyra planeringen genom hela
processen. Initialt kan följande frågor ställas:
•På vilket sätt finns jämställdhetsperspektiv med i grunduppdraget för arbetet med planen? Finns det med i de
visioner och övergripande mål som formulerats?
•Kan vi säkra en jämn maktfördelning mellan kvinnor
och män när planen hanteras i olika besluts- och arbetsgrupper?
•Hur säkrar vi i planarbetet att olika sektorer inom kommunen där kvinnor och män har olika representation
involveras i arbetet med planen?
I det utåtriktade och dialoginriktade arbete som
kommunen bedriver under arbetet med den fördjupade översiktsplanen så är det viktigt att fundera och
reflektera över vilka som nås i dialoger, samråd och
utställningar. Traditionella metoder för samråd och
dialog visar att det är svårt att nå alla medborgare
och könsfördelningen bland de som deltar är ofta
skev med en övervikt av män.
Kommunen behöver prova nya och annorlunda
former för samråd och dialog för att bidra till att en
bredare grupp av medborgare deltar. Fungerande
metoder för samråd bör utarbetas som leder till att
både män och kvinnor engagerar sig i samhällsplaneringen.
•Hur skapar vi ett brett deltagande och god representation
från kommunens olika verksamheter?
•Hur ska vi bedriva dialog? Hur når vi fler?
För statistik på vem vi pratar med och vad de tycker.
Planeringsunderlaget är en viktig grund för att veta
hur ojämställdhet manifesteras och tar sig uttryck
och hur det kan hanteras i planarbetet:
•Relevanta planeringsunderlag kan vara statistik över
pendlingsrörelser som kan synliggöra skillnader i resmönster, arbetstillfällen, förvärvsfrekvens, inkomster,
befolkningsstruktur familje- och hushållstyper. Denna
statistik bör vara könsuppdelad och kunna redovisas
geografiskt.
•Om medborgarundersökningar genomförs så bör kön
vara en analyskategori.
•Kan vi se skillnader i livsvillkor som skiljer sig åt mellan män och kvinnor i de underlag som vi använder i
planeringen?
22
5.3.3 Jämställdhet i praktiken
Den kunskap om och de erfarenheter från män och
kvinnor som finns i offentlig statistik och som kommunen kan ges tillgång till genom olika metoder för
dialog och samråd är utgångspunkten när planeringen av det framtida Boden tar form.
Idag finns mycket kunskap om vilka frågor som planeringen hanterar och som kan ha stor betydelse för
förutsättningarna för människor att leva jämställda
liv. Det finns också specifik och lokal kunskap som
särskilt behöver hanteras i Boden. Sådan kunskap
har inom ramen för detta projekt inhämtats genom
webbenkät, workshops och vandringar om och i
Bodens centrum.
Nedan redovisas exempel på viktiga frågeställningar
som bör behandlas i fördjupningen av översiktsplanen för centralorten som kan bidra till att skapa goda
förutsättningar för människor att leva jämställda liv
utan att traditionella könsroller befästs.
•Kan planeringen, exempelvis genom att samarbeta med
och involvera andra sektorer och aktörer, medverka till
att luckra upp den könssegregerade arbetsmarknaden?
•Kan planeringen verka för att traditionellt mans- och
kvinnodominerade arbetsplatser lokaliseras i samma
områden?
•Hur kan planeringen bidra till att offentlig och privat
samhällsservice lokaliseras i nära anslutning till bostäder?
•Hur ser en vanlig dag ut i olika människors liv?
Finns det saker som kan underlätta och understödja
ett attraktivt och smidigt vardagsliv för alla?
•Hur prioriteras mellan olika trafikslag? Vi vet att
kvinnor idag använder kollektiva färdmedel i högre
utsträckning än män. Hur underlättar vi för fler att
göra hållbara transportval samtidigt som vi skapar
förutsättningar för ett enklare vardagsliv.
