En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och utveckling i förskola och skola. Ur ett folkhälsoperspektiv. En publikation från örebro läns landsting Boken är producerad av Samhällsmedicinska enheten, Örebro Läns Landsting, i samverkan med länets kommuner. Samhällsmedicinska enheten inom Örebro läns landsting fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för en bättre folkhälsa med mål att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Örebro län. Produktion: Liljedal Communication AB (Projektledare: Maria Nordström, grafisk formgivning: Bo Lagsten, textbearbetning: Maria Watkins, korrekturläsning/bildresearch: Helena Öunapuu, illustrationer: Mattias Karlsson). Textproduktion: Anna Philipsson och Peter Björklund, Örebro Läns Landsting, Samhällsmedicin samt Marie Cesares Olsson, kommunerna i norra Örebro län. Copyright: Detta verk är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte reproduceras eller spridas i någon form utan skriftligt medgivande. Förbudet gäller hela verket såväl som delar av verket och inkluderar elektroniska medier. Tryck: Strands Grafiska, Örebro. Första upplagan oktober 2010. ISBN 978-91-633-7457-9 Kunskapsområdet hälsa – Spår 2 Från ord till handling Referenser Inledning Bakgrund Den goda lärmiljön spår 1 Kunskapsområdet hälsa spår 2 Den goda lärmiljön – Spår 1 Från ord till handling Bakgrund Referenser Inledning Inledning Inledning Materialet du nu håller i din hand är en sammanställning av forskning och annan litteratur. Det syftar till att utifrån befintlig och kommande lagstiftning avseende förskola och skola tillsammans med andra styrdokument vara ett stöd i arbetet med att skapa struktur för en hållbar och hälsofrämjande förskole- och skolutveckling (HFSU). Samtidigt avser Grundämnet att utveckla och förstärka förskolans och skolans arbete med det som främjar barns och elevers lärande och hälsa.* Målgruppen som materialet riktar sig till är förskole- och skolledning samt andra verksamma inom för-, grund-, och gymnasieskolan. Målet med Grundämnet är att ge dig ett kunskapsstöd och inspiration till lärandets och hälsans gemensamma nämnare samt ge underlag för diskussioner och utveckling av förskolans och skolans ordinarie uppdrag utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Boken ger förutsättningar för ett samlat arbete med hälsa och lärande. Fyll på med inspiration Den eller de som är intresserade av att utveckla en jämlik förskola och skola för alla barn och elever behöver kunskap samt tid för reflektion och diskussion kring vad detta innebär. På många förskolor och skolor är dialogen ständigt närvarande men som på alla andra arbetsplatser behövs det då och då påfyllning och inspiration utifrån. Modell för hälsofrämjande arbete Materialet innehåller en bred kunskapsbakgrund kring barns och ungdomars hälsa samt förskolan och skolan som betydelsefull arena för hälsa. Här tydliggörs de mest framgångsrika faktorerna och förutsättningarna för ett gott lärande och en god hälsa. Avslutningsvis beskrivs en modell för hur ett hälsofrämjande arbete kan stärkas från ord till handling. Begreppen ”barn och unga” och ”barn och ungdom” används synonymt i texten. Förskola och skola viktiga arenor En förskola eller skola som ur ett folkhälsoperspektiv är den mest gynnsamma behöver i praktiken inte nämna något om hälsa. Det är istället så att en väl fungerade förskola och skola där barn och elever trivs och når sina mål är hälsofrämjande. Ur ett folkhälsoperspektiv är förskolan och skolan en viktig arena för att utveckla befolkningens hälsa och minska den ojämlika hälsan. Att arbeta hälsofrämjande i förskola och skola är en väg att gå för att ge förutsättningar för en förbättrad folkhälsa och minska klyftorna. Arbetet handlar om att skapa en förskola och skola där hela verksamheten, det vill säga både personal, barn och elever, trivs och känner sig trygga, stolta, utvecklas och mår bra. En sådan miljö främjar och bevarar såväl lärande som hälsa. * Med skola avses i denna bok såväl grund- som gymnasieskola. 