IP/00/1066 Bryssel den 27 september 2000 Kommissionen antar ett meddelande om strukturella indikatorer I meddelandet föreslås ett antal indikatorer som skall användas i sammanfattningsrapporten till Europeiska rådets vårmöte 2001 i Stockholm. De 27 föreslagna indikatorerna utgör en lämplig avvägning mellan de fyra politikområden som man enades om i Lissabon: sysselsättning, innovation, ekonomiska reformer och social sammanhållning. En samlad analys av dem möjliggör en bedömning av hur långt EU nått i sin strävan att förverkliga det strategiska målet att omvandla Europeiska unionen till "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning." Enligt EU:s kommissionär för ekonomiska och finansiella frågor, Pedro Solbes, “är indikatorerna ett mycket viktigt instrument för att övervaka, uppställa riktmärken, s. k. benchmarking, och skapa ett inbördes "grupptryck" för denna omvandling, vilket i sin tur utgör mycket viktiga delar i den uppföljningsstrategi som beslutades i Lissabon.” I Meddelandets syfte Syftet med meddelandet är att föreslå ett antal indikatorer som är lämpliga att använda i kommissionens sammanfattningsrapport till Europeiska rådets vårmöte 2001 i Stockholm. Meddelandet är ett svar på en uppmaning från Europeiska rådets möten i Lissabon och Feira. Särskilt vid mötet i Feira uppmanade Europeiska rådet kommissionen att före utgången av september lägga fram en rapport om de indikatorer som skall användas i sammanfattningsrapporten. Indikatorer och "bänkmärken" möjliggör en öppen bedömning och jämförelse mellan medlemsstaterna och andra utvecklade ekonomier. De hjälper oss att se var det finns utrymme för förbättringar inom unionen och uppmuntrar också medlemsstaternas regeringar att fortsätta reformarbetet inom dessa områden med än större energi. I detta hänseende är indikatorerna ett viktigt instrument för att kontrollera och jämföra framstegen i förverkligandet av Lissabonstrategin. II Urvalskriterier för indikatorerna Valet av indikatorer bestäms av syftet med sammanfattningsrapporten, d.v.s. att bedöma vilka framsteg som görs för att uppnå Lissabonstrategins mål om att omvandla Europeiska unionen till "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning." För att bedöma dessa framsteg täcker indikatorerna in de fyra politiska områden som behandlas i Lissabonslutsatserna: sysselsättning, innovation, ekonomiska reformer och social sammanhållning. I meddelandet föreslås därför en lista på 27 indikatorer inom dessa fyra politikområden. Dessutom ingår några indikatorer på den allmänna ekonomiska situationen för att beskriva den ekonomiska ram inom vilken strukturreformerna äger rum [den fullständiga listan över indikatorer återfinns i bilagan]. De gör det möjligt att fokusera den politiska debatten, men är samtidigt tillräckligt många för att ge en välbalanserad bild av hur ekonomin utvecklas inom alla fyra områden. Flera andra kriterier har beaktats vid valet av indikatorer. I möjligaste mån har man försökt se till att indikatorerna är: 1) enkla att läsa och förstå, 2) relevanta med avseende på det eftersträvade målet, 3) ömsesidigt konsekventa, 4) tillgängliga i tid och 5) jämförbara mellan alla medlemsstaterna och, om möjligt, med USA, 6) hämtade från tillförlitliga källor samt slutligen att uppgiftskravet inte lägger en alltför stor börda på medlemsstaterna och företagen. Därför bygger urvalet av indikatorer i så hög grad som möjligt på information från European Statistical System (ESS). III Urvalet av indikatorer bildar en sammanhållen helhet De 27 indikatorerna är jämt fördelade mellan alla de politiska områdena. De bildar en sammanhållen helhet och är inte bara en uppräkning. Deras relevans kan inte bedömas isolerat eftersom det finns flera olika kopplingar mellan de fyra områdena och till den övergripande ekonomiska utvecklingen och eftersom reformerna inom områdena ömsesidigt förstärker varandra. En samlad analys av indikatorerna möjliggör en bedömning av hur långt EU nått i sin strävan att förverkliga det strategiska målet, och visar också var de svaga punkterna finns. Indikatorerna för den allmänna ekonomiska bakgrunden beskriver den övergripande ekonomiska ram inom vilken de strukturella reformerna av arbetskrafts-, produkt- och kapitalmarknaderna sker. Skapandet av nya arbetstillfällen är nyckeln till större ekonomiskt välstånd och social sammanhållning. Indikatorerna för sysselsättningsgrad, kvinnors och äldre arbetstagares sysselsättningsgrad, arbetslöshetstalen och långtidsarbetslösheten skall mäta hur väl sysselsättningsmål som sattes upp i Lissabon har förverkligats och belysa strukturella problem på arbetskraftsmarknaden. Indikatorerna för livslångt lärande och skattesatsen för låglönegrupper finns med eftersom