>> NORDISKA NUTRITIONSKONFERENSEN
Mat till spädbarn
av betydelse för hälsan
senare i barndomen
Bröstmjölk anses vara en idealisk näring för friska spädbarn och uppfyller i allmänhet näringsbehovet som krävs för spädbarnets normala tillväxt och utveckling. Ny forskning visar att
amning också kan ha betydelse för barnets viktutveckling i skolåldern.
F
rågan om vilken betydelse
spädbarnskosten har för
barnets hälsa, både i ett kort
och längre perspektiv, är ett
aktuellt forskningsområde. Ett av
de projekt där forskning inom detta
område pågår är EU-projektet EARNEST, som samordnas av professor
Berthold Koletzko, Dr von Hauner
Children’s Hospital, University of
Munich.
Vid den nordiska nutritionskonferensen presenterade Koletzko bland
annat resultat från en kohortstudie
med mer än 9000 tyska barn där
man funnit att amning är förknippat
med en minskad förekomst av övervikt och fetma vid skolstart. Effekten
ökade med tiden på amningen, det
vill säga, ju längre barnen får amma
ju mindre är risken för att de ska bli
överviktiga. Tre systematiska granskningar av publicerade epidemiologiska studier visar också att amning
är relaterad till en måttlig men stabil
riskreduktion på fetma senare i livet.
Mindre infektioner
Under amningstiden medför bröstmjölk minskad förekomst av infektioner hos barnet. Bröstmjölkens
infektionsförebyggande egenskaper
tillskrivs huvudsakligen dess höga
innehåll av IgA-antikroppar. Amning
kan också påverka barnets eget immunförsvar. Exempelvis har studier
visat att brässen, eller thymus, kan
12 Nordisk Nutrition 3 • 2008
bli dubbelt så stor hos spädbarn som
ammats helt jämfört med de som fått
modersmjölksersättning. Brässen är
en körtel med viktiga funktioner under utvecklingen av immunförsvaret.
Förutom omedelbara effekter, har
amning dessutom rapporterats ge
långsiktig riskreduktion för immunrelaterade sjukdomar som diabetes typ
I, Crohns sjukdom, maligt lymfom
och glutenintolerans. Avseende allergi
är resultaten motsägelsefulla. Vissa
studier tyder på att amning minskar
risken för att barn ska utveckla allergier senare i livet, men det finns
även studier som visat det motsatta.
Inom detta område behövs alltså mer
forskning, vilket också pågår.
Kognitiv funktion
Koletzko presenterade också ett
antal studier där man rapporterat att
barn som fått bröstmjölk har små
men konsekventa fördelar avseende
kognitiva prestationer, jämfört med
barn som inte ammats. Förekomsten
av långkedjiga fleromättade fettsyror i bröstmjölken förefaller vara en
viktig bidragande faktor. Man har
till exempel sett förbättrade visuella
och komplexa kognitiva förmågor
hos spädbarn som ammats av mödrar
som ökat intaget av fet fisk.
Vällingkvalitet viktig
Med tanke på alla de hälsofördelar amning har, anser Koletzko att
amning bör främjas så gott det går.
Koletzko poängterade dock att även
den mat som ges då amning avslutats, eller om amning inte är möjlig,
förtjänar uppmärksamhet för att
upprätthålla hög kvalitet. Under
andra halvan av första levnadsåret
kräver spädbarn säkra och adekvata
kompletterande livsmedel för att
de ska få tillräckligt av vissa viktiga
näringsämnen, till exempel järn.
Järn finns inte i tillräckliga mängder
i bröstmjölken efter sex månaders
amning. Med hög kvalitet avses
i detta sammanhang att matens
sammansättning och kvalitet följer
vetenskapligt framtagna normer, till
exempel de som stöds av European
Society of Paediatric Gastroenterology Hepatology och Nutrition
(ESPGHAN) 2005.
Avslutningsvis konstaterade Koletzko att spädbarnets mat är viktig
för hälsan, både på kort och lång sikt,
men att det ännu återstår mycket
forskning innan man med större säkerhet kan säga exakt hur. Forskning
inom detta område, liksom ansträngningar för att säkra en hög kvalitet på
spädbarnsmat borde vara prioriterade
investeringar. ••
/Ulf Nilsson
Läs mer om EARNEST (The Early
Nutrition Programming Project):
www.metabolic-programming.org
