Guide - Tekniska kontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken
Tekniska kontoret
Inledning
I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp och som en källa till idéer och förslag
på hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas. Detta som ett första steg mot att
jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter i kommunen. Det är viktigt att tid avsätts till att
processa fram en modell, fokusfrågor eller motsvarande som passar den egna
verksamheten. Vi föreslår att erfarenheter och åsikter från medarbetare längre ut i
organisationen tas till vara när beslut om åtgärder ska fattas, eftersom många av dessa har
en nära kontakt med medborgaren och brukaren. Handlingskraft i riktning mot ökad
jämställdhet möjliggörs när konkreta handlingsplaner framarbetas utifrån faktiska
förhållanden i verksamheten. De metoder, exempel och modeller som föreslås i denna guide
är alltså inga facit men förhoppningsvis en inspiration.
Varför är då arbetet med jämställdhet viktigt?
Kommunen bör ha en service som baseras på en medveten jämställdhetssträvan. Det
innebär bland annat att verksamheterna reflekterat över vilka konsekvenser handlingar och
beslut kan ha för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunen bör arbeta för en jämställd
medborgarservice för att uppfylla sin demokratiska plikt gentemot sina invånare både
gällande fördelning av makt och av resurser. Jämställdhetsarbetet handlar om
verksamhetsutveckling och kvalitetshöjning och är därmed en viktig aspekt i att
kvalitetssäkra verksamheten. Det krävs ett målmedvetet arbete för att ifrågasätta och
ompröva invanda och slentrianmässiga beteenden. Det handlar om att synliggöra det
”normala” ur ett könsperspektiv samt att tänka kritiskt kring kön, förutsättningar och
förändringsarbete.
Vi önskar er lycka till i arbetet med jämställdhet.
Lisa Andersson och Helena Berggren
Jämställdhetsarbetet idag
Tekniska kontoret återfinns i uppföljningen av jämställdhetsarbetet enligt Jämställdhets- och
mångfaldsplanen från 2008. Enligt denna finns jämställdhets- och likabehandlingsplanens
mål som stående punkt på ledningsmötena. Dessutom har medarbetarna möjlighet att ta upp
frågor angående diskriminering och trakasserier vid medarbetarsamtal och det finns i
samverkansgrupperna utrymme till samtal kring jämställdhet och likabehandling. Detta är
positivt då det är viktigt att ha en öppen miljö där medarbetarna får möjlighet att uttrycka sina
åsikter och påtala eventuella brister och önskemål. Det är dock angeläget att det inte blir den
enskildes ansvar att anmärka på jämställdhetsproblem utan att ledningen också efterfrågar
dessa åsikter samt initierar satsningar, där man arbetat aktivt och konkret med jämställdhet.
Enligt återrapporteringen strävar Tekniska kontoret efter jämn könsfördelning i
verksamheten, något som främst blir aktuellt i rekryteringssammanhang. På vissa
avdelningar finns möjligheten att arbeta efter årsarbetstidsmallen i syfte att underlätta att
förena arbete med familj- och privatliv. Ett ytterligare steg i detta arbete är att aktivt
uppmuntra män att ta ut föräldraledighet.
Tekniska kontoret består något förenklat av en kvinnodominerad och en mansdominerad
del. Huvudsakligen kvinnor arbetar på kostavdelningen och inom lokalvård medan ”väg och
vatten” främst sysselsätter män. Förvaltningens verksamheter är mycket segregerade inte
enbart vad gäller könsfördelningen utan också sjukdagar, heltidstjänster etc. Exempelvis
arbetar 95 % av männen inom förvaltningen heltid men bara 32 % av kvinnorna. Antal
sjukdagar per anställd har varit högt de två senaste åren vilket dock har hejdats något
genom insatser för medarbetarna i de kvinnodominerade verksamheterna.1
Ur ett medarbetar-/medborgarperspektiv
Tekniska kontoret arbetar bland annat för att Ängelholm ska vara en vacker och säker stad
för medborgarna, förvaltningen av parker är ett exempel på detta. Här är det viktigt att man
har ett trygghetsperspektiv och eftersträvar att ”bygga bort” otrygga miljöer, där exempelvis
en fullgod belysning är en aspekt. Ett sätt att bedriva detta arbete är att samarbeta
förvaltningsövergripande. På så sätt kan man få med så många aspekter och perspektiv som
möjligt i den fysiska planeringen så som jämställdhet, barn och ungdom, äldre, miljö,
arkitektur och så vidare. Det finns flera exempel från andra kommuner att inspireras av vad
gäller detta.
