En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och

En bok med kunskap, idéer och inspiration
för hälsa, lärande och utveckling i förskola och skola.
Ur ett folkhälsoperspektiv.
En publikation från örebro läns landsting
Boken är producerad av Samhällsmedicinska enheten, Örebro Läns Landsting, i samverkan med länets kommuner. Samhällsmedicinska enheten inom Örebro läns landsting fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för en bättre
folkhälsa med mål att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Örebro län.
Produktion: Liljedal Communication AB (Projektledare: Maria Nordström, grafisk formgivning: Bo Lagsten, textbearbetning:
Maria Watkins, korrekturläsning/bildresearch: Helena Öunapuu, illustrationer: Mattias Karlsson). Textproduktion: Anna
Philipsson och Peter Björklund, Örebro Läns Landsting, Samhällsmedicin samt Marie Cesares Olsson, kommunerna i norra
Örebro län.
Copyright: Detta verk är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte reproduceras eller spridas i någon form utan
skriftligt medgivande. Förbudet gäller hela verket såväl som delar av verket och inkluderar elektroniska medier.
Tryck: Strands Grafiska, Örebro. Första upplagan oktober 2010.
ISBN 978-91-633-7457-9
Kunskapsområdet hälsa
– Spår 2
Från ord till handling
Referenser
Inledning
Bakgrund
Den goda lärmiljön
spår 1
Kunskapsområdet hälsa
spår 2
Den goda lärmiljön
– Spår 1
Från ord till handling
Bakgrund
Referenser
Inledning
Inledning
Inledning
Materialet du nu håller i din hand är en sammanställning av forskning och annan litteratur. Det syftar till
att utifrån befintlig och kommande lagstiftning avseende förskola och skola tillsammans med andra styrdokument vara ett stöd i arbetet med att skapa struktur för en hållbar och hälsofrämjande förskole- och
skolutveckling (HFSU). Samtidigt avser Grundämnet
att utveckla och förstärka förskolans och skolans arbete med det som främjar barns och elevers lärande
och hälsa.* Målgruppen som materialet riktar sig till
är förskole- och skolledning samt andra verksamma
inom för-, grund-, och gymnasieskolan. Målet med
Grundämnet är att ge dig ett kunskapsstöd och inspiration till lärandets och hälsans gemensamma nämnare samt ge underlag för diskussioner och utveckling av
förskolans och skolans ordinarie uppdrag utifrån ett
hälsofrämjande perspektiv. Boken ger förutsättningar
för ett samlat arbete med hälsa och lärande.
Fyll på med inspiration
Den eller de som är intresserade av att utveckla en
jämlik förskola och skola för alla barn och elever behöver kunskap samt tid för reflektion och diskussion
kring vad detta innebär. På många förskolor och skolor är dialogen ständigt närvarande men som på alla
andra arbetsplatser behövs det då och då påfyllning
och inspiration utifrån.
Modell för hälsofrämjande arbete
Materialet innehåller en bred kunskapsbakgrund
kring barns och ungdomars hälsa samt förskolan och
skolan som betydelsefull arena för hälsa. Här tydliggörs de mest framgångsrika faktorerna och förutsättningarna för ett gott lärande och en god hälsa. Avslutningsvis beskrivs en modell för hur ett hälsofrämjande
arbete kan stärkas från ord till handling. Begreppen
”barn och unga” och ”barn och ungdom” används
synonymt i texten.
Förskola och skola viktiga arenor
En förskola eller skola som ur ett folkhälsoperspektiv är den mest gynnsamma behöver i praktiken inte
nämna något om hälsa. Det är istället så att en väl
fungerade förskola och skola där barn och elever trivs
och når sina mål är hälsofrämjande. Ur ett folkhälsoperspektiv är förskolan och skolan en viktig arena
för att utveckla befolkningens hälsa och minska den
ojämlika hälsan. Att arbeta hälsofrämjande i förskola
och skola är en väg att gå för att ge förutsättningar
för en förbättrad folkhälsa och minska klyftorna. Arbetet handlar om att skapa en förskola och skola där
hela verksamheten, det vill säga både personal, barn
och elever, trivs och känner sig trygga, stolta, utvecklas och mår bra. En sådan miljö främjar och bevarar
såväl lärande som hälsa.
* Med skola avses i denna bok såväl grund- som gymnasieskola.
1
Bakgrund
Barn av vår tid ..................................... sid 3
Arenor för en bra uppväxt
för barn och unga ............................. sid 13
Hälsofrämjande arbetet – en del av
förskolans och skolans uppdrag . ..... sid 15
Hälsofrämjande förskole- och
skolutveckling – HFSU ....................... sid 19
Vinsterna av ett hälsofrämjande
arbete ................................................ sid 23
Risk- och skyddsfaktorer ................... sid 27
Olika nivåer på det främjande
arbetet ............................................... sid 31
Evidens ............................................... sid 33
Bakgrund
Lärande och hälsa ............................... sid 7
Registerflikens baksida
2
Bakgrund
Barn av vår tid
Alla påverkas av det samhälle vi lever i och de förutsättningar som vi lever under: ”vi är barn av vår tid”.
Skolan har historiskt sett alltid spelat en viktig roll i
samhälls- och hälsoutvecklingen, där barn och unga
har fått nödvändiga förutsättningar för att möta samhällets krav. Detsamma gäller förskolan under de senaste 30 åren. Dagens samhälle ställer på många sätt mer
krav på människors egna initiativ och engagemang.1
kar vilket beror på försämrade kunskaper i matematik. Gällande gymnasieskolan har det under senaste
åren inte skett någon större förändring av de genomsnittliga betygspoängen.
I drygt hälften av landets
För skolår 9 har
290 kommuner uppnådde
flickor under
år 2009 mer än 70 procent
perioden 1997–2006
av eleverna på gymnasiet
fått en ökad
behörighet till universitet
stresskänsla över
och högskola på tre år. I
skolarbetet från
15 kommuner var andelen
50 procent till
som uppnådde behörighet
nästan 70 procent.
inom samma tid lägre än
60 procent. Andelen behöriga till högskolor och universitet är något högre på studieförberedande program än på yrkesförberedande.5 6
Ett samhälle i förändring
Sverige har på några generationer gått från bondesamhälle via industrisamhälle till informationssamhälle.
Det har skett en generell tempoökning mycket på
grund av den teknologiska utvecklingen. I takt med
bättre välfärd i Sverige har det också skett en individualiseringsprocess.2 Ungdomar uppger att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer:
”det är viktigt att lyckas med allt”. Detta i kombination med att barn och unga uppfostras i förväntan
att de kan bli vad de vill gör att många unga känner
sig misslyckade.3
Befolkningen i Sverige har idag stora möjligheter
att själva forma sitt liv. Nya möjligheter har öppnats,
vilket gör livet mindre förutsägbart. Individen ses inte
längre som en del av en redan bestämd tradition utan
har klivit ur de kollektiva normerna och börjat ifrågasätta traditioner, kultur och rutiner. Inom arbetslivet
har globaliseringen gjort att kapital och investeringar
blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket också kräver mer
flexibla organisationer och medarbetare.4
Hälsans utveckling
I ett internationellt perspektiv har barn och ungdomar i Sverige en god hälsa, trivs med livet och känner sig friska. Majoriteten av barn och unga i Sverige
uppger att de mår bra och ser positivt på framtiden.
Flickor visar dock överlag på en sämre psykisk hälsa
än pojkar. För skolår 9 har flickor under perioden
1997–2006 fått en ökad stresskänsla över skolarbetet
från 50 procent till nästan 70 procent, medan pojkarna under samma period har ökat från ungefär 35
procent till drygt 40 procent. Den rapporterade användningen av tobak och alkohol bland ungdomar i
skolår 9 har minskat de senaste åren. Bland barn har
fetma och övervikt ökat sedan 1980-talet, dock har
ökningen stabiliserats under 2000-talet till att 15–20
procent är överviktiga och 3–5 procent är feta.7
Kunskapens utveckling
Vad det gäller kunskapsutvecklingen når fler elever
än tidigare, i grundskolan, målen i svenska och engelska men andelen behöriga elever till gymnasiet mins-
Ungas hälsa i Örebro län
I den regionala undersökningen Liv och hälsa ung
3
Bakgrund
2009 från Örebro län uppger 70 procent av flickorna
i årskurs 9 sig att ha bra eller mycket bra hälsa. Motsvarande andel för pojkar är 84 procent. Dock anger
unga idag ökat obehag av oro, ängslan och ångest till
skillnad från mitten av 1980-talet.8 9 Nio procent av
länets pojkar i årskurs 9 anger att de ofta eller alltid upplever oro eller ängslan, flickorna ligger på 21
procent. Studien visar även att skolan har en stor betydelse för elevernas psykiska hälsa. Elever som inte
trivs alls i skolan har tre gånger så hög risk för psykisk ohälsa i jämförelse med dem som trivs bra. Även
relationen med föräldrar samvarierar med elevernas
psykiska hälsa. Angående rökning var det fram till
2007 en positiv trend för att 2009 gå tillbaka något,
två tredjedelar av alla elever i skolår 9 har dock aldrig
rökt. Andel elever som aldrig druckit alkohol har ökat
från 23 procent 1999 för både pojkar och flickor till
35 procent för flickor och 40 procent för pojkar år
2009. I Örebro län är cirka 10 procent av flickorna i
skolår 9 överviktiga. Motsvarande andel för pojkarna
är 19 procent. När det gäller fetma är andelarna två
respektive fem procent.10
Föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll
Det finns skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Sambandet är att ju högre utbildningsnivå föräldrar har desto bättre hälsa har de och deras
barn. Det finns också skillnader i hälsa mellan flickor
och pojkar. Till exempel pekar olika rapporter på att
flickor har en mindre bra utveckling av den psykiska
hälsan. Flickor har också svårare att somna och har oftare värk av olika slag. Det är dock främst pojkar som
har problem med koncentration och uppmärksamhet.
Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar, men
de hoppar oftare över frukost och lunch. När det gäller motion rör sig äldre barn mindre än yngre, men
i det avseendet finns det ingen större skillnad mellan
flickor och pojkar.11 12
Faktaruta
Socioekonomi:
En indelning av den vuxna befolkning-
en utifrån sociala och ekonomiska förhållanden såsom
yrke och inkomst. Individer med samma förhållanden
sammanförs i socioekonomiska grupper.13
Övervikt och fetma:
Bedöms efter BMI-värde (Body
Mass Index), vilket räknas ut genom vikt i kg / (längd
i meter x längd i meter). För barn och ungdomar används en särskild skala där även ålder spelar roll och
några generella siffror kan därför inte anges.
5
Bakgrund
Lärande och hälsa
För att lyckas med det främjande arbetet i förskola
och skola behövs kunskap och förståelse om de faktorer som påverkar hälsa och lärande. Det är viktigt
att se hälsa och lärande i ett sammanhang där såväl
det fysiska och psykiska välbefinnandet som lärandet
ses som ett resultat av livsvillkor och levnadsvanor.
innebär för barns och ungas del om det sociala nätverket runt dem som kompisar och familj, upplevelse
av tillit, trygghet och delaktighet. Livsvillkoren påverkar barns och ungas levnadsvanor, som till exempel
hur de förhåller sig till fysisk aktivitet, mat, kamrater,
alkohol och sex, vilket i sin tur påverkar deras hälsa.
Detta synliggörs i den mellersta halvcirkeln. Den fjärde halvcirkeln inifrån handlar om familjens sociala
och ekonomiska villkor, förskolan och skolan, i vilket
område familjen bor, möjlighet till lek och tillgång till
fritidsaktiviteter.2 Jämlikhet och jämställdhet är också
faktorer som räknas in i dessa livsvillkor.3
Faktorer som påverkar vår hälsa
Bilden nedan belyser de faktorer som bestämmer vår
hälsa och anger sambanden mellan dessa faktorer.
Dessa benämns livsvillkor och levnadsvanor och påverkar såväl hälsa som lärande.1
Till livsvillkor räknas de som i bilden är närmast
individen, ärftliga faktorer, kön och ålder. Den andra
halvcirkeln i bilden handlar också om livsvillkor och
Hälsans
Alla delar har betydelse
De samhällsekonomiska strategier som finns i den
Miljö
Samhällsekonomiska strategier
bestämningsfaktorer
Jordbruk
och
livsmedel
Utbildning
Fritid och
kultur
Trafik
Boende
Matvanor
Narkotika
Arbetslöshet
Sex och
samlevnad
Socialtjänst
Barns vuxenkontakter
Alkohol
Arbetsmiljö
Socialförsäkring
Motion
Socialt
stöd
Sociala
nätverk
Tobak
Sömnvanor
Hälso- och
sjukvård
m.m.
Ålder, kön och arv
7
m.m.
Bakgrund
yttersta halvcirkeln är de beslut om lagar, regler och
skatter som riksdag och regering beslutar om. Exempel på sådana strategier som påverkar barns och ungas
hälsa är ekonomiskt stöd till barnfamiljer som föräldrapenning, barnbidrag och studiebidrag. Riksdag
och regering ger också ramarna till kommunernas och
landstingens arbete med att ge barn och deras familjer
förutsättningar som bra förskola och skola samt hälsa
och sjukvård. Alla dessa delar påverkar såväl hälsan
som lärandet direkt eller indirekt.
Hälsan blev bättre i de grupper som fått en längre
utbildning.5 Liknande resultat finns också från USA.
De effekter som en utökad skolgång haft påverkan
på, är främst minskad dödlighet samt minskad förekomst av depression, fetma och rökning. Även den
självskattade hälsan förbättrades liksom fysisk hälsa
och fysisk aktivitet.6
Flera förklaringar till effekten
av utökad utbildning
Det finns flera förklaringar till att en utökad utbildning i befolkningen som helhet förbättrar hälsoläget.
Exempel på detta är att utbildning leder till att ungdomar i vuxen ålder blir mer produktiva och därigenom genererar högre inkomster, att individerna kan
använda givna resurser på ett bättre sätt, att förmågan
att hantera problem förbättras, att förmågan att tolka
och värdera hälsoinformation ökar och att förmågan
till samspel med andra människor förbättras.7 Det är
dock viktigt att beakta att i det relativt välutbildade
svenska samhället idag blir effekterna av en utökad
utbildning troligtvis inte lika stora. Alla barn och
ungdomar har inte heller samma förutsättningar för
teoretisk utbildning vilket kan medföra att en ökad
utbildning kan leda till ökade sociala skillnader om
inte utbildningen avpassas till olika gruppers behov.
Det är då av absolut största vikt att utbildningen, såväl kunskapsmässigt som pedagogiskt, håller en hög
kvalitet i förskolans och skolans alla stadier.
Några av de faktorer som då är viktiga för att få
en väl fungerade skola där eleverna når målen, som
egentligen inte behöver säga ett ord om hälsa men
ändå påverkar den, är skoltrivsel, tydliga mål, trygghet, upplevelse av sammanhang, delaktighet och att
de vuxna kring barnen har positiva förväntningar.8
Dessa faktorer belyses senare i detta material.
Faktaruta
Jämlikhet:
Betecknar alla individers lika värde och kan
i politiska sammanhang även avse individernas lika inflytande och lika sociala förhållanden.
Jämställdhet:
Innebär att kvinnor och män har sam-
ma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla
väsentliga områden i livet. Medan jämlikhet rör alla
människors lika värde är jämställdhet således förhållandet mellan könen.4
Sambandet mellan hälsa
och lärande
När det gäller hälsa och lärande föreligger växelverkan. En bra hälsa är en viktig förutsättning för ett
gott lärande, på samma gång som lärande är en viktig
faktor till en positiv hälsoutveckling. Det ena utesluter således inte det andra utan de kompletterar och
förstärker varandra. Det som främjar lärandet, främjar
också hälsan och vice versa. Barn och ungdomar måste alltså må tillräckligt bra för att kunna tillgodogöra
sig undervisning och aktiviteter. I praktiken är själva
utbildningen i sig också hälsofrämjande visar forskning som bland annat genomförts i Sverige då den
sjuåriga folkskolan ersattes med nioårig grundskola.
9
Bakgrund
Låt perspektiven bilda helhet
Detta innebär att det både ur lärande- och hälsosynpunkt är viktigt att se över barnens vardagsmiljö och
de förutsättningar som skapas för dem. Lärande-, värdegrunds- och hälsofrågor diskuteras ofta var för sig
men när man istället låter perspektiven bilda en helhet
utvecklas tänkvärd och viktig kunskap som stödjer en
hälsofrämjande skolutveckling.9
Faktaruta
Med livsvillkor menas förhållanden som hur vi bor,
föräldrarnas sysselsättning, sociala relationer samt
möjlighet till delaktighet. Levnadsvanor innebär hur
fysiskt aktiva vi är, vad vi gör på vår fritid, vad vi äter,
sex och samlevnad samt om och hur mycket alkohol vi
dricker och så vidare. Alla dessa faktorer påverkar vår
hälsa såväl på gott som på ont.
11
Bakgrund
Arenor för en bra uppväxt för
barn och unga
Föräldrastödsforskningen samt barn och unga själva
är samstämmiga kring betydelsen av att föräldrarna
är mycket viktiga personer, och därmed arenan, för
barns och ungas uppväxt och välbefinnande. Det är
dock inte bara stödet från föräldern eller föräldrarna
som person eller personer
som påverkar barnens hälFörskolan och skolan
sa och lärande utan barnen
har de bästa förutsättpåverkas också såväl posiningarna för att utjämna
tivt som negativt av familskillnader i hälsa.
jens ekonomiska och sociala situation.
