Björkgärdet – aspekter på vikingarna och deras förfäder

Bilaga 15. Mikroskopisk analys av keramikmagring
Av Kurt Haas, OFL
I) Mikroskopisk analys av små brända
benfragment från Strömmen med
frågeställning humant/animalt ursprung
II) Mikroskopisk analys av två
keramikskärvor från Björkgärdet med
frågeställning magringstyp
Inledning
Carina Olson lämnade å RAÄ UV:s (Niclas Björck
och Torbjörn Holback) vägnar in fem små brända
benfragment och två keramiska skärvor för analys.
Frågeställning
Fråga 1 ”brända benfragment”: animalt eller humant
ursprung?
Fråga 2 ”keramiska skärvor”: vilken magringstyp föreligger, har man använt ben som magring?
Resultat i sammanfattning
Histologi: Lamellära strukturer av human karaktär
delvis bevarade, det är ont om tydliga osteoner.
Osteocytlacuner vidgade. Sotinlagring i lamina
externa/interna, mer fullständig förbränning i diploen.
Diagenes:
MFD*: Wedl tunneling, Värmedinducerade fraktur/
fissursystem (reticulärt fissursystem i lamina externa)
som följer de lamellära strukturerna och osteonerna.
OHI** 0–2,
Birefringence 0,5.
Osteonstruktur: Lamellär bentyp - humant.
Förbränningstemperatur: 300–500 grader C.
*MFD – microscopical focal destruction.
** OHI – Oxford Histological Index.
Fråga 1: 2 humana, 1 animalt, 2 obestämbara ben.
Fråga 2: Magringen består av huvudsakligen kvartsit, inget benmaterial har kunnat påvisas.
FNR 87
Makroskopisk beskrivning
Anatomi: 2 x 1 cm pentagonalt tunnskaligt (3mm)
gråbrunt. Förbränningsgrad III – IV. Tydlig lamina
ext./int. och rel. tjock diploe. Finmaskig värmekrackelerad yta. Kraniefragment.
Mikroskopisk beskrivning
Histomorfologi: Tvärsnitt av kraniefragment med
komplett bevarad morfologi som lamina externa,
interna och diploe.
Bild 1
Bilaga 15. Mikroskopisk analys av keramikmagring 663
FNR 347
Mikroskopisk observation
Makroskopisk beskrivning
Anatomi: 4x2 cm robust corticalisfragment av medelstort rörben med delvis vassa kanter (fresh fracture
type). Skaftet i mitten ihop limmat. Mörkbrun till
svart infärgning i mellersta corticalis, de yttre benlagren är ljusare, utbrända (längre värmeexposition?).
Mikroskopisk beskrivning
Bild 3
Bild 2
Histomorfologi: Rörbensfragment, tvärsnitt, bevarad
morfologi med tydlig lamina externa och interna.
Centralt sotinlagringar, i periferin utbränt och sotfritt.
Histologi: Anmärkningsvärt glesa sekundära osteoner. Det saknas fragmentära osteoner och typ II
osteoner. Vidgade osteocytlacuner.
Diagenes: MFD – Wedl och longitudinell tunneling,
OHI 0–3.
Birefringency 0,5.
Osteonstruktur: osteonbanding – animalt.
Förbränningstemperatur: 250–500 grader C.
Histomorfologi: Tvärsnitt av spongiosafragment med
tydlig lamina externa och interna. Ingen infärgning
eller sotning, förefaller vara obetydligt värmepåverkat,
eventuellt obränt.
Histologi: Primära och sekundära osteoner med
antydd lamellär struktur. Grundstruktur med otydlig
fibrillteckning. Tydliga osteocytlacuner något vidgade.
Diagenes: MFD Wedl tunneling, OHI 2–3.
Birefringency 1 (hög andel bevarat kollagen som talar
för låg temperaturexponering).
Temperatur 100 gr. C.
Osteonstruktur: Grundsubstans lamellärt, osteonbanding – humant.
FNR 323
Makroskopisk observation
Anatomi: 2 x 1,5 rörbenfragment, ljusbrunt, medelstort till litet (svårbedömt).
Mikroskopisk observation
FNR 320
Makroskopisk observation
Anatomi: 2 x 1,5 ljusbrunt rörbensfragment, cortical
och spongiös andel? Medelstort till litet, ena änden
avrundad, resten med vassa kanter (fresh fractur
type).
Bild 4
664 Björkgärdet – aspekter på vikingarna och deras förfäder
Histomorfologi: Tvärsnitt av spongiöst ben, ljusgrått
till brunt med humösa diagenetiska infärgningar.
Ingen sotinfärgning.
Histologi: Delvis täta Haverska system med lamellär
karaktär bevarad, tydliga vida osteocytlacuner. Inga
fibriller i grundsubstansen bevarade.
Diagenes: MFD-Wedl och longitudinell tunnels.
Birefringency 0.
Temperatur: 5 – 600 grader C.
Osteonstruktur: Osteonbanding kan vara humant
men inga lamellära/reticulära strukturer i grundsubstansen längre synliga. Oklart om humant eller
animalt.
FNR 367
Makroskopisk obsevation
2,5 x 1,5 fragment av ett stort rörben, tunnväggigt, närmast kritvitt, förbränningsgrad 6. De korta
frakturändarna är skarpa, de långa avrundade och
vittrade.