Eftersom Tekniska kontoret har en del direktkontakt med medborgarna kan det vara
intressant att undersöka brukarens uppfattning av förvaltningen, gällande exempelvis
bemötande, service etc. Resultaten bör givetvis redovisas könsuppdelat. Ett bra sätt att
inleda jämställdhetsarbetet är med en kartläggning av verksamheterna utifrån någon av de
metoder som beskrivs längre fram i denna guide. För att få en bild av dagsläget är det viktigt
att föra könsuppdelad statistik och analysera den ur jämställdhetsperspektiv. Vi
rekommenderar förvaltningen att använda den medarbetarenkät som finns tillgänglig på
intranätet. Enkäten kan ge en bild av hur det ser ut på förvaltningen utifrån olika
jämställdhetsaspekter, såväl det interna jämställdhetsarbetet som i medarbetarnas kontakt
med brukaren/medborgaren.
Men även det interna jämställdhetsarbetet påverkar brukaren indirekt. Människor som
trivs och är trygga med sitt arbete och mår bra på sin arbetsplats kan sannolikt ge bättre
1
Enligt Personalredovisning Ängelholms kommun 2008
service. Ur medarbetarperspektiv är det viktigt att den som kommer till en arbetsplats där
personen tillhör underrepresenterat kön har tillgång till arbetskläder som passar henne eller
honom. Detsamma gäller andra arbetsplatsrelaterade rutiner så som omklädningsrum och
arbetsredskap. Arbetsrotation av arbetsuppgifter som är fysiskt slitsamma kan vara en metod
att pröva som ett sätt att ta tillvara medarbetarnas olika kompetenser, uppmuntra till
individuell utveckling samt för att minska belastningsskador. Eftersom Tekniska kontoret är
en förvaltning med stora könsskillnader vad gäller anställningsgrad, sjukdagar,
arbetsuppgifter och så vidare föreslår vi att man börjar arbeta mer aktivt med det interna
jämställdhetsarbetet. Egna initiativ i praktiskt jämställdhetsarbete bör alltså initieras
omgående.
Inspiration och exempel
Tekniska kontoret bör arbeta mer aktivt med breddad rekrytering för att minska den
horisontella segregeringen inom förvaltningens verksamheter. Man bör också eftersträva
jämn könsfördelning bland yngre sommarjobbare, praktikanter och liknande. Detta kan man
göra dels genom att fortsätta uppmuntra sökande av underrepresenterat kön i platsannonser,
men också genom att se till att både män och kvinnor finns representerade i
rekryteringsgruppen. Man bör även vara uppmärksam på vilka bilder man väljer till hemsida
och till tryckt informationsmaterial, så att dessa inte reproducerar stereotyper om män och
kvinnor. Arbete med jämställdhet får dock inte fastna i att vara en räknehistoria, det
kvalitativa aktiva jämställdhetsarbetet ska också få utrymme på förvaltningen.
Tekniska kontoret i Jönköpings kommun har valt att arbeta med jämställdhetsintegrering
och kommunen har undertecknat CEMR-deklarationen. Där har man bland annat satsat på
utbildning för alla medarbetare i jämställdhet och genusteori samt anordnat en rad
föreläsningar. Vi rekommenderar att man anlitar en föreläsare som har kompetenser både
inom genuskunskap och jämställdhetsarbete samt, om möjligt, inom den verksamhet
föreläsningens åhörare verkar inom.
Umeå kommun genomförde 2006 ett projekt för ökad jämställdhet och jämnare
könsfördelning med måltidspersonalen som målgrupp. Projektet kallades ”Attraktiv
arbetsplats på lika villkor”. I korthet gick satsningen ut på att man rekryterade 18 arbetslösa
män som fick utbildning inom storkök samt genuskunskap och dessutom en längre praktik
inom storkök. Målet var att 75 % av dessa skulle gå vidare till anställning inom det aktuella
området. Dessutom införde man arbetsrotation och jämställdhetsarbete som en
utvecklingsmodell för hela verksamheten. Samtliga medarbetare fick utbildning i
genuskunskap samt i hur jämställdhet är relevant för den egna utvecklingen såväl som för
verksamhetens utveckling. Umeås projektplan finns i Tekniska kontorets jämställdhetsmapp
på intranätet.