Att barn och ungdomar känner att de har en meningsfull fritid har betydelse för en bra uppväxt. Det kan
handla om vänner, familj, djur, friluftsliv eller andra
intressen som berikar livet och även föreningslivet är
en viktig del i barns och ungas utveckling. Ett brett
utbud av olika aktivteter är gynnsamt för barns och
ungas uppväxtvillkor. Någon rangordning är svår att
göra men vi vet att de viktigaste arenorna för hälsofrämjande insatser till barn och unga är stöd till föräldrar, förskola och skola samt fritidverksamheten.1
av barnets kognitiva förmågor samt hörsel, syn och
språk sker innan barnen börjat skolan och då de flesta
barn är i förskolan. Förskolan är därmed en mycket
viktig arena där grunden läggs för ett gott lärande och
en bra hälsoutveckling.3
Skapa goda förutsättningar
I förskola och skola (samt naturligtvis också i hemmet) grundläggs också våra värderingar, beteenden
och kunskap som påverkar vårt fortsatta liv. Det är
därför viktigt att, utifrån de olika förutsättningar som
idag finns på olika förskolor och skolor i form av exempelvis ledarskapet, barn- och elevunderlag och den
fysiska miljön, på ett målinriktat och kunskapsbaserat
sätt arbeta med dessa områden för att skapa goda förutsättningar för inlärning och en bra måluppfyllelse.
Beslutsfattare har viktiga roller
Utifrån samtliga arenors perspektiv kan vi konstatera
att beslutsfattare på olika nivåer i samhället har en
alldeles särskild roll eftersom dessa påverkar barnens
och familjernas dagliga livsvillkor. De ger också förutsättningar för hur samhällsfunktioner som förskola,
skola och fritiden kan bedriva sin verksamhet.
Här läggs grunden
Förskolan och skolan har de bästa förutsättningarna
för att utjämna de skillnader i hälsa som finns och
som kan uppstå på grund av att barnen har ojämlika
uppväxtvillkor, på grund av att majoriteten av våra
barn finns inom förskolan och att vi har obligatorisk
skolgång. Här utvecklar barn och unga sina relationer,
sin självbild, identitet och självständighet i samspel
med andra barn och unga samt personal. De utvecklar och upptäcker sina färdigheter och styrkor för att
klara av framgångar och motgångar i livet men också
att göra val som är bra för dem själva.2 Utifrån forskning om hjärnan vet vi att den snabbaste utvecklingen
Fokus på förskola och skola
Det är många i samhället som delar det viktiga arbetet
med att ge förutsättningar för att barn och unga ska få
en bra uppväxt där en god hälsa är en del. Detta material fokuserar dock på hur förskolan och skolan kan
ge barn och unga förutsättningar för ett gott lärande
och god hälsa nu och i framtiden så att de kan växa
till trygga vuxna individer som bidrar till samhället.
13
Bakgrund
Hälsofrämjande arbete – en del av förskolans
och skolans uppdrag
En framgångsrik faktor för att nå förskolans och skolans mål är att se verksamheten som en helhet och
att de sociala målen och kunskapsmålen är förutsättningar för varandra. Forskning visar att det finns brister i det strukturerade arbetet när det gäller de sociala
målen i förskola och skola.1
Genom att sätta dessa mål
Det finns undersökningar
i samband med lärandet
som visar att de förskolor
skulle detta ges ökad staoch skolor som är mest
tus i förskolor och skolor.
effektiva har haft ett
Det finns undersökningar
multifaktoriellt, holistiskt
som visar att de förskolor
och långsiktigt arbete
och skolor som är mest efmed fokus på förskolans
fektiva har haft ett multioch skolans psykosociala
faktoriellt, holistiskt och
arbetsmiljö.
långsiktigt arbete med fokus på förskolans och skolans psykosociala arbetsmiljö. Detta arbete gynnar i
förlängningen allt lärande.2 Ett antal fallstudier styrker detta och påvisar att skolor som har en medveten satsning på både omsorg och kunskap har hög
måluppfyllelse.
Lärarna på dessa skolor är också motiverande, pådrivande och omhändertagande i relationen till eleverna. Skolorna utmärks också av en social kontroll.
Genom de nära relationerna får lärarna god insikt om
elevernas hela livssituation, vilket underlättar eventuella stödinsatser som kan anpassas till elevernas behov.3 4
förskoleklassen och fritidshemmet, samt de frivilliga
skolformerna.6 7 8 Varje enskild kommun eller annan
huvudman har även en skolplan där verksamhetsmålen specificeras.
Utdrag från nuvarande och kommande skollag
som stödjer och styr arbetet för en hälsofrämjande
utveckling i förskola och skola:
•Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för
vår gemensamma miljö.
•Utbildningen ska inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
•Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras
harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.9
•Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. En annan utgångspunkt är att
lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma
generella faktorer.
•Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på.
•Utbildningen syftar också till att i samarbete med
hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och
ansvarskännande individer och medborgare. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom
varje skolform oavsett var i landet den anordnas.10
Skollagen stödjer hälsofrämjande arbete
I både nuvarande och kommande skollag, samt läroplaner, finns stöd och underlag för det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan. De främsta dokumenten som styr verksamheterna är skollagen5 och
läroplaner för förskola, obligatoriska skolväsendet,
15
Bakgrund
lan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala
kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor”.13 I förslag till den nya läroplanen markeras
att grundskolan ska ”främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten”.14 Liknande går att finna i de nya förslagen
för övriga skolformer. Allt detta visar sammantaget på
legitimiteten och betydelsen av att verka för det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan kopplat
till deras lärande- och demokratiuppdrag. En förskola
och skola som arbetar efter skollag och läroplan är en
hälsofrämjande förskola och skola.
Ansvaret tydliggörs
Den aktuella läroplanen för grundskolan tydliggör
deras ansvar för att ”varje elev efter genomgången
grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för
den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön”.11
I läroplanen för förskolan anges att verksamheten ska
sträva efter att varje barn utvecklar ”förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”,
samt ”utvecklar sin identitet och känner trygghet i
den och även utvecklar nyfikenhet samt lust och förmåga till att leka och lära”.12
Vidare säger läroplanen för gymnasiet att ”sko-
17
Bakgrund
Hälsofrämjande förskole- och
skolutveckling – HFSU
hälsofrämjande skolutveckling är att skapa en miljö
i förskolan och skolan som främjar och bevarar såväl
hälsa som lärande. I stort handlar HFSU om att skapa
en förskola och skola som
både personal, barn och
I stort handlar
unga kan känna sig stolta
HFSU om att skapa
över, att de som finns där
en förskola och
mår bra, trivs och kan utskola som både
vecklas.
personal, barn
och unga kan känna
Två spår
sig stolta över, att
Begreppet HFSU innede som finns där
bär arbete i två parallella
mår bra, trivs och
spår. Det ena spåret, spår
kan utvecklas.
ett, inom HFSU handlar
om det arbete som omfattar hela förskolans och skolans vardag såsom värdegrund, organisation och ledarskap. Detta spår handlar
om relationer, jämlikhet, delaktighet och ansvar samt
om betydelsen av att bli sedd och få återkoppling på
det man gör. Ytterligare några exempel är:
• tydlighet i organisationen
• skapa en gemensam plattform och värdegrund att
utgå ifrån i arbetet
• stärka den sociala miljön genom att bland annat se
och bekräfta alla barn och elever
• skapa förutsättningar för barn och elever att i både
tid och rum kunna utveckla relationer mellan lärare,
barn och elever
• skapa möjligheter för barn och elever att påverka
skolan såväl innehållet som formen för arbetet och
göra dem mer delaktiga
Historik
Sedan 1950-talet har skolan varit en populär arena
för hälsofrämjande och hälsoupplysande arbete1 och
Världshälsoorganisationens (WHO) tog, tillsammans med Europakommissionen och EU, i början
av 1990-talet initiativ till konceptet ”hälsofrämjande
skola” (Health promoting school).2 Då flyttades också
fokus från specifika metoder inom olika hälsoområden, såsom kost, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak) samt sex och samlevnad, till ett bredare
och mer helhetsperspektiv på hälsofrämjande arbete.
Utgångspunkten är att det är många faktorer som
samspelar med varandra kring barns och ungdomars
hälsa och begreppet ”whole school approach” betonades särskilt i Europa och i Australien.3
Såväl i Europa som i Sverige hade nätverk med
skolor bildats kring hälsofrämjande arbete och till en
början var det Statens folkhälsoinstitut som hade ansvaret för detta. 2001 fördes arbetet med Hälsofrämjande skolor över till Skolverket. 2003 lades frågorna
över på Myndigheten för skolutveckling och i samband med att den myndigheten lades ner flyttades ansvaret tillbaka till Skolverket 2008. Runt om i landet
bildades under 1990-talet också regionala nätverk för
Hälsofrämjande skolor, idag ser den regionala samordningen mycket olika ut mellan Sveriges län och
kommuner och arbetet har på många håll utvidgats
till att gälla även förskolan.
Begreppet HFSU
När myndigheten för skolutveckling tog över ansvaret
för den nationella samordningen ändrade de begreppet hälsofrämjande skola till hälsofrämjande skolutveckling (HFSU) för att påvisa att detta inte är fråga
om ett statiskt tillstånd utan någonting som alltid
är pågående. Det generella syftet med arbetet kring
Det andra spåret inom HFSU är kunskapsområdet
hälsa vilket handlar om att ge eleverna en ökad kunskap om olika delar inom hälsoområdet exempelvis
19
Bakgrund
beteende. Då utvärderingar gjordes visade det sig att
ANT-undervisningen inte gav de effekter på elevernas
beteende som man förväntat sig.
Det alkohol- och drogförebyggande arbetet idag
handlar därför främst om vuxnas förmåga att skapa
en tydlig och trygg struktur och förmedla värme och
uppmuntran, och om att ge barn och unga de verktyg som behövs för att ta sig fram och orientera sig
i världen.6
inom sexuell hälsa och ANTD. Dessa delar är också
oftast inskrivna i olika ämnens kursplaner.4 5
Stuprör och hängrännor
För att tydliggöra de två spåren skulle vi kunna likna
spåren med stuprör respektive läckande hängrännor
som finns över en rabatt, där rabatten med alla blommor är förskolan eller skolan och dess barn och elever.
Det första spåret symboliseras av den läckande hängrännan där det skolövergripande arbetet ingår medan
kunskapsområdet symboliseras med stuprören. Vad
händer med alla blommor i rabatten om vattnet (”arbetet”) bara hamnar på ett ställe? Ibland kan det vara
lätt att hamna i ”stuprörstänket” med fokus på levnadsvanor, temadagar och så vidare och det är då det
är viktigt att lyfta blicken. Att arbeta parallellt med
hängrännorna och stuprören är viktiga förutsättningar
för en gynnsam utveckling av hälsa och lärande.
Ett internationellt perspektiv
Även internationellt sker mycket forskning och utveckling inom detta område. Nätverket SHE (Schools
for Health in Europe network) syftar till att stödja organisationer och professionella, i alla medlemsländer,
för fortsatt utveckling och vidmakthållande av arbetet
med ”school health promotion”. Alla 43 medlemsländer (där Sverige ingår) ska ha en nationell koordinator utsedd av utbildnings- och socialdepartementet
för att tydliggöra kopplingen mellan det nationella
folkhälsoarbetet och det nationella arbetet kring utbildningsfrågor. Denna förankring har visat sig vara
mycket viktig för det kontinuerliga, långsiktiga och
framgångrika arbetet.7
Exempel: Ett exempel på en ”stuprörsfråga” som har
blivit en ”hängrännefråga” är det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Tidigare arbetade skolan endast med ANT-undervisning för att eleverna skulle
få större kunskap vilket i sin tur skulle påverka deras
21
22
Bakgrund
Vinsterna av ett hälsofrämjande arbete
Vinsterna av att arbeta hälsofrämjande i förskolan och
skolan är många vilket troligtvis redan framkommit
i detta material. Hittills har materialet fokuserat på
vinsterna i form av ökat lärande, välbefinnande och
hälsa. Ibland kan det dock vara bra eller till och med
nödvändigt att även försöka sätta siffror på dessa vinster och då är det framförallt i form av pengar.
Ett kännetecken för att göra ekonomiska studier
av till exempel hälsa och lärande är att de utgår från
att samhällets, eller förskolans och skolans, resurser
inte är tillräckliga för att kunna ta hänsyn till alla de
önskemål och behov som finns. En central fråga i
dessa sammanhang blir då hur dessa begrepp, hälsa
och lärande, definieras samt vad som kan antas var
goda mått på dessa.1 Inom skolan är troligtvis det
mest kända måttet på lärande elevernas betyg, omdömen och meritvärden.
Ökad trivsel ger minskat behov
av stödinsatser
I en förskola och skola där barn och elever trivs, mår
bra, känner sig delaktiga och tar till sig den kunskap
som pedagogerna förmedlar samt får träna sina individuella förmågor för att kunna hantera sitt liv finns
det ett minskat behov av riktade elevvårdande insatser. Där är också behovet av stödundervisning samt
av ”akuta” insatser för att lösa problem som leder till
ekonomiska vinster mindre. Att barnen och eleverna
trivs, är stolta och månar om sin förskola och skola
leder också till minskad skadegörelse och gör skolan
attraktiv som arbetsplats för såväl personal som barn
och elever, med motiverad och engagerad personal
och barn och ungdomar som följd. En förskola eller
skola med en god och nära samverkan med hemmet
har också visat sig generera ekonomiska vinster för
både skola och samhälle.3
Att räkna på hälsa
För att räkna på hälsa går det att använda resultat från
undersökningar där individer själva har skattat sin
hälsa men det allra vanligaste vid hälsoekonomiska
beräkningar är att använda sig av det som kallas reducerad hälsa. Ett mått som då kan användas är DALYs
(Disability Adjusted Life Years), funktionsnedsatta
levnadsår, vilket kan användas oavsett hälsoproblem.
Varje insats som görs, i förskolan eller skolan, har en
kostnad och det är därför viktigt att ställa effekten av
en insats, i form av bättre lärande och hälsa, i relation till kostnaderna. Det som dock är viktigt att ta
med i beräkningarna är att folkhälsoinsatser ofta är
generella och det kan ta flera år innan de förväntade
effekterna uppträder, den största kostnaden för insatsen kanske däremot uppstår i samband med införandet av denna.2
Ineffektivitet betyder ökade kostnader
Det går också att vända på detta och belysa hur stora
kostnaderna kan bli som följd av ett ineffektivt främjande och förebyggande arbete för till exempel den
psykiska hälsan.4 Att välja insatser som vi vet ger de
effekter som vi önskar i form av gott lärande och god
hälsa, baserade på kunskap är således också ett ekonomiskt argument. Framgångsfaktorerna ur ett ekonomiskt perspektiv är därför att genomföra främjande
insatser som har ett långsiktigt fokus, kontinuitet och
som är baserade på kunskap och forskning om verksamma faktorer för ett gott lärande och en god hälsa.5
Ett räkneexempel
Ett exempel på hur mycket en kommun kan spara
på att införa en hälsofrämjande metod i grundskolan
är hämtad från Huddinge kommun. De har valt att
23
Bakgrund
beräkna hur mycket pengar de skulle spara om de
inför metoden SET (social och emotionell träning) i
alla grundskolor i kommunen. I kostnaden ingår då
utbildning, personalkostnader, material, lokaler med
mera under tio års tid och resultatet visar det kommunen beräknas spara, i form av uteblivna kostnader för
exempelvis arbetslöshet, missbruk och psykisk ohälsa.
Statistiska beräkningar har visat att cirka 13 procent från varje årskull hamnar i utanförskap. I Hud-
dinge kommun har man beräknat att 127 elever riskerar att hamna i utanförskap, till exempel psykisk
ohälsa eller arbetslöshet. Om effekten av att jobba
med SET blev att ett barn per skola och årskull i
kommunen skulle klara sig från utanförskap, vilket
motsvarar 18 procent av dessa 127 elever, skulle 23
elever klara sig från personligt lidande och kommunen skulle spara 102 tkr per individ och år, totalt
2 346 000 och år.
25
Bakgrund
Risk- och skyddsfaktorer
Synen på folkhälsoarbete har gått från en fokusering
på att förebygga sjukdomar och eliminera riskfaktorer till att skapa stöd och stärka skyddsfaktorerna i
de miljöer där människor vistas såsom arbetsplatser,
skolor, bostadsområden, förskolor och i hemmen.1
Effektiva insatser bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer. Om insatsen syftar till
att reducera riskfaktorer kallas den ofta förebyggande
(preventiv). Om den istället bidrar till att öka tillgången till skyddsfaktorer kallas den hälsofrämjande (promotiv). I teorin kan denna indelning förefalla enkel
och tydlig men i praktiken kan dock ett universellt förebyggande arbete i stort sett likställas med hälsofrämjande arbetet eftersom målgruppen många gånger är
bred och insatserna är generella (läs mer på sidan 31,
under rubriken Olika nivåer på det främjande arbetet).
den, och dels att ha roligt och umgås tillsammans med
barnen.2 Andra exempel på skyddsfaktorer för barn
och unga är ett gott socialt och emotionellt klimat i
skolan, att uppmärksammas för positiva handlingar,
delaktighet, skolframgång samt social och kognitiv
kompetens. Risk- och skyddsfaktorer återfinns därmed på flera nivåer: på individnivå, i familjen, i skolan, i kamratkretsen och på samhällsnivå.
Faktaruta
Att arbeta hälsofrämjande handlar framförallt om att
gynna, understödja och förbättra. Insatserna som görs
bidrar till att öka tillgången till skyddsfaktorer och bidrar till hälsa.
Att arbeta förebyggande handlar om att förhindra,
skydda mot och undvika. Insatser här handlar framförallt om att minska de riskfaktorer som bidrar till
ohälsa.
Riskfaktorer
Riskfaktorer är benämningen på de faktorer som ökar
risken för ohälsa. För barn och unga kan det handla
om skolk, brist på struktur i förskolan och skolan,
konflikter i familjen, tidig sexualdebut och positiva attityder till droger samt låga förväntningar från vuxna.
