VETENSKAPSRÅDETS FAKTABLAD 2006
Stamceller
Stamcellsforskning har väckt stora förhoppningar
till bot och behandling av svåra sjukdomar som
Parkinsons sjukdom och diabetes. Forskningen
reser samtidigt farhågor och frågor av etiskt slag.
Frågor som rör liv och livsprocesser, om var vi
sätter gränsen för vad som är forskningsetiskt försvarbart.
Den ultimata stamcellen är det befruktade ägget. Medan det länge varit känt att
även det tidiga embryot innehåller stamceller liksom att det finns blodstamceller
hos vuxna, är det först på senare år som
forskare har upptäckt att stamceller finns
även i hjärna, lever och muskler hos den
vuxna människan. Dessa organspecifika
stamceller, så kallade adulta stamceller, har
som uppgift att förnya och reparera kroppens organ och vävnader.
Foto: Karin Brännvall
Nyttan av stamcellsforskning
Stamceller från den embryonala råtthjärnan färgade för stamcellsmarkören Nestin (röd signal). Cellkärnan
infärgad i blått.
Definition stamcell
Stamceller är omogna celler som genom
delning kan ge upphov till nya omogna
celler eller, genom vidareutveckling, till
mer specialiserade celler som kan bilda
organ och vävnad i kroppen. Adulta
stamceller är stamceller från en vuxen
individ. Embryonala stamceller kallas
de celler som bildas under embryots
första utvecklingsfas. Stamceller som
odlas i laboratorium och har obegränsad förmåga att dela sig benämns
stamcellslinje.
Tanken bakom att använda stamceller för
sjukdomsbehandling är till synes enkel –
att odla fram friska celler för att reparera
sjuka och därmed få tillbaka funktioner
som gått förlorade.
Forskningsområdet har stor potential,
både för att förstå grundläggande mekanismer inom utvecklingsbiologi och för
att hitta nya metoder att behandla svåra,
idag obotliga sjukdomar, som diabetes,
Parkinsons sjukdom, cancer och hjärt- och
kärlsjukdomar. Man hoppas i framtiden
även kunna reparera allvarliga vävnadsskador som ryggmärgsskador.
Utmaningar
Den stora utmaningen är att kunna styra
och kontrollera stamcellerna så att de bildar de slags celler man önskar, samt förstå
hur cellerna samspelar med andra celler i
kroppen.
En förhoppning är att transplantation
av insulinproducerande betaceller i framtiden ska kunna bota patienter som lider
av diabetes. Men vägen dit är lång. Att
transplantera stamceller med denna funktion är idag inte möjlig. Hittills görs denna forskning endast i djurförsöksstudier.
Försöken är komplicerade att genomföra.
Huvudproblemet är att få stamceller att
mogna specifikt till olika önskade celltyper, odlingsbetingelserna är numera ganska standardiserade.
Frågor som behandlar cellers pluripotens, benägenhet att bilda tumörer eller
att få fram nervceller och betaceller är
centrala innan man kan börja testa behandlingsmetoder baserade på stamcellstransplantation inom sjukvården.
Stamcellsforskning i Sverige
Sverige har en framskjuten position inom
internationell stamcellsforskning, även
om det finns andra länder som har hunnit
längre. Inom neuroforskning är till exempel flera forskargrupper engagerade i försök att i vävnadsodling styra fram produktion av stamceller som är programmerade
att bilda dopaminproducerande nervceller
efter transplantation.
År 2002 startade Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF) ett stamcellsprogram tillsammans med Vetenskapsrådet och Svenska Diabetesförbundet.
Programmet, med en budget på 80 miljoner kronor att fördela över sex år, har finansierat 16 projekt och två nätverk.
Förutom delaktighet i det programmet finansierar Vetenskapsrådet ett antal
stamcellsforskningsprojekt. Vetenskapsrådets totala summa för stamcellsforskning
2005 uppgick till drygt 21 miljoner kronor.
Vad säger lagen
Från och med april 2005 är det i Sverige
tillåtet att forska på befruktade ägg för att
bota svåra sjukdomar. Tidigare har detta
enbart varit tillåtet för att förbättra me-
Vetenskapsrådet, 103 78 Stockholm. Tel 08-546 44 000. Fax 08-546 44 180. www.vr.se.
Foto: Karin Brännvall
Stamceller från den embryonala mushjärnan odlade i aggregatform, som så kallad neurosfär, bildar efter
inducerad mognadsprocess nervceller (infärgade med antikropp mot ß-III-tubulin i rött) och astrocyter
(infärgade med antikropp mot GFAP i blått).
toderna för provrörsbefruktningar. Lagen
tillåter numera även skapandet av stamceller genom så kallad somatisk cellkärnöverföring. Överföringen innebär att kärnan i ett obefruktat ägg tas bort och
ersätts med kärnan från en kroppscell från
en annan människa. Både forskning på befruktade ägg och somatisk cellkärnöverföring ska dock först godkännas vid en
etisk prövning.
Internationellt
Storbritannien var först i Europa med
att i lag tillåta att embryon framställs för
forskningsändamål. Vissa EU-länder är
väldigt restriktiva till embryoforskning
och tillåter inte stamcellsforskning ens på
överblivna provrörsembryon. Däremot har
Finland, Italien, Nederländerna och Storbritannien regler som liknar de svenska.
Utanför Europa tillåts framställning av
embryon för stamcellsforskning inklusive
terapeutisk kloning bland annat i Japan.
Även i Singapore och Kina uppges frihet-
en vara stor. I USA har president Bush förbjudit all forskning på stamceller som inte
görs på redan framtagna stamcellslinjer.
Delstaten Kalifornien röstade dock för en
satsning på stamcellsforskning, och där
bygger man nu upp ett institut för stamcellsforskning.
Etiska aspekter på stamcellsforskning
Forskning på stamceller aktualiserar
grundläggande etiska frågeställningar. Frågeställningar som kan bli aktuella inom
stamcellsforskningen beror bland annat på
varifrån stamcellerna hämtas, syftet med
forskningen och vem som får ta del av
kunskaperna.
Argument för forskningen är främst de
kunskapsvinster som direkt eller indirekt
kan rädda liv eller bidra till att förbättra
livskvaliteten hos många. Argument emot
är eventuellt missbruk som till exempel
handel med embryon eller orättvisor när
det gäller vem som ska få ta del av behandlingen.
Läs mer
• • Genteknik, kloning och stamceller.
2004
Människa eller material? Fem forskare diskuterar etiska och juridiska
aspekter på stamcellsforskning, Källa
55, 2003
Livets urcell. Fem forskares syn på
stamcellsforskning, Källa 54, 2002
Vetenskapsrådets riktlinjer för
forskningsetisk prövning för human
stamcellsforskning. 2001
Publikationerna kan beställas på
www.vr.se
• •
