Cochleaimplantat
(CI) hos vuxna
Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings läns
vuxna CI-patienter.
2014-01-21
Inledning
Vårdprogrammet för CI-patienter är länsövergripande och har tagits fram i länets CI-team.
Ett flertal referensgrupper i länet kommer att lämna synpunkter.
Vårdprogrammet kommer att uppdateras kontinuerligt.
Sammanfattning
Personer med en grav hörselnedsättning har mycket svårt att uppfatta talat språk med hjälp
av sina hörselrester vilket påverkar vardagslivet på flera sätt.
En hörselnedsättning kan vara medfödd, ärftlig eller förvärvad.
Ett cochleaimplantat består av både en inre och en yttre del. Ljudsignalen sänds genom
huden via en FM-signal till den inopererade mottagaren som sedan stimulerar
hörselnervsfibrerna elektriskt.
Målet med en CI-operation är att patienten ska kunna fungera hörselmässigt i vardagen.
Vaccinationer mot sjukdomar som kan orsaka hörselnedsättningar, tex. röda hund och
påssjuka, kan reducera behovet av cochleaimplantat, så även tidig diagnos och behandling
av meningit.
För att undvika skallskadebetingad dövhet bör säkerhetsutrustning användas vid
exempelvis utförsåkning och cykling.
Viktigt att öronkirurgiska insatser görs i ett tidigt skede vid cholesteatom.
Kriterier för CI
- Tonaudiogram visar en mycket grav hörselnedsättning, 80-95dB från ca 500Hz.
- Brant sluttande hörselnedsättning – EAS - då gäller att man har en värdefull hörsel i
basområdet som har varit stabil över tiden samt har en hörselgång som tål
hörapparatinsatsen.
- Maximal taluppfattningstest 50% på bästa örat.
- Vid användande av binaurala hörapparater gäller maximal taluppfattningsförmåga 50%.
- Vid ensidig stark tinnitus kan man acceptera en max taluppfattning på >50% på motsatta
örat.
- Ensidigt döva med svår tinnitus
- Auditiv neuropati
- Barndomsdöva som hör till den talande världen
- Hörselnedsättningen innebär stora sociala konsekvenser för patienten i det dagliga livet.
Det är viktigt att patienten har använt hörapparater sedan tidigare då hörselminnet är av stor
vikt för ett lyckat resultat.
Patienten ska vara mycket motiverad, pigg och alert för att orka med operationen och alla
resor till Linköping, både före och efter ingreppet.
-2-
Flödesschema för teamarbetet angående vuxna
patienter aktuella för cochleaimplantat (CI),
Landstinget i Jönköpings Län.
AM ¹ -pat med
progress där
audionom, någon i
vuxenteamet eller
öronläkare väcker
frågan kring CI.
Patienten väcker
själv frågan kring
CI
Remiss inkommer till
AM/Öronmottagning
en
Hörselundersökning med
ton, tal samt IF².
FF³, ton och tal, med och
utan hörapparat.
Ny hörapparatanpassning
med utvärdering IF och FF
Vid FF-ton resultat<50%
eller snabb progrediering
Vid FF
>50%
Remiss till hörselpedagog
för information. Pat erbjuds
även träff med CI-opererad
och samtal med kurator.
Patienten väljer
att avvakta.
Information vid
läkarbesök. Patienten
tar ställning till om
han/hon vill gå vidare i
utredningen.
Remiss ställs till US Linköping via verksamhetschef vid
ÖNH Ryhov, Jönköping.
Verksamhetschef vid ÖNH Ryhov, Jönköping godkänner
och vidarebefordrar remiss till US Linköping för utredning.
Hörselpedagog och CI-koordinator i Linköping har månatlig
avstämning avseende pågående patienter. Hörselpedagog
vidarebefordrar information till vederbörande audionom.
Remissvar till inremitterande.
Efter operation och före
inkoppling erbjuds
uppföljning med
kurator/hörselpedagog.
