Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse
Temaarbete ”Gilla olika”
Bäckagårdsskolans fritidshem
Skogshyddan och Ljunghem
2014/2015
Organisation
Bäckagårdsskolans fritidshem består av två
avdelningar, Skogshyddan åk F-1 och Ljunghem åk 25. På fritidshemmet har det varit sammanlagt 180
barn.
På fritidshemmen arbetar fritidspedagoger,
förskollärare, hälsopedagog samt barnskötare.
Dessa pedagoger är under skoldagen fördelade i
förskoleklass och skola som resurs och ansvarar för
utomhuspedagogik. Fritidspedagogerna genomför
även rastaktiviteter.
Verksamhetsmål
2014/2015
Att öka medvetenheten om lärandet på fritids.
Genom temat har vi arbetat både med det teoretiska och praktiska lärandet, olika
uttrycksformer så som, teater, skapande verksamhet, samtal, diskussion samt fysiska
aktiviteter.
Att arbeta för barnens delaktighet och inflytande på
fritids.
Våra aktiviteter i och utanför temaarbetet utgår från en dialog mellan pedagoger och
elever innan ett beslut tas.
Att ha ett trevligt bemötande gentemot varandra.
I temaarbetet har vi lagt fokus på samarbetsövningar. Temat har tryckt på att det
är okej att vara olika, gilla olika, du är du och jag är jag.
Öka medvetenheten om lärandet på fritids
Elever
Vi startade upp terminen med att göra tankekartor vad det gäller
lärandet på fritids. Vi strävar efter att göra en återkoppling efter varje
aktiviteter som vi genomför med eleverna samt upprepar aktiviteter för
att se ett lärande.
Eleverna har även genomfört egna aktiviteter för andra elever.
”För att ha ett väl fungerande fritidshem bör vi i personalen vara medvetna om lärandet på
vårt fritidshem. Med skollagen har fritidshemmen fått ett tydligare uppdrag
med inriktning på att stimulera elevernas utveckling och
lärande” (Fritidshem Allmänna råd. s. 3).
Volter,
gymnastik
skate
utflykt
engelska
Bugg,
dans
skridskor
Vad är viktigt att lära
sig på fritids?
fingervirka
rida
Gogos
pappersvikning
Bygga
trädkoja
cykla
Snickra
Måla
Baka
Att vara en bra
kompis
Fotboll,
innebandy och
handboll
Hoppa högre på
hästhindren
Vad vill du lära dig
på fritids?
Spela schack
Spela spel
Teknik
Breakdance
Klättra
Nya lekar
Barnens delaktighet och
inflytande på fritids
Pedagoger
Vi tar tillvara på pedagogernas olika kompetenser och är lyhörda för
elevernas tankar och önskemål.
Eleverna
Vi har haft fritidsråd och samlingar i stora och små grupper.
Eleverna får möjlighet att föreslå aktiviteter efter egna intressen
och komma med förslag på förändringar och förbättringar i
fritidsverksamheten.
”En förutsättning för att eleverna ska uppleva fritidshemmen som meningsfull
är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av
verksamheten” (Fritidshem Allmänna råd. s. 32).
Ha ett trevligt bemötande
gentemot varandra
Pedagoger
Viktigt att vi vuxna är goda förebilder och ger barnen rätta ”verktyg”
hur vi bemöter varandra.
Eleverna
Genom vårt temaarbete (Gilla olika) har vi lyft värdet av att vara olika
och hur man ska bemöta varandra. Vi försöker uppmuntra eleverna att
ha ett trevligt bemötande mot varandra. Detta främst genom att samtal
och diskussioner kring ämnet. Men även genom att arbeta med
samarbetsövningar, värderingsövningar och nya gruppkonstellationer.
”I fritidshemmet ska stor vikt läggas vid att uppmuntra eleverna att i
samspel med kamrater utveckla sin sociala kompetens”. (Fritidshem, Allmänna råd. s. 37)
Tema Gilla Olika
Anledning till att vi valde temat Gilla Olika är att vi arbetade med temat Allas lika
värde förra året med ett lyckat resultat dock fick vi reda på att vi bör gå in mer
på djupet av vissa delar. Detta vill vi göra med detta tema.
Syfte:
Gruppen ska få förutsättningar att fungera för att förebygga mobbning och
kränkningar. Och därmed också bidra till att eleverna lättare tillgodogör sig
undervisningen och når uppsatta mål.