1 Bakgrund Barn av vår tid ..................................... sid 3 Arenor för en bra uppväxt för barn och unga ............................. sid 13 Hälsofrämjande arbetet – en del av förskolans och skolans uppdrag . ..... sid 15 Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling – HFSU ....................... sid 19 Vinsterna av ett hälsofrämjande arbete ................................................ sid 23 Risk- och skyddsfaktorer ................... sid 27 Olika nivåer på det främjande arbetet ............................................... sid 31 Evidens ............................................... sid 33 Bakgrund Lärande och hälsa ............................... sid 7 Registerflikens baksida 2 Bakgrund Barn av vår tid Alla påverkas av det samhälle vi lever i och de förutsättningar som vi lever under: ”vi är barn av vår tid”. Skolan har historiskt sett alltid spelat en viktig roll i samhälls- och hälsoutvecklingen, där barn och unga har fått nödvändiga förutsättningar för att möta samhällets krav. Detsamma gäller förskolan under de senaste 30 åren. Dagens samhälle ställer på många sätt mer krav på människors egna initiativ och engagemang.1 kar vilket beror på försämrade kunskaper i matematik. Gällande gymnasieskolan har det under senaste åren inte skett någon större förändring av de genomsnittliga betygspoängen. I drygt hälften av landets För skolår 9 har 290 kommuner uppnådde flickor under år 2009 mer än 70 procent perioden 1997–2006 av eleverna på gymnasiet fått en ökad behörighet till universitet stresskänsla över och högskola på tre år. I skolarbetet från 15 kommuner var andelen 50 procent till som uppnådde behörighet nästan 70 procent. inom samma tid lägre än 60 procent. Andelen behöriga till högskolor och universitet är något högre på studieförberedande program än på yrkesförberedande.5 6 Ett samhälle i förändring Sverige har på några generationer gått från bondesamhälle via industrisamhälle till informationssamhälle. Det har skett en generell tempoökning mycket på grund av den teknologiska utvecklingen. I takt med bättre välfärd i Sverige har det också skett en individualiseringsprocess.2 Ungdomar uppger att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer: ”det är viktigt att lyckas med allt”. Detta i kombination med att barn och unga uppfostras i förväntan att de kan bli vad de vill gör att många unga känner sig misslyckade.3 Befolkningen i Sverige har idag stora möjligheter att själva forma sitt liv. Nya möjligheter har öppnats, vilket gör livet mindre förutsägbart. Individen ses inte längre som en del av en redan bestämd tradition utan har klivit ur de kollektiva normerna och börjat ifrågasätta traditioner, kultur och rutiner. Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket också kräver mer flexibla organisationer och medarbetare.4 Hälsans utveckling I ett internationellt perspektiv har barn och ungdomar i Sverige en god hälsa, trivs med livet och känner sig friska. Majoriteten av barn och unga i Sverige uppger att de mår bra och ser positivt på framtiden. Flickor visar dock överlag på en sämre psykisk hälsa än pojkar. För skolår 9 har flickor under perioden 1997–2006 fått en ökad stresskänsla över skolarbetet från 50 procent till nästan 70 procent, medan pojkarna under samma period har ökat från ungefär 35 procent till drygt 40 procent. Den rapporterade användningen av tobak och alkohol bland ungdomar i skolår 9 har minskat de senaste åren. Bland barn har fetma och övervikt ökat sedan 1980-talet, dock har ökningen stabiliserats under 2000-talet till att 15–20 procent är överviktiga och 3–5 procent är feta.7 Kunskapens utveckling Vad det gäller kunskapsutvecklingen når fler elever än tidigare, i grundskolan, målen i svenska och engelska men andelen behöriga elever till gymnasiet mins- Ungas hälsa i Örebro län I den regionala undersökningen Liv och hälsa ung 3 Bakgrund 2009 från Örebro län uppger 70 procent av flickorna i årskurs 9 sig att ha bra eller mycket bra hälsa. Motsvarande andel för pojkar är 84 procent. Dock anger unga idag ökat obehag av oro, ängslan och ångest till skillnad från mitten av 1980-talet.8 9 Nio procent av länets pojkar i årskurs 9 anger att de ofta eller alltid upplever oro