Månadsblad nr 2
Oktober 2015
BHV-aktuellt
för Dig som arbetar med barnhälsovård
Prioritering av BCG
BCG-nytt
Mycket tyder på att BCG-bristen kommer att lätta under hösten. Det har p.g.a.
restriktioner av vaccinationsverksamheten genererat betydande köer både på BVC
och på AIH. Restriktionerna lättas nu något och BCG-vaccinationerna kan påbörjas
på BVC och AIH enligt nedan så fort man på enheterna lyckas beställa ampuller.
BCG-vaccination i länet av barn sker tills vidare enligt följande:
•
Nyfödda från länder med särskilt hög risk (”röd kolumn” >300/100 000*)
- i praktiken familjeursprung i Afrika - men inte Marocko, Algeriet, Tunisien,
Libyen, Egypten)
Nyfödda till föräldrar som saknar uppehållstillstånd
(saknar de fyra sista siffrorna).
Övriga nyfödda som tillhör riskgrupp bedöms och beslutas vid BBbarnläkarrond.
Vaccination av nyfödda sker på BB/förlossning och begränsas till tre dagar i
veckan.
•
Ovaccinerade barn under 5 år med familjeursprung från länder med hög
eller särskilt hög risk (”gul + röd kolumn” >100/100000*)
Vaccineras på AIH eller BVC och samordnas så att ampullerna utnyttjas effektivt
(>10 d/ampull – använd t.ex. 0,5 ml spruta m fast kanyl – obs sticksäker kanyl
kan inte använda– lokalt konsensus i landstingets vaccinationsgrupp).
•
Ovaccinerade barn 0-18 år som inom 6 månader kommer att vistas i ett
land med hög eller särskilt hög risk (”gul + röd kolumn” >100/100000*)
Vaccineras på BVC eller VC (alt. vaccinationsmottagning) och samordnas så att
ampullerna utnyttjas effektivt (se ovan).
•
Ovaccinerade barn i hushåll med aktuell tb hos en nära anhörig eller
hushållskontakt
- vaccination endast i samråd med tb-läkare som ordinerar vaccination ev.
Övriga som ska vaccineras med BCG sätts upp på väntelista för vaccination senare.
1
Tuberkulintest behöver inte rutinmässigt utföras på barn upp till 18 månaders
ålder, men ska alltid utföras om misstanke finns oavsett ålder, att barnet kan ha
utsatts för smitta.
Hållbarhetsgränsen på öppnad BCG-ampull är enligt lokalt konsensus under
rådande situation förlängd till 6 tim.
*Riskländer Tb enligt WHO 2014
Att beställa BCG under hösten innebär att man får pröva de lite olika alternativen
som finns:
•
De japanska och bulgariska BCG-vaccinerna på licens via Sjukhusapoteket
Hjärtat, USÖ
OBS! leveranser kommer sporadiskt!
Kortnr. 21213.
Licensmotivering finns färdig på apoteket som hjälper till med licens.
•
BCG-vaccin SSI via SBL Vaccin Distribution.
OBS!: SSI lär komma igång med produktionen under hösten)
Tel: 08-735 12 50
Örebro 2015-10-07
Leif Ekholm
Barbro Hjalmarsson, AIH
Carina Månbrant, KK
Maria Björkqvist, USÖ
Cathrine Pedersen, AvdQ
Barnhälsovårdsöverläkare
Hans Fredlund
Smittskyddsläkare
Blankett till Asyl- o invandrarhälsan (AIH)
När ni upptäcker barn som inte är hälsoundersökta och inte finns registrerade hos
AIH finns en blankett att fylla i och skicka till dem. I de flesta fall är nog dessa
barn s.k. anhöriginvandrade. Tidigare anmäldes dessa barn via telefon men personalen på AIH tycker att det är säkrare att få skriftlig anmälan.
Blanketten finns som ett regionalt tillägg i Rikshandboken.
Maria Lind, vårdutvecklare
Nya intranätet
Nu har nya intranätet varit igång i snart en vecka. Vi hoppas att ni hittat BHV:s
professionsnätverk och det som ligger på andra platser, t.ex. våra utbildningar.
Hör av er om något är konstigt eller inte fungerar, så att vi kan rätta till det.
Annica Olofsson, assistent
2
Utbildning
För BVC-sjuksköterskor som tidigare inte gått utbildningen i hörselscreening av
4-åringar, kommer nu ett nytt utbildningstillfälle i januari 2016.
Länk till inbjudan och program.
Annica Olofsson, assistent
Ny PTP-psykolog
Hej!
Jag heter Ida Alm och började arbeta som PTP-psykolog inom
mödra- och barnhälsovården i Örebro den 1 september. Jag
läste psykologprogrammet i Örebro och jag har under utbildningen arbetat med människor på olika sätt, bland annat på
gruppbostad för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.