Mikroskopisk analys av två keramik­
skärvor med frågeställning magringstyp
Material
Två brända lerskärvor à 2,5 x 2 cm, är föremål för
analysen med beteckning FNR 2136 I och FNR
2136 II. Tre tunnslip har tillverkats av respektive
skärva: FNR 2136 I a,b,c och FNR 2136 II a, b och c.
Makroskopisk beskrivning
FNR 2136 I
Färgen är rostbrun, i tunnslip gråbrun till rådjursbrun. Färgen skulle kunna tala för primär oxidativ
bränningsteknik, alternativt dubbelbränning med
primär reduktiv och sekundär oxidativ bränning.
Ugnstemperatur mellan 800- 900 grader. Ugnen kan
vara av typ bränngrop med luftkanal.
Den visuella inspektionen visar flera, från någon mm,
upp till 7 mm stora gråvita magringsinneslutningar.
Dessa är välavgränsade, skarpkantigt polygonala. I
tunnslip opak, genomskinliga med tydlig kristallstruktur (bild 1).
Mikroskopisk observation
Bild 1: FNR 2136 I. Förstoring 12,5 x.
Bild 5
Histomorfologin till stora delar förlorad genom sintringsprocessen. Strukturerna är ersatta av en grå opak
yta, Haverska kanalerna dock synliga.
Histologi: Trots sintringen finns i yttre corticalis ett
litet område med bevarade täta osteoner av oklar
karaktär med antydan till lamellära strukturer.
Diagenes: 0
Birefringency 0.
Temperatur: 800–1000 grader C.
Osteonstruktur: oklart om humant eller animalt.
FNR 2136 II
Färgen är svart, i tunnslip mörkbrun till svart som
skulle tala för en reduktiv bränningsteknik. Samma
temperatur som ovan och samma ugnsteknik förutom strypning av syretillförseln i slutfasen. Den
visuella inspektionen f.ö. som ovan (bild 2).
Bilaga 15. Mikroskopisk analys av keramikmagring 665
Bild 2: FNR 2136 I., Förstoring 12,5x.
Mikroskopisk beskrivning
FNR 2136 I a, b, c
Ljusbrun till mörkbrun bränd lera. Grundsubstansen
är mycket finkornig (bild 3). Magring med i stort
samma material bestående av huvudsakligen skarpkantiga polygonala kristallina strukturer där grova
upp till flera mm stora partiklar dominerar (bild 4).
Strukturerna är opaka, genomskinliga men innehåller ett kristallinsk mönster som bryter igenom den
homogena strukturen. I anslutning till de flesta stora
magringspartiklarna kan mikrofissurer observeras
(bild 5). Magringsvolymen uppskattas grovt till 25 %.
Kalk som magring är mycket osannolikt då partikelstorleken sannolikt skulle ha bidragit till avsprängning av flak under bränningsprocessen. Mera sannolikt är att det rör sig om grovt malen kvartsit.
Bild 3: FNR 2136 I. Förstoring 200 x. Lergodsets struktur
mycket finkornigt.
666 Björkgärdet – aspekter på vikingarna och deras förfäder
Bild 4: FNR 2136 I. Förstoring 100x. Kvartsitpartikel med
tydlig kristallin struktur.
Bild 5: FNR 2136 I. Förstoring 100 x. Som bild 4 men
genom kvarts – lambdafilter. Fissur i anslutning till
magringspartikeln (blått).
FNR 2136 II a,b,c
Mörkbrun bränd lera. Finkornig grundsubstans med
rikliga inlagringar av finkornig kristallin magring
(bild 6). Men även grovkorniga upp till flera mm
stora bitar med vassa polygonala kanter är rikligt
förekommande. Det finns över hela fältet runda formationer med mörka inneslutningar (bild 7). Det kan
vara rester efter luftbubblor med sekundär fyllnad
med sot. Grå – brun - gröna kristallina strukturer
i mikronstorlek förekommer sparsamt (fältspat?)
(bild 8).
Metod
Hartsfixering med Biodurs B1 och härdare B12.
Fixa­tionsteknik enligt ”Haas E3” har använts. Mekanisk sågning och slipning. Tunnslip med preparattjocklek < 10 my med genomskärning av flera av de
aktuella större magringspartiklarna.
Analys
Bild 6: FNR 2136 II. Förstoring 200 x. Lerstruktur med
större procentuell andel finpartikulär magring (jämför med
bild 3 ovan).
Båda keramikproverna är grovkeramiska produkter
med delvis stora magringskorn (upp till 7 mm). Magringen består av bergarter huvudsakligen kvartsiter.
Dessa är med hänsyn till sin kantighet sannolikt
mekaniskt beredda (stötta) och inte finkornig sand.
Ben som magring har inte kunnat påvisas. Keramikproverna härstammar från två olika produktionstillfällen: Den mikroskopiska bilden av magringen
innehåller fler finpartiklar i FNR 2136 II och dessutom ett grönaktigt mineral som inte kunnat påvisas
i FNR 2136 I. De skiljs åt även i bränningsprocessen: I är ljusbrun (oxidativ), II mörkbrun till svart
(reduktiv). II innehåller dessutom tomrum efter ev.
blåsor från förångade mikroskopiska vattendroppar
som kan tyda på att keramiken inte varit helt torr i
samband med bränningen (bild 7).
Bild 7: FNR 2136 II. Förstoring 25 x. Cirkelrunda
inneslutningar med svart innehåll (sot?).
Bild 8: FNR 2136 II. 12,5. Brun-grönaktia kristallin
magring (hö. övre hörnan). Finns ej i 2136 I.
Bilaga 15. Mikroskopisk analys av keramikmagring 667