Risk- och skyddsfaktorer i ett sammanhang
Enstaka risk- och skyddsfaktorer har begränsad effekt
och faktorerna är ofta ospecifika vilket innebär att en
faktor kan bidra till olika ohälso eller hälsovariabler.3
Detta gäller exempelvis faktorn god mental förmåga
(intelligens) som skyddar både mot psykisk och fysisk ohälsa.4 Även många riskfaktorer är ospecifika.5
Detta gäller bland annat för faktorer som ökar risken
för psykiska problem och för alkohol- och narkotikamissbruk. Detta betyder att samma faktor, som skolmisslyckande, kan bidra till depression för en individ
och till alkoholproblem för en annan individ. Medan
varje riskfaktor var för sig ger relativt små risker för
exempelvis psykiska problem hos barn och unga, kan
två riskfaktorer ge en fyrfaldig riskökning, och fyra
eller fler riskfaktorer en tiofaldig ökning.6 Det inne-
Skyddsfaktorer
Skyddsfaktorer (eller friskfaktorer som de också kan
benämnas) är istället faktorer som skyddar individen
och främjar en god hälsa. Risk- och skyddsfaktorer
samspelar och interagerar och skyddsfaktorerna kan
också neutralisera eller reducera riskfaktorernas inflytande. Så länge barn och ungdomar bor kvar hemma
utgör familjen den betydelsefullaste risk- eller skyddsfaktorn. I stora drag innebär en god föräldraroll två
saker som verkar skyddande, dels förmågan att reglera
barns handlingsutrymme, som bland annat innebär
att förmedla tydliga förväntningar på barnens beteen27
Bakgrund
bär att effekten av en given riskfaktor kan bli avsevärt
större om individen redan är utsatt för andra belastningar (riskfaktorer), vilket gäller de socialt mest utsatta grupperna. Samspelet mellan risk- och skyddsfaktorer har konsekvenser för förebyggande arbete och
forskning visar att ökat antal skyddsfaktorer genererar
bättre upplevd hälsa än minskat antal riskfaktorer.7 8
Det absolut viktigaste är därför att koncentrera insatserna på att stärka de skyddande faktorerna.
Social och emotionell kompetens viktigt
På det individuella planet är god social och emotionell kompetens en viktig förmåga. De barn och elever
som har en god social och
emotionell kompetens är
Ju fler skyddsmedvetna om hur de själfaktorer en individ
va fungerar, de har en posihar omkring sig
tiv inställning till sig själva
desto bättre kan
och andra och är optimisindividen hantera
tiska inför framtiden. De
olika påfrestningar
kan hantera känslor, sätta
och livshändelser.
upp mål och de kan lösa
problem på ett effektivt
och ansvarsfullt sätt utifrån mognadsgrad. Det är
därför viktigt att skapa möjlighet att öva upp denna
förmåga och att den integreras i undervisningen.
Känsla av sammanhang
För att barn och elever ska känna att förskolan och
skolan är meningsfull är det viktigt att de upplever
förskolan och skolan som begriplig, det vill säga att
barn och elever vet vad som förväntas av dem, att de
får tillgång till information som gäller barnen och
eleverna samt att det finns struktur och regelbundenhet i det som sker i förskolan och skolan. Barn och
elever ska också känna att förskolan och skolan är
hanterbar vilket betyder att deras arbete ligger på deras kunskaps- och ansvarsnivå och på en rimlig belastningsnivå. Barnen och eleverna ska också ha påverkansmöjligheter i det som sker i förskolan och skolan.
Att uppleva meningsfullhet är att vara delaktig i de
processer som skapar vardagen och livet att känna
engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet.
Allt detta sammantaget brukar kallas för känsla av
sammanhang och är mycket viktigt som skyddsfaktor.
Känslan av sammanhang påverkas givetvis även av
faktorer som ligger utanför förskolan och skolan, såsom situationen i familjen och bostadsområdet. Därför är det viktigt att en förskola och skola som ska
arbeta hälsofrämjande har med föräldrarna i arbetet
och gärna är öppen mot närsamhället för att skapa
samarbetspartners där.9
Öka skyddsfaktorerna
Hur en individs hälsa utvecklas är beroende på tillgången på skyddsfaktorer och frånvaro av riskfaktorer
i kombination med individens egen motståndskraft.
Ju fler skyddsfaktorer en individ har omkring sig desto bättre kan individen hantera olika påfrestningar
och livshändelser. Det hälsofrämjande arbetet, att öka
antalet skyddsfaktorer, i förskola och skola handlar
till exempel om att stärka självförtroendet och självbilden hos barn och ungdomar, ge dem möjlighet att
påverka, att se varje barn och elev, att ha en gott samarbete med föräldrarna likväl som att ge dem kunskap
på området.
29
Bakgrund
Olika nivåer på det främjande arbetet
Forskning visar att insatser i skolan kring hälsa och
ohälsa bör riktas till alla barn och elever eftersom
det ofta är svårt att förutsäga vilka elever som på sikt
kommer att utveckla betydande problem, alltså universell prevention eller hälsofrämjande. Det är dock
specifika insatser riktade direkt till individer (indikerade insatser) samt till riskgrupper (selektiva insatser)
som har störst effekt på individnivå. Inte så konstigt
kanske, eftersom det finns fler barn och unga med
problem i problem- och riskgrupper och de insatserna
är mer kraftfulla. Forskning visar emellertid att majoriteten av barn och unga med någon form av problem
kommer från ”normalgruppen” och därför ger en liten
insats till många större effekt än stora insatser till få
vilket brukar kallas den preventiva paradoxen.1 Under
en period kan en individ befinna sig i riskgruppen och
sedan gå över till ”normalgruppen” och vice versa.
handlar det om att arbeta med generella insatser gentemot alla barn och elever.
Selektiva insatser – till grupper
Selektiva insatser vänder sig till grupper av individer
utifrån någon gemensam riskfaktor för ohälsa eller
problembeteende. Selektiva insatser syftar till att hindra barn och ungdomar i riskzonen att utveckla olika
typer av problem. Det kan handla om barn och unga
som lever i en socialt utsatt boendemiljö, med missbruk i familjen eller som har utagerande beteenden.
Indikerade insatser – till individer
Indikerade insatser vänder sig till individer som var
och en har identifierats löpa uppenbar risk för att utveckla ohälsa eller problembeteende. Gränsen mellan
indikerad prevention och tidig behandling är svår att
dra.2
Fakta
Den preventiva paradoxen innebär att en liten insats
till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få.
INDIKERAD
2-3% behöver
omfattande insatser
Insatser på olika nivåer nödvändiga
SELEKTIV
Insatser i förskola och skola behövs på alla nivåer, det
vill säga på både universell, selektiv och indikerad
nivå. Nedanstående bild illustrerar omfattningen av
individer och fördelningen av insatser på olika nivåer.
20-30% behöver särskilt stöd i
skolan, socialtjänst, primärvård
UNIVERSELL
Alla behöver en bra skola,
bra föräldrar och uppväxtvillkor
Universiella insatser – till alla
Universella insatser vänder sig till alla barn och ungdomar utan hänsyn till riskfaktorer vilket alltså kan
likställas med hälsofrämjande arbete. Alla får då ta del
av åtgärderna på samma sätt. I förskolan och skolan
Sveriges kommuner och landsting (2008).
Rätt insatser för barn och ungdomar med psykisk
ohälsa – Rapport S2007/5696/HS
31
Bakgrund
Evidens
Historiskt sett är det framförallt inom hälso- och
sjukvård som ”evidensrörelsen” vuxit sig stark sedan
1970-talet. Inom utbildningssektorn har forskning
och utveckling kring evidens pågått sedan början av
1990-talet1 och rent generellt är det många organisationer som tagit fram olika system för gradering
av kvalitén på evidensen vilket många gånger lett till
otydligheter.2 Evidens betyder “bästa tillgängliga bevis” eller graden av tillförlitlighet baserat på olika professioners erfarenhet och bedömning eller på den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen.3 4 Vid arbete
med att ta reda på den bästa evidensen, kring olika
insatser, krävs stor noggrannhet och systematik för att
hitta alla viktiga studier, publicerade i vetenskapliga
artiklar, och analysera dem kritiskt.5 Inom folkhälsoområdet handlar det framförallt om att fastställa det
vetenskapliga stöd som finns för ett uttalande om en
risk- eller skyddsfaktor eller om effekten av en insats.6
Sådana studier är dock ofta mycket dyra, eftersom
de statistiskt kräver många deltagare, de är svåra att
genomföra på ett tillförlitligt sätt och är inte så vanligt förekommande i Sverige. Det innebär således att
relativt bevissvaga svenska studier måste jämföras med
betydligt starkare utländska studier som kan ha genomförts i miljöer som skiljer sig från den svenska.
Även inom folkhälsoområdet varierar kraven på
de vetenskapliga studiernas kvalitet. Om individer
tvångsmässigt utsätts för en metod bör rimligen kraven på evidens vara högre än om deltagandet är frivilligt. Att delta i skolans verksamhet är inte frivilligt.
Det innebär att kraven på evidens bör vara högre för
metoder som används i skolan jämfört med verksamhet som genomförs frivilligt, exempelvis deltagande i
olika former av föräldrastöd.7
Nytta, risk och kostnad väger in
Förutom att se till evidensen av en insats, metod eller
program är det också viktigt att väga in nyttan, riskerna och kostnaderna kring detta för att kunna avgöra om insatsen ska kunna rekommenderas eller inte.
Evidens är således en av de faktorer som en förskola
och skola behöver ta hänsyn till vid valet av insats.8
Säkra resultat kräver omfattande studier
Om vi ska studera effekten av en metod eller ett program som vi arbetar med inom förskolan och skolan
är det experiment, med kontroll- respektive försöksgrupper, som för det mesta ger de säkraste resultaten. För att ytterligare öka säkerheten på resultaten
bör även studien göras över en längre tid, 5-10 år.
33
Den goda lärmiljön
– Spår 1
Struktur och organisation ................ sid 37
Samsyn ............................................... sid 43
Det goda ledarskapet i mötet
med barnet och eleven ..................... sid 47
Delaktighet och demokrati .............. sid 53
Relationer .......................................... sid 57
Samverkan ......................................... sid 61
Fysisk miljö . ....................................... sid 67
Den goda lärmiljön
– Spår 1
Registerflikens baksida
34
Den goda lärmiljön – Spår 1
Den goda lärmiljön – Spår 1
I kapitlet Risk och skyddsfaktorer har insikten av att
jobba med de skyddande faktorerna förts fram som ett
effektivt arbetssätt för att nå framgång för individens
hälsa och lärande. En av de
mest centrala skyddsfaktoFörskolans och skolans
rerna för barn och ungdoklimat och anda, med
mar är att de når upp till
tillhörande goda
de individuella målen i förlärprocesser för barn och
skolan och skolan. Förskoungdomar är viktiga
lans och skolans klimat och
för trivseln.
anda, med tillhörande goda
lärprocesser för barn och
ungdomar är viktiga för trivseln. Några av de aspekter som betyder allra mest för elevernas prestationer
är goda relationer mellan elever och lärare, lärarens
tydlighet i undervisningen, stöd till elever med inlärningssvårigheter och feedback från läraren till elev,
vilka också är betydelsefulla för att gynna hälsan.
Lust till lärande
I detta kapitel uppmärksammas de framgångsfaktorer som har sin utgångspunkt i skyddsfaktorerna för
en förskola och skola som skapar lust till lärande och
gynnar barnens och elevernas hälsoutveckling. Detta
för att stödja och stärka miljön och myllan för ett
gott hälsofrämjande arbete. Delar som här presenteras som särskilt viktiga är: struktur och organisation,
samsyn, ledarskapet i klassrummet, delaktighet, relationer, samverkan och den fysiska miljön.
Grunden för hälsofrämjande arbete
I det här kapitlet presenteras spår 1 som är det ena
av de två spår som bland annat Skolverket anser är
grunden för det hälsofrämjande arbetet i förskolan
och skolan. Spår 1 är det område som handlar om
all form av skolutveckling – att med hjälp av läroplanerna och andra styrdokument som utgångspunkt
skapa en lärande miljö där barn och elever kan växa,
utvecklas och trivas. Framgångsrika förskolor och skolor kännetecknas av att verksamheten lever upp till
sitt uppdrag. Det vill säga att kunskap och sociala
mål uppnås.
35
Den goda lärmiljön – Spår 1
Struktur och organisation
För att kunna arbeta för en hälsofrämjande skolutveckling är det nödvändigt att ha grundläggande
strukturer som fungerar fullt ut. Om det brister i
dessa grundläggande strukturer blir det svårt att bygga
upp en arena och miljö där all personal, barn och elever känner sig trygga, tar till sig kunskap och mår bra.
resurser som ska tilldelas dem. Syftet med en tydlig
struktur är att den ska ge stöd för alla berörda inom
förskolan och skolan för att upprätta ett långsiktigt
och kontinuerligt arbete för att skapa en god miljö
för lärande och hälsa.
Lokal arbetsplan
Om det finns en arbetsplan för förskolan och skolan
med tydliga och mätbara mål och delmål som är framtagen i samråd med alla berörda är det en framgångsfaktor och en grund för det hälsofrämjande arbetet.
En annan utgångspunkt är fungerande kommunikation vilket innebär att all personal och ledning lyssnar och stöttar varandra. Samtidigt finns då förutsättning för en hälsofrämjande skolutveckling även
för barn och elever, vilket generar att hälsofaktorer
kan bibehållas.2
Styrning och ansvar
Sveriges riksdag och regering fastställer läroplaner, nationella mål och riktlinjer för det offentliga skolväsendet. Inom de mål och ramar som riksdag och regering
bestämt avgör sedan den enskilda kommunen hur förskole- och skolverksamheten ska bedrivas. En plan ska
fastställas som beskriver verksamhetens finansiering,
organisation, utveckling och utvärdering. Denna plan
tas fram av huvudmännen.
Rektor upprättar plan
Utifrån läroplanerna, de nationella målen och planen
ska rektor på varje enskild förskola och skola upprätta
en lokal arbetsplan. Detta ska ske i samråd med pedagoger och övrig personal samt företrädare för barn
och elever samt deras vårdnadshavare. Det är sedan
skolinspektionens uppgift att utvärdera, följa upp och
granska detta arbete. Genom nationella utvärderingar
ska Skolverket fokusera på områden som behöver utvecklas nationellt, men också ge underlag för till exempel rektorer och föreståndare i deras arbete att leda
och förnya sina verksamheter lokalt.1
Insatser tydliggörs med handlingsplan
För att tydliggöra en specifik insats för ett hälsofrämjande arbete bör förskolan och skolan förstärka sin arbetsplan genom att ta fram och ordentligt förankra en
handlingsplan. Denna bör innehålla tydliga åtgärder,
aktiviteter och insatser kopplade till de mätbara mål
och delmål som finns i den lokala arbetsplanen med
utgångspunkt i kunskapen om skyddsfaktorer som
skolan kan påverka, (läs mer under kapitlet ”Från ord
till handling”). Ledningen har, inom enheten, ansvar
precis som huvudmannen för förutsättningarna för
lärandet, resursanvändningen, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultaten. Personalen ansvarar för att,
med utgångspunkt i dels nationella mål och riktlinjer
samt i varje barns och varje elevs förutsättningar och
behov, stödja deras utveckling och lärande mot målen.
Läroplanernas ”mål att sträva mot” anger en önskad
kvalitetsutveckling i verksamheten.4 5 6 7
Tydlig struktur för stöd
Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att
enheterna bedriver verksamheten och utbildningen i
enlighet med författningarna inom området. Huvudmannen ska skapa förutsättningar för verksamheterna
så att de kan nå de nationella målen samt avgöra vilka
37
Den goda lärmiljön – Spår 1
och personal att känna till det dagliga arbetet samt att
det finns en fungerande elevvård. Främjande arbete
kan integreras i flera delar i den ordinarie driften av
förskolan och skolan. I beslutsfattande arbetsplaner,
policys och mål, kompetensutveckling, ledarskapsutveckling, kvalitetsarbete, arbetsplatsträffar och i
medarbetarsamtal. Hälsofrämjande skolutveckling
kan också vara en stående punkt på dagordningen
för de olika träffar och möten som sker, såsom: elevrådet, klassrådet, matrådet, utvecklingsgrupper och
arbetsplatsträffar.9
Bra styrning ger bra resultat
Förskolor, skolor och huvudmän har olika förutsättningar och det är därför svårt att ge exakta rekommendationer på hur styrningen ska se ut och vara.
Det finns dock många skolor och kommuner i landet
där studier och utvärderingar visar att bra styrning
ger bra skolresultat trots olika förutsättningar. Där
når eleverna målen och en av anledningarna till detta
handlar om gott ledarskap och styrning. Hur man sedan konkret utformar sina lösningar utgår från de lokala behoven. Framgångsrika förskolor och skolor har
tillgång till bra ledare där politiker, förvaltningschefer
och rektorer tar ansvar för elevernas resultat och har
en aktiv dialog om skolans mål och utveckling.
Gott ledarskap en nödvändighet
Kunskapsområdet hälsa kan integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är
miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex
och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol
och andra droger.10 Detta presenteras mer under
spår 2. I organisationen behövs bra ledarskap med
engagerad och synlig rektor och ett fungerande
samarbete mellan rektor och pedagoger som drar
åt samma håll.
Höga förväntningar ger framgång
Dessa skolor har också vuxna med höga förväntningar
på barnen där alla barn och elever kan och ska lyckas
oavsett förutsättningar. Det ställer då krav på hela
förskolans och skolans personal, tjänstemän och politiker. Framgångsrika förskolor och skolor har även
förmågan att lyfta fram kompetenta pedagoger. Med
det menas att det är tillåtet att vara bra och att alla
pedagoger kan utvecklas och att goda insatser belönas,
vilket också ställer krav på pedagoger, tjänstemän och
politiker. Dessutom är det viktigt att uppdraget från
politiken påvisar att förskolan och skolan ska se till
att de har kännedom om varje barn och elev genom
systematisk uppföljning av såväl kunskapsresultat som
andra värden. Uppföljningen ska återkopplas för att
sedan kunna åtgärdas och förbättras.8
Arbetsmiljö
För att personalen ska trivas i sin arbetsmiljö behövs
en god personalpolitik där möjlighet ges till fortbildning, stöd och handledning, friskvård och trevlig samvaro för personalen.