eller ängslan, flickorna ligger på 21 procent. Studien visar även att skolan har en stor betydelse för elevernas psykiska hälsa. Elever som inte trivs alls i skolan har tre gånger så hög risk för psykisk ohälsa i jämförelse med dem som trivs bra. Även relationen med föräldrar samvarierar med elevernas psykiska hälsa. Angående rökning var det fram till 2007 en positiv trend för att 2009 gå tillbaka något, två tredjedelar av alla elever i skolår 9 har dock aldrig rökt. Andel elever som aldrig druckit alkohol har ökat från 23 procent 1999 för både pojkar och flickor till 35 procent för flickor och 40 procent för pojkar år 2009. I Örebro län är cirka 10 procent av flickorna i skolår 9 överviktiga. Motsvarande andel för pojkarna är 19 procent. När det gäller fetma är andelarna två respektive fem procent.10 Föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll Det finns skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Sambandet är att ju högre utbildningsnivå föräldrar har desto bättre hälsa har de och deras barn. Det finns också skillnader i hälsa mellan flickor och pojkar. Till exempel pekar olika rapporter på att flickor har en mindre bra utveckling av den psykiska hälsan. Flickor har också svårare att somna och har oftare värk av olika slag. Det är dock främst pojkar som har problem med koncentration och uppmärksamhet. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar, men de hoppar oftare över frukost och lunch. När det gäller motion rör sig äldre barn mindre än yngre, men i det avseendet finns det ingen större skillnad mellan flickor och pojkar.11 12 Faktaruta Socioekonomi: En indelning av den vuxna befolkning- en utifrån sociala och ekonomiska förhållanden såsom yrke och inkomst. Individer med samma förhållanden sammanförs i socioekonomiska grupper.13 Övervikt och fetma: Bedöms efter BMI-värde (Body Mass Index), vilket räknas ut genom vikt i kg / (längd i meter x längd i meter). För barn och ungdomar används en särskild skala där även ålder spelar roll och några generella siffror kan därför inte anges. 5 Bakgrund Lärande och hälsa För att lyckas med det främjande arbetet i förskola och skola behövs kunskap och förståelse om de faktorer som påverkar hälsa och lärande. Det är viktigt att se hälsa och lärande i ett sammanhang där såväl det fysiska och psykiska välbefinnandet som lärandet ses som ett resultat av livsvillkor och levnadsvanor. innebär för barns och ungas del om det sociala nätverket runt dem som kompisar och familj, upplevelse av tillit, trygghet och delaktighet. Livsvillkoren påverkar barns och ungas levnadsvanor, som till exempel hur de förhåller sig till fysisk aktivitet, mat, kamrater, alkohol och sex, vilket i sin tur påverkar deras hälsa. Detta synliggörs i den mellersta halvcirkeln. Den fjärde halvcirkeln inifrån handlar om familjens sociala och ekonomiska villkor, förskolan och skolan, i vilket område familjen bor, möjlighet till lek och tillgång till fritidsaktiviteter.2 Jämlikhet och jämställdhet är också faktorer som räknas in i dessa livsvillkor.3 Faktorer som påverkar vår hälsa Bilden nedan belyser de faktorer som bestämmer vår hälsa och anger sambanden mellan dessa faktorer. Dessa benämns livsvillkor och levnadsvanor och påverkar såväl hälsa som lärande.1 Till livsvillkor räknas de som i bilden är närmast individen, ärftliga faktorer, kön och ålder. Den andra halvcirkeln i bilden handlar också om livsvillkor och Hälsans Alla delar har betydelse De samhällsekonomiska strategier som finns i den Miljö Samhällsekonomiska strategier bestämningsfaktorer Jordbruk och livsmedel Utbildning Fritid och kultur Trafik Boende Matvanor Narkotika Arbetslöshet Sex och samlevnad Socialtjänst Barns vuxenkontakter Alkohol Arbetsmiljö Socialförsäkring Motion Socialt stöd Sociala nätverk Tobak Sömnvanor Hälso- och sjukvård m.m. Ålder, kön och arv 7 m.m. Bakgrund yttersta halvcirkeln är de beslut om lagar, regler och skatter som riksdag och regering beslutar om. Exempel på sådana strategier som påverkar barns och ungas hälsa är ekonomiskt stöd till barnfamiljer som föräldrapenning, barnbidrag och studiebidrag. Riksdag och regering ger