PEDAGOGISKPLANERING KEMI ÅK 9
Syftet med att läsa kemi i åk 9:
Genom undervisningen i ämnet kemi ska du sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla din förmåga att
• Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö,
hälsa och samhälle
• Genomföra systematiska undersökningar i kemi
• Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen
och inuti människan
Läroplanens centrala innehåll:
Kemin i naturen
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer,
elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i
luft, vatten och mark.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt
• Fotosyntesen och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner
Kemin i vardagen och samhället
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar
utveckling.
• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några
vanliga produkter
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytningen kan förhindras.
• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt
hur de påverkar hälsan och miljön
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi
Kemin och världsbilden
• Historisk och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och
människors levnadsvillkor
• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv
Kemins metoder och arbetssätt
• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering
• Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
• Källkritisk granskning av information och argument som du möter i olika källor och samhällsdiskussioner med
koppling till kemi
Undervisningen:
Lärarledda genomgångar
Laborationer
Demonstrationer med teorigenomgångar efteråt.
Hemläxor.
Genomföra ett eget arbete
Bedömningssätt:
Läxförhör
Teoretiska prov.
Laborationer och laborationsrapporter.
Diskussioner i grupp, bedömning efter matris.
Pedagogisk planering Kemi Åk 9
V
Undervisningens innehåll
Viktiga begrepp
35
Intro, utdelning av böcker, säkerhet på lab Energi i kemiska reaktioner s
144 – 145 Demo Kolföreningar med energi s 146-147
Kemisk energi, aktiveringsenergi,
fotosyntes
35
Två sätt att frigöra energin s 148-149 Lab 1 & 2
förbränning
35
Två typer av bränslen s 150 Minns du? Förstår du? S 151
Fossila bränslen, biobränslen
36
Mot en hållbar utveckling, Aluminium s 155-157 Lab 1
Malm, bauxit,
36
Järn s 158-161 film
Svartmalm, blodstensmalm, rost
36
Lab 3 Masugnsförsök
37
Polymerer s 165-168
37
Minns du? Förstår du? S 169
37
Uppgift 4: Dags att växla spår
38
Atomens delar s 170-175 Uppgift 3
Atom, proton, neutron, elektron,
valenselektron, isotop
38
Grundämnenas periodiska system s 176-177 Uppgift 4
Grupper, perioder
38
Demo: natrium Lab 2: Litium
39
Lov
39
Laddade atomer kallas för joner s 178- 181
39
Uppgift 6 Joner och jonföreningar
40
TEMAVECKA
40
TEMA VECKA
40
TEMA VECKA
41
Kemiska bindningar s 182-183
Jonbindning, elektronparbindning,
metallbindning
41
Metallers egenskaper s 184-185
legering
41
Ädla och oädla metaller s 186-187
Spänningsserien, korrosion
42
Elektrokemi s 188-190
Elektrolyt, galvaniska element,
42
Elektrokemi s 188-190
Elektrolyt, galvaniska element,
42
Elektrolys s 192-193 Demo: Elektrolys av vatten
Elektrolys, elektroder, anod, katod,
ackumulator
42
Kemisk analys s 194-197 Minns du? Förstår du? S 199
43
TTF/ Arbete med texten och studieuppgifter
43
TTF/repetition
43
Prov s 170-199
Polymerer, termoplast, härdplast
Ädelgasstruktur, Positiva/negativa
joner
Kemisk energi 142-150
För betyget E krävs att du kan:
Begreppen:
Kemisk energi s 144
Exoterma reaktioner = den kemiska energin i ämnena minskar och energi avges i form av värme.
Endoterma reaktioner = den kemiska energin ökar i ämnena och reaktionen tar energi i form av värme från omgivningen.
Fotosyntesen s 146
Cellandningen s 148
Förstå att energi kan lagras kemiskt i molekyler så som druvsocker, stärkelse och cellulosa.