¹
Uppföljning av
hörselpedagog och
audionom. FFmätning med
implantat.
¹AM = Audionommottagning
² IF = insättningsförstärkning
³ FF = fritt fält
Vårdprogram CI
-3-
Flödesschema CI-uppföljning, Landstinget i
Jönköpings län
Patienten kallas för
uppföljning 1 gång/år
Funktionskontroll/tekniker
- genomgång av de yttre delarna av
CI, processor, spole, spolsladd och
batteri/batterihållare.
- Byte av mikrofonfilter.
- Test av mikrofonfunktion.
- Uppdatering av reservdelar och
tillbehör.
Funktionskontroll/audionom
- Kontroll av magnetstyrka och huden under
spolen.
Impedanstest
Kontroll och eventuellt justering av
patientens lyssningsmapp.
Vid större avvikelse tas
kontakt med CI-teamet i
Linköping.
Tonaudiometri med CI i fritt
fält.
Talaudiometri med CI i fritt fält.
- tresiffertest
- spondéer 12-val
- spondéer
- FB-lista
- Hagermans test (meningar i brus)
- HINT (meningar i brus)
Patienten använder både
CI och hörapparat.
Patienten använder
endast CI.
Talaudiometri med hörapparat
och CI i fritt fält.
Talaudiometri med hörapparat
i fritt fält.
Behov av ytterligare åtgärd?
– pedagog-/kuratorskontakt
Remiss till
Hörselhabiliteringen
Åter om 1 år
Vårdprogram CI
-4-
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................ 2
Sammanfattning ................................................................................ 2
Kriterier för CI .................................................................................... 2
Flödesschema för teamarbetet angående vuxna patienter aktuella för
cochleaimplantat (CI), Landstinget i Jönköpings Län. ....................... 3
Flödesschema CI-uppföljning, Landstinget i Jönköpings län ............. 4
Innehållsförteckning........................................................................... 5
Bakgrund ........................................................................................... 6
Historik .......................................................................................................................... 6
Anatomi/fysiologi .......................................................................................................... 6
Effekter vid en hörselnedsättning ................................................................................... 6
Orsaker till en hörselnedsättning .................................................................................... 6
Hur ett cochleaimplantat fungerar (CI) .......................................................................... 7
Elektroakustisk stimulering (EAS) ................................................................................ 7
Syfte och mål ..................................................................................... 8
Förebyggande åtgärder ..................................................................... 8
Bedömning av vårdbehov .................................................................. 8
Vårdutbud .......................................................................................... 9
Vårdutvärdering ............................................................................... 10
Genomförande................................................................................. 10
Referenser ....................................................................................... 11
Bilagor ............................................................................................. 11
Remissinstanser .............................................................................. 12
CI-team ............................................................................................................... 12
-5-
Bakgrund
Historik
I slutet av 1950-talet började forskningen ana möjligheter på hörselsidan när det gäller
elektrisk stimulans av hörselnerven. Detta ledde fram till de första CI-operationerna i USA
1974 och i Sverige 1984. Därefter har utvecklingen accelererat i ett mycket högt tempo med
allt bättre resultat.
Antalet CI-opererade i världen är ca 150 000 och Sverige är nu uppe i ca 1 500 fall, varav
två tredjedelar är vuxna. [1]
I vårt län opererades den första patienten 1993 och i nuläget är 55 vuxna personer CIopererade. [2]
Anatomi/fysiologi
Ljud från omgivningen får trumhinnan att vibrera och denna vibration fortplantas via
hörselbenen in till vätskan i cochlean (innerörat/snäckan).
I cochlean finns hårceller som omvandlar vätskevibrationerna till nervimpulser i
hörselnerven. Personen får en hörselupplevelse när dessa impulser når hörselcentrum i
hjärnan.
Vid dövhet och grav hörselnedsättning har ofta en stor del av hårcellerna i cochlean skadats
och de kan inte längre stimulera hörselnerven. Personen kanske uppfattar mycket starka
ljud, men har stora svårigheter att uppfatta talat språk med hjälp av hörselresterna. [3]
Hörselnerven blir dock funktionsduglig under lång tid (>20år) efter förlust av hårcellerna.