också ramarna till kommunernas och landstingens arbete med att ge barn och deras familjer förutsättningar som bra förskola och skola samt hälsa och sjukvård. Alla dessa delar påverkar såväl hälsan som lärandet direkt eller indirekt. Hälsan blev bättre i de grupper som fått en längre utbildning.5 Liknande resultat finns också från USA. De effekter som en utökad skolgång haft påverkan på, är främst minskad dödlighet samt minskad förekomst av depression, fetma och rökning. Även den självskattade hälsan förbättrades liksom fysisk hälsa och fysisk aktivitet.6 Flera förklaringar till effekten av utökad utbildning Det finns flera förklaringar till att en utökad utbildning i befolkningen som helhet förbättrar hälsoläget. Exempel på detta är att utbildning leder till att ungdomar i vuxen ålder blir mer produktiva och därigenom genererar högre inkomster, att individerna kan använda givna resurser på ett bättre sätt, att förmågan att hantera problem förbättras, att förmågan att tolka och värdera hälsoinformation ökar och att förmågan till samspel med andra människor förbättras.7 Det är dock viktigt att beakta att i det relativt välutbildade svenska samhället idag blir effekterna av en utökad utbildning troligtvis inte lika stora. Alla barn och ungdomar har inte heller samma förutsättningar för teoretisk utbildning vilket kan medföra att en ökad utbildning kan leda till ökade sociala skillnader om inte utbildningen avpassas till olika gruppers behov. Det är då av absolut största vikt att utbildningen, såväl kunskapsmässigt som pedagogiskt, håller en hög kvalitet i förskolans och skolans alla stadier. Några av de faktorer som då är viktiga för att få en väl fungerade skola där eleverna når målen, som egentligen inte behöver säga ett ord om hälsa men ändå påverkar den, är skoltrivsel, tydliga mål, trygghet, upplevelse av sammanhang, delaktighet och att de vuxna kring barnen har positiva förväntningar.8 Dessa faktorer belyses senare i detta material. Faktaruta Jämlikhet: Betecknar alla individers lika värde och kan i politiska sammanhang även avse individernas lika inflytande och lika sociala förhållanden. Jämställdhet: Innebär att kvinnor och män har sam- ma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet således förhållandet mellan könen.4 Sambandet mellan hälsa och lärande När det gäller hälsa och lärande föreligger växelverkan. En bra hälsa är en viktig förutsättning för ett gott lärande, på samma gång som lärande är en viktig faktor till en positiv hälsoutveckling. Det ena utesluter således inte det andra utan de kompletterar och förstärker varandra. Det som främjar lärandet, främjar också hälsan och vice versa. Barn och ungdomar måste alltså må tillräckligt bra för att kunna tillgodogöra sig undervisning och aktiviteter. I praktiken är själva utbildningen i sig också hälsofrämjande visar forskning som bland annat genomförts i Sverige då den sjuåriga folkskolan ersattes med nioårig grundskola. 9 Bakgrund Låt perspektiven bilda helhet Detta innebär att det både ur lärande- och hälsosynpunkt är viktigt att se över barnens vardagsmiljö och de förutsättningar som skapas för dem. Lärande-, värdegrunds- och hälsofrågor diskuteras ofta var för sig men när man istället låter perspektiven bilda en helhet utvecklas tänkvärd och viktig kunskap som stödjer en hälsofrämjande skolutveckling.9 Faktaruta Med livsvillkor menas förhållanden som hur vi bor, föräldrarnas sysselsättning, sociala relationer samt möjlighet till delaktighet. Levnadsvanor innebär hur fysiskt aktiva vi är, vad vi gör på vår fritid, vad vi äter, sex och samlevnad samt om och hur mycket alkohol vi dricker och så vidare. Alla dessa faktorer påverkar vår hälsa såväl på gott som på ont. 11 Bakgrund Arenor för en bra uppväxt för barn och unga Föräldrastödsforskningen samt barn och unga själva är samstämmiga kring betydelsen av att föräldrarna är mycket viktiga personer, och därmed arenan, för barns och ungas uppväxt och välbefinnande. Det är dock inte bara stödet från föräldern eller föräldrarna som person eller personer som påverkar barnens hälFörskolan och skolan sa och lärande utan barnen har de bästa