Identifierade faktorer vad som kännetecknar
en hälsofrämjande arbetsplats:11
• En organisationskultur och motsvarande ledarskapsprinciper som innebär medverkan av anställda och uppmuntrar till motivation och ansvar för
de anställda
• Ledarskapsprinciper och metoder som ser anställda
Ledarskapet
Rektor har arbetsgivar- och verksamhetsansvar på
den enskilda enheten. Lagstiftningen lägger ansvar
direkt på rektor att leda verksamheten och få elever
39
Den goda lärmiljön – Spår 1
som en nödvändig faktor för framgång istället för
en kostnad för organisationen
• Arbetsorganisatoriska principer som ger anställda tillgång till en lämplig balans mellan arbete, krav, kontroll över sitt arbete, kompetensnivå och socialt stöd
• En personalpolicy som aktivt integrerar frågor med
anknytning till hälsofrämjande åtgärder
• En integrerad arbetshälso- och arbetsskyddsorganisation
tillsammans planera arbete, reflektera kring gemensamma normer, undervisningsmetodik och identifiera förbättringar i miljön. Ett väl fungerande samarbete och samordning det vill säga samverkan mellan
ledning, personal, barn och föräldrar, syftar till att
kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är
nödvändiga för arbetet mot de uppsatta målen, att
utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder.14
Alla ska vara med
Uppföljning viktig
Det är viktigt att rektorn involverar alla som finns på
förskolan och skolan i arbetet för en hälsofrämjande
miljö. För att få till en bra grund för utveckling av
lärande och hälsa är det viktigt att beakta att dessa fråDet är viktigt att rektorn
gor inte bara angår elevhälinvolverar alla som finns
san och ett fåtal engagerade
på förskolan och skolan
personer på skolan, utan all
i arbetet för en
personal. Alla barn, elever
hälsofrämjande miljö.
och föräldrar ska få vara
med och bygga upp och på
något sätt förverkliga hälsofrämjande skolutveckling.
En viktig faktor för att skapa delaktighet i arbetet är
att de människor och grupper som berörs finns med
i processen och därigenom kan påverka den.12 För att
barn och elever ska trivas i förskolan och skolan är det
viktigt att all personal trivs. Personalen behöver också
uppleva att de får erkännande för sina insatser, att det
finns en balans mellan krav och kontroll i arbetet och
att de har inflytande över sin arbetssituation.13
För att förbättringar ska bestå och kvaliteten höjas
behöver arbetsplan och eventuella policys följas över
tid. Dokumenten är ett verktyg för att regelbundet
stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättrings- och utvecklingsarbetet.
Diskussionsfrågor
• På vilket sätt har vi en organisation och struktur som
stödjer arbetet med hälsofrämjande skolutveckling?
• Hur tydliggörs förskolans eller skolans mål?
• Vad innebär det att skolan är hanterbar, begriplig och
meningsfull för mig eller oss som skolpersonal?
• Hur blir den lokala arbetsplanen känd på förskolan
eller skolan?
Faktaruta
Med elevhälsa avses här det gemensamma verksamhetsområdet som föreslås i förslaget till ny skollag.
Enligt denna ska elevhälsan omfatta professioner som
skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Elev-
Arbetslaget som bas
hälsan ska arbeta med medicinska, psykologiska, psy-
Arbetslaget är pedagogernas bas för stöd och utveckling. Det är viktigt att arbetslaget, liksom hela förskolan och skolan, fungerar och blir ett forum för att
kosociala och specialpedagogiska insatser och främst
vara förebyggande och hälsofrämjande.
41
Den goda lärmiljön – Spår 1
Samsyn
En av de mest centrala faktorerna för framgångsrika
förskolor och skolor och ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete i förskola eller skola, är att personalen
ihop med ledningen delar en helhetssyn för förskolans
och skolans uppdrag och använder ett gemensamt
förhållningssätt utifrån verksamhetens värdegrund.
Dessutom ska all personal veta vad verksamhetens
Det är i den enskilda
övergripande mål innebär
förskolan eller skolan
samt att alla arbetar för att
som rektor, pedagoger
nå dessa. Även vikten av ett
och annan personal i
gott ledarskap på alla nivåer
sina möten med barnen
inom skolan och det stora
och eleverna levandegör
värdet av ett bra samarbete
och konkretiserar den
inom personalgruppen och
värdegrund som
gentemot skolledningen är
formuleras i skollag
centrala faktorer.1 Det är i
och läroplan.
den enskilda förskolan eller
skolan som rektor, pedagoger och annan personal i sina möten med barnen och
eleverna levandegör och konkretiserar den värdegrund
som formuleras i skollag och läroplan. All personal i
en förskola eller skola måste utifrån ramen för verksamheten synliggöra sina visioner för att så småningom formulera den värdegrund som ska gälla.2
eleverna, såväl som individer och som kollektiv, utveckla sin förmåga att, efter mognadsnivå, göra etiska
ställningstaganden som grundar sig på kunskaper och
personliga erfarenheter samt att respektera alla människors lika värde.4 5 6
Pedagogernas roll avgörande
Forskning samt förskolornas och skolornas egna erfarenheter visar på ett stort värde när alla vuxna på
förskolan eller skolan ser sambanden mellan barns
lärande, demokratiska och sociala utveckling samt
hälsa. Forskningen visar också att en utveckling av
det främjande och förebyggande arbetet bör läggas
på grupp-, förskole- och skolnivå, där man inte nog
kan betona pedagogernas roll med stöd och strategier
från ledningen.
Fokus bör ligga på hur trygga miljöer skapas samt
hur tydliga gränser och strukturer sätts. Därför behöver förskolan och skolan se över på vilket sätt de
egna arbetssätten och strukturerna främjar eller försvårar detta arbete. En gemensam värdegrund skapar
sig inte själv, utan är ett ständigt pågående och återkommande arbete. En viktig förutsättning för värdegrundsarbetet är att ledningen därför avsätter tid till
diskussion och reflektion.7 8 9
Värdegrund och samsyn
börjar hos de vuxna
Med värdegrund menas de grundläggande värderingar
som formar en individs normer och handlingar.3 Värdegrundsarbetet i förskola och skola handlar om att
rektor, pedagoger och annan personal gestaltar och
förmedlar, samt hos barnen och eleverna förankrar
den värdegrund som formuleras i läroplanen. Enligt
planen ska förskolan och skolan förmedla demokratiska värderingar och sträva efter att låta barnen och
Gemensamt förhållningssätt
i alla situationer
De vuxnas gemensamma förhållningssätt handlar om
såväl värme som engagemang och om att ha tydliga
gränser och rutiner som alla känner till. Att ha rätt
balans mellan å ena sidan värme, engagemang, til�lit, stöd och positiv förstärkning. Å den andra sidan
ha tydliga gränser, regler, konsekvenser, förväntningar och rutiner. Hur personalen förhåller sig till värdegrunden, förhållningssättet, kommer till uttryck
43
Den goda lärmiljön – Spår 1
oavsett var de befinner sig både i den formella (som
i ”lekrummet” eller klassrummet och undervisningssituationen) och informella miljön (som utanför undervisningssituation, på rasterna i möten på skolgården, i korridoren och skolmatsalen). Därför kan inte
värdegrunden enbart ses som en utvecklings- och undervisningsfråga, utan de vuxna i förskolan och skolan
behöver även se till och ta ansvar för hur relationer
och möten fungerar i de informella miljöerna.10 11 12
som den ”snälla” pedagogen eller den ”dumma”. Pedagoger och övriga vuxna ska upplevas som en enhet.
Ett exempel på ett område som bör diskuteras är
vad det innebär att vara rastvärd och hur det praktiskt går till. Ska vuxna finnas med ute bland barnen
och ständigt cirkulera under hela rasten, ska de vuxna
”vakta” barnens eller elevernas lek, delta i aktiviteter
eller vad innebär det att vara rastvärd? Vad de vuxna
gör får olika konsekvenser för verksamheten.
Olika beteenden ger olika konsekvenser
Diskussionsfrågor
För att skapa en trygg och tillitsfull miljö är denna
samsyn vad gäller beteenden, gränser och regler viktig. Det är också viktigt att det finns ett gemensamt
förhållningssätt kring begrepp och tilldelade uppPedagoger och övriga
gifter. När konsekvenser
vuxna ska upplevas som
och förhållningssätt från de
en enhet.
vuxna varierar för mycket
från tillfälle till tillfälle och
från person till person genererar det olika påföljder
för barn, elever och verksamheten. Detta kan barn
och elever tolka som att förskolan eller skolan består
av olika regelverk med olika normer och värderingar.
Det kan ur barnens och elevernas synvinkel uppfattas
• Vad har vi för värdegrund på vår förskola eller skola?
Vad innebär denna?
• Vad vill vi att vår förskola eller skola ska kännetecknas
av?
• Hur och när ska vi ta upp dagliga händelser och ställa
dem i relation till vår värdegrund?
• Hur hjälper och informerar vi vikarier?
• Vad gör vi i vardagen och hur följer vi de gemensamt
tagna besluten?
• Hur märker elever och föräldrar vad vår värdegrund
präglas av?
45
Den goda lärmiljön – Spår 1
Det goda ledarskapet i mötet
med barnet och eleven
Forskning och erfarenheter visar återkommande på
pedagogernas stora betydelse för barn och elever. En
betydande mängd studier visar också att det finns
många skillnader i ledarskapet vilket har betydelse
för i vilket utsträckning barn och elever uppnår goda
resultat. Det har också visat sig att det många gånger
är andra faktorer än pedagogernas ämneskunskap som
är betydande för barns och elevers framgångar. Alla
barn och elever behöver pedagoger och andra vuxna
i förskolan eller skolan som kan stärka skyddsfaktorerna. Vuxna som lyckas skapa lugn och arbetsro i
klassrummet, på skolgården eller i förskolan är en
förutsättning för att påverka lärande och utveckling
i positiv riktning.
som har problem att nå studiemålen och svårigheter
i relationen med andra. Den enskilde pedagogen behöver vara medveten om och se sin del i ett samspel
med barn och elever samt
vara en del i att skapa gePedagogen har en
mensamma positiva förutunik möjlighet att
sättningar. Pedagogen bör
tidigt fånga upp de
också vara en del av en lössom har problem
ning vid olika uppkomna
att nå studiemålen
problem.3
och svårigheter i
relationen med
Att tänka samspel
andra.
Att ha ett interaktionistiskt
synsätt (tänka samspel)
innebär att en individ alltid måste förstås utifrån ett
sammanhang och i relation med andra individer och
andra faktorer i miljön, där individen hela tiden påverkar och påverkas. Förskole- och skolmiljön samverkar till hur barnet och eleven agerar. Miljön och
personerna (barn, elever och vuxna) kan tillhandahålla möjligheter för individen att förändra sitt
beteende.4
Goda ledare i ständig utveckling
Framgångsfaktorer i ledarskapet är att hela tiden arbeta med att utveckla sig själv som ledare, tillämpa
insatser som minskar störande beteenden i barngruppen eller klassrummet, vara tydlig, ge återkoppling till
sina barn och elever, lära barnet och eleven att ställa
frågor, klargöra otydligheter och summera samt bygga
upp goda relationer till sina barn och elever.1
Personliga relationer, respekt och förtroende
Att skapa tillhörighet och
genomtänkta grupper
Som nämnts är pedagogen den enskilt viktigaste personen för barnet och eleven i förskolan och skolan.
En god verksamhet och undervisning baseras på en
stark personlig relation mellan pedagog och barn eller elev och mellan pedagog och grupp eller klass.
Viktigt är också att det finns respekt och ömsesidigt
förtroende. Hur pedagogen är och bemöter individen är avgörande för hur de lär sig och utvecklas som
person. Barnets och elevens inlärning hänger därför
nära samman med relationen till pedagogen.2 Pedagogen har en unik möjlighet att tidigt fånga upp de
Eftersom den största delen av undervisningen sker i
grupp är pedagogernas förmåga att leda gruppen viktigt. Det finns en utmaning i att få varje barn och elev
att känna tillhörighet i gruppen, att de bryr sig om
varandra. Ytterligare en utmaning är att konstruera
genomtänkta grupper och se till att barn och elever
med brister i exempelvis social kompetens får möjlighet att arbeta med sina färdigheter. Pedagogen behöver därför vara tränad i gruppdynamik för att uppfatta
utstötning, mobbning eller andra relationsproblem i
grupper.5
47
Den goda lärmiljön – Spår 1
är viktiga faktorer för att generera trygghet samt lugn
och ro. Även variation i undervisningen, rörelse samt
sättet man ger instruktioner på är betydelsefullt.8
Framgångsfaktorer att tänka på
i mötet med barnet och eleven
Studier har påvisat att det är många faktorer som spelar in på hur barn och elever tar till sig kunskap. Det
är inte alltid den mest ämneskunniga pedagogen som
förmår barnen och eleverna att ta till sig den kunskap
som förmedlas utan faktorer som relationskompetens,
Några av de faktorer
förmåga att skapa lugn och
som betyder allra
ro i klassrummet och didakmest för barns och
tisk förmåga är nog så vikelevers prestationer,
tiga. Relationell kompetens
är att det finns en
baseras på lärarens respekt
struktur och tydlighet
och tolerans för eleven samt
i allt som görs.
på dennes empatiska förmåga och intresse för eleven.
En förmåga att skapa lugn och ro i klassrummet går
ut på att läraren sätter upp gemensamma regler, ser till
att få eleverna delaktiga i arbetet samt att lektionerna
är strukturerade med en tydlig start och ett tydligt
avslut. Här innefattas också uppföljning och feedback. Den didaktiska förmågan innefattar hur själva
kunskaperna förmedlas.6 Nedan följer ett antal viktiga
framgångsfaktorer i mötet med barnet och eleven.
Skapa ett lugnt, positivt klimat: Som ledare är det
även betydelsefullt att skapa ett klimat där alla trivs
och mår bra. Det kan innebära att nyttja musik, att
arbeta med avslappning och massage eller att ha rörelse. Som ledare är det även viktigt att sprida glädje, att
skratta med barnen och eleverna, att bjuda på sig själv
och att ha positiva förväntningar på barn och elever.9
Se varje elev: Alla, såväl barn, ungdomar som vuxna,
har rätt att bli sedda. Barn kan till och med lära sig
saker bara genom att bli sedda. Det är således både
på gott och ont, för om ett barn eller en elev inte
blir sedd för det bra hon eller han gör kanske det är
det dåliga beteendet som
förstärks bara genom att
Om ett barn eller
det är det som pedagogen
en elev inte blir
ser. Det är således viktigt
sedd för det bra
att se och uppmärksamma
hon eller han gör
barn och elever när de gör
kanske det är det
”rätt” saker. Det finns olidåliga beteendet
ka beprövade sätt för att se
som förstärks
varje individ som exempel
bara genom att det
hembrev eller veckobrev,
är det som pedaverbala kommentarer som
gogen ser.
är lite mer personliga, att
hälsa på alla elever eller att
göra olika övningar som tränar just förmågan att bli
sedd.10
Proaktivt ledarskap – att ligga steget före: Att vara
proaktiv innebär att hela tiden ligga ett steg före för
att ge trygghet och lugn samt att föregå eventuella
problem. För barn är lugn och trygghet viktiga faktorer för ett gott inlärningsklimat. Några av de faktorer
som betyder allra mest för barns och elevers prestationer, är att det finns en struktur och tydlighet i allt
som görs.7 Lektioner, övningar och övrigt arbete bör
ha tydliga mål för såväl barn och elever som pedagoger. Att dagen, lektionen eller samlingen i stort är
förutsägbar, samt har en tydlig inledning och avslut
Förstärkning av positivt beteende: Studier har visat
att det är ungefär tio gånger vanligare att få uppmärksamhet för dåligt beteende än bra. Forskningen har
49
Den goda lärmiljön – Spår 1
också kommit fram till att det individen får uppmärksamhet för fortsätter hon eller han med. Basen för att
skapa ett gott socialt och emotionellt klimat på förskolan eller skolan är just detta, att berömma, ge positiv förstärkning och få en positiv tid tillsammans.11
lägre vilket således är negativt för inlärningen. Forskningen pekar på att låga förväntningar på barnen och
eleverna kan bli en självuppfyllande profetia.
Det som är viktigt är att pedagogen har förväntningar på att alla barn och elever kan utvecklas, att
alla prestationer är föränderliga och kan förbättras
samt att individens utveckling och framsteg förmedlas och är tydliga.15 Likaledes påvisar forskningen att
det är viktigt med en regelbunden återkoppling till
barnen och eleverna kring deras prestationer och utvärdering av elevens egna mål. Studier har även visat
att dessa faktorer är lika viktiga för den enskilda pedagogen som för barn och elever för att nå optimal
inlärning. För den enskilda pedagogen handlar det då
om tydliga mål, tydliga förväntningar på pedagogen,
regelbundna och ofta återkommande utvärderingar
av pedagogens insatser, regelbunden feedback till läraren på hennes eller hans prestationer och ett allmänt
positivt klimat.16
Sammansättning av grupper: Betydelsen av socioekonomisk bakgrund är generellt sett betydligt starkare på förskole- och skolnivå än på individnivå. Det
betyder att desto mer homogen barn- eller elevsammansättningen är, desto starkare blir effekten av social bakgrund. Liknande effekt går att se när barn och
elever delas in i grupperingar utifrån behov av särskilt
stöd eller kunskapsnivå, vilket många gånger leder
till mer homogena grupper. Där visar forskningen att
dessa lösningar påverkar barnens och elevernas lärande och förskole- eller skolresultat i negativ riktning.
Det uppstår effekter som leder till att individen känner sig utpekad och utanför
med följd av dålig självbild
Forskningen pekar på
och motivation. Det finns
att låga förväntningar
också en risk för inlåsningspå barnen och eleverna
effekter när placering i en
kan bli en självuppgrupp blir långvarig och de
fyllande profetia.
positiva kamrateffekterna
försvagas.12 13 14
Diskussionsfrågor
• Har vi olika förväntningar på barn utifrån kön?
• Vad finns det för möjligheter i vår verksamhet att utveckla ovan nämnda framgångsfaktorer?
• Vad finns det för hinder i vår verksamhet att utveckla
ovan nämnda framgångsfaktorer?
• Vad finns det för möjligheter hos mig personligen att
utveckla ovan nämnda framgångsfaktorer?
• Vad finns det för hinder hos mig personligen att utveckla ovan nämnda framgångsfaktorer?
• Hur arbetar vi på vår förskola eller skola med att utveckla det pedagogiska ledarskapet?