Mål:
Vi vill skapa en verksamhet där barnen utvecklar respekt och förståelse för
varandras olikheter, utvecklar sin sociala kompetens, motarbetar fördomar och
diskriminering. Målet är att eleverna ska vara delaktiga och bestämma innehållet i
temat.
Vi kom fram till att eleverna på Skogshyddan och Ljunghem har olika behov. Därför
kommer arbetet på Ljunghem i huvudsak att inriktas på att stärka Vi-känslan i
gruppen. Skogshyddans arbete kommer i huvudsak att inriktas på att arbeta
praktiskt utifrån diskrimineringsgrunderna.
Uppstart av temaarbete
För att nå alla elever på fritidshemmen lät vi klasslärarna ställa
frågorna:
På vilket sätt är vi olika?
Vad tänker ni om dessa olikheter?
Utifrån tankekartorna
formades inriktningen på
temaarbetet.
Vi är både
lika och
olika
Men
vara
Menman
man kan
kan vara
opererad– –tatabort
bort
opererad
sin
sin blindtarm
blindtarmeller
eller
halsmandlar
halsmandlar
Vi har
Vi har samma
samma
kroppsdelar
kroppsdelar
kläder
hårfärg
hårfärg
smaker
hudfärg
familjer
Ålder:
gammal-ung
Olika
kroppar
Elevernas tankar:
På vilket sätt är
vi olika?
Olika
intressen
personligheter
Vi är både
lika och
olika
ögonfärg
Olika
egenskaper
tänker på
olika sätt
Tycker och
känner olika
hörapparat
funktionshin
der
Vissa är
snabbare än
andra
rullstol
Skogshyddan
I temat har vi valt att fokusera på diskrimineringsgrunderna, det kändes
aktuellt för oss. Eleverna träffar i sin vardag och på aktiviteter, människor
från andra länder och med olika funktionsnedsättningar och religioner. Vi
ville skapa en förståelse och tolerans för detta.
”I en miljö där olikheter ses som något naturligt
och självklart får eleverna i förlängningen en möjlighet att utveckla förståelse och respekt för
olika sätt att tänka och vara” (Fritidshem allmänna råd, s. 38)
Samlingar
Våra samlingar har innehållit film,
samarbetsövningar och diskussioner
både i små och stora grupper.
Samlingarna har ett planerat innehåll
med fokus på delaktighet och
inflytande.
Under vårterminen gjorde vi nya
samlingsgrupper. Syftet med detta var
att lära känna nya kamrater i en ny
lärmiljö. Vi har sett att eleverna har
lärt sig samarbeta, leka och föra
givande diskussioner. Det märks
framför allt i att eleverna har färre
konflikter och leker åldersblandat.
”I fritidshemmet kan barnen få möjlighet att utveckla
en förståelse för vad demokrati är genom att på olika
sätt få uttrycka tankar och åsikter, och kunna påverka
fritidshemmets innehåll.” (Allmänna råd och
kommentarer- kvalitet i fritidshem (2007:27))
Varför storsamlingar?
Vi pedagoger ansåg att det är till en fördel att
informera alla elever samtidigt när det är
något nytt på gång exempelvis angående
temat.
Förmågor som tränas
Samtal och diskussion, eleverna uttrycker sina
ståndpunkter och åsikter kring ämnena vi tar
upp. De framför och bemöter argument.
Högläsning
Vi läser bland annat högt ur boken Så olika så lika
- Om man har rött hår och vänder sig upp och ner ser
man ut som en morot.
- Varför kan inte de människor som kommer till Sverige
prata svenska?
- Killar kan också ha smink.
”Skolan har ett ansvar för att
motverka traditionella
könsmönster. Den ska därför ge
utrymme för eleverna att pröva
och utveckla sin förmåga och
sina intressen oberoende av
könstillhörighet.” (Lgr 11 s.8)
Eleverna är engagerade men det uppstår även
diskussioner.
Hur syns elevernas lärande?
De reflekterar och jämför sig själva om de hade varit i
samma situation.
- Om jag hade flyttat till Afrika hade jag varit den konstiga
eftersom jag har ljust hår och blå ögon.
Eleverna tränar sig språkligt genom att läsa högt för
varandra . De får även förståelse och tolerans för varandra ,
då de upptäcker att vi är olika inte bara till utseende utan
även inför det svenska språket.
Filmsamling
Vi har under temaarbetet tittat på en filmserie om
respekt, religioner, pålitlighet och samarbete. Vi
samtalar om de olika begreppen och vad de betyder.
- Man lovar att leka med en kompis, men sen gör
man inte det.