En fungerande hörselnerv är en förutsättning för CI. [4]
Effekter vid en hörselnedsättning
En hörselnedsättning kan påverka patientens vardagsliv på flera sätt. För att kunna fungera i
vardagen krävs ökad koncentration vilket leder till stress och trötthet. I rädsla för att
uppfatta fel drar man sig för att delta i det sociala livet vilket gör att man isolerar sig mer
och mer. Detta gör ofta att självförtroendet sviktar vilket också leder till stor osäkerhet inför
framtiden. [5]
Orsaker till en hörselnedsättning
Hörselskador kan vara medfödda, ärftliga eller förvärvade.
De vanligaste orsakerna till sensorineural hörselnedsättning är ärftliga faktorer,
bullerskador, infektioner, cirkulationsrubbningar, ototoxiska läkemedel, tumörer, våld mot
skallen och åldersförändringar. [6]
Vårdprogram CI
-6-
Hur ett cochleaimplantat fungerar (CI)
Ett cochleaimplantat består av både en inre och en yttre del. De inre komponenterna består
av en magnet och en mottagare/stimulator, som är fäst vid en elektrod som sätts in i
cochlean genom en operation. Den yttre delen är en talprocessor som antingen är huvudeller kroppsburen och en sändare som sätts fast via en magnet genom huden. [7]
Ett CI med processor fungerar genom att ljud fångas upp av mikrofonen, talprocessorn
filtrerar, analyserar och digitaliserar ljudet till kodade signaler. De kodade signalerna sänds
från processorn till sändarspolen som sedan skickar signalerna genom huden, via en FM
signal, till den inopererade mottagaren. Mottagaren skickar den rätta mängden elektrisk
stimulering till respektive elektrod som sedan i sin tur stimulerar höselnervsfibrerna i
cochlean. [8]
Elektroakustisk stimulering (EAS)
Detta är en teknik som vänder sig till de personer som har en allvarlig till grav
hörselnedsättning i diskanten men med bevarad hörsel i basområdet.
Detta medför oftast en mycket dålig taluppfattbarhet, på grund av hörselförlusten i
diskanten, som är svår att kompensera med konventionell hörapparatteknik. Med en kortare
elektrod och skonsammare operationsteknik kan man bevara bashörseln i övre delen av
cochlean. Man får då en kombination av elektronisk stimulering från ett cochleaimplantat
och akustisk förstärkning från en hörapparat. Cochelaimplantatet levererar den
högfrekventa informationen och hörapparaten levererar den lågfrekventa informationen. [9]
Vårdprogram CI
-7-
Syfte och mål
Syftet med vårdprogrammet är att alla vuxna CI-patienter ska få samma vård oavsett var
man bor i länet.
Målet med en CI-operation är att patienten ska kunna fungera hörselmässigt i vardagen.
I dagsläget får alla patienter, som uppfyller kriterierna och själva vill, opereras.
Förebyggande åtgärder
Preventiva åtgärder för att reducera behovet av cochleaimplantat:
- Vaccination mot röda hund av alla flickor för att undvika sjukdomen under graviditet
(röda hund under graviditet kan ge dövhet hos barnet).
- Vaccination mot påssjuka av alla barn (dövhet sett som en komplikation till påssjuka).
- Tidig diagnos och behandling av meningit för att reducera meningitkomplikationen
dövhet. Vaccination mot pneumokocker (är på gång) och invasiv hemofilus kan vara
preventiva åtgärder.
- Genetisk rådgivning vid ärftlig dövhet.
- Användning av bilbälte, krockkuddar i bilar, hjälm vid utförsåkning, cykelhjälm,
motorcykelhjälm etc. för att undvika skallskadebetingad dövhet.
- Öronkirurgiska insatser, innan en cholesteatomsjukdom resulterar i dövhet.