Förväntningar och återkoppling: I likhet med
gruppsammansättning påverkar också pedagogens
förväntningar barnens och elevernas prestationer.
Flera studier har visat att om pedagogen har låga förväntningar på barnen eller eleverna leder det till svaga
prestationer. Har pedagogen höga förväntningar leder det till såväl bättre prestationer som bättre social
anpassning. I grupper där många barn och elever har
problem tenderar pedagogens förväntningar att bli
51
Den goda lärmiljön – Spår 1
Delaktighet och demokrati
I rådande styrdokument såsom skollag, läroplaner
och barnkonvention betonas betydelsen av att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar
och vara delaktig ska omfatta alla barn och elever.
För barn och elever
Barnens och elevernas rätt
är det viktigt att både
till inflytande och ansvar
kortsiktigt och konkret
gäller både undervisningkunna se att deras
ens utformning och inneinflytande ger resultat
håll samt förhållandena i
samt att de får vara
förskolan eller skolan och
delaktiga i mer
miljön i vid mening. Enlångsiktiga frågor.
ligt skollagen ska omfattningen och utformningen
av barns och elevers inflytande anpassas efter deras
ålder, mognad och förutsättning.
barnen och eleverna. En förutsättning för hälsa och
lärande är att människor accepterar de uppgifter de
ställs inför, tar ansvar för sitt handlande och inser att
vad de gör eller inte gör påverkar utfallet.7
Inflytande barn och elever
I uppdraget med elevinflytande har vi olika riktningar
och nivåer. En självklar riktning är till exempel att
medverka i eller ha inflytande genom elevråd, klassråd, matråd, elevutvärderingar, gemenskapsaktiviteter
och framtagande av likabehandlingsplan. Den andra
riktningen är att förmedla kunskap om demokrati i
stort, delaktighet, inflytande för barn och elever, ett
öppet klassrumsklimat och syn på olika lärprocesser.
Inom dessa olika riktningar finns fokus på kunskaper,
självkänsla, ansvar och delaktighet.
Inflytande på kort och lång sikt
Utmanande och utvecklingsbara riktningar
För barn och elever är det viktigt att både kortsiktigt
och konkret kunna se att deras inflytande ger resultat samt att de får vara delaktiga i mer långsiktiga
frågor. Det kan till exempel gälla att medverka vid
framtagandet av förskolans eller skolans värdegrund
och likabehandlingsplan, eller konkreta insatser hur
man sänker ljudnivån i matsalen eller hur de gemensamma utrymmena i förskolan eller skolan ska se ut.
Förskolans och skolans uppdrag omfattar därmed inte
enbart att förmedla kunskaper om demokrati utan
även att ge barn och elever praktisk erfarenhet av demokrati.1 2 3 4 5 6
Men det finns också riktningar som är utmanande
och fortfarande utvecklingsbara för de flesta inom
förskolan och skolan. Det utmanande är till exempel
att ha barn- eller elevstyrda utvecklingssamtal, samtalsbaserad konfliktlösning, äldre barn och elever som
lär yngre. Här finns fokus på meningsfullhet, empowerment, jämställdhet och ett likabehandlingsarbete
som byggs upp genom delaktighet och inflytande och
som tar hänsyn till alla diskrimineringsgrunder, så att
verksamheten blir flexibelt anpassad efter förskolans
och skolans barn- och elevgrupper.8
Medverkan ger sammanhang
Faktaruta
Att arbeta för att stödja de demokratiska processerna
bidrar i stor grad till att barn och elever får sammanhang i sin tillvaro. Detta resonemang gäller även personalen och för att de ska kunna föra detta vidare till
Empowerment innebär att stärka individens möjlighet
att bli mer självständig, kunna formulera sina egna
mål och ta makt över sitt eget liv.
53
Den goda lärmiljön – Spår 1
Diskussionsfrågor
Trygghetsfaktorer
Det är enbart barnen och eleverna som har insikt i
och kan uttala sig om hur de upplever förskolan och
skolan samt hur deras vardag är. De har kunskap om
var, när, varför och i vilka situationer olika händelser
uppstår och de har också ofta förslag på hur den goda
lärmiljön kan förbättras samt hur främjande och förebyggande arbete kan gå till.
En svensk fokusgruppstudie som genomfördes
bland högstadieelever har identifierat faktorer som
är viktiga för att elever ska kunna känna sig trygga i
skolan. De framhöll starkt behovet av att ha möjlighet
att umgås med och lära känna så många som möjligt
inom skolan och såg ett sådant utvidgat socialt nät
som en väg att minimera känslor som utsatthet och
otrygghet. De ville därför ha fler mötesplatser i skolan och utrymme för möjlighet att både i tid och rum
utveckla sociala relationer mellan personal och elever
inom skolan. De önskade ett större engagemang från
vuxna, inte enbart vid uppkomna problem. Eleverna
ville få möjlighet till inflytande inom områden som
gällde dem men som de vuxna ytterst var ansvariga
för.9
•Vad innebär elevinflytande för er?
•På vilket sätt kan man involvera elever och föräldrar
i arbetet med mål och visioner?
•Hur är barn och elever delaktiga i arbetet idag på
vår förskola eller skola?
•Hur kan vi utveckla barn och ungdomars delaktighet på vår förskola eller skola?
Föräldrainflytande
Föräldrainflytandet har på senare år alltmer fokuserat
på det informella samarbetet mellan förskola och skola samt föräldrar, ett samarbete där framför allt personalens förhållningssätt till föräldrar har lyfts fram.
Nya erfarenheter visar att samarbetet med föräldrar är
ett område som det finns stort behov av att utveckla i
förskolor och skolor. Förskole- och skolpersonal står
inför olika situationer och graden av svårighet kan
bero på skolans förmåga att tidigt knyta an till elevernas föräldrar (läs mer på sidan 63, under rubriken
Samverkan med föräldrar).10 11
55
Den goda lärmiljön – Spår 1
Relationer
En god psykosocial miljö kännetecknas av goda relationer. Relationer som bygger på ömsesidig respekt,
engagemang, nyfikenhet och intresse för gemensamma uppgifter i förskolan och skolan. Där det finns
tolerans mot varandras olikheter som kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet. För barnen och eleverna handlar
det om att bli sedda, respekterade och lyssnade till,
så att de kan bygga upp självkänsla och att utveckla
förmågan att se, respektera och lyssna till andra.1
Likabehandling
Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft och samtidigt inrättades en ny myndighet,
Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn
över att lagen efterlevs. Enligt lagen ska förskolan och
skolan främja barns och elevers lika rättighet utifrån
de sju diskrimineringsgrunderna samt förebygga trakasserier. Tidigare var den svenska lagstiftningen mot
diskriminering uppdelad på flera lagar och skyddet
mot diskriminering var olika långtgående beroende på
vilken diskrimineringsgrund det handlade om. Idag
finns det en lag oavsett diskrimineringsgrund.
Stärkta relationer ökar lärandet
och förbättrar hälsan
De sju diskrimineringsgrunderna
Rådande forskning visar att åtgärder som stärker relationerna mellan eleverna samt relationen mellan
elever och lärare ökar elevernas lärande och förbättrar
deras hälsa.2 3 Vikten av goda relationer mellan lärare
och elever har därmed stor betydelse för elevens lärande och hälsa. Forskningen
visar att det har stor betyEn viktig tanke är
delse för barns och elevers
att de faktorer
framgångar om pedagosom fungerar bäst för
gen ser om barn och elever
barn och elever liknar
kan ta till sig kunskap och
de som fungerar bäst
färdigheter eller inte och
för pedagoger.
samtidigt ger eleven möjligheter att få stöttning och
vägledning för möjliga och uppnåbara mål. Ytterligare en viktig faktor är att ge dem uppmärksamhet,
vara tydlig med vad framgång innebär och ge förslag
på olika inlärningsstrategier för att utveckla vad de
känner och förstår. En viktig tanke är att de faktorer
som fungerar bäst för barn och elever liknar de som
fungerar bäst för pedagoger.4
Den nya lagen innefattar sju diskrimineringsgrunder kön: könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.5
Lagen innefattar som tidigare att huvudmännen för
de verksamheter som regleras i skollagen ska se till att
det finns en plan för varje enskild verksamhet. Planen
ska syfta till att främja barns och elevers lika rättighet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna samt förebygga trakasserier. Förskolan och skolan har också
en skyldighet att motverka alla former av kränkande
behandling. Allt det arbetet regleras sedan 1 januari
2009 utifrån Skollagens kapitel 14a. Även här är den
enskilda verksamheten skyldig att ha en plan för detta arbete. Dessa två ovan beskrivna planer kan slås
ihop till en gemensam likabehandlingsplan. Planen
ska innehålla en redogörelse för det främjande, förebyggande och upptäckande arbetet samt de åtgärder
som förskolan eller skolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.6 7
57
Den goda lärmiljön – Spår 1
att diskutera och ifrågasätta föreställningar om normalitet och avvikelse bland både pedagoger, barn och
elever.14 Ett framgångsrikt arbetssätt vid uppkomsten
av diskriminering, trakasserier och kränkningar är att
förskolor och skolor har framarbetade rutiner innehållande kartläggning av uppkommen situation, åtgärder
och uppföljning. Det är av stor vikt att dessa rutiner
följs och inte bedrivs utifrån individuella uppfattningar och kunskaper.15
Helhetssyn är viktigt
För att arbetet med likabehandlingsplanen ska bli
gynnsamt och få verklig effekt måste de personer som
ska knyta an till planen och är berörda finnas med i
framtagandet av den. En av de mest framgångsrika och
centrala faktorerna för likabehandlingsarbetet är att
personalen delar en helhetssyn för förskolans och skolans uppdrag samt har ett
gemensamt förhållningsForskning visar att
sätt till verksamheten.8 9 10
det främjande och
Viktiga förutsättningar
förebyggande
för ett framgångsrikt ararbetet bör läggas på
bete med hälsofrämjande
grupp- och verksamförskole- och skolutveckhetsnivå, inte på
ling är naturligtvis också
enskilda projekt
giltiga för ett framgångseller särskilda
rikt arbete mot diskrimitematillfällen.
nering och kränkande behandling. Forskning visar
att det främjande och förebyggande arbetet bör läggas
på grupp- och verksamhetsnivå, inte på enskilda projekt eller särskilda tematillfällen.11 Likabehandlingsarbetets fokus bör därför ligga på hur man skapar trygga
miljöer, tydliga gränser och strukturer.12 13
Diskussionsfrågor
• Hur arbetar vi för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland såväl personal
som barn?
• Hur arbetar vi för att få en trygg och säker skola?
• Vad gör vi för att alla på skolan ska trivas?
• Hur åtgärdar vi kränkningar som ändå uppstår (rutiner,
föräldrakontakter och konsekvenser)?
Ifrågasätt normalitetsnormen
Uppkomsten eller förekomsten av kränkningar handlar ofta om vilken miljö barn och elever finns i. Forskning visar att grunden till att diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår är kopplade till de
normer som finns i verksamheterna och sker sällan
av en enda anledning. Normerna är länkade till föreställningar om normalitet och avvikelse. Förebyggande arbete bland barn och unga handlar därför om
vuxnas förhållningssätt, eftersom det är de som skapar
och upprätthåller normer. Ett främjande arbetssätt är
59
Den goda lärmiljön – Spår 1
Samverkan
Att samverka innebär att gemensamt handla för ett
visst syfte. Samverkan förutsätter att det finns en klar
och tydlig ledning, ett uttalat mål, tillräckligt med resurser, att skillnader identifieras och respekteras samt
att det finns en ömsesidig tillit. Framgångsfaktorer för
samverkan är att skillnader
avseende synsätt, organisaI samverkan är
tion och regelverk identihelheten viktigare än
fieras. Om skillnader finns
delarna som ingår
är det viktigt att de undanoch resultaten är
röjs eller om detta inte går,
viktigare än
bör dessa hanteras.1 I samfunktionen.
verkan är helheten viktigare än delarna som ingår
och resultaten är viktigare än funktionen. Där möts
generalistkunskaper med specialistkunskaper.2 En förutsättning är också att alla inblandade ser och förstår
vinsten av samverkan.
eller skolan och pedagogen.6 Sker det ingen samverkan mellan dessa är det svårt att få den helhetsbild
som beskrivits ovan.
På olika nivåer
Samverkan kan ske på olika nivåer som vi nedan benämner intern och extern samverkan. Då samverkan
mellan skola och föräldrar är särskilt viktig belyses
detta i ett eget avsnitt. Med samverkan menas arbete
som sker mellan parter med ett gemensamt syfte och
med samarbete menas arbete som sker tillsammans
mellan olika parter med gemensamt syfte. Samarbete
är således ett närmare och mer praktiskt arbete än
samverkan. För en god samverkan krävs också en tydlig samordning av arbetet.7
Intern samverkan
Det finns ett stort mervärde att elevhälsan integreras och utvecklar samverkan och samarbetet med den
övriga verksamheten (rektor, pedagoger med flera).
Elevhälsan kan utifrån sin unika kunskap om elevers
hälsa komplettera skolledning och lärare i arbetsmiljöfrågor, utredningar och övergripande elevvårdsfrågor samt fungera som resurs i ordinarie ämnesområden i skolan.8
Skolhälsovården, som är en del av elevhälsan, ska
följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda
levnadsvanor. Skolhälsovården har därmed, liksom
elevhälsan, en unik möjlighet att stärka det friska vid
hälsosamtal och hälsoundersökningar.9 Även inom
förskolan är det viktigt att få en helhetssyn och samverkan med de professioner som för denna målgrupp
har ett liknande uppdrag som elevhälsan har, exempelvis barnhälsovården.
Samverkan mellan olika
aktörer ger helhetssyn
Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete innebär
ofta samverkan mellan olika professioner, förvaltningar och huvudmän. Detta kräver god samordning och
god förmåga till lagarbete.3 Inom förskola och skola
bör det finnas samverkan mellan olika aktörer för att
få en helhetssyn på barnen och eleverna både som
grupp och enskild individ. Finns det ingen helhetssyn ökar risken för att resursanvändning av de olika
aktörernas professioner blir ineffektiv.4 Det finns en
minskad risk för stigmatisering och utanförskap, och
dess medföljande kostnader för samhället, om förskola eller skolan istället tänker i former av samverkan och samarbete.5 För att barn och elever ska nå
framgång inom förskola och skola är det viktigt att
samverkan sker mellan individen, hemmet, förskolan
61
Den goda lärmiljön – Spår 1
Samverkan med föräldrar
Enligt gällande styrdokument ska ett nära och förtroendefullt samarbete ske mellan förskola eller skola
och hemmen.10 11 12 13 Forskning visar att föräldrars
engagemang, förväntningar och intresse för sitt barns
skolgång samt ett samarbete och förtroende melEn viktig roll för
lan förskola eller skola och
förskolan och skolan
föräldrar gynnar barnets
är att skapa forum
skolgång.14 En viktig roll
och mötesplatser,
för förskolan och skolan är
där angelägna frågor
att skapa forum och mösom gemensamma
tesplatser, för att möjligregler och förväntningar
göra möten där angelägna
kan tas upp.
frågor som gemensamma
regler och förväntningar
på föräldrar, barn och elever och förskola eller skola
kan tas upp. Det kan även handla om att förskolan
och skolan fungerar som arena och knutpunkt för
mötesplatser på föräldrarnas initiativ, både formella
och informella möten mellan barn och elever–föräldrar, föräldrar–föräldrar och föräldrar–personal.15 Det
är viktigt att samverkan med föräldrar sker på jämlika grunder, att förskolans och skolans personal ser
föräldrarna som en resurs.
och föräldrar ligger huvudansvaret på förskolan och
skolan att ta det första steget och att bjuda in och vara
öppna i dialogen.16
Komplementärt, inte kompensatoriskt
Det handlar således om att förskolan och skolan använder sig av ett komplementärt arbetssätt istället för
ett kompensatoriskt. Det komplementära förhållningssättet ska fungera som ett samarbete med ömsesidigt samtal där föräldern ses som jämbördig. I det
kompensatoriska förhållningssättet tar pedagogen ansvaret ifrån föräldern när det gäller barnets utveckling.17
Förskolans och skolans
externa samverkan
Utveckling i förskola och skola förväntas utmynna i
resultat som i sin förlängning kan kopplas till humankapitalets utveckling i vid bemärkelse. Skolutveckling
i sig själv som process är väl så viktig i sammanhanget.
Denna process öppnar nämligen för att elever, personal och även föräldrar tar till sig det flexibla förhållningssätt som är alltmer
nödvändigt i det snabba
Flexibelt
och komplexa samhälle
förhållningssom vi lever i idag. En skosätt är alltmer
lutveckling som pedagonödvändigt i
gisk process som innefattar
det snabba
aktiv elevmedverkan kan
och komplexa
ses som en form av fostran
samhälle som
till entreprenörskap, men
vi lever i idag.
då inte bara i den snäva
bemärkelsen av typ ”starta
nya företag”, utan i en betydligt vidare och mer principiell mening för att utveckla individernas öppna,
kreativa och kritiska förhållningssätt.18 Att samverka
externt är gynnsamt för att stärka hälsa och lärande.
Huvudansvaret vilar på
förskolan och skolan
Tre viktiga faktorer för ett framgångsrikt samarbete
och förtroende mellan förskola, skola och föräldrar
är: att pedagogen ser föräldern som en intresserad och
ansvarstagande förälder, att pedagogerna skapar möjlighet för en öppen kommunikation mellan föräldrar/
barn och elev/pedagog samt att pedagogen placerar
barnet i centrum mellan sig och föräldern. För att det
ska blir ett bra samarbete mellan förskola eller skola
63
Den goda lärmiljön – Spår 1
Det kan bland annat handla om att utveckla samverkan med olika professioner inom kommunen, med
föreningar, näringslivet, landstinget eller frivilligorganisationer.19 Exempel på extern samverkan är regeringens satsning på ”Idrottslyftet”, som syftar till att
få fler barn och ungdomar att börja idrotta samt att
fortsätta med idrott längre upp i åldrarna och innebär samverkan mellan idrottsföreningar och skola.20
Ett annat exempel är regeringens stimulansbidrag för
”Skapande skola” i syfte att stärka samverkan med
kulturlivet i skolår fyra till nio.21
Diskussionsfrågor
• På vilket sätt kan vi samverka inom skolan och med
andra utanför skolan?