Efter några filmvisningar flyter samtalen lättare i
grupperna, vi tror att eleverna förstått syftet med
filmerna.
Utifrån diskussionerna vid flera filmer valde vi att
stanna upp och fånga elevernas tankar om hur de
ville arbeta praktiskt kring temat:
- Det är inget fel om man ser
ut eller tror olika.
- Alla tror olika Gudar, men det
gör väll ingenting.
- Alla har rätt att tycka som de
själva vill.
- Funktionsnedsatt person är
de som är gamla och orkar
inte hålla upp sig själva.
- De är aggressiva och nästan
som fulla.
- De är sjuka.
Böcker om
vänskap
Göra egna
bilder.
Jordglobenmarkera
länder
Aktiviteter:
Temaarbete
Gilla olika
Måla länder
i olika
färger
Teater grupp–
om vänner och
ovänner
Göra egna
bilder.
Olika filmer –
göra egna och
kolla på film.
Lekar från olika länder
Vi har introducerat lekar från
bland annat Indien, Ghana och
Iran. Eleverna fick själva
möjligheten att ta med sig lekar
från olika länder och genomföra
dessa i gruppen. Eleverna
kände igen flera lekar och
reflekterar över att dessa lekar
kommer från ett annat land än
Sverige. Vi samtalar kring
världskartan och får en
uppfattning om var lekarna
kommer från. Kartan gav ännu
en dimension till aktiviten.
Fysisk aktivitet i kombination
med vårat tema ger en ökad
kunskap om omvärlden.
Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att
erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter
i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek
fokuseras så att alla barn vill delta. (Allmänna råd och
kommentarer- kvalitet i fritidshem ( 2007:24))
Eleverna tränar på
att lyssna och få en
förförståelse för
aktiviteten.
Jordglob
Utifrån elevernas förslag om praktiskt
arbete kring temat och önskemål om att
få jobba med våra olika ursprung,
bestämde vi tillsammans att tillverka två
jordglobar. I arbetet med jordgloben får
vi syn på lärandet hos eleverna. De frågar
och diskuterar om olika länder med
varandra under tiden som de arbetar. De
uppmuntrar varandra till samarbete. De
får även en uppfattning om var
kompisarna på fritids kommer ifrån.
”Det är viktigt att verksamheten är
varierad med inslag av lek, fysisk
aktivitet, skapande verksamhet som
drama, musik, dans, bild och form.”
(Allmänna råd och kommentarer –
kvalitet i fritidshem (2007:23))
Eleverna tränar sig i att våga testa sig fram för
att få ett bra resultat. De kom även med olika
förslag om hur arbetet skulle fortlöpa praktiskt.
Arbetet med jordgloben ledde även till att vi
upptäckte enskilda elevers estetiska intressen.
Arbetet med jordgloben var värdefullt, vad
gäller vårt mål att se lärandet på fritids, flera
tillfällen att träna de grundläggande
förmågorna.
För att tillverka tapetklister
mäter vi 8 dl vatten till 1 dl
klister
-Det tar för lång tid att mäta upp
med dl-måttet, de är för små!
Eleven hittar en stor mugg och
mäter upp hur många dl det får
plats i muggen.
-I denna muggen får det plats 4
dl vatten. Nu räcker det med att
fylla denna två gånger!
-Klistret känns äckligt och klibbigt!
-Men det är skitkul!
-Man kan ta en pensel så blir man inte
så kladdig.
Arbetet inleds med olika
övningar, t.ex. charader och
känslouttryck. Under teatern har
eleverna fått möjlighet att
uttrycka olika känslor och
gestalta olika karaktärer.
Dramalektionen innehåller olika
övningar som har med
människors olikheter har göra.
Pedagogerna ser att eleverna
växer och vågar mer, de går in i
olika roller och klarar av att stå
inför varandra och prata. De lär
sig lyssna på varandra, vara mer
uppmärksamma samt använda
kroppspråket.
Teater
”Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I
skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och
estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska
uppmärksammas.” (Lgr 11 s.10)
- Jag har lärt mig
lyssna på ett annat
sätt eftersom de
inte fick prata utan
måste visa kroppen.
- Jag har lärt mig att
vara något annat,
exempel ett djur.
Pride
Sista storsamlingen för terminen tog vi upp
Pridefestivalen. Eleverna hade lite förkunskaper
om vad det innebär. Vi tittade på en power point
och film om ämnet och förde sedan diskussion
och samtal tillsammans med eleverna.
Vad hände vid storsamlingen?
