Tre stora huvudinriktningar inom judendomen Ofta toleranta och öppna mot varandra, men ibland råder stora motsättningar Ortodoxa judar: Följer så många av de 613 buden som möjligt. Följer de judiska matreglerna I synagogan sitter kvinnorna på läktaren och männen i den nedre delen Bär kippa (Får inte gå fyra steg utan den på huvudet enligt Talmud), tallit katan (bönesjal) samt att vissa har tinninglockar Mer eller mindre ortodoxa – ultraortodoxa Konservativa judar: Uppkom på 1800-talet i Europa och USA, för att man kände att man var tvungen tolka judendomen på nya sätt, mer positiva till modern kultur Följer buden, men inte alla Försöker följa matreglerna, men inte alla Gifta par kan sitta bredvid varandra i synagogan, ogifta kvinnor på läktaren Kvinnan mer aktiv, kan vara rabbin och kantor Liberal judendom: Uppkom i Tyskland på 1700-talet Följer sällan Tanach, Talmud eller matreglerna slaviskt. Man anser att buden och matreglerna var anpassade till en tid som är förbi Män och kvinnor sitter tillsammans i synagogan Sekulariserade judar: Går sällan till gudstjänster, följer inte direkt matreglerna, kanske tror eller är tveksamma. Sabbat – vilodagen Gud skapade jorden på sex dagar, vilade på den sjunde – fredag eftermiddag till lördag eftermiddag. På fredagkvällen firas en aftongudstjänst som mannen och barnen besöker. När de kommer hem äts en festmåltid och mannen välsignar sin fru och sina barn. På lördagen firas den långa huvudgudstjänsten i synagogan. Höjdpunkten är när torarullarna hämtas och när veckans toraavsnitt läses upp. Kosher – matregler Tillåten mat kallas kosher (Tredje Mosebok och Femte Mosebok) Allt vegetariskt är tillåtet Kött från växtätande djur får ätas – men djuren ska vara idisslare och ha delade klövar – inte gris Djuren får inte bedövas innan slakt – djurets strupe skärs av och blodet måste avlägsnas fort - inte tillåtet i Sverige Innan köttet tillreds måste det läggas i saltvatten för att blodet ska försvinna Fisk är tillåtet men inte skaldjur Kött och mjölkprodukter får inte blandas Vissa följer matreglerna fullt ut, andra avstår enbart från griskött och räkor, andra från att blanda kött och mjölk, och vissa äter både skinka, räkor och häller grädde i köttgrytan. Poängen är att alla ändå betraktar sig som judar. Vem är jude? Varje barn som föds av en judisk mor blir automatisk jude. Är barnet en pojke måste han omskäras när han är åtta dagar gammal. När judiska pojkar och flickor är tretton år får de undervisning i Tora för att bli Bar Mitzva (budets son) eller Bat Mitzva (budets dotter) (Kan liknas vid den kristna konfirmationen). Under en ceremoni i synagogan får de visa sina kunskaper genom att läsa ur Tora på hebreiska samt svara på rabbinens frågor. Efter detta hålls en stor fest. Pojkar räknas efter Bar Mitzva som vuxna män och kan vara en av de tio vuxna män som krävs för att en gudstjänst kan hållas. Giftermål Vd ett giftermål mellan ortodoxa judar skriver mannen på ett äktenskapskontrakt som kallas Ketuba. Det är skrivet på arameiska och undertecknas av två manliga vittnen. Kvinnan skriver inte på kontraktet. Kontraktet Ketuba ger kvinnan ekonomisk säkerhet och det är kvinnan som förvarar det. Seden härstammar från 440-talet f.Kr. Ett judiskt bröllop är en mycket social händelse och det är inte ovanligt att flera hundra gäster bjuds in. Vigseln kan äga rum i en synagoga, men också ute i det fria eller i en festlokal. Brudparet står under en baldakin (tyg som spänts upp som ett tak) Vigselceremonin leds av en rabbin, som också välsignar vinet som brudparet ska dricka. Brudparet står under en baldakin. Vid ett ortodoxt bröllop uttalar mannen att han tar bruden till sin hustru och sedan sätter han en ring på hennes finger, kvinnan är passiv. Vid ett konservativt eller liberalt bröllop ger både mannen och kvinnan ringar till varandra. Vigselceremonin avslutas med att ett glas krossas – detta kan antingen förklaras med att det krossade glaset symboliserar templets förstöring men en annan förklaring är att man inte ska glömma bort sorgen i glädjens stund. Efter ett ortodoxt bröllop hålls en stor fest, som efterföljs av festmåltider med släkt och vänner i sju dagar, därefter åker paret på bröllopsresa Efter ett konservativt eller liberalt bröllop hålls en stor fest och direkt efteråt åker paret på bröllopsresa. Äktenskapet Äktenskapet och familjen betraktas som det naturliga för en judisk människas liv. Att få barn är äktenskapets viktigaste syfte (första Mosebok) För mannen är det en religiös plikt att sätta barn till världen, för kvinnan är det en social plikt. Preventivmedel är accepterat - för att bevara kvinnans hälsa. För att ha uppfyllt sin religiösa plikt bör mannen ha fått minst en pojke och en flicka. I templet i Jerusalem (det som senare revs) var översteprästen gift, därför är det i våra dagar ett vanligt krav att rabbinen ska vara gift. Är man inte gift är man ingen fullständig människa. Begravning Från äldsta tid har judar velat bli begravda i Israel, helst i Jerusalem. Delvis är det så fortfarande. Den judiska begravningen är enkel. Inga blommor läggs på gravarna, och det görs ingen skillnad på om man är man eller kvinna, fattig eller rik. Den döde ska helst begravas inom 24 timmar från det att döden inträffat. Den döde sveps in i en bönesjal, läggs i en enkel träkista, helst med lite jord från Israel under huvudet. Kremering är inte tillåten. Judar läser inga böner vid begravningen, men man läser Kaddish – en lovsägelsebön till Gud. Efter begravningen samlas man i hemmet för en sorgevecka som kallas shiva. Efter att sorgeveckan är över går man tillbaka till sina arbeten. Många män låter sitt skägg växa i trettio dagar efter en nära släktings död, och på den trettionde dagen återvänder man till graven. Där tänder man då ett minnesljus eller lägger en sten på graven. Vissa judar sätter då också upp en gravsten, andra väntar tills ett år har gått.