Förstå att kemisk energi kan frigöras vid förbränning s 148-149
Förstå att förbränning kan ske utan att någonting brinner s 148
För betyget C krävs att du kan:
Alla kraven för betyget E.
Kunna på ett relativt avancerat sätt berätta om förnybara och inte förnybara bränslen.
För betyget A krävs att du kan:
Kunna på ett avancerat sätt berätta om förnybara och inte förnybara bränslen.
Mot en hållbar utveckling:
För betyget E krävs att du kan:
Begreppen:
Malm = ekonomiskt brytningsvärd sten s 154
Metall = Kemiskt rengjorda grundämnen. s 154
Kunna hur man utvinner och återvinner aluminium s 155-156
Kunna hur man framställer och återvinner järn s 158-161
Hur vi framställer och återvinner papper s 162-164
Hur vi framställer och återvinner plaster s 166-167
Hur vi kan jobba för ett hållbart samhälle s 168
För betyget C krävs att du kan:
Alla kraven för betyget E.
Bauxit, blodstensmalm, svartmalm
Kunna förklara har plast, papper, metaller framställs och återvinns på ett relativt avancerat sätt.
Kunna förklara på ett relativt avancerat sätt hur vi skall göra för att skapa ett hållbart samhälle, lokalt och globalt
För betyget A krävs att du kan:
Alla kraven för betygen E och C.
Kunna förklara har plast, papper, metaller framställs och återvinns på ett avancerat sätt.
Kunna förklara på ett avancerat sätt hur vi skall göra för att skapa ett hållbart samhälle, lokalt och globalt
Atomer och joner:
För betyget E krävs att du kan:
Begreppen:
Elektron, proton, neutron, skal, k,l,m,n, s 173
Isotop s 174
Atomnummer s 175
Ädelgaser s 177
Väte och alkalimetaller s 176
De alkaliska jordartsmetallerna s 176
Halogenerna s 177
Positiva joner s 178
Negativa joner s 179
Oxidation och reduktion s 179
Redoxreaktion s 180
Ädla metaller och oädlametaller s 186
Grupper och perioder s 176
Hur en atom är uppbyggd s 173
Metallers egenskaper s 184
För betyget C krävs att du kan:
Alla kraven för betyget E.
Begrepp:
Galvaniskt element s 188
Elektrolyt s 191
Elektrolys s 192
Veta hur de enkla jonerna är uppbyggda
Veta skillnaden mellan en jonförening och en molekylförening s 182,180
Hur metallerna Cu, Al, Fe, Au, och Ag framställs ur malm.
Veta vad oxidation och reduktion är.
Veta vad metallegeringar är, namnge några samt ge exempel på användningsområden för dessa.
Veta vad en legering är s 185
Drivkraften i ett batteri.
För betyget A krävs att du kan:
Alla kraven för betygen E och C.
Veta hur de mera komplexa jonerna är uppbyggda till namn s 197
Kemiskanalys och några analysmetoder, fällningars 194-196
Kunna lista ut vilka ämnen som bildas utifrån de kemiska kunskaper och regler för kemi som du kan.
Formelskrivning.
Analys och beräkningar
För betyget E krävs att du kan:
Vad spektrografi är.
Ge olika exempel på kromatografi.
Vad en fällning är och ge exempel på en sådan.
Kunna beräkna hur många procent av ett ämne som ingår i en molekyl.
Kunna läsa av vad atommassan är för olika ämnen.
För betyget C krävs att du kan:
Alla kraven för betyget E.
Kunna förklara olika former av kromatografi och spektrografi.
Kunna beräkna formelmassan för olika ämnen.
Kunna molbegreppet.
Kunna formlerna för enkla föreningar.
För betyget A krävs att du kan:
Alla kraven för betygen E och C.
Kunna räkna ut formler samt hur stora mängder av ämnen som krävs för att de ska bildas.
Formelskrivning.