Jag bor i Örebro tillsammans med min man och vår son som är 1 år. Mycket av
fritiden använder jag till att umgås med min familj och vara i naturen.
Jag vill tacka för det varma välkomnande jag fått av alla jag mött sedan jag
började vilket också gör mig säker på att jag kommer att trivas under mitt PTP-år!
Ida Alm, PTP-psykolog
Amning och existens
Lina Palmér är barnmorska och har skrivit en avhandling som hon berättade om
vid den nationella konferensen för MBHV-psykologer 2015. I avhandlingen
undersökte hon genom intervjuer kvinnors upplevelse av amning.
Kvinnor som inte upplever problem med amningen beskriver att
amningen initialt upplevs som en kroppslig prestation som sedan
övergår till en relation mellan mor och barn. För mammans
självförtroende gällande sin förmåga att amma och att vara mamma
är barnets signaler och respons absolut viktigast, men även stöd från både partner
och vården behövs.
Kvinnor som erfar stora svårigheter med amningen upplevde vilsenhet i sitt
moderskap som påverkade relationen till barnet negativt och resulterade i en
känsla av att misslyckas som mamma. För dessa kvinnor blev amningen en ständig
kamp, mellan sig själv, sitt barn, vården och andra människor, med målet att bli
av med svårigheter och uppnå närhet och harmoni i amningen.
Lina Palmér sammanfattar att amning är ett komplext fenomen med både biologiska och kulturella komponenter. För att skapa optimala förutsättningar för
kvinnor som vill amma behöver vården förstå amning som en kvinnas rättighet
istället för en skyldighet och bära med sig ett kvinnoperspektiv på amning.
3
Avhandlingen heter ”Amning och existens - Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt
beroende vid inledande amning” och finns i sin helhet att hämta hem från internet.
Ida Alm, PTP-psykolog
”Ett normkritiskt förhållningssätt – teori och praktik”
Under denna rubrik föreläste Sandra Dahlén på Nationell konferens för Psykologer
för mödrahälsovård och barnhälsovård 16-18/9 2015.
Sandra visade på hur vi beskriver oss som jämställda, jämlika och mot diskriminering, och att vi är överens om detta, men att vi trots det många gånger inte handlar i enlighet med det. Detta gäller inte bara oss som individer utan också på
organisationsnivå. (Socialstyrelsen konstaterade 2011 ”att vård inte sker på lika
villkor” och ”att sjukvård i Sverige inte är jämlik”).
När vi resonerar pratar vi ofta om ”andra” och vi gör det utifrån att vi ser oss
själva som tillhörande normen.
Enligt socialpsykologer har vi ett behov av att gruppera för att kunna hantera.
Det kan finnas statusfrågor kopplade till grupperingar och som tillhörig till en grupp
med fördelar vill man inte gärna bli av med fördelarna, därför går förändring ofta
trögt. Ett annat sätt att förstå detta på är att se till maktfördelning av olika grupper i samhället. Man kan i grova drag säga att den grupp som uppfattas tillhöra
den ”rådande normen” står i en maktposition över de andra grupperingarna. Detta
kan leda till en bildning av system på organisations- och samhällsnivå som senare
vidmakthålls och förstärks om de inte kritiskt granskas.
Vill man skapa förändring måste man först identifiera vilken eller vilka grupper
det är som innehar en maktposition. Det är människor som följer normen som
bidrar till att upprätthålla den, men det är också dessa individer som har möjlighet
att skapa förändring genom kritisk gransking. Har man identifierat en normstruktur
som ”felaktig” kan man, istället för att be individer som inte tillhör normen att anpassa sig, utforma strukturer som är inkluderande. Man problematiserar alltså inte
de människor som inte passar in utan snarare normen som gör att de inte passar in.
I förändringsarbetet har vi som individer ett stort ansvar och vi måste därför
möjliggöra kritisk granskning av de normer som vi kan tänkas bidra till.
Vi kan alltid ställa oss frågan ”hur når vi grupper vi vill och skall arbeta för?”
Våra verksamheter skall vända sig till alla och inte till någon särskild grupp men
det kan samtidigt göra vår verksamhet för neutral, så att det blir frågan vem den
alls passar. Vi kan behöva tänka i grupper men sedan därifrån föra diskussionen
vidare så att våra verksamheter till slut passar så många som möjligt av dem vi
har ett åtagande att möta.
Daniel Nebeski och Åsa Krantz, psykologer
Postadress Region Örebro län, Barnhälsovårdsenheten, Box 1613, 701 16 Örebro, E-post: [email protected]
Besöksadress Eklundavägen 11, Örebro, Tel: 019-602 70 37, Organisationsnummer: 232100-0164
4
www.regionorebrolan.se/bhv