Lissabonmötet betonade vikten av att stärka sysselsättningen i EU genom att man utarbetar en aktiv sysselsättningspolitik. Förbättringarna av unionens innovationsförmåga bedöms med hjälp av indikatorerna för investeringar i utbildning, forskning och utveckling samt informations- och kommunikationsteknik. Effekterna av dessa satsningar mäts genom att man tittar på utbyggnaden av Internet, patent inom högteknologiska områden och export av högteknologiska produkter. Riskkapitalet finns också med i bedömningen eftersom effektiva riskkapitalmarknader spelar en viktig roll för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt. Indikatorerna för ekonomiska reformer mäter framstegen mot mer effektiva och välfungerande produkt- och kapitalmarknader. Indikatorerna för handelsintegration och relativa prisnivåer skall ge en indikation om förbättringar av marknadsintegration och -effektivitet. Med hjälp av prisnivåerna inom nätverksamheterna får man en bild av hur väl liberaliseringen av dessa sektorer går, och indikatorerna för offentlig upphandling och statligt stöd påvisar en eventuell snedvridning av produktmarknaderna till följd av offentliga ingrepp. När det gäller kapitalmarknaderna avser indikatorerna för bankverksamhet över nationsgränserna och kapital som anskaffats på fondbörserna att mäta finansmarknadens integration och effektivitet. 2 Framväxten av det kunskapsbaserade samhället och införandet av ekonomiska reformer måste gå hand i hand med en stark social sammanhållning. Bland indikatorerna för den sociala sammanhållningen ingår "andel av befolkningen under fattigdomsgränsen" samt inkomstspridningen. Regionala skillnader mäts med en indikator för regional sammanhållning. Indikatorerna för utbildningsresultat återspeglar hur dålig utbildning ofta kan vara en bidragande faktor till socialt utanförskap. IV Indikatorerna behöver bearbetas kontinuerligt Till sist måste det betonas att indikatorerna befinner sig i en kontinuerlig process. Det är nu första gången som en uppsättning indikatorer skall fastställas och som en sammanfattningsrapport skall skrivas. De politiska åtgärder som omfattas av sammanfattningsrapporten och urvalet av indikatorer befinner sig på olika utvecklingsstadier. Indikatorerna bör vara relativt stabila över tiden för att garantera kontinuitet, men i meddelandet betonas det även att man behöver vara flexibel i förhållande till listan över indikatorer så att hänsyn kan tas till förbättringar i fråga om den tillgängliga statistiken i framtiden. I meddelandet ingår därför en lista över indikatorer som måste vidareutvecklas. 3 Bilaga: Lista över indikatorerna i meddelandet Annex: Lista över indikatorerna i meddelandet Allmänna ekonomiska bakgrundsindikatorer Allmänna ekonomiska bakgrundsindikatorer att vidareutveckla a. BNP per capita (i köpkraftsstandard) och real BNP-tillväxt b. Ekonomins energiintensitet c. Arbetskraftsproduktivitet (per anställd och per arbetad timme) d. Inflationstakt e. Konjunkturrensat budgetsaldo a. Produktionskapacitet b. Total faktorproduktivitet Lista över 27 indikatorer List över 11 indikatorer som skall vidareutvecklas I. Sysselsättning 1. Sysselsättningsgrad 2. Sysselsättningsgrad bland kvinnor 3. Sysselsättningsgrad bland äldre arbetstagare 4. Arbetslöshet 5. Långtidsarbetslöshet 6. Nivån på skattesatsen för låglönegrupper 7. Livslångt lärande (vuxna personers deltagande i utbildningar) I. Sysselsättning 1. Långtidsarbetslöshetsflöden 2. Arbetskvalitet 3. Vakanser 4. Effektiv marginalskattesats II. Innovation 1. Offentliga utgifter för utbildning 2. FoU-utgifter 3. IKT-utgifter 4. Tillgång till Internet 5. Patent inom högteknologiska områden 6. Export av högteknologiska produkter 7. Riskkapital II. Innovation 5. Offentliga och privata utgifter för mänskliga resurser 6. Företagsdemografi 7. E-handel III. Ekonomiska reformer 1. Handelsintegration 2. Relativa prisnivåer och priskonvergens 3. Priser inom nätverksamheterna 4. Offentlig upphandling 5. Statligt stöd (sektoriellt och för särskilda ändamål) 6. Bankverksamhet över nationsgränserna 7. Kapital som anskaffas på fondbörserna III. Ekonomiska reformer 8. Företagsregistrering 9. Regelverken 10. Antal operatörer inom nätverksamheter 11. Kapitalkostnader IV. Social sammanhållning 1. Inkomstfördelning (förhållande mellan övre och undre inkomstkvintil) 2. Andel av befolkningen under fattigdomsgränsen före och efter sociala transfereringar 3. Varaktig fattigdom 4. Arbetslösa hushåll 5. Regional sammanhållning (variationskoefficient för BNP per capita i köpkraftsstandard mellan regionerna) 6. Personer med endast grundskoleutbildning som inte befinner sig i vidareutbildning IV. Social sammanhållning Indikatorer kommer att tas fram av Högnivågruppen för socialskydd 4