Ett annat tips är att utbilda fastighetsskötare om våld i nära relationer. Detta har prövats i
Stadsdelsförvaltningen Lundby i Göteborg som ett samarbete mellan ett antal förvaltningar,
polisen samt intresseorganisationen Fastighetsägare Centrala Hisingen. Material finns
utarbetat av Amphi Produktion i samarbete med Riksorganisationen för kvinnojourer i
Sverige (ROKS). Deras material heter Våga fråga! Tanken är att fastighetsskötare och
störningsjourer är en underskattad resurs när det gäller att upptäcka och förhindra våld mot
kvinnor i nära relationer. Därför ska dessa yrkesgrupper få en kunskapsgrund de kan luta sig
emot när de misstänker eller får indikationer på våld. Såhär beskriver de projektet på sin
hemsida:
Det är inte vårt mål att göra fastighetsskötare till socionomer, däremot vill vi att de har en
bättre kunskapsgrund att luta sig tillbaka mot när de misstänker/får indikationer på att
män misshandlar kvinnor i de lägenheter de ansvarar för att förvalta, samt att de vet
vilken professionell hjälp som finns att tillgå, både för männen och för kvinnorna.
Fastighetsskötare, som oftast är män, får genom projektet också öka sin kunskap kring
mannens våld och hur man når den målgruppen – man till man. (www.amphi.se)
Generella förslag på metoder för jämställdhetsarbete
Nedan följer en översiktlig genomgång av de vanligaste modellerna och metoderna för
jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Alla metoderna passar kanske inte i alla
verksamheter. Detta innebär att en fördjupning av metoderna krävs innan ett arbete startas
upp. Metoderna kan även vara brukbara inom de förvaltningsövergripande områdena där ett
samarbete kring dessa frågor är nödvändigt.
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är den metod för jämställdhetsarbete som regeringen förespråkar.
Ett annat namn på samma metod är jämtegrering och på engelska säger man gender
mainstreaming. Jämställdhetsintegrering går ut på att ”jämställdhetstänket” ständigt ska
finnas med i alla delar av verksamheten. Alla beslut som fattas ska analyseras utifrån hur det
kan tänkas påverka kvinnor och män, flickor och pojkar. Detta för att undvika att
jämställdheten hamnar utanför det ordinarie arbetet och blir ett sidospår som man arbetar
med när man har tid över eller på grund av enskilda individers intresse. Regeringens
definition av jämställdhetsintegrering är:
Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering
av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla
nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i
beslutsfattandet (Näringsdepartementet 2004).
Jämställdhetsintegrering som metod beskrivs närmare i den offentliga utredningen SOU
2007:15. Där beskrivs mer specifikt hur man kan arbeta med metoden och det är också
delvis därifrån vi har hämtat beskrivningarna nedan av Trappan och 3R-metoden. Sveriges
kommuner och landsting (SKL) skriver om metoden, att den ska finnas med som en naturlig
del av allt arbete inom en organisation men att detta också kräver en kunskapsbas baserad
på genusteori. Detta för att analyser, beskrivningar etc. som ska göras i och med en
jämställdhetsintegrering ska kunna göras på ett korrekt sätt.
Könskonsekvensanalys
Denna metod är grundläggande i arbetet med att integrera jämställdhet och bör vara en
självklar ”reflex” i tänkandet. Metoden bygger på en medvetenhet om att åtgärder och beslut
som vid första anblick kan verka könsneutrala, i praktiken kan påverka kvinnor och män på
olika sätt och kanske till och med förstärker ojämställdhet. Könskonsekvensanalys innebär
alltså att man analyserar konsekvenserna av ett visst beslut utifrån kvinnors och mäns,
flickors och pojkars villkor och behov. Det kan vara beslut om ekonomisk fördelning,
specifika satsningar eller projekt inom olika områden men också rutinbeslut i det dagliga
arbetet.
En konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv innebär att man enligt genusrelevanta
kriterier jämför och bedömer den rådande situationen och vilken utveckling den föreslagna
åtgärden eller beslutet kan tänkas leda till. Skriften ”Vägledning för konsekvensanalys ur
jämställdhetsperspektiv” från Europeiska kommissionen (finns i jämställdhetsmappen på
intranätet) visar hur en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att negativa
konsekvenser ur jämställdhetssynpunkt kan undvikas och att den kommunala servicen blir
bättre och effektivare.
Exempel på frågor man kan ställa är: – Hur fördelas resurserna (tid, pengar, utrymme etc.)
mellan kvinnor och män i vår målgrupp? – Vilka möjligheter har kvinnor respektive män att
påverka? – Har både kvinnors och mäns behov och erfarenheter legat till grund för hur
verksamheten ser ut?
Trappan
Denna metod passar när man vill ta ett helhetsgrepp på jämställdhetsarbetet i en verksamhet
och behöver handledning i hur det ska gå till. Trappan innehåller åtta trappsteg som alla har
specifika arbetssätt. Varje trappsteg innebär ett steg på vägen i processen mot jämställdhetsintegrerad verksamhet. Trappan kan vid första anblick verka komplicerad och krävande.
Men stegen är mycket användbara för att strukturera arbetet och gör det enklare att se till att
alla relevanta faktorer finns med. Metoden finns närmare beskriven i JämStöds Praktika SOU
2007:15 (del 2) som vi rekommenderar er att läsa.
Trappsteg 1 – Inhämta grundläggande jämställdhetskunskap.
Trappsteg 2 – Undersök förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera verksamheterna.
Trappsteg 3 – Planera, organisera och sätt mål för arbetet med jämställdhet.
Trappsteg 4-6 – Inventera, kartlägg och analysera verksamheten samt formulera mål och
åtgärder. JämKAS Bas (kartläggning, analys, slutsats) är ett alternativ för genomförandet av
dessa trappsteg. JämKas Bas består av 11 steg under rubrikerna Inventering, Kartläggning,
Analys samt Målformulering. Nedan följer ytterligare några metoder för trappsteg 4-6.
•
Trappsteg 4 – JämKart, Jämställdhetskartläggning
•
Trappsteg 5-6 – 3R-metoden (se nedan)
•
Trappsteg 5-6 – JämKAS Plus, innehåller nio steg inklusive kartläggning, analys och
slutsats.
•
Trappsteg 5-6 – Processkartläggning
Trappsteg 7 – Genomför åtgärderna
Trappsteg 8 – Följ upp resultaten med JämUR (Jämställdhet Uppföljning av Resultat), en
uppföljningsmodell med åtta steg, bland annat kostnader, slutsatser, åtgärder och
återkoppling.
Att tänka på:
•
Kartläggningen är inte till för att leta ”fel” hos medarbetarna, eller för att (be)döma
varandra. Den syftar till att synliggöra könsmönster som vi alla är med och skapar och
därmed kan förändra. Kartläggningen ska ses som en kvalitetssäkring av verksamheten.
•
Lyft blicken! Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära dig att se
på verksamheten med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer för
verksamheten.
•
Det är lätt att associera till sitt eget liv och sin egen familjesituation, när man pratar
jämställdhet. Det är mänskligt, men om sådana reflektionerna tar för stor plats i det
gemensamma samtalet, så riskerar man att trilla ner i ”åsiktsdiket”. När man i sitt arbete
kommer i kontakt med dessa frågor, gäller det även här att ha en professionell
inställning.
3R – metoden
Svenska kommunförbundets JämKom-projekt utvecklade den ursprungliga 3R-metoden för
jämställdhetsintegrering. Metoden syftar till att ställa konkreta frågor utifrån jämställdhetsperspektiv för att kunna genomföra tillämpliga förändringar och därmed uppnå jämställdhetsmålen. 3R kan användas som en del av trappan för att ta ett helhetsgrepp om integreringsprocessen men den kan också användas som enskild metod. De tre R:en som metoden
utgår ifrån är (med exempel på frågor):
• Representation – Vem beslutar? Vem verkställer? Hur många kvinnor och män är
representerade bland beslutsfattare och verkställare? Hur många kvinnor och män
finns bland brukarna? Här krävs tillgång till statistik.