förutsättpåverkas också såväl posiningarna för att utjämna tivt som negativt av familskillnader i hälsa. jens ekonomiska och sociala situation. Att barn och ungdomar känner att de har en meningsfull fritid har betydelse för en bra uppväxt. Det kan handla om vänner, familj, djur, friluftsliv eller andra intressen som berikar livet och även föreningslivet är en viktig del i barns och ungas utveckling. Ett brett utbud av olika aktivteter är gynnsamt för barns och ungas uppväxtvillkor. Någon rangordning är svår att göra men vi vet att de viktigaste arenorna för hälsofrämjande insatser till barn och unga är stöd till föräldrar, förskola och skola samt fritidverksamheten.1 av barnets kognitiva förmågor samt hörsel, syn och språk sker innan barnen börjat skolan och då de flesta barn är i förskolan. Förskolan är därmed en mycket viktig arena där grunden läggs för ett gott lärande och en bra hälsoutveckling.3 Skapa goda förutsättningar I förskola och skola (samt naturligtvis också i hemmet) grundläggs också våra värderingar, beteenden och kunskap som påverkar vårt fortsatta liv. Det är därför viktigt att, utifrån de olika förutsättningar som idag finns på olika förskolor och skolor i form av exempelvis ledarskapet, barn- och elevunderlag och den fysiska miljön, på ett målinriktat och kunskapsbaserat sätt arbeta med dessa områden för att skapa goda förutsättningar för inlärning och en bra måluppfyllelse. Beslutsfattare har viktiga roller Utifrån samtliga arenors perspektiv kan vi konstatera att beslutsfattare på olika nivåer i samhället har en alldeles särskild roll eftersom dessa påverkar barnens och familjernas dagliga livsvillkor. De ger också förutsättningar för hur samhällsfunktioner som förskola, skola och fritiden kan bedriva sin verksamhet. Här läggs grunden Förskolan och skolan har de bästa förutsättningarna för att utjämna de skillnader i hälsa som finns och som kan uppstå på grund av att barnen har ojämlika uppväxtvillkor, på grund av att majoriteten av våra barn finns inom förskolan och att vi har obligatorisk skolgång. Här utvecklar barn och unga sina relationer, sin självbild, identitet och självständighet i samspel med andra barn och unga samt personal. De utvecklar och upptäcker sina färdigheter och styrkor för att klara av framgångar och motgångar i livet men också att göra val som är bra för dem själva.2 Utifrån forskning om hjärnan vet vi att den snabbaste utvecklingen Fokus på förskola och skola Det är många i samhället som delar det viktiga arbetet med att ge förutsättningar för att barn och unga ska få en bra uppväxt där en god hälsa är en del. Detta material fokuserar dock på hur förskolan och skolan kan ge barn och unga förutsättningar för ett gott lärande och god hälsa nu och i framtiden så att de kan växa till trygga vuxna individer som bidrar till samhället. 13 Bakgrund Hälsofrämjande arbete – en del av förskolans och skolans uppdrag En framgångsrik faktor för att nå förskolans och skolans mål är att se verksamheten som en helhet och att de sociala målen och kunskapsmålen är förutsättningar för varandra. Forskning visar att det finns brister i det strukturerade arbetet när det gäller de sociala målen i förskola och skola.1 Genom att sätta dessa mål Det finns undersökningar i samband med lärandet som visar att de förskolor skulle detta ges ökad staoch skolor som är mest tus i förskolor och skolor. effektiva har haft ett Det finns undersökningar multifaktoriellt, holistiskt som visar att de förskolor och långsiktigt arbete och skolor som är mest efmed fokus på förskolans fektiva har haft ett multioch skolans psykosociala faktoriellt, holistiskt och arbetsmiljö. långsiktigt arbete med fokus på förskolans och skolans psykosociala arbetsmiljö. Detta arbete gynnar i förlängningen allt lärande.2 Ett antal fallstudier styrker detta och påvisar att skolor som har en medveten satsning på både omsorg och kunskap har hög måluppfyllelse. Lärarna på dessa skolor är också motiverande, pådrivande och omhändertagande i relationen till eleverna. Skolorna utmärks också av en social kontroll. Genom de nära relationerna får lärarna god insikt om elevernas