• Vad skulle vi vinna på att samverka?
• Finns det resurser i närsamhället eller kommunen som
vi inte nyttjar?
• Hur samverkar vi med föräldrar idag? Hur involveras
och informeras de?
• Hur kan vi utveckla samverkan med föräldrar?
Tar tillvara på goda egenskaper
Samverkan med näringslivet kan innebära två riktningar. Dels ett företagsamt lärande som ett förhållningssätt, där elevers kreativitet, nyfikenhet, upptäckarglädje, initiativförmåga och ansvarstagande tas till
vara. Den andra riktningen handlar om undervisning
kring företagande och företagsamhet. Denna samverkan kan utvecklas inom framförallt grund- och gymnasieskola.22 Inom kommunen finns ofta en organisation kring folkhälsa som kan bistå på olika sätt och
även inom socialtjänsten finns främjande perspektiv.
Stöd kan komma från olika håll
Det finns också i många län stöd från landsting, regionförbund eller liknande som arbetar för att stärka
förskolors och skolors arbete med hälsofrämjande skolutveckling. Ofta finns även inom landstinget stöd i
mer specifika frågor såsom folktandvårdens och ungdomsmottagningarnas verksamhet. Även andra frivilligorganisationer såsom studieförbund och ideella
föreningar kan bistå med kunskapsstöd på olika sätt.
65
66
Den goda lärmiljön – Spår 1
Fysisk miljö
Barns och ungas lärande och utveckling sker inte enbart i ett specifikt sammanhang utan lärande sker
konstant i samspelet människor emellan och i den
omgivande miljön, i det formella (”lekrummet” eller
klassrummet) och informella (utanför lek- eller klassrummet, korridoren, matsalen, lek- eller skolgården,
En genomtänkt miljö
vägen till förskolan och
som regelbundet ses
skolan och så vidare). Däröver ger möjlighet till
för blir den fysiska miljön
både stimulans och
en viktig del i det lärande
återhämtning såväl inne
och hälsofrämjande arbetet
som ute och minskar
i förskolan och skolan, inte
risken för ohälsa.
minst för att skapa trygghet. Hur vi upplever och
tolkar den fysiska miljön varierar med faktorer som
ålder, mognad och kön. Därför är det grundläggande
att se på den fysiska miljön med olika perspektiv, både
ur barn-, ungdoms- och könsperspektiv och utifrån
barns och ungas särskilda behov och funktion.
tänkt miljö som regelbundet ses över ger möjlighet
till både stimulans och återhämtning såväl inne som
ute och minskar risken för ohälsa. I arbetet med den
fysiska miljön, liksom all verksamhet i förskolan eller skolan, ska barnens och elevernas inflytande och
delaktighet vara en viktig del.6
Kunskaper om den fysiska miljön
En viktig del handlar om att ta reda på kunskaperna
hos barn, elever och personal gällande den fysiska miljön. Även kartläggningar av hur de mår, uppfattar den
fysiska miljön samt eventuell olycka och/eller skada
bör göras. Områden som omfattas i den fysiska miljön är: ”arbetsplatsen” det vill säga lek-/klassrummet,
arbetsbordet, datorplatsen, leksaker, med mera. Även
allergier, belysning, buller, byggmaterial, klimat och
inomhusluft, hjälpmedel, städning, toaletter, trivselfaktorer samt utemiljö inkluderas i den fysiska miljön.7 8
Innemiljön
Hur vi trivs, lär och utvecklas i den fysiska innemiljön påverkas av många aspekter. Det handlar om hur
man planerar förskolans och skolans byggnader, vilket
byggnadsmaterial som används, färgsättning, ljussättning, akustik, möblering, tillgänglighet, ventilation,
belysning och städning. Den sociala miljön påverkar
också hur vi upplever den fysiska miljön, det finns på
så sätt inte någon knivskarp gräns mellan den fysiska
och den sociala miljön.
Fysiska miljön regleras i skollagen
Med fysisk miljö menas förskolans och skolans miljö både inne och ute. Den regleras främst i arbetsmiljölagen med föreskrifter om krav på lokaler och
utrustning.1 2 I skollagen anges främst att ”lokalerna
ska vara ändamålsenliga”.3 4 Förskolans och skolans
fysiska miljö omfattar både byggnad med inventarier
och lek- och skolgården men även påverkan från omkringliggande verksamhet i form av buller och luftföroreningar. Även vägen till förskolan eller skolan
innefattas i den fysiska miljön.5
En miljö för alla
Miljön sänder också ut olika budskap. Exempelvis
kan bristande tillgänglighet till förskolans eller skolans lokaler tala om att denna förskola eller skola är
avsedd för barn och elever utan funktionshinder och
att alla på så sätt inte är välkomna dit. Den utesluter
Ökar trivseln och minskar risken för ohälsa
En god fysisk miljö ökar möjligheten för både barn,
elever och personal att trivas och må bra. En genom67
Den goda lärmiljön – Spår 1
eller innesluter vissa grupper av individer. Är miljön
trevlig, inbjudande, öppen för att tillgodose barns och
ungas behov ökar också chansen att de känner att de
är värda att satsa på vilket ökar viljan hos unga att
ta hand om sin förskola eller skola och den gemensamma miljön.9
Diskussionsfrågor
Diskussionsfrågor
• Vilken innebörd och betydelse har den fysiska miljön?
• Vad kan vi göra på vår förskola eller skola för att
förbättra den fysiska miljön inne och ute?
• Vilka möjligheter har vi inom förskolan eller skolan till
återhämtning?
• Har vi frågat barn och unga vad de tycker om den
fysiska miljön på förskolan eller skolan?
• Finns det skillnader mellan barns behov i den fysiska
miljön? Exempelvis mellan kön, etnicitet, ålder och
funktion.
Valfrihet viktig
Barn och unga behöver olika slags platser för arbete,
lek och umgänge. De använder ofta alla utrymmen
på förskolan och skolan, också de utrymmen som är
formade utan att ha ett bestämt syfte. Dessa miljöer
spelar en viktig roll i den sociala utvecklingen och
på så sätt lärandet. För att trivas är det viktigt att det
finns möjlighet till återhämtning och rekreation. Att
kunna välja när man vill delta i lek och i socialt umgänge med kompisar och att kunna välja att dra sig
undan i det privata är viktigt för hälsan.10
Utemiljön
Förskolans och skolans utemiljö består dels av lekoch skolgården men även av eventuella parker och
naturområden som ligger på ett sådant avstånd att
förskolan och skolan kan utnyttja dem. Daglig utevistelse gör att kroppen bättre kan klara såväl fysiska
som psykiska påfrestningar. Stimulerande utemiljöer
ökar förmågan till koncentration, kreativitet och återhämtning från stress för såväl unga som vuxna.11 Det
finns en koppling mellan lek- eller skolgårdsmiljön
och i vilken utsträckning som barn och ungdomar är
ute överhuvudtaget. Är utegården trevlig och lockar
till lek och umgänge med kompisar är sannolikheten
större att barn och unga vistas där. Det samma gäller
den omgivande miljön.
69
Kunskapsområdet hälsa
– Spår 2
Kunskapsområdet hälsa
– Spår 2
Ett nytt synsätt ...................................sid 73
Registerflikens baksida
70
Kunskapsområdet hälsa – Spår 2
Kunskapsområdet hälsa – Spår 2
I föregående kapitel presenterades Spår 1 som handlar
om skolutveckling, där läroplanerna och andra styrdokument är utgångspunkten för att skapa en god
miljö för lärande och hälsa där barn och elever kan
växa, utvecklas och trivas.
Utgångspunkten för föreliggande kapitel är att
belysa kunskapsområdet hälsa vilket innebär att förmedla kunskap inom området hälsa och levnadsvanor
i undervisningen. Detta benämns som Spår 2 och är
det andra spåret som Skolverket anser är grunden för
det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan. En
av de mest centrala förutsättningarna för detta är att
undervisningen ska utgå från barns och elevers vardag, att den ska vara återkommande och att arbetet
så långt som möjligt ska bygga på en dialog mellan
barn, elever och vuxna.
71
Kunskapsområdet hälsa – Spår 2
Ett nytt synsätt
Historiskt sett har undervisningen kring hälsa dominerats av en traditionell kunskapsförmedling där eleverna enkom fick undervisning om exempelvis droger
och dess skadeverkningar. Redan på 1970-talet visade
dock flera studier att denna typ av undervisning inte
har någon effekt på minskat drogbruk och att sådan
undervisning istället kan vara kontraproduktiv.
dialog, leder det till bättre resultat kring hälsa och
lärande. En framgångsfaktor är att se över vilka fysiska, organisatoriska, ekonomiska och tidsmässiga
förutsättningar som finns för arbetet innan själva aktiviteten sker då detta arbetssätt ofta skiljer sig mot
att arbeta ämnesområdesvis.3
Det är också av stor vikt att kunskapsområdet
hälsa utgår från det som stärker hälsan, de så kal�lade skyddsfaktorerna som får barn och unga att må
bra (läs mer på sidan 27, under rubriken Risk- och
skyddsfaktorer). Ytterligare en framgångsfaktor för att
hälsofrämjande arbete sker i förskolan och skolan är
rektorns positiva inställning och attityd kring olika
hälsoområden.4
Kunskapsförmedling kräver kontinuitet
Den traditionella hälsoundervisningen framställer det
som att individen står inför en rad fria val där besluten fattas utifrån kunskap inom området. Idag visar
forskningen att det inte är
tillräckligt att individen
Idag visar forskningen
har kunskap om levnadsatt det inte är tillräckligt
vanor för att uppnå god
att individen har kunskap
hälsa, eftersom människor
om levnadsvanor för att
lever i ett socialt och ekouppnå god hälsa, efternomiskt sammanhang. Att
som människor lever i ett
enbart fokusera på att försocialt och ekonomiskt
medla kunskap kring hälsa
sammanhang.
för att förändra beteenden
är därmed sällan menings1
fullt. Precis som med övrigt lärande krävs det också
kontinuitet i kunskapsförmedlingen och enstaka tillfällen tenderar därmed att vara relativt verkningslösa.2
Stärk förmågor och skyddsfaktorer
genom övning och dialog
Ett framgångsrikt sätt för att arbeta med hälsa och
livsstilsfrågor är att stärka barnen och elevernas sociala och emotionella förmågor samt deras individuella skyddsfaktorer. Detta sker strukturerat och metodmässigt med hjälp av olika former av övningar
och dialog. Som en röd tråd genom de flesta hälsoområdena finns temat relationer och de existentiella
frågorna. När det gäller själva arbetssättet verkar den
jämlika dialogen vara den mest framgångsrika. Ju mer
dialog desto mer nöjda och stärkta barn och elever.5
Bra undervisning skyddar
mot ohälsa
Orsak till hälsa i ett vidare
sammanhang
Däremot visar forskning att en väl genomförd undervisning som utvecklar barns och ungas kompetenser
hjälper dem att klara vardag och skolgång vilket även
skyddar mot ohälsa. När ett hälsoområde såsom kost,
fysisk aktivitet, stress eller sexuell hälsa ingår i flera
ämnen, utgår från barnens och elevernas eget engagemang samt tränas genom bland annat rollspel och
Att hitta rätt nivå i undervisningen och sätta kunskapsområdet i relation till barns och ungas olika åldrar är inte alltid lätt. Det är viktigt att se orsaken till
hälsa i ett vidare sammanhang för att främja en god
hälsa hos barn och elever. Ett sammanhang där det
fysiska välbefinnandet såväl som det psykiska ses som
73
Kunskapsområdet hälsa – Spår 2
ett resultat av livsvillkor och levnadsvanor. Utifrån
detta resonemang är det lätt att inse att det inte går
att enbart informera bort riskfyllda levnadsvanor som
kost, fysisk aktivitet, sex och samlevnad och ANDT.
från dessa teorier bör vara det mest framgångsrika
oavsett vilket typ av kunskap det handlar om eller
vilket område som berörs.
Det som påverkar hälsan,
påverkar inlärningen
Stora förändringar inom
ANDT-undervisningen
Bakgrunden till denna förändring är en rad studier
som bekräftar att elever som inte trivs, som inte har
några framtidsplaner och som ”strular” i skolan både
röker och dricker mer alkohol än elever som trivs.
Elever med framtidstro, som trivs i skolan och som
finner sig väl tillrätta har också generellt sett bättre
hälsa. Det har också visat sig att det är precis samma
faktorer som påverkar barnens och elevernas allmänna
hälsa som också påverkar hur god inlärning de har.8
Ett kunskapsområde som genomgått stora förändringar de senaste åren är ANDT-undervisningen.
Tidigare fokuserade undervisningen på förmaningar
och eleverna påvisades riskerna med ANDT genom
preparatkunskap eller att få lyssna till en före detta
missbrukares livshistoria.
Idag vet vi från forskning
Forskning visar idag
att det alkohol- och narkoatt information om
tikaförebyggande arbetet i
drogrelaterade skador
förskolan och skolan i förmåste förenas med
sta hand bör fokusera på
förmågan att motstå det
psykosociala insatser för en
sociala inflytandet.
lugn och trygg inlärningsmiljö, att stärka sociala och
emotionella kompetenser, att stärka samverkan med
– och stödja – föräldrar, att utveckla insatserna inom
elevhälsan samt att stärka insatserna inom fritidsverksamheterna i anslutning till förskolan eller skolan.6
Kontinuitet och ämnesintegration
framgångsrika arbetssätt
Förutom kunskaper kring ANDT, omfattar hälsoområdet också kost, fysisk aktivitet, sex och samlevnad,
spelvanor, stresshantering etcetera. Flera av dessa områden finns inskrivna i olika ämnens kursplaner. Det
mest framgångsrika arbetssättet att förmedla kunskap
kring hälsa, är att arbeta kontinuerligt och ämnesintegrerat. En hälsofrämjande och förebyggande verksamhet som är väl utformad kan förändra hela förskolans
och skolans klimat och förbättra dess möjligheter att
klara av sitt huvuduppdrag, nämligen att förmedla
kunskap.
Medvetandegör och stärk
Forskning visar idag att information om drogrelaterade skador måste förenas med förmågan att motstå
det sociala inflytandet genom att utveckla färdigheter
såsom beslutsfattande, att sätta upp mål, att stå för
sina åsikter, stresshantering och kommunikation och
genom att kritisera gruppregler och sociala normer.
Ett program med denna typ av upplägg syftar till att
medvetandegöra och stärka barn och ungdomar när
det gäller att motstå yttre påtryckningar.7 Att utgå
75
Från ord till handling
Från ord till handling
Registerflikens baksida
76
Från ord till handling
Från ord till handling
I processen Hälsofrämjande skolutveckling ses elevernas och personalens goda hälsa och välbefinnande
som en viktig förutsättning för att skapa en positiv
och gynnsam lärande miljö. Framgångsfaktorer för
ett långsiktigt hälsofrämjande arbete är att alla verksamheter genomsyras av det hälsofrämjande förhållningssättet och arbetet och att det finns systematik i
arbetet.
Implementeringsmodell
Nedan finns en modell som förskolor och skolor kan
använda sig av för att på ett systematiskt sätt ta sig
an detta område. Ytterligare framgångsfaktorer i ett
hälsofrämjande arbete är att hela personalen, barn,
elever och föräldrar är delaktiga i arbetet. Arbetet ska
ske med dem det berör och inte för dem det berör.
Det kan dock vara bra att en mindre styrgrupp håller
samman arbetet. Det handlar om att ställa sig frågor
som: vad gör vår förskola eller skola för att våra barn
och elever ska lyckas vad är det som gör att de trivs,
vad kan vi förstärka? Den nedan presenterade modellen kan med fördel användas som underlag till en
handlingsplan.
Förankring och stöd nödvändigt
För att nå önskade resultat är förankring och ledningens stöd av högsta vikt och därför ska de hälsofrämjande aspekterna beaktas i organisationens alla viktiga
beslut.
Skapa förståelse
1.
Identifiering av problemoch utvecklingsområden
2.
Förnya, förändra
och förstärka
9.
3.
Barn- och elevmedverkan
Föräldrarmedverkan
Följ upp och fira
Skapa vision och mål
8.
4.
7.
Påbörja arbetet
Kartläggning av
befintligt arbete
5.
6.
Prioritering av insatser
Planera genomförandet
77
Från ord till handling
1. Skapa förståelse
Det är grundläggande och mycket betydelsefullt, att
all personal i förskolan och skolan får en teoretisk
bakgrund kring ämnet och därmed en gemensam referensram. Detta för att skapa förståelse för såväl betydelse som effekter, vilket även bör förankras i ledningen över rektor.1 I bakgrunden i detta material
ges en introduktion och därför bör detta avsnitt vara
väl förankrat i verksamheterna. Nedan finns ett antal
frågor för fördjupad diskussion kring bakgrunden.
hälsa samt självklart de undersökningar som många
verksamheter själva genomför. En annan ingång är att
istället utgå från meritvärden, betyg och omdömen
vid identifieringen av problem- och utvecklingsområden. Det är också möjligt att utgå från styrdokumenten för att hitta utvecklingsområden. I denna
fas bör ett eller flera utvecklingsområden prioriteras
(se punkt 5).
Diskussionsfrågor
• Vilka undersökningar deltar ni i eller har ni själva
genomfört?
• Vilka resultat kan ni dra av dessa?
• Vilka är era främsta problem- och utvecklingsområden?
• Vilket eller vilka problem- eller utvecklingsområden
ska prioriteras? Välj ut ett eller ett par.
Diskussionsfrågor
• Ge exempel på något som skulle kunna betecknas
som en stödjande miljö i förskolan eller skolan.
• Vad skulle det innebära om vi arbetade för att skapa
fler stödjande miljöer på vår förskola eller skola?
• Vad innebär det att arbeta med det friska i fokus?
Enas runt några exempel.
3. Skapa vision och mål
När det finns en förståelse för ämnet och problem- eller utvecklingsområden har definierats tar man fram
en gemensam vision och ett gemensamt mål. En vision är ett framtida tillstånd som man vill uppnå men
behöver inte, till skillnad från målen, uppfylla kraven
på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet.
