Komplettering för frånvaro 1 december

De här uppgifterna gör du om du inte kan närvara den 13-14
december
Distansstudier den 13 december
1. Vårdpersonals betydelse för mammors amning
Se filmen med tillhörande PowerPoint presentationen av Anettes Ekströms föreläsning
(10):
a) När en barnmorska på BB vill bedöma vilka nyblivna mammor som har särskilt behov av
amningsstöd, vilka kännetecken kan hon då utgå ifrån?
b) Hur värderade mammorna i Anettes studie amningsinformationen från personal på BVC,
MVC och BB?
c) Hur tror du man kan förklara de skillnaderna (skriv vad du tror)?
d) Vilket påverkas mer efter amningsutbildning: Personalens kunskap eller attityder?
e) Anette fann att personalens svar i attitydundersökningen kunde grupperas utifrån fyra olika
förhållningssätt (hon kallar det fyra faktorer). Vilka var dessa fyra?
f) En processorienterad utbildning betyder att den tar upp både kunskap och känslor runt
ämnet. Vilka skillnader såg forskarna hos mammorna i den grupp som togs om hand
av personal som fått processorienterad utbildning (IG-gruppen) när det gäller relation och
känslor till barnet?
g) Man såg också skillnader i tidpunkt för introduktion av annan näring än bröstmjölk och
smakportioner: Vilka då?
h) Läs igenom de olika påståendena i attitydformuläret som står sist i Anettes Power Point.
(OBS: Påståendena som är kursiverade är omvända, dvs man ska lägga till ”inte” för att förstå
dem.) Är det något påstående under de reglerande, distanserande eller amningsovänliga
faktorerna du tycker är särskilt bekymmersamt på din arbetsplats, eller över huvud taget.
Ange det.
2. Amning och läkemedel
Läs i kapitlet Drug therapy and breastfeeding av Riordan & Wambach och besvara
följande:
1. I FASS graderas läkemedel i olika grupper relaterat till amning. Hur definieras de
olika grupperna?
2. Vid bedömning av hur mycket av det läkemedel mamman tar som gör över i mjölken:
Vilka är de viktigaste kännetecknen hos läkemedlet som påverkar det?
3. Insulin och heparin är relativt vanliga läkemedel: Vad gäller för dem och amning?
4. Hur ska man se på läkemedel som är fettlösliga relaterat till amning (t ex lugnande
medel som diazepam) och varför?
5. Beskriv fem relativt vanliga läkemedel som en mamma till nyfödda och underburna
barn inte ska ta – och förklara varför.
6. Hur kan en ammande mamma som tar läkemedel se till att barnet får i sig så låg dos
som möjligt av läkemedlet, dvs minska risken för att barnet påverkas av läkemedlet?
7. Nämn tre läkemedel som kan ha negativ inverkan på mjölkproduktionen.
8. Litium används ganska allmänt för behandling inom psykiatrin: Vad kan man säga om
amning relaterat till detta läkemedel?
9. Depression har visat sig vanligt hos nyförlösta kvinnor. Vilka antidepressiva
läkemedel anses lämpliga med tanke på det ammade barnet?
10. Personal på BB får veta att en nyförlöst mamma som ska läggas in på avdelningen
misstänkts missbruka heroin. Hur ska man förhålla sig till amning i hennes fall, och
varför?
Distansstudier den 14 december
3. Napp och samsovning
Läs kurslitteratur och se filmen med tillhörande PowerPoint presentation med Kerstin
Hedberg Nyqvist (11) och svara på följande:
a) Du får frågan om varför man tillåter att barn suger på napp på neonatalavdelningar – det
strider ju mot Amningsvänliga sjukhus. Vad svarar du då?
b) Vilka positiva effekter av nappsugning vid smärtsamma, obehagliga upplevelser mm har
forskningen visat?
c) Att ge barnet stark sockerlösning i munnen direkt innan en smärtsam procedur har visat sig
lindra smärtan. Men varför räcker det inte med det – varför samtidigt erbjuda barnet napp?
d) Man har jämfört smärttecken hos barn som ammades under stick med barn som bara fick
glukos i munnen: Vad visade jämförelsen?
e) Man har också jämfört att ge barn på neonatalavdelning bröstmjölk och glukos i munnen
innan stick. Vad visade den jämförelsen?
f) Ett argument mot napp för friska fullgångna barn är att den inverkar negativt på den
fortsatta amningen. En studie jämförde napp – inte napp för barn till mammor som var mycket
motiverade att amma: Vad fann man?
g) Flera undersökningar har gjorts av ett stort antal studier (metaanalyser,
litteraturgenomgångar) om inverkan av napp på amning (sluta helamma före 6 månader eller
sluta helt). Vilka slutsatser kan dra man av resultatet från de studierna?
h) Det finns en åsikt att nappsugning kan ge felaktig amningsteknik: Vad kan man säga om
det?