hela livssituation, vilket underlättar eventuella stödinsatser som kan anpassas till elevernas behov.3 4 förskoleklassen och fritidshemmet, samt de frivilliga skolformerna.6 7 8 Varje enskild kommun eller annan huvudman har även en skolplan där verksamhetsmålen specificeras. Utdrag från nuvarande och kommande skollag som stödjer och styr arbetet för en hälsofrämjande utveckling i förskola och skola: •Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. •Utbildningen ska inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. •Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.9 •Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. En annan utgångspunkt är att lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma generella faktorer. •Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. •Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas.10 Skollagen stödjer hälsofrämjande arbete I både nuvarande och kommande skollag, samt läroplaner, finns stöd och underlag för det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan. De främsta dokumenten som styr verksamheterna är skollagen5 och läroplaner för förskola, obligatoriska skolväsendet, 15 Bakgrund lan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor”.13 I förslag till den nya läroplanen markeras att grundskolan ska ”främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten”.14 Liknande går att finna i de nya förslagen för övriga skolformer. Allt detta visar sammantaget på legitimiteten och betydelsen av att verka för det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan kopplat till deras lärande- och demokratiuppdrag. En förskola och skola som arbetar efter skollag och läroplan är en hälsofrämjande förskola och skola. Ansvaret tydliggörs Den aktuella läroplanen för grundskolan tydliggör deras ansvar för att ”varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön”.11 I läroplanen för förskolan anges att verksamheten ska sträva efter att varje barn utvecklar ”förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”, samt ”utvecklar sin identitet och känner trygghet i den och även utvecklar nyfikenhet samt lust och förmåga till att leka och lära”.12 Vidare säger läroplanen för gymnasiet att ”sko- 17 Bakgrund Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling – HFSU hälsofrämjande skolutveckling är att skapa en miljö i förskolan och skolan som främjar och bevarar såväl hälsa som lärande. I stort handlar HFSU om att skapa en förskola och skola som både personal, barn och I stort handlar unga kan känna sig stolta HFSU om att skapa över, att de som finns där en förskola och mår bra, trivs och kan utskola som både vecklas. personal, barn och unga kan känna Två spår sig stolta över, att Begreppet HFSU innede som finns där bär arbete i två parallella mår bra, trivs och spår. Det ena spåret, spår kan utvecklas. ett, inom HFSU handlar om det arbete som omfattar hela förskolans och skolans vardag såsom värdegrund, organisation och ledarskap. Detta spår handlar om relationer, jämlikhet, delaktighet och ansvar samt om betydelsen av att bli sedd och få återkoppling på det man gör. Ytterligare några exempel är: • tydlighet i organisationen • skapa en gemensam plattform och värdegrund att utgå ifrån i arbetet • stärka den sociala miljön genom att bland annat se och bekräfta alla barn och elever • skapa förutsättningar för barn och elever att i både tid och rum kunna utveckla relationer mellan lärare, barn och elever • skapa möjligheter för barn och elever att påverka skolan såväl innehållet som formen för arbetet och göra dem mer delaktiga Historik Sedan 1950-talet har skolan varit en populär arena för hälsofrämjande och hälsoupplysande arbete1 och Världshälsoorganisationens (WHO) tog, tillsammans med Europakommissionen och EU, i början av 1990-talet initiativ till konceptet ”hälsofrämjande skola” (Health promoting school).2 Då flyttades också fokus från specifika metoder inom olika hälsoområden, såsom kost, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak) samt sex och samlevnad, till ett bredare och mer helhetsperspektiv på hälsofrämjande arbete. Utgångspunkten är att det är många faktorer som samspelar med varandra kring barns och ungdomars hälsa och begreppet ”whole school approach” betonades särskilt i Europa och i Australien.3 Såväl i Europa som i Sverige hade nätverk med skolor bildats kring hälsofrämjande arbete och till en början var det Statens folkhälsoinstitut som hade ansvaret för detta. 