•Kan planeringen understödja att alla kan röra sig på
samma sätt och underlätta för ett jämställt vardagsliv? Hur är exempelvis dagligvaruhandel, skola och
vårdinrättningar lokaliserade i förhållande till arbetsplatser och bostäder?
I det arbete som genomförts där fokus har legat på
hur människors använder och upplever Bodens offentliga rum har vi också sett några specifika frågor som bör hanteras i arbetet med den fördjupade
översiktsplanen. De viktigaste övergripande frågorna
handlar om hur de offentliga platserna i Bodens
centrum kan utvecklas på ett sätt som gör dem till
attraktiva vistelse- och mötesplatser där alla känner
sig välkomna. Kort sagt, hur vi kan skapa ett Boden
för alla. Projektet har också visat att det finns tydliga
skillnader mellan män och kvinnor när det kommer
till den upplevda tryggheten i de offentliga miljöerna
i Boden. Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv är
en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter.
•Finns det förutsättningar för att nå offentlig och
privat samhällsservice utan tillgång till bil?
23
•
Att känna sig trygg är en förutsättning för att kunna
vara aktiv och exempelvis delta i föreningsaktiviteter, ta del av det lokala nöjeslivet eller ta en joggingtur. Planering ur ett jämställdhetsperspektiv kan leda
till att fler stads- och tätortsmiljöer blir tillgängliga
för både kvinnor och män. Några viktiga aspekter att
ta med i arbetet med den fördjupade översiktsplanen
är:
•Mer liv och rörelse i centrum gör stadskärnan tryggare och mer attraktiv för alla. Planera för fler aktiviteter och funktioner som kan nyttjas av människor
under olika delar av dygnet. Blanda arbetsplatser
och boende med aktiviteter för fritid och rekreation.
Uppmärksamma var målpunkter ligger och planera
för nya målpunkter som leder till att människor rör
sig i stråk som idag upplevs som ödsliga och otrygga
på kvällstid, exempelvis Färgaregatan och Gågatan.
Vid detaljplanering bör eftersträvas att möjliggöra
mer flexibel markanvändning.
•Höjd ambitionsnivå för gestaltning, drift och underhåll av offentliga platser, kvartersmark och byggnader. En välskött och prydlig stad är tryggare och
bättre för alla. Med begränsade resurser behöver
prioriteringar göras. I planarbetet bör offentliga platser värderas och insatser prioriteras. Resultaten från
detta projekt visar att de offentliga platserna i Bodens centrum inte nyttjas i särskilt hög utsträckning.
I arbetet med fördjupningen bör kommunen därför
även värdera de offentliga platserna utifrån hur de
används idag i relation till hur de skulle kunna användas i framtiden och göra ställningstaganden kring
huruvida olika platser kan ges annan användning än
vad de har idag.
Vegetationen ska skapa trivsel, inte otrygghet. De
gröna ytorna ska vara attraktiva, inte nedskräpade.
Kommunen bör se över den gröna strukturen och
hur den kan utformas för att bidra till att öka den
upplevda tryggheten. Belysningen bör ses över och
förslag för en ny belysningsstruktur bör tas fram där
särskilt problematiska platser ur belysningssynpunkt
pekas ut. Renhållningen av offentliga platser bör
också ses över och insatser som kan bidra till mindre
nedskräpning bör föreslås. De offentliga platserna
ska erbjuda såväl aktiviteter som vila, kommunen
bör i ett första skede se över placering av bänkar och
behov av att placera ut fler sittplatser.
•Planeringen av Bodens centrum behöver också
inriktas på att skapa bättre orienterbarhet och naturliga stråk med korta avstånd och god genomströmning av människor. Planeringen av Boden kan bidra
till att koncentrera och prioritera naturliga stråk för
främst gående och cyklister vilket bidrar till mer liv
och rörelse. Kommunen bör också fundera över hur
målpunkter kan lokaliseras för att bidra till bättre
flöden och rörelse av människor på platser som idag
upplevs som öde och folktomma.
24
Kommunledningsförvaltningen
Samhällsbyggnadskontoret
2016 november