Diskussionen och samtalen om filmen visar på att
vi fått ett resultat av temarbetet.
Vi såg att eleverna hade en seriös inställning till
ämnet. Många ville säga sin åsikt, de lyssnade bra
på varandra och ämnet berörde många.
stolthet
Okej att gilla
tjej eller kille
Vara sig
själv
Pridefestivalen
Regnbågens
färger
Förbjudet i vissa
länder.
Älska vem man
vill
-Det är något som inte är bra
-Det är inte här i Sverige.
-Hur ser du det?
-Det är bara en känsla jag har.
-Polisen har skjutit ihjäl någon.
Ljunghem
Vid terminens start såg vi pedagoger att
fritidshemseleverna på Ljunghem var uppdelade i
tydliga gruppkonstellationer. Därför valde vi att
utifrån våra verksamhetsmål och temat ”Gilla olika”
jobba med Vi-känslan i gruppen. Detta genom att
utmana dem i olika typer av
gruppsammansättningar, tex vid samlingar,
utflykter, intresseaktiviteter. Fokus skulle ligga på att
stärka barnens sociala kompetens, vikten av att
kunna samarbeta samt visa förståelse och respekt
för varandra.
Samlingar
Vid terminens start utnyttjade vi vår
fina utemiljö vid våra dagliga samlingar.
Vi samlades klassvis för olika typer av
samarbetsövningar, diskussion och
återkoppling kring övningen. Här tränar
barnen på att visa hänsyn, diskutera
samt vara kreativa.
Samarbetsövning- Naturtavla
Under hösten märkte vi att
gruppindelningarna kvarstod och vi
utvecklade samlingsgrupperna. Vi gjorde
årskurs och klassöverskridande grupper.
Detta för att splittra på de tydliga
grupperingarna och utmana barnen i deras
sociala förmåga vid mötet med andra
fritidselever samt förmågan att respektera
varandra.
Fyra hörnövningar har varit uppskattade av
barnen. Denna övning bidrar till deras
identitetsutveckling, vilket i längden skapar
självständiga barn som vågar stå för sina
åsikter.
Här jobbar barnen med att ställa sig på led
efter olika instruktioner.
Under vårterminen skalade vi, på barnens
initiativ, ner samlingarna till en dag i veckan
och kallade denna för storsamling. Detta
främst på grund av att de äldre barnen kände
att de inte hann med den fria leken, på grund
av längre skoldagar. Tanken med att samla
hela gruppen är också att alla får samma
information och alla har möjlighet att komma
till tals. Detta skapar delaktighet, inflytande,
trygghet och grupptillhörighet. Vi fortsatte
dessutom med samarbetsövningar för att
stärka Vi-känslan.
Vi har sett att det blivit en mer positiv
inställning till storsamlingarna. Fler kan
komma till tals och diskussioner kring olika
ämnen kan tas med hela gruppen samtidigt.
”Fritishemmet ska vidare främja allsidiga
kontakter och social gemenskap” (Allmänna
råd, s.10)
Utflykter
Under årets lopp har vi haft olika typer
av utflykter. Vi har varit iväg på skridsko-,
cykel-, stads-, och lekplatsutflykter. Dessa
har skett i mindre grupper, dels klassvis
men främst i blandade grupper.
Syftet har varit att stärka barnens sociala
kompetens och öka deras
samarbetsförmåga. Men även att träna
upp deras vana att vara ute i trafiken, sin
närmiljö samt i stadsmiljö.
Elevernas lärandet syns främst genom
hur deras sociala kompetens har ökat
samt att deras förmåga att samspela med
kompisar i olika konstellationer har
förbättrats. Deras förmåga att vistas i
trafiken har även den förbättrats under
året och en mognad och vana kan ses.
”Utforskande av omvärlden i form av
studiebesök, utflykter m.m.” Allmänna
råd och kommentarer- kvalitet i
fritidshem (2007:23)
Fritidsgympa
Att erbjuda eleverna fysisk aktivitet är en viktig
del i fritidshemmets verksamhet. Dels för
barnens fysik och lust att röra sig men även för
deras ledarskapsförmåga. Därför har vi
fritidsgympa som ett stående inslag på
schemat. Vi har delat upp gympan i olika
konstellationer för att främja elevernas
självständighet och sociala förmåga samt lust
att leka och röra sig. Elevernas lärande syns
främst genom deras stora initiativ förmåga,
kreativitet och samarbetsförmåga i den fysisk
aktivitet.
”Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför
viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till
regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets
vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så
att alla barn vill delta.”
Allmänna råd och kommentarer- kvalitet i
fritidshem ( 2007:24)
Skapande verksamhet
En gång i veckan har vi lyft fram den
skapande verksamheten. Då har
barnen fått prova på olika skapande
tekniker och själva fått vara med att
påverka innehållet i denna
verksamhet. De har även själva fått
leda aktiviteter inom den skapande
verksamheten t.ex.
papperstillverkning.
Syftet med detta har varit att göra
barnen delaktiga i verksamheten,
utmana deras kreativa förmåga, deras
sociala kompetens samt förmågan att
leda en grupp.
Elevernas lärande syns genom deras
initiativförmåga till eget skapande och
deras kreativitet.
”Verksamheten ska vidare stimulera
eleverna kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja till att pröva
egna ideér och att lösa problem”
(Fritdshem, Allmänna råd, sid.
Projekt ”Bygga hästboxar”
Att leka häst och bygga upp egna
hästhinder har varit en populär
fritidsaktivitet i alla åldrar. Detta tog
vi pedagoger upp vid en samling
och barnen bestämde sig för att de
ville bygga hästboxar.
Barnen började med att skriva ett
brev till ett företag, där de frågade
om de kunde skänka några
lastpallar till vårt projekt.
Detta projekt lyftes även vid ett
möte med Forum för samråd. Där
bestämdes det att vi skulle ha en
fixardag där hästboxarna skulle
monteras. Inför denna dag hjälpte
barnen till att måla pallarna.
”Det är viktigt att personalen aktivt
arbetar för barns rätt till ansvar,
delaktighet och inflytande i
verksamheten utifrån erfarenhet,
ålder och mognad”. Allmänna råd
och kommentarer- kvalitet i
fritidshem (2007:27)
Den fria leken
Leken är det viktigaste i barnens sociala
utveckling och inlärning. I leken tränar
barnen sin kreativitet och fantasi och
utveckar sitt samspel med andra barn i
olika åldrar. Barnen lär sig att samarbeta,
turtagning, empati och konfliktlösning
samt ömsesidighet och respekt för
varandra. Därför är det viktigt att vi vuxna
ger barnen tid och möjlighet att leka.
Barnens självkänsla och identitet utvecklas
i samspel med andra. De lär av varandra,
stödjer varandra och utvecklar en social
gemenskap.
Skolverket framhåller att leken är en del i
fritidshemmets verksamhet som bör ges
stort utrymme för.
Utvärdering/ reflektion
•
•
•
•
•
Vi diskuterade och kom överens om temaarbetet, en bit in på terminen. Det hade varit
önskvärt att fastställa temat redan vid vårterminens slut så att vi hade inriktningen klart för
oss redan när nya läsåret börjar.
Ambitionsnivån vid planeringen av temat var hög. Vi fick flera gånger stanna upp och backa
tillbaka för att fokusera på en sak i taget. Då kunde vi bättre följa upp varje aktivitet samt
återkoppla och utvärdera vad eleverna lärt sig. Vi har lärt oss att vi bör bestämma
tillsammans med eleverna vilka tekniker vi ska använda oss av i arbetet och se till att vi har
tillräckliga kunskaper i dessa, eller skaffa oss kunskaper. Nu i efterhand tycker vi nog att vårt
tema var för brett och svårt att få grepp om. Frågorna och temat är viktiga men det spretar
för mycket.
Storsamlingarna har varit värdefulla för arbetet i och med att vi har kunna lyssna på eleverna i
en stor grupp och sedan återkopplat detta i den mindre gruppen. Vi bör oftare ställa fråga:
Vad lärde vi oss… efter en aktivitet.
Vi har kommit fram till att vi vill behålla lärandemålet till nästa läsår för att utveckla detta.
Under temaarbetets gång och övrigt i verksamheten har det framkommit tankar hos eleverna
om vad som är manligt och kvinnligt, traditionella könsmönster som vi vill motverka. Därför
väljer vi att ha genus som ett av nästa års verksamhetsmål.
Vi tycker att det är glädjande att se hur långt vi kommit med delaktighet och inflytande, det
känns som en naturlig del i verksamheten.
Verksamhetsmål 2015/2016
• Öka medvetenheten om lärandet på fritids
Göra elever och föräldrar medvetna om vad de lär sig på fritids.
• Genusperspektiv
Arbeta aktivt för att eleverna inte ska göra traditionellt könsbundna val.
• Natur och miljö
få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.