• Resurser – Vem får vad? Hur fördelas resurserna (pengar, tid, utrymme, information)
mellan män och kvinnor? Här krävs tillgång till statistik.
• Realia – Här analyseras den fakta och statistik som framkom under de två första
rubrikerna. Syftet är att synliggöra de normer och värderingar vi har om vad som
anses vanligt eller naturligt. Varför ser det ut som det gör? Detta är den svåraste
biten. Det är inte enkelt att tolka varför det ser ut som det gör. Därför är det viktigt att
man arbetar mycket med tolkning och analys och att man inte låter statistiken ta över
i arbetet.
3R-metoden har utvecklats till att innehålla 4R då man har lagt till Realisera. Här är tanken
att man ska formulera åtgärder och vilka mål åtgärderna ska leda fram till. Hur bör
verksamheten se ut för att vara jämställd? Utifrån den information och de diskussioner som
3R-kartläggningen lett till kan man börja formulera delmål för förändringsarbete. Följande
underrubriker kan man arbeta efter under det fjärde R:et:
Vision
Formulera hur verksamheten ska bedrivas och vad den ska uppnå för att vara jämställd.
Nya mål och åtgärder
• Granska nuvarande verksamhetsmål. Är dessa tillfredsställande eller behöver nya mål
formuleras utifrån de könsmönster som analysen visar?
• Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till sneda könsmönster.
• Bestäm hur lång tid det får ta innan målen ska vara uppnådda.
Uppföljning
• Besluta hur resultatet av åtgärderna ska mätas i förhållande till de nya målen. Med
vilka indikatorer eller nyckeltal ska resultaten följas upp?
• Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske.
Nyckeltal
Nyckeltal kan förbättra uppföljningen av jämställdhetsarbetet och möjliggör jämförelser
mellan olika verksamheter även över tid. Som en del i JämO:s EU-projekt Women to the Top
startades ett samarbete med Nyckeltalsinstitutet för att få fram nyckeltal som är tillförlitliga
och lätta att använda. Resultatet kallas Jämix och består av nio olika nyckeltal som mäter
olika aspekter av jämställdheten i en organisation. Tillsammans kan nyckeltalen vara ett mått
på hur långt man har nått i jämställdhetsarbetet och ge ett konkret underlag för fortsatta
analyser. De nio nyckeltal som ingår i Jämix är:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Yrken – är yrkesgrupperna i organisationen jämställda?
Ledning – är den högsta ledningsgruppen jämställd?
Chefskap – har kvinnor och män samma möjligheter att bli chefer?
Lön – är lönen lika för kvinnor och män?
Ohälsa – ser långtidssjukfrånvaron olika ut för kvinnor och män?
Föräldraskap – tar männen ut föräldraledighet?
Deltid – är sysselsättningsgraden lika för kvinnor och män?
Trygghet – är anställningsformen lika för kvinnor och män?
Jämställdhetsplan – är arbetet med planen aktivt?
Nackdelen med nyckeltal är att de inte har något uttalat medborgarperspektiv, det är endast
den interna jämställdheten som utreds i denna modell. Dessutom är det en nackdel att
metoden fokuserar ganska ensidigt på antal kvinnor och män vilket kan leda till att man
missar andra faktorer som spelar in såsom arbetsklimat och liknande. Denna metod bör
alltså kompletteras med att även titta på kvalitativa aspekter av jämställdheten.
Jämställt balanserat styrkort
Ett balanserat styrkort är ett styrinstrument som tydligt ska ange mål, vad som ska göras för
att uppnå målen samt hur man följer upp att målen nås. Styrkortet ska alltså visa de
övergripande strategiska målen för verksamheten. De kan göras på flera nivåer, till exempel
regional nivå, förvaltningsnivå och avdelningsnivå. Vissa organisationer har även styrkort på
individnivå. Genom att redovisa perspektiven utifrån kvinnor och män, både vad gäller mål
och resultat, får man genom styrkortet också indikationer om jämställdhet. Varje styrkort
innehåller:
•
•
•
Ett antal perspektiv (inte för många, man brukar rekommendera max fem). Exempel
på perspektiv: Medarbetare, ekonomi, verksamhet/process, kund/brukare, miljö.