- Hörselförsämring vid otoscleros som drabbar innerörat kan bromsas upp genom tillförsel
av natriumfluorid i hög dos under ett år. Behandlingen bör sättas in så fort diagnosen ställts.
Otosclerosoperation kan ge tillräcklig hörsel för hörapparatbruk även i tillsynes döva öron.
Vaccination mot röda hund, påssjuka, invasiv hemofilus samt pneumokocker ingår i det
allmänna vaccinationsprogrammet.
Bedömning av vårdbehov
Kriterier för CI
- Tonaudiogram visar en mycket grav hörselnedsättning, 80-95dB från ca 500Hz.
- Brant sluttande hörselnedsättning – EAS - då gäller att man har en värdefull hörsel i
basområdet som har varit stabil över tiden samt har en hörselgång som tål
hörapparatinsatsen.
- Maximal taluppfattningstest 50% på bästa örat.
- Vid användande av binaurala hörapparater gäller maximal taluppfattningsförmåga 50%.
- Vid ensidig stark tinnitus kan man acceptera en max taluppfattning på >50% på motsatta
örat.
- Ensidigt döva med svår tinnitus
- Auditiv neuropati
- Barndomsdöva som hör till den talande världen
- Hörselnedsättningen innebär stora sociala konsekvenser för patienten i det dagliga livet.
Det är viktigt att patienten har använt hörapparater sedan tidigare då hörselminnet är av stor
vikt för ett lyckat resultat.
Patienten ska vara mycket motiverad, pigg och alert för att orka med operationen och alla
resor till Linköping, både före och efter ingreppet.
Vårdprogram CI
-8-
Vårdutbud
Patienten kommer via remiss till ÖNH/AM eller är känd sedan tidigare.
Frågeställning CI väcks av antingen audionom, hörselpedagog, läkare eller patient.
Hörselundersökning sker med ton, tal IF och FF med befintliga hörapparater, förutsatt att
apparaterna inte är för gamla. Vid behov startas en ny hörapparatanpassning hos audionom
och dessa utvärderas.
Hörselhabiliteringen informeras. Hörselpedagog på Hörselhabiliteringen ger en CIinformation till patient och anhörig samt erbjuder samtal med kurator och CI-opererad.
Tid till öronläkare planeras med grundlig medicinsk information och eventuellt skrivs
remiss till US i Linköping.
Återkoppling sker från CI-samordnare i Linköping till hörselpedagog för vidarebefordran
till aktuell personal inom hörselvården. Remissvar från US i Linköping skickas till
inremitterande läkare.
Efter operation stöds patienten av hörselpedagog. Kurator på Hörselhabiliteringen erbjuder
samtal och eventuellt hembesök innan inkoppling, samt fortsatt stöd vid behov. Ca 10 mån
efter operation görs en uppföljning av audionom och hörselpedagog.
En årlig träff anordnas av hörselpedagog och CI-teamet medverkar. Vid detta tillfälle har
alla CI-opererade i länet tillsammans med anhöriga har möjlighet att träffas och utbyta
erfarenheter.
Resultaten av operationen är varierande. En del behöver fortsatt kontakt med
hörselhabiliteringen och tolkcentralen, medan de flesta klarar sig bra själva.
Sedan våren 2013 erbjuds Jönköpings läns CI-opererade patienter sin årliga uppföljning på
audionommottagningen i Jönköping.
Inklusionskriterierer för att erbjudas uppföljning i hemlandstinget är att patienten har haft
sitt implantat i 3 år och har fungerat stabilt.
Vid denna uppföljning träffar patienten audionom och hörseltekniker.
Vårdprogram CI
-9-
Vårdutvärdering
Landstinget i Jönköpings län skickar patienter för utredning och operation till
Universitetssjukhuset i Linköping.
Mått Vad ska mätas
Hur ofta/Mätfrekvens
Kommentar Mål
1 gång
Stärka patienten.
Vid behov pedagogkontakt
t.ex. hörträning.