2001 fördes arbetet med Hälsofrämjande skolor över till Skolverket. 2003 lades frågorna över på Myndigheten för skolutveckling och i samband med att den myndigheten lades ner flyttades ansvaret tillbaka till Skolverket 2008. Runt om i landet bildades under 1990-talet också regionala nätverk för Hälsofrämjande skolor, idag ser den regionala samordningen mycket olika ut mellan Sveriges län och kommuner och arbetet har på många håll utvidgats till att gälla även förskolan. Begreppet HFSU När myndigheten för skolutveckling tog över ansvaret för den nationella samordningen ändrade de begreppet hälsofrämjande skola till hälsofrämjande skolutveckling (HFSU) för att påvisa att detta inte är fråga om ett statiskt tillstånd utan någonting som alltid är pågående. Det generella syftet med arbetet kring Det andra spåret inom HFSU är kunskapsområdet hälsa vilket handlar om att ge eleverna en ökad kunskap om olika delar inom hälsoområdet exempelvis 19 Bakgrund beteende. Då utvärderingar gjordes visade det sig att ANT-undervisningen inte gav de effekter på elevernas beteende som man förväntat sig. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet idag handlar därför främst om vuxnas förmåga att skapa en tydlig och trygg struktur och förmedla värme och uppmuntran, och om att ge barn och unga de verktyg som behövs för att ta sig fram och orientera sig i världen.6 inom sexuell hälsa och ANTD. Dessa delar är också oftast inskrivna i olika ämnens kursplaner.4 5 Stuprör och hängrännor För att tydliggöra de två spåren skulle vi kunna likna spåren med stuprör respektive läckande hängrännor som finns över en rabatt, där rabatten med alla blommor är förskolan eller skolan och dess barn och elever. Det första spåret symboliseras av den läckande hängrännan där det skolövergripande arbetet ingår medan kunskapsområdet symboliseras med stuprören. Vad händer med alla blommor i rabatten om vattnet (”arbetet”) bara hamnar på ett ställe? Ibland kan det vara lätt att hamna i ”stuprörstänket” med fokus på levnadsvanor, temadagar och så vidare och det är då det är viktigt att lyfta blicken. Att arbeta parallellt med hängrännorna och stuprören är viktiga förutsättningar för en gynnsam utveckling av hälsa och lärande. Ett internationellt perspektiv Även internationellt sker mycket forskning och utveckling inom detta område. Nätverket SHE (Schools for Health in Europe network) syftar till att stödja organisationer och professionella, i alla medlemsländer, för fortsatt utveckling och vidmakthållande av arbetet med ”school health promotion”. Alla 43 medlemsländer (där Sverige ingår) ska ha en nationell koordinator utsedd av utbildnings- och socialdepartementet för att tydliggöra kopplingen mellan det nationella folkhälsoarbetet och det nationella arbetet kring utbildningsfrågor. Denna förankring har visat sig vara mycket viktig för det kontinuerliga, långsiktiga och framgångrika arbetet.7 Exempel: Ett exempel på en ”stuprörsfråga” som har blivit en ”hängrännefråga” är det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Tidigare arbetade skolan endast med ANT-undervisning för att eleverna skulle få större kunskap vilket i sin tur skulle påverka deras 21 22 Bakgrund Vinsterna av ett hälsofrämjande arbete Vinsterna av att arbeta hälsofrämjande i förskolan och skolan är många vilket troligtvis redan framkommit i detta material. Hittills har materialet fokuserat på vinsterna i form av ökat lärande, välbefinnande och hälsa. Ibland kan det dock vara bra eller till och med nödvändigt att även försöka sätta siffror på dessa vinster och då är det framförallt i form av pengar. Ett kännetecken för att göra ekonomiska studier av till exempel hälsa och lärande är att de utgår från att samhällets, eller förskolans och skolans, resurser inte är tillräckliga för att kunna