Inom varje perspektiv finns en rad framgångsfaktorer som är förutsättningar för att nå
de uppställda målen.
Till framgångsfaktorerna kopplas ett antal aktiviteter; sådant som konkret ska göras
för att nå målen.
•
•
För att kunna följa upp vad som verkligen har gjorts och vilka effekter det har fått,
sätter man upp ett antal styrtal som talar om vad som ska mätas.
Dessutom bestämmer man hur målet för den bestämda aktiviteten ska se ut i siffror;
ett måltal.
Exempel på styrkort2
Alingsås lasarett har ett övergripande styrkort för hela sjukhuset som sedan bryts ner på
klinik- och avdelningsnivå. Här är ett exempel på hur de arbetar med medborgarperspektivet
i det övergripande styrkortet, som också har jämställdhetsperspektiv:
Perspektiv: Medborgarperspektivet
Övergripande mål: En trygg och säker vård
Strategiskt mål: God tillgänglighet
Aktiviteter: Mäta tillgängligheten månadsvis. Når klinikerna inte målet görs en handlingsplan
utifrån en analys av orsakerna till att man inte når det.
Styrtal: Väntetid inom besöks- och behandlingsgarantin, jämförelse mellan kvinnor och män.
Måltal: Väntetid för besök och behandling skall vara högst tre månader.
Uppföljning: Månadsvis redovisning eller uppföljning till SKL (Sveriges kommuner och
landsting) och HSA (Hälsosjukvårdsavdelningen). Verksamhetscheferna ansvarar för
redovisningen.
Könsuppdelad statistik
Statistik är ett medel för att kartlägga hur det ser ut idag. Den ger oss en generell bild av
dagsläget och vilka strukturer som finns runtomkring oss. Kanske kan den också hjälpa oss
att dra tänkbara slutsatser kring varför det ser ut som det gör samt möjlighet att jämföra över
tid, att analysera eventuella förändringar. Statistik kan vara nödvändigt för kartläggning av
jämställdhetsläget inför en förändringsprocess. Statistiken är dock begränsad, den säger oss
ingenting om de orsaker som ligger till grund för människors livsval.
För jämställdhetsintegrering är det nödvändigt inte bara med statistik, utan också att
denna är könsuppdelad, det vill säga att man kan utläsa skillnader (och likheter) mellan
kvinnors och mäns villkor. Kön ska i statistiken vara en övergripande och genomgående
indelningsgrund. Om man exempelvis gör en enkätundersökning om hur nöjd brukaren är
med en viss service så måste man i resultatredovisningen kunna utläsa om resultatet skiljer
sig mellan kvinnor och män. Är män kanske mer nöjda än kvinnor? Eller är det ingen skillnad
alls? Både skillnader och likheter ska redovisas i statistiken.
Sedan 2001 ska all individbaserad offentlig statistik i Sverige vara uppdelad på kön. Att
könsuppdela statistiken är viktigt att tänka på exempelvis när man genomför
medarbetarundersökningar. Det är också nödvändigt att granska statistik som kommer en till
del i andra sammanhang än just jämställdhetskartläggningen ur ett könsperspektiv. All
statistik bör vara könsuppdelad så att man inte riskerar missa viktiga slutsatser.
2
Gör det jämnt – i praktiken finns som pdf-fil i mappen ”Till alla”
JämStöd
JämStöd är en statlig utredning som under två år på regeringens uppdrag arbetat med att
utbilda, informera om och utveckla metoder och modeller för hur statens verksamheter kan
jämställdhetsintegreras i praktiken. Erfarenheterna redovisas i tre böcker som alla är delar av
SOU 2007:15:
Stöd för framtiden. Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering
JämStöds slutbetänkande - med förslag till regeringen om fortsatt stödverksamhet.
JämStöds praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering
I metodboken finns JämStöds viktigaste metoder och modeller samlade. En praktisk
handbok för den som arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter.
Jämställd medborgarservice - goda råd om jämställdhetsintegrering
Detta är en idébok som främst vänder sig till chefer och jämställdhetsstrateger inom offentligt
finansierade verksamheter.