1 gång/månad under en
begränsad tid som varierar
Att patienten ska kunna
fungera bättre kommunikativt
i samhället och använda sitt
CI regelbundet samt även
hörapparat på det
kontralaterala örat.
Uppföljning med
hörselpedagog och audionom
efter inkoppling.
1 gång – ca 8-12 mån efter
inkoppling
Att patienten ska kunna
fungera bättre kommunikativt
i samhället och använda sitt
CI regelbundet samt även
hörapparat på det
kontralaterala örat.
Uppföljning med audionom
och hörselvårdstekniker 3 år
efter inkopplat implantat
1 gång/år
Säkerställa kvalitet och
funktion samt insamling av
forskningsdata.
Mått Vad ska mätas
Hur ofta/Mätfrekvens
Kommentar Mål
Enkät och audiogram vid
uppföljning (pedagog och
audionom)
- Att säkerställa att processen
gör nytta.
- Att patienten har en
fungerande vardag
hörselmässigt.
- Att patientens hela
självkänsla stärks efter
operation och inkoppling, inte
enbart hörselmässigt.
Processmått:
Uppföljning av
kurator/hörselpedagog efter
operation innan inkoppling.
Effektmått:
- Hur tycker patienten att
bemötandet och kontakten
med hemlandstinget fungerar
före och efter operation?
- Hur många patienter
behöver pedagogisk kontakt
efter operation?
- Patientens upplevda
hälsovinst?
Genomförande
Arbetet påbörjades 2005 av en arbetsgrupp bestående av en audionom och en
hörselpedagog. Arbetet utfördes löpande under 2006/2007 i CI-teamet och förankrades
regionalt under hösten 2007.
Vårdprogrammet gäller inom Landstinget i Jönköpings län och gäller från och med
2005 och revideras kontinuerligt.
Vårdprogram CI
- 10 -
Referenser
[1] Hrf-stockholmsdistrikt (2007, maj 25). Cochleaimplantat föreningens
rapport från CI träff med CI-teamet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
[www dokument]. URL http://www.hrf-sthlmsdistrikt.org/ci/rapporter.htm
[2] CI-teamet Jönköpings län.
[3] Öron-, näs- och halsklinkerna Karolinska universitetssjukhuset (2006,
september 19). Information från Cochleasektionen [www dokument]. URL
http://www.karolinskauniversitetssjukhuset.se/templates/Page____41824.as
px
[4] CI-teamet Linköping.
[5] Danermark, B. (2005). Att (åter)erövra samtalet. Örebro: Läromedia.
[6] Arlinger, S., Axelsson, A., Berenstaaf, E., Borg. E., Bredberg, G.,
Eriksson-Mangold, M., Erlandsson, S., johansson, B., Kankkunen, A.,
Klockhof, I., Leijon, A., Lidén, G., Lyche, S., Ott,
B., Ringdal, A., & Rosenhall,A. (1985). Audiologi. Stockholm:
Almqvist&Wiksell.
[7] Martin, FN., & Clark, JG. (1996). Hearing care for children. Needham
Heights: Allyn Bacon.
[8] Vonlanten, A. (2000). Hearing instrument technology for the Hearing
Professional (2nd ed.). San Diego: Thompson Learning.
[9] Cochlear nordic (2012, augusti 21). [www dokument] URL
http://www.cochlear.com/sv/en-kombination-av-teknologier-somaterstaller-horseln
Bilagor
Bilaga 1: Informationsbroschyr om utredning inför och rehabilitering efter en CI-operation.
Vårdprogram CI
- 11 -
Remissinstanser
Vårdprogrammet har varit på remiss för bedömning hos Folkhälsoavdelningen Landstinget
i Jönköpings län, CI-teamet i Linköping, HRF’s länsdistrikt i Jönköping, VIS i Kalmar, och
Västplantorna i Göteborg.