Målsättningarna bygger därefter ofta på den vision
som förskolan eller skolan arbetar efter. Mål sätts oftast på några olika tidshorisonter, som ett år och fem
år och fungerar då styrande. Att låta detta visions- och
målarbete ta tid i form av diskussion och reflektion
har visat sig vara av betydelse för att arbetet ska genomsyra alla verksamheter. Generellt sett ska målen
kännetecknas av ett antal viktiga karakteristika vilka
kan beskrivas enligt modellen SMART:
2. Identifiering av problem- och
utvecklingsområden
För att få en bild av nuläget är det viktigt att se över
vad det finns för problem- och utvecklingsområden
på förskolan eller skolan. Detta blir också en bakgrund till de mål som ska formuleras. För att ta reda
på dessa områden kanske det enklaste sättet är att använda sig av redan befintliga studier eller data, alternativt att resonera utifrån de framgångsfaktorer som
vi skriver om under rubriken Den goda lärmiljön –
spår ett. Befintliga studier som gjorts kan exempelvis
vara Liv & hälsa ung, BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet), LUPP (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken), NBI (Nöjt barn-index),
den nationella studien kring barns och ungas psykiska
79
Från ord till handling
• Specifikt: målet ska vara konkret och tydligt. Fokusera på resultat, inte aktiviteter.
• Mätbart: det ska uttryckas på ett sätt som medger
mätning av målet. Hur mycket? Hur många? Det
är även viktigt att se till kvalitativa aspekter såsom
upplevelse.
• Accepterat: människor inom organisationen ska acceptera målet som sitt eget.
• Realistiskt: målet ska kunna nås och vara verksamhetsanpassat.
• Tidsbundet: man ska tala om när målet ska nås. Sätt
upp milstolpar för bättre överblick av framskridandet.
• Känslan av sammanhang (KASAM)
• Samsyn
• Positiv inlärningsmiljö
• Goda relationer
• Jämställdhet och likvärdighet
• Inflytande och ansvar. Både personal och elever
• Samverkan med närsamhället
• Delaktiga föräldrar
Det andra spåret rör kunskapsområdet hälsa
• Självkänsla och ansvarstagande
• ”Det goda samtalet” och möjlighet till dialog
• Existentiella frågor
• Fysisk aktivitet
• Avkoppling – stresshantering
• Goda och sunda matvanor
• Motverka mobbning
• ANTD
• Sunda spelvanor
Diskussionsfrågor
• Vilken är er vision på förskolan eller skolan?
• Finns någon kommungemensam vision?
• Vad har ni för mål med HFSU-arbetet utifrån såväl
hälsa som lärande?
• Kort- och långsiktiga mål?
• Vad har ni för specifika mål för problem- eller utvecklingsområdet?
Diskussionsfrågor
• Vad gör vi idag, generellt eller inom det specifika problem- eller utvecklingsområdet, för såväl hela förskolan eller skolan som av enskilda pedagoger. Brainstorma gärna.
• Identifiera styrkor och svagheter med dessa insatser.
4. Kartläggning av befintligt arbete
a. Intern kartläggning
Problemen är identifierade, visionen och målen är satta och självklart sker det redan en mängd bra insatser
på alla förskolor eller skolor. Nu är det dags att identifiera dessa. Utgå gärna från de två spåren nedan och
hitta de insatser som sker generellt på förskolan eller
skolan samt i varje lek- eller klassrum.
b. Extern kartläggning
Förutom det goda arbete som redan sker på förskolan
eller skolan är det viktigt att göra en omvärldsanalys
för att hitta fler goda exempel på insatser, också för
att bli inspirerad och sporrad inför en utveckling. Det
kan handla om insatser som andra förskolor eller skolor gör eller metoder, program som är framtagna för
förskolan eller skolan.
Den ena spåret handlar om hela förskolan eller skolan
• Hälsofrämjande tanke- och förhållningssätt
• Helhetssyn på begreppet hälsa
• Salutogent synsätt
81
Från ord till handling
Diskussionsfrågor
Vad måste göras?
När ovanstående frågor är besvarade och kollegiet
slutligen kommit fram till de insatser som är möjliga
att påbörja på förskolan eller skolan är det dags att
prioritera insatserna. Det är inte möjligt att påbörja
många olika aktiviteter på en gång utan val måste göras. Varje enskild förskola och skola måste utgå från
de förutsättningarna och behov som finns hos dem.
Därför kommer till exempel två förskolor eller skolor
som arbetar hälsofrämjande inte att arbeta på samma
sätt och heller inte nå samma resultat.
• Studera vad som sker i omvärlden. Vad gör man på
andra skolor? Vad finns det för andra satsningar som
pågår? Finns det förslag från elever och föräldrar? Vad
säger forskningen? Ta fram många exempel på olika
insatser.
5. Prioritering av insatser
När vision och mål nu är satta och en omvärldsanalys
är genomförd är det dags att börja prioritera. Vilka
insatser ska egentligen påbörjas för att nå målsättningarna? Vad är möjligt att genomföra? I den här fasen är
viktigt att vara realistisk och inte ta sig vatten över huvudet. ”Bit där det är mjukast”, det vill säga: börja där
förutsättningarna är bäst, för att få med alla på tåget.
6. Planera genomförandet
När omvärldsanalysen och prioriteringen av insats är
genomförd ska införandet planeras. I samband med
detta behöver det också tas fram delmål för det förskolan eller skolan valt att arbeta med samt också skapa
en handlingsplan för införandet. I handlingsplanen
för införandet bör följande frågor besvaras:
Diskussionsfrågor
• Möter insatsen behoven? Är insatsen effektiv? Det
• Om utbildning krävs; ska alla eller några utbildas,
i så fall vilka? När ska dessa utbildas?
• Definiera de resurser som krävs (tid, litteratur och
så vidare).
• Ska de som utbildats vidareutbilda sina kollegor?
När ska detta i så fall ske?
• När ska arbete påbörjas med barnen och eleverna?
• Schemaläggning?
• När och hur ska arbetet utvärderas?
• Hur involveras all personal?
vill säga att insatsen ger effekt på det som den ska
ge effekt på?
• Har de olika delarna i insatsen identifierats? Hur
fungerar insatsen? Finns det material? Vilka delar
är det som ingår i ett specifikt program?
• Vad krävs för att implementera detta på förskolan
eller skolan? Utbildning av personal, materialinköp,
organisationsanpassning med mera.
• Är denna insats bättre än övriga som råder? Är den
kostnadseffektiv? Passar den på just er förskola eller
skola med de värderingar som ni har där? Är den
7. Påbörja arbetet
Nu är det dags att påbörja arbetet. Troligtvis behövs
här en rejäl återkoppling till kollegorna där hela processen presenteras. Starta sedan där ni befinner er,
utgå från er handlingsplan. Kanske ska det befintliga
enkel att använda? Är den möjlig att anpassa? Går
den att testa i liten skala? Kommer ni att se resultat
snabbt? Hur ser man resultaten? Finns det resurser
för detta på er förskola eller skola?
83
84
Från ord till handling
arbetet förstärkas på det sätt som definierats, personalen fortbildas eller material köpas in.
8. Följ upp och fira
Arbetet bör utvärderas kontinuerligt och stämmas av
utifrån målen. Det är en fördel att både utvärdera
mål och process. Att löpande under förändringsarbetet fira, när delmål och mål har genomförts och
uppnåtts, är ett bra sätt för att belysa och återkoppla
till hela personalgruppen, barn, elever och föräldrar
om utvecklingsarbetet.
9. Förnya, förändra och förstärka
En regelbunden översyn med utrymme för anpassningar och förbättringar är av betydelse för att arbetet
ska leva vidare. En professionell utveckling är också
en förutsättning för vidmakthållande precis som att
en struktur för arbetet skapas och att förankring i arbetet sker så högt upp i skolledningen som möjligt.
85
Referenser
Referenser
Registerflikens baksida
86
Referenser
Referenser
Barn av vår tid
1
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport
2
2009. Socialstyrelsen, Stockholm
Hansson Anders (2010). Salutogent
ledarskap: för hälsosam framgång.
Lindén-Boström Margareta, Eriksson
3
Charlie, Hageberg Lars, Persson Carina och
Fortbildning, Solna.
Ydreborg Berit (2006). Den goda men
SOU (2006). Ungdomar, stress och psykisk
2
3
5
6
ojämlika hälsan – Liv & hälsa i Örebro län
evidence on school health promotion in
2004. Samhällsmedicinska enheten, Örebro
improving health or preventing disease and,
Stockholm.
läns landsting
specifically what is the effectiveness of the
Ungdomsstyrelsen (2007). Fokus 07- en
Nationalencyklopedin (2010). Jämställdhet.
analys av ungas hälsa och utsatthet.
http://www.ne.se/lang/jamstalldhet [15th
Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:14.
sept 2010]
Regional Office for Europes Health Evidence
Network (HEN), Köpenhamn.
Spasojevic, J. (2003). Effects of Education
5
3
Skolverket (2006). Vad händer med
SOU (2006). Ungdomar, stress och psykisk
on Adult Health in Sweden: Results from a
likvärdigheten i svensk skola? – En
ohälsa, analyser och förslag till åtgärder.
Natural Experiment. Ph.D Dissertation. New
kvantitativ analys av variation och
SOU 206:77. Svensk författningssamling,
York: City University of New York Graduate
Stockholm.
Center.
Sveriges kommuner och landsting (2008).
Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T. M.,
Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006).
Sveriges kommuner och landsting,
What are the effects of education on
Stockholm.
health? . In OECD (Eds.), Measuring the
effect of education of health and civic
deras betydelse för elevernas studieresultat.
5
författningssamling, Stockholm.
Skolverket (1994). Läroplanen för det
6
engagement: Proceednings of the
obligatoriska skolväsendet, förskole-
Sveriges kommuner och landsting,
Copenhagen Symposium): OECD.
klassen och fritidshemmet lpo 94.
Schuller, T., & Desjardins, R. (2007).
Chapter 5. Health outcomes of learning. In
7
Understanding the social outcomes of Learning (pp. 95-117). Paris: OECD Publishing.
lpfö 98. Skolverket, Stockholm.
Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga
Regeringen (2001). Hälsa lärande och trygghet. Regeringens proposition 2001/02:14.
skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm.
SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100.
9
Utbildningsdepartementet Stockholm.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport
9
Regeringen (2001). Hälsa lärande och
Svensk författningssamling, Stockholm.
Regeringens proposition 2009/10:165. Den
10
trygghet. Regeringens proposition
Lindén-Boström Margareta, Persson Carina
(2005). Tonåringars psykiska hälsa – Liv &
2001/02:14. Utbildningsdepartementet,
hälsa ung i Örebro län 2005. Samhällsmedi-
Stockholm.
nya skollagen – för kunskap, valfrihet och
trygghet. Regeringskansliet.
11 (2005). Tonåringars psykiska hälsa – Liv &
hälsa ung i Örebro län 2005. Samhällsmedi-
Arenor för en bra uppväxt
för barn och unga
1
verk-barn-och-unga/Arenor/ [18th mars
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport
Skolverket, Stockholm.
12 Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga
skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm.
Ogden, T. (2003). Social kompetens och
2
14
problembeteende i skolan – kompetensut-
lexikon. Natur & kultur, Stockholm.
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan
lpfö 98. Skolverket, Stockholm.
13 2010]
2009. Socialstyrelsen, Stockholm
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt
Statens folkhälsoinstitut (2010). Arenor.
klassen och fritidshemmet lpo 94.
http://www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslags-
cinska enheten, Örebro läns landsting
13
Skolverket (1994). Läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet, förskole-
cinska enheten, Örebro läns landsting
Lindén-Boström Margareta, Persson Carina
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan
8
8
Folkhälsoinstitut 2005:5. Stockholm.
2009. Socialstyrelsen, Stockholm.
Skolverket, Stockholm.
7
Statens folkhälsoinstitut (2005).
12
SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100. Svensk
Öppna jämförelser gymnasieskola 2009.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport.
11
Skolverket (2005). Vad gör det för skillnad
vad skolan gör? – om skolor olikheter och
6
Sveriges kommuner och landsting (2009).
10
likvärdighet över tid. Rapport nr 275.
4
Öppna jämförelser grundskola 2008.
Folkhälsopolitisk rapport 2005. Statens
9
health promoting schools approach. WHO
4
Edita Västra Aros, Västerås.
8
Stewart-Brown Sarah (2006). What is the
SOU 2006:77. Svensk författningssamling,
Stockholm
7
heter. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm.
2
ohälsa, analyser och förslag till åtgärder.
Ungdomsstyrelsen, Stockholm.
4
Hälsofrämjande arbete – en del av
förskolans och skolans uppdrag
1
Ogden Terje (2005). Skolans mål och möjlig-
Skolverket (2010). Förslag till läroplanen för
grundskolan, Dnr 2008:741
vecklande och problemlösande arbete.
Lärande och hälsa
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten
1
Liber, Stockholm.
3
Shonkoff, J. P., Philips D A (2000). From
Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling – HFSU
i svensk grundskola – Kunskapsöversikt om
neurons to neighborhoods – The science
betydelsen av olika faktorer. Skolverket,
of early Childhood Development. National
evidence on school health promotion in
Stockholm.
Academy Press, Washington D C.
improving health or preventing disease and,
87
1
Stewart-Brown, S. (2006). What is the
Referenser
unga. Skandia Försäkringsbolag, Stockholm.
specifically what is the effectiveness of the
ring (2010). Program för att förebygga
psykisk ohälsa hos barn – en systematisk
health promoting schools approach. WHO
2
Regional Office for Europes Health Evidence
Risk- och skyddsfaktorer
Network (HEN), Köpenhamn.
1
Tang Kwok-Cho m.fl. (2008). Schools for
Samhällsmedicin - en introduktion.
Evidens
health, education and development -a call
Studentlitteratur, Lund.
1
for action. Health Promotion International.
3
5
skriftserie rapport 10, Stockholm.
Mukoma Wanjiru & Flisher Alan (2004).
förebygga beteendeproblem hos barn.
Evaluations of health promoting schools:
Forsknings- och Utvecklingsenheten,
Oxman Andrew D. (2006). Improving the
a review of nine studies. Health Promotion
FoU-rapport
use of research evidence in guideline
Schünemann Holger J., Fretheim Atle och
2
development: 9. Grading evidence and
Statens folkhälsoinstitut (2010). http://www.
3
Nilsson, A., Sandström, B. & Skolverket
fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-
(2001). Min uppgift är att knyta ihop det.
och-unga/Risk-och-skyddsfaktorer-/ [18th
Skolverket, Stockholm.
mars 2010]
recommendations. Health Research Policy
and systems, 4, 21.
Socialstyrelsen (2010). http://www.socialsty-
3
Hawkins J. David, Catalano Richard F.,
relsen.se/evidensbaseradpraktik/faktaome-
måste va sånt som får en att fundera mera
Arthur Michael W. (2002). Promoting
vidensbaseradpraktik/vanligafragor/fraga2
– om hälsoarbete i skolan, från direktiv till
science-based prevention in communities.
perspektiv. Myndigheten för skolutveckling,
Addictive behaviors. Vol 27, nr 6, 951-976.
Nilsson Agneta & Norgren Olle (2003). Det
4
5
Arthur Michael W. (2002). Promoting
Lena (2007). Skolan kan förebygga. Statens
science-based prevention in communities.
Schools for health in europe (2010).
[18th mars 2010].
SBU (2010). http://www.sbu.se/sv/Evidens-
4
baserad-vard/Varfor-behovs-evidens-och-
Hawkins J. David, Catalano Richard F.,
Gìslason Björn, Löwenborg Lars & Bergman
utvardering/ [18th mars 2010].
SBU (2010). http://www.sbu.se/sv/Evidens-
5
Addictive behaviors. Vol 27, nr 6, 951-976.
Folkhälsoinstitut, Stockholm.
7
ningspolitiken. Utbildningsdepartementets
En grund för att växa, forskning om att
Stockholm.
6
Sundberg Daniel (2009). Evidens i utbild-
Sundell Knut och Forster Martin (2001).
2
Vol 24 no 1, 68-77.
International. Vol 19 no 3, 357-368.
4
litteraturöversikt. SBU, Stockholm.
Haglund Bo J., Svanstörm Leif (1995).
6
http://www.schoolsforhealth.eu/index.
construct of resilience: Implications for
cfm?act=esite.tonen&pagina=20 [18th mars
interventions and social policies. Develop-
2010]
ment and psychopathology. 12: 4, 857-885.
7
Vinsterna av ett
hälsofrämjande arbete
baserad-vard/Varfor-behovs-evidens-ochutvardering/ [18th mars 2010]
Luthar Suniya, Cicchetti Dante (2000). The
Statens folkhälsoinstitut (2010). http://www.
6
fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barnoch-unga/Evidens/ [18th mars 2010]
7
fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barnmars 2010]
Månsson Anna (2003). Hälsoekonomi för
Statens folkhälsoinstitut (2010). http://www.
fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-
och-unga/Risk-och-skyddsfaktorer-/ [18th
1
Statens folkhälsoinstitut (2010). http://www.
och-unga/Evidens/ [18th mars 2010]
8
Schünemann Holger J., Fretheim Atle och
Lindén-Boström Margareta, Eriksson
Oxman Andrew D. (2006). Improving the
Charlie, Hageberg Lars, Persson Carina och
use of research evidence in guideline
Ydreborg Berit (2006). Den goda men
development: 9. Grading evidence and
kommunala satsningar på barn och ung-
ojämlika hälsan – Liv & hälsa i Örebro län
recommendations. Health Research Policy
dom. Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm.
2004. Samhällsmedicinska enheten, Örebro
and systems, 4, 21.
folkhälsoarbete. Statens Folkhälsoinstitut,
8
Stockholm.
Bremberg Sven (2007). Hälsoekonomi för
2
läns landsting
Bremberg Sven (2007). Hälsoekonomi för
3
kommunala satsningar på barn och ung-
9
dom. Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm.
Antonovsky Aaron (1991). Hälsans
Den goda lärmiljön – Spår 1
mysterium. Natur och Kultur, Stockholm.
