Bilaga 20
Beskrivning av den gynekologiska tumörkirurgiska verksamheten VO kvinnosjukvård SUS
Lund och beskrivning av krav för att motivera en flytt till Malmö
De stora diagnosgrupperna för primär kirurgi är
ovarialcancer (ca 120/år),
livmodercancer (ca140/år),
livmoderhalscancer (ca 40/år),
vulvacancer (ca 25/år),
operationer för intraabdominell cancer NUD (20-30/år) där gyncancer bedöms sannolik
operationer för återfall eller diagnostiska ingrepp,
operationer för misstänkt ej verifierad cancer samt
komplex benign gynekologi som kräver tumörkirurgisk kompetens, framför allt utbredd
retroperitoneal endometrios.
Den absoluta majoriteten av operationer för livmodercancer, livmoderhalscancer, komplex benign
gynekologi, viss tidig ovarialcancer och borderlineovarialca samt en större andel av diagnostiska
ingrepp och recidivingrepp utförs som robotassisterad laparoskopiskkirurgi. Sammantaget utförs
ca 350-370 robotkirurgiska ingrepp/år varav cirka 80 på COP Lund. VO kvinnosjukvård SUS är
europaledande både vad avser volym, innovation, forskning och nationell/internationell
kursverksamhet på detta område.
Den ur volyms- och samlokaliseringssynpunkt med övre gastro (ÖG) och nedre gastro (NG) viktigaste
patientgruppen är intraabdominellt disseminerad ovarial/abdominell NUD cancer vilket utgör kring
110-120 heldagsoperationer/år. Till detta kommer patienter som opereras vid mer än ett tillfälle
(intervallkirurgi under cellgiftsbehandling). De initiativ som tas via RCC leder inte osannolikt till en
ökning av dessa volymer. Det har stor prognostisk betydelse om patienten kan radikalopereras eller
inte (20% vs drygt 50% 5-årsöverlevnad). Patienter som inte kan radikalopereras erbjuds allt oftare
mycket synnerligen dyr onkologisk tilläggsbehandling (Avastin) med som jämförelse några månaders
förbättrad överlevnad. Omfattningen av kirurgin kan avgöras först intraoperativt och baseras på
möjligheten till radikal kirurgi vilket begränsas av tumörspridningen i övre bukhålan och graden av
engagemang av tunntarm/mesenterium, däremot mycket sällan av graden av engagemang av colon
eller tumörutbredningen i bäckenet. Detta gör att ÖG kir måste finnas tillgänglig med kort varsel.
Därav följer också att colonkirurgi sällan blir aktuell om det inte går att operera radikalt i övre delen
av buken.
Inflödet av ovarialcancerpatienter är inte jämnt och då dessa patienter ofta är vårdkrävande även
preoperativt måste väntetider hållas korta vilket gör att det måste finnas en flexibilitet i antalet
operationsdagar /vecka sådan stor kirurgi kan erbjudas. I takt med den successiva centralisering av
ovarialcancerkirurgin till kvinnosjukvårdens tumörteam som skett under de senaste 10 åren har
diskussioner förts med NG om möjligheten att ha en NG kir stand-by för assistens vid ett eventuellt
behov av colonkirurgi vilket är aktuellt i cirka 1/3 av fallen med ovarialcancer. Detta har inte kunnat
tillgodoses schematekniskt, resursmässigt eller ekonomiskt vare sig när NG var lokaliserade i Lund
eller efter att NG flyttat till Malmö. Detta har gjort att KK tumörteam subspecialiserat sig internt och
idag utför flertalet coloningrepp utan kirurgisk assistens liksom att fokus har lagts på utbildning av
postoperativt omhändertagande av patienter med tt-c eller c-c anastomoser.
Under perioden 2013-01 till 2015-08 utfördes colonkirurgi vid operation för ovarialcancer vid 108
tillfällen (ca 1/3 av alla ovarialcanceroperationer) varav med anastomos i 82% och 2 fall av
anastomosinsufficiens vilket är mycket lågt.
Det något mera sällan men mer avgörande behovet av ÖG kir har lösts från fall till fall då ÖG är
lokaliserade i Lund.
En flytt av VO kvinnosjukvårds tumörkirurgiska verksamhet till Malmö motiverad av ett
”bäckenkirurgiskt kompetensscentrum” kräver således för att innebära någon förändring mot nuläget
En fast schemalagd stand-by erfaren NG kirurg 3 dagar/vecka året runt
En fast schemalagd i Malmö lokaliserad stand-by ÖG kir 3 dagar/vecka året runt
Möjlighet till ytterligare NG/ ÖG assistens vid behov av fler ovca operationer vissa veckor
Över natt postop/ Iva platser för minst 3 ovarialcancerpatienter / vecka året runt
Förutom detta måste man se över var gynonkologen förlägger sin verksamhet då samarbetet med dessa
kräver fysisk samlokalisering 2-3 ggr per vecka (gemensamma undersökningar av patienter) förutom
att det vore mycket olyckligt att som regional/ nationellt centrum inte vara fysiskt samlokaliserade
gynonk- kk tumör vid MDK. Dessa patienter vårdas ibland på onkologen, ibland på gynavd dessutom
med hänsyn till vårdplatssituationen, och det är då önskvärt att de två verksamheterna är på samma ort.
Ett tänkt robotcentrum i Malmö riskerar att innebära en suboptimering av denna verksamhet. Den
robot som måste kvarstå i Lund (dagens robot på COP) används till ca hälften av KK och skulle stå
underutnyttjad om KK verksamhet flyttar. På motsvarande sätt räcker det inte med en robot för KK
verksamhet utan vid en flytt till Malmö skulle det innebära en underdimensionering med 3 robotar (2
befintliga + flytt av KK robot)
Däremot skulle det finnas samordningsvinster att samlokalisera kirurgi vid vulvacancer med den NG
analcancer-verksamhet liksom det fåtal patienter som kräver omfattande total bäckenutrymning
(exenteration) där även urologisk kompetens krävs.
Det man måste sätta i perspektiv är
-Nuvarande gynekologiska tumörverksamhet skulle kunna kvarstanna (med ev utlokaliserad vulvaca
och bäckenutrymningskirurgi) endast med tillskott av en NG kirurg stand by i Lund vilket väl
sannolikt ändå behövs för ett TC.
-Jämfört med de ovan beskrivna förutsättningar som måste till för att de facto motivera, och göra en
skillnad mot dagens situation ( fast schemalagd NG, i Malmö lokaliserad ÖG stand-by, flytt av delar
av gynonks verksamhet, suboptimering av robotkirurgin i både Lund och Malmö)