CI-team
Landstinget i Jönköpings läns CI-team:
Anette André, kurator, Hörselhabiliteringen, Jönköping, [email protected]
Annika Apelqvist, leg. audionom, Audionommottagningen, Jönköping,
[email protected]
Johan Berner, hörselvårdstekniker, Hörseltekniska, Jönköping, [email protected]
Cecilia Claesson, leg. audionom, Audionommottagningen, Jönköping,
[email protected]
Gunnel Ek-Ljunggren, hörselpedagog, Hörselhabiliteringen, Jönköping, [email protected]
Birgitta Eriksson, leg. audionom, Hörselhabiliteringen, Jönköping, [email protected]
Stefan Gustafsson, hörselvårdstekniker, Hjälpmedelscentralen, Jönköping,
[email protected]
Susanna Hilding, leg. audionom, Audionommottagningen, Värnamo, [email protected]
Sara Jansson, leg. audionom, Audionommottagningen, Jönköping, [email protected]
Mercy Kalande, leg. audionom, Audionommottagningen, Värnamo, [email protected]
Anna Segerlind, leg. audionom, Audionommottagningen, Eksjö, [email protected]
Bozena Wicik Ros, leg. Överläkare, Öron-, näs- och halsmottagningen, Jönköping,
[email protected]
Ansvarig för uppdatering är Annika Apelqvist och Sara Jansson
Senaste revidering: 2014-01-21
Vårdprogram CI
- 12 -
Bilaga 1
Utredning inför och rehabilitering efter
en cochleaimplantatoperation
(CI-operation)
CI-teamet, Landstinget i Jönköpings län
Med denna folder vill vi informera om
utredningsarbetet och om rehabiliteringen efter en CIoperation.
Vårdprogram CI
- 13 -
Utredning inför en operation
Steg 1
Om det blivit aktuellt för dig att genomgå utredning inför ett
cochleaimplantat (CI) påbörjas en mer omfattande
hörselutredning och anpassning till den bästa hörapparaten för
dig. Detta sker på Audionommottagningen.
Under hela den process som nu påbörjas är det Du som
fortlöpande tar ställning till om Du vill gå vidare eller inte. Du
kan när som helst avbryta utredningen.
Steg 2
Du kommer att få tid hos hörselpedagog på Hörselhabiliteringen
för information om vad som sker i samband med en CI-operation.
Du kommer också att få träffa en kurator på Hörselhabiliteringen
för ett samtal.
Därefter får du tid hos en öronläkare för remiss till
Universitetssjukhuset i Linköping där vidare utredning sker.
Steg 3
När Din specialistvårdsremiss kommit till Linköping får Du
genomgå ett flertal utredningar hos läkare, audionom och
kurator, innan beslut om operation tas.
Steg 4
Operation genomförs vid Universitetssjukhuset i Linköping där
även inkoppling av implantatet sker ca 6 veckor efter
operationen.
Rehabilitering efter operation
Steg 1
Uppföljande samtal erbjuds av kurator/hörselpedagog från
Hörselhabiliteringen tillsammans med skrivtolk efter CIoperationen och före inkopplingen.
Steg 2
Efter inkoppling har Du täta besök hos CI-teamet i Linköping. Ca
tio månader efter inkoppling får Du återigen kontakt med
hörselpedagog från Hörselhabiliteringen och audionom på
hemortens Audionommottagning.
Under hela processen har du möjlighet att kontakta kurator inom
Hörselhabiliteringen för samtalsstöd.
Hörselhabiliteringen anordnar en årlig uppföljning för alla som
genomgått en CI-operation inom Jönköpings län, vilken Du
kommer att inbjudas till.
Vårdprogram CI
- 14 -
Hörselhabiliteringen i Jönköpings län
Tel 036-32 52 65
Kurator Anette André
Tel 036-32 52 58
Hörselpedagog Gunnel Ek-Ljunggren
Tel 036-32 52 52
Audionommottagningen i Jönköping
Tel 036-32 17 35
Audionommottagningen i Värnamo
Tel 0370-69 74 90
Audionommottagningen i Eksjö
Tel 0381-358 80
Vårdprogram CI
- 15 -