1
Hattie John (2009). Visible learning, a
synthesis of over 800 meta-analyses relation
Skolverket, Socialstyrelsen och Statens
4
folkhälsoinstitut (2004). Tänk långsiktigt!
En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa.
Olika nivåer på det främjande
arbetet
Sundell Knut och Forster Martin (2001).
1
Skolverket, Socialstyrelsen, Statens Folk-
En grund för att växa, forskning om att
hälsoinstitut, Stockholm.
förebygga beteendeproblem hos barn.
Struktur och organisation
1
FoU-rapport 2005:1, Stockholms stadsled-
Det är bättre att stämma i bäcken än i ån –
ningskontor.
Att värdera de ekonomiska effekterna av ti-
Skolverket (2010). Skolverkets uppgifter.
www.skolverket.se/sb/d/187 [19th February
Forsknings- och Utvecklingsenheten,
Nilsson Ingmar & Wadeskog Anders (2008).
5
diga och samordnade insatser kring barn och
to achievement. Routledge, New York.
2010].
Menckel Ewa & Lars Österblom (2000).
2
Ledningssystem för hälsosamma arbets-
Statens beredning för medicinsk utvärde-
2
89
platser. I Framtidens arbetsmiljö- och
3
tillsynsarbete. (Johansson Bo, Frick Kaj &
ohälsa och självmordshandlingar vid gym-
– om hälsoarbete i skolan, från direktiv till
Johansson Jan, red). Studentlitteratur, Lund
nasieskolor inom SLL. Karolinska institutets
perspektiv. Myndigheten för skolutveckling,
Bremberg Sven & Sällström Eva (2006). Is
folkhälsoakademi 2009:17, Stockholm.
there a ”school effect” on pupils outcomes?
A review of multilevels studies. Journal of
Samsyn
epidemiology and community health. 60 (2),
1
Skolverket (2006). Skolverkets allmänna
(1998). Låter sig skyddsänglar organiseras?
främja likabehandling och för att motverka
Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:41,
diskriminering och annan kränkande
Stockholm.
3
Teacher competences and pupil achieve-
trakasserier och kränkande behandling.
obligatoriska skolväsendet, förskoleklas-
ment in pre-school and school. Danish
Skolverket, Stockholm
sen och fritidshemmet lpo 94. Skolverket,
Skolverket (1994). Läroplanen för det
Stockholm.
4
5
6
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan
Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga
7
Ogden Terje (2008). Skolans mål och möjligHattie John (2009). Visible learning, a
resultat – erfarenheter från framgångsrika
synthesis of over 800 meta-analyses relation
skolkommuner. Sveriges kommuner och
to achievement. Routledge, New York.
9
Olikas lika värde – om arbetet mot mobb-
arbetslivet. Studentlitteratur, Lund
ning och kränkande behandling. Liber,
Skolverket (1994). Läroplanen för det obli-
Stockholm.
10
synthesis of over 800 meta-analyses relation
Menckel Eva & Österblom Lars (2000).
to achievement. Routledge, New York.
11 Webster-Stratton Carolyn (2004). Utveckla
Kimber Birgitta (2008). Lyckas som lärare.
Gleerups förlag, Malmö.
10
Kimber Birgitta (2008). Lyckas som lärare.
Gleerups förlag, Malmö.
11
Kimber Birgitta (2008). Lyckas som lärare.
Gleerups förlag, Malmö.
12
Hattie John (2009). Visible learning, a
synthesis of over 800 meta-analyses relation
13
Coleman J. S. (1995). Families and schools.
Z Socialisationsforsch Erziehungssoziol. 4,
362.375.
14
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten
barns emotionella och sociala kompetens.
i svensk grundskola – Kunskapsöversikt om
Arbetslivsinstitutet, Stockholm
Förlagshuset Gothia, Stockholm.
betydelsen av olika faktorer. Skolverket,
Leger Lawrence St. (1998). Australian
12 Olikas lika värde – om arbetet mot mobb-
ting school concept and the implications for
ning och kränkande behandling. Liber,
the development of school health. Health
Stockholm.
Björk Helena & Alin-Åkerman Britta (2009).
ohälsa och självmordshandlingar vid gym-
Hattie John (2009). Visible learning, a synthesis of over 800 meta-analyses relation to
achievement. Routledge, New York.
Det goda ledarskapet i mötet
med barnet och eleven
Statens folkhälsoinstitut (2010). Framgångsrika skolor. www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Framgangsrikaskolor/ [18th mars 2010]
Hattie John (2009). Visible learning, a syn-
1
thesis of over 800 meta-analyses relation to
folkhälsoakademi 2009:17, Stockholm.
Skolprojektet – förebyggande av psykisk
15
16
nasieskolor inom SLL. Karolinska institutets
Björk Helena & Alin-Åkerman Britta (2009).
Stockholm.
Myndigheten för skolutveckling (2003).
teachers´ understandings of health promo-
Skolprojektet – förebyggande av psykisk
14
Gleerups förlag, Malmö.
9
om ledarskap, resurser och egen kraft.
Promotion International. 13(3), 223-235
13
Kimber Birgitta (2008). Lyckas som lärare.
to achievement. Routledge, New York.
Hattie John (2009). Visible learning, a
fritidshemmet lpo 94. Skolverket, Stockholm.
Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen:
to achievement. Routledge, New York.
8
Myndigheten för skolutveckling (2003).
Hanson Anders (2004). Hälsopromotion i
Hattie John (2009). Visible learning, a
synthesis of over 800 meta-analyses relation
heter. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm.
8
Nordenbo S. E., Sögaard Larsen M., Tiftikçi
Clearinghouse for Educational Research
7
skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm.
Sveriges kommuner och landsting (2009).
gatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
6
lpfö 98. Skolverket, Stockholm.
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan
landsting, Stockholm.
12
Förlagshuset Gothia, Stockholm
N., Wendt N. E. och Östergaard S. (2008).
Analys Öppna jämförelser – konsten att nå
11
barns emotionella och sociala kompetens.
Nationalencyklopedin (2010). Värdegrund.
Skolverket (1994). Läroplanen för det
lpfö 98. Skolverket, Stockholm.
10
Webster-Stratton Carolyn (2004). Utveckla
2010].
Stockholm.
9
förskollärare. Stockholm Universitet.
5
råd och kommentarer – För att främja lika-
sen och fritidshemmet lpo 94. Skolverket,
8
en berättelse om barn, föräldrar och
www.ne.se/värdegrund [24th February
obligatoriska skolväsendet, förskoleklas-
7
Gars Christina (2006). Utvecklingssamtal –
Skolverket (2009). Skolverkets allmänna
behandling och förebygga diskriminering,
6
Stockholm
4
Hagström Ulf, Redemo Eva & Bergman Lena
råd och kommentarer – För arbetet med att
behandling. Skolverket, Stockholm.
5
heter. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm.
2
Jensen Elisabeth & Jensen Helle (2007).
Professionellt föräldrasamarbete. Liber,
Ogden Terje (2008). Skolans mål och möjlig-
149-155.
4
Stockholm.
3
achievement. Routledge, New York.
Nilsson Agneta & Norgren Olle (2003). Det
2
måste va sånt som får en att fundera mera
90
Delaktighet och demokrati
Skolverket (2007). Attityder till skolan 2006
1
- Elevernas och lärarnas attityder till skolan.
Referenser
2
Skolverket, Stockholm.
tion and observational studies. Journal of
trakasserier och kränkande behandling.
Utrikesdepartemenet (2006). Mänskliga
Adolescent health. Vol 42, 3, 209-220.
Skolinspektionen, Stockholm.
rättigheter – Konventionen om barnets
3
4
rättigheter. Utrikesdepartementet,
synthesis of over 800 meta-analyses relation
Samverkan
Stockholm.
to achievement. Routledge, New York.
1
Skolverket (1994). Läroplanen för det
5
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet lpo 94. Skolverket,
6
Stockholm.
4
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan
6
7
8
9
Stenberg Rebecca (1999). Organisationssamverkan i en imaginär organisation av
DO, BEO och Skolinspektionen (2009).
offentliga aktörer. Doktorsavhandling.
skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm.
Förebygga diskriminering och kränkande
Psykologiska institutionen, Stockholms
SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100.
behandling, en handledning för att utforma
Svensk författningssamling, Stockholm.
en likabehandlingsplan/plan mot kränkande
Antonovsky Aaron (1991). Hälsans mysteri-
behandling i förskolan. DO, BEO &
um. Natur & Kultur, Stockholm.
Skolinspektionen, Stockholm.
7
Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga
Myndigheten för skolutveckling (2005).
8
universitet.
3
Ewles Linda och Simnett Ina (2005).
Hälsoarbete. Studentlitteratur, Lund.
4
Nilsson Ingmar & Wadeskog Anders (2008).
DO, BEO och Skolinspektionen (2009).
Det är bättre att stämma i bäcken än i ån –
Slutredovisning av regeringsuppdrag om
Förebygga diskriminering och kränkande
Att värdera de ekonomiska effekterna av
elev- och föräldrainflytande. Myndigheten
behandling, en handledning för att utforma
tidiga och samordnade insatser kring barn
för skolutveckling, Stockholm.
en likabehandlingsplan/plan mot kränkande
och unga. Skandia Försäkringsbolag,
Bliding Marie (2002). Vad betyder mobb-
behandling i skolan. DO, BEO & Skolinspek-
ning? Om mobbningsbegreppet och den
tionen, Stockholm.
9
Stockholm.
5
Nilsson Ingmar & Wadeskog Anders (2008).
Skolverket (2009). Allmänna råd och
Det är bättre att stämma i bäcken än i ån
(Andersson Bo & Hägglund Solveig, red.).
kommentarer för att främja likabehandling
– Att värdera de ekonomiska effekterna av
Centrum för värdegrundsstudier, Göteborgs
och förebygga diskriminering, trakasserier
tidiga och samordnade insatser kring barn
universitet.
och kränkande behandling. Skolverket,
och unga. Skandia Försäkringsbolag,
Eriksson Lars (2004). Föräldrar och skola.
Stockholm.
10
11
Stockholm.
Myndigheten för skolutveckling (2003).
Universitet.
Olikas lika värde – om arbetet mot mobb-
Nilsson Agneta (2008). Lyssna på föräldrar-
ning och kränkande behandling. Myndig-
na. I Vi lämnar till skolan det käraste vi har.
heten för skolutveckling, Stockholm.
12
6
Hattie John (2009). Visible learning, a
synthesis of over 800 meta-analyses relation
to achievement. Routledge, New York.
7
Danermark Bert (2004). Samverkan – himmel
eller helvete. Gleerups, Malmö.
DO, BEO och Skolinspektionen (2009).
som utmanar (Nilsson Agneta, red.).
Förebygga diskriminering och kränkande
Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.
behandling, en handledning för att utforma
trygghet. Regeringens proposition
en likabehandlingsplan/plan mot kränkande
2001/02:14. Utbildningsdepartementet
Relationer
Skolinspektionen, Stockholm.
Hagström Ulf, Redemo Eva och Bergman
Lena (1998). Låter sig skyddsänglar
8
behandling I förskolan. DO, BEO &
1
13
Regeringen (2001). Hälsa lärande och
Stockholm.
9
DO, BEO och Skolinspektionen (2009).
Hillman Olle (2007). Skolhälsovård:
Introduktion och praktisk vägledning.
organiseras? Folkhälsoinstitutet & Gothia
Förebygga diskriminering och kränkande
förlag, Stockholm.
behandling, en handledning för att utforma
Nordenbo, S.E., Sögaard Larsen, M., Tiftikçi,
en likabehandlingsplan/plan mot kränkande
obligatoriska skolväsendet, förskoleklas-
N., Wendt, N.E. och Östergaard S. (2008).
behandling I skolan. DO, BEO & Skolinspek-
sen och fritidshemmet lpo 94. Skolverket,
Teacher competences and pupil achieve-
tionen, Stockholm.
ment in pre-school and school. Danish
3
projektet.
2
logik i samverkan – konsten att organisera
Om samarbete med föräldrar – en relation
2
säkring av samverkan. Sundsvall: NTG-
SFS (2008). Diskrimineringslag. SFS 2008:567.
författningssamling, Stockholm.
Örebro Studies in Education, 10. Örebro
11
Nya vägar till arbetsmarknaden – kvalitets-
Svensk författningssamling, Stockholm.
SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100. Svensk
praktiska vardagen. I Barnets rättigheter
10
Danermark B. och Germundsson P. (2007).
SFS (2008). Diskrimineringslag. SFS 2008:567.
Svensk författningssamling, Stockholm.
lpfö 98. Skolverket, Stockholm.
5
Hattie John (2009). Visible learning, a
14
rad, kränkt? Barns, elevers och studerandes
Fletcher, A., Bonell, C., & Hargreaves, J.
uppfattningar om diskriminering och
(2008). School effects on young people’s
trakasserier. Skolverket Stockholm.
15
Skolverket (1994). Läroplanen för det
Stockholm.
Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasse-
Clearinghouse for Educational Research.
drug use: a systematic review of interven-
Gothia förlag, Stockholm.
10
Skolinspektionen (2010). Skolors arbete vid
91
11
SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100.
Svensk författningssamling, Stockholm.
12
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan
lpfö 98. Skolverket, Stockholm.
13
Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga
skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm.
14
Hattie John (2009). Visible learning, a
elever: Tips från EU-Dap projektet till
Mardones Larsson Sandra & Nilsson Agneta
elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete
framgångsrik implementering av program
(2008). Följa upp och förbättra – ett
genom elevskyddsombud. SKOLFS 2004:13.
kvalitetsarbete. I Vi lämnar till skolan
Skolverket, Stockholm.
förebygger 2. http://www.fhi.se/skolanforebygger [18th mars 2010]
Agneta, red). Myndigheten för skolutveck-
författningssamling, Stockholm.
7
AFS (1998). Belastningsergonomi.
Skapa förståelse
Eriksson Lars (2004). Föräldrar och skola.
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
1
Örebro studies in education, 10. Örebro
belastningsergonomi samt styrelsens
Emotional Learning (2006). Casel Practice
Universitet
allmänna råd om tillämpningen av föreskrif-
Rubric for schoolwide SEL implementation.
Jensen Elisabeth & Jensen Helle (2007).
terna, AFS 1998:1. Arbetarskyddsstyrelsens
CASEL, Chicago.
Professionellt föräldrasamarbete. Liber
författningssamling, Stockholm.
8
9
Kindenberg Ulla (2005). Skolans arbetsmiljöhandbok. Liber, Stockholm.
Berg G (2005). Skolutveckling och
10 Kindenberg Ulla (2005). Skolans arbetsmiljöhandbok. Liber, Stockholm.
Nilsson Agneta & Norgren Olle (2003). Det
måste va sånt som får en att fundera mera
11 SOU (1999). Hälsa på lika villkor- andra
– om hälsoarbete i skolan, från direktiv till
steget mot nationella folkhälsomål. SOU
perspektiv. Myndigheten för skolutveckling,
1999:137. Socialdepartementet, delbetän-
Stockholm.
kande från Nationella folkhälsokommittén.
Riksidrottsförbundet (2010). Idrottslyftet.
Statens offentliga utredningar, Stockholm.
www.rf.se/Vi-arbetar-med/Idrottslyftet/
21
22
www.rf.se [18th mars 2010]
Ett nytt synsätt
Kulturrådet (2010). Skapande skola. www.
1
Jensen Bruun Bjarne (1996). Hälsounder-
kulturradet.se/sv/Skapande-skola/ [18th
visningen är alltför naturvetenskaplig.
mars 2010]
I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare
Leffler Eva (2009). Företagsamhet i företag-
eller hälsorisk? En antologi om hälsoarbete
samma Halland – erfarenheter och lärdomar
i skolan. (Nilsson Agneta, red). Skolverket,
Stockholm.
från en grundskolas gemensamma satsning
på företagsamt lärande. Umeå universitet.
Hattie John (2009). Visible learning, a
2
synthesis of over 800 meta-analyses relation
Fysisk miljö
AFS (2000). Arbetsplatsens utformning.
1
2
to achievement. Routledge, New York.
3
naturvaktarna/source.php/1101493/S%20
författningssamling, Stockholm.
hr%20gjorde%20vi%20korr2.pdf [18th
mars 2010]
AFS (2000). Arbete vid bildskärm.
4
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
arbete vid bildskärm samt allmänna råd
(2009). Rektorns betydelse för att främja
om tillämpningen av föreskrifterna.
fysisk aktivitet och goda matvanor i
AFS 1998:5. Arbetarskyddsstyrelsens
skolan. Karolinska Institutets folkhälso-
författningssamling, Stockholm.
SFS (1994). Grundskoleförordning. SFS
akademi 2009:18, Stockholm.
5
1994:1194. Svensk författningssamling,
Stockholm.
4
Fridaskolan (2010). http://www.wwf.se/
AFS 2000:42. Arbetarskyddsstyrelsens
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
3
Statens folkhälsoinstitut (2010). Skolan
AFS 2000:42. Arbetarskyddsstyrelsens
ekonomisk tillväxt.
20
baserade på socialt inflytande i skolan.
8
föräldrar – en relation som utmanar (Nilsson
Stockholm
19
6
AFS (2000). Arbetsplatsens utformning.
ling, Stockholm.
18
EU-DAP (2008). Förebyggande av AlkoholNarkotika- och Tobaksbruk (ANT) bland
det käraste vi har. Om samarbete med
17
7
SKOLFS (2004). Skolverkets föreskrifter om
to achievement. Routledge, New York.
16
SFS (1977). Arbetsmiljölag. SFS 1977:1160.
Svensk författningssamling, Stockholm.
synthesis of over 800 meta-analyses relation
15
ger [18th mars 2010]
Svensk författningssamling, Stockholm.
5
SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100.
Skolverket (1999). Man vet inte var trappstegen är i livet. Skolverket, Stockholm.
6
Statens folkhälsoinstitut (2010). Skolan förebygger 2. http://www.fhi.se/skolanforebyg-
92
Collaborative for Academic, Social, and
Samhällsmedicinska enheten
Telefon: 019-602 70 00 (vxl)
www.orebroll.se/hfsu
[email protected]