ta hänsyn till alla de önskemål och behov som finns. En central fråga i dessa sammanhang blir då hur dessa begrepp, hälsa och lärande, definieras samt vad som kan antas var goda mått på dessa.1 Inom skolan är troligtvis det mest kända måttet på lärande elevernas betyg, omdömen och meritvärden. Ökad trivsel ger minskat behov av stödinsatser I en förskola och skola där barn och elever trivs, mår bra, känner sig delaktiga och tar till sig den kunskap som pedagogerna förmedlar samt får träna sina individuella förmågor för att kunna hantera sitt liv finns det ett minskat behov av riktade elevvårdande insatser. Där är också behovet av stödundervisning samt av ”akuta” insatser för att lösa problem som leder till ekonomiska vinster mindre. Att barnen och eleverna trivs, är stolta och månar om sin förskola och skola leder också till minskad skadegörelse och gör skolan attraktiv som arbetsplats för såväl personal som barn och elever, med motiverad och engagerad personal och barn och ungdomar som följd. En förskola eller skola med en god och nära samverkan med hemmet har också visat sig generera ekonomiska vinster för både skola och samhälle.3 Att räkna på hälsa För att räkna på hälsa går det att använda resultat från undersökningar där individer själva har skattat sin hälsa men det allra vanligaste vid hälsoekonomiska beräkningar är att använda sig av det som kallas reducerad hälsa. Ett mått som då kan användas är DALYs (Disability Adjusted Life Years), funktionsnedsatta levnadsår, vilket kan användas oavsett hälsoproblem. Varje insats som görs, i förskolan eller skolan, har en kostnad och det är därför viktigt att ställa effekten av en insats, i form av bättre lärande och hälsa, i relation till kostnaderna. Det som dock är viktigt att ta med i beräkningarna är att folkhälsoinsatser ofta är generella och det kan ta flera år innan de förväntade effekterna uppträder, den största kostnaden för insatsen kanske däremot uppstår i samband med införandet av denna.2 Ineffektivitet betyder ökade kostnader Det går också att vända på detta och belysa hur stora kostnaderna kan bli som följd av ett ineffektivt främjande och förebyggande arbete för till exempel den psykiska hälsan.4 Att välja insatser som vi vet ger de effekter som vi önskar i form av gott lärande och god hälsa, baserade på kunskap är således också ett ekonomiskt argument. Framgångsfaktorerna ur ett ekonomiskt perspektiv är därför att genomföra främjande insatser som har ett långsiktigt fokus, kontinuitet och som är baserade på kunskap och forskning om verksamma faktorer för ett gott lärande och en god hälsa.5 Ett räkneexempel Ett exempel på hur mycket en kommun kan spara på att införa en hälsofrämjande metod i grundskolan är hämtad från Huddinge kommun. De har valt att 23 Bakgrund beräkna hur mycket pengar de skulle spara om de inför metoden SET (social och emotionell träning) i alla grundskolor i kommunen. I kostnaden ingår då utbildning, personalkostnader, material, lokaler med mera under tio års tid och resultatet visar det kommunen beräknas spara, i form av uteblivna kostnader för exempelvis arbetslöshet, missbruk och psykisk ohälsa. Statistiska beräkningar har visat att cirka 13 procent från varje årskull hamnar i utanförskap. I Hud- dinge kommun har man beräknat att 127 elever riskerar att hamna i utanförskap, till exempel psykisk ohälsa eller arbetslöshet. Om effekten av att jobba med SET blev att ett barn per skola och årskull i kommunen skulle klara sig från utanförskap, vilket motsvarar 18 procent av dessa 127 elever, skulle 23 elever klara sig från personligt lidande och kommunen skulle spara 102 tkr per individ och år, totalt 2 346 000 och år. 25 Bakgrund Risk- och skyddsfaktorer Synen på folkhälsoarbete har gått från en fokusering på att förebygga sjukdomar och eliminera riskfaktorer till att skapa stöd och stärka skyddsfaktorerna i de miljöer där människor vistas såsom arbetsplatser, skolor, bostadsområden, förskolor och i hemmen.1 Effektiva insatser bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer. Om insatsen syftar till att reducera riskfaktorer kallas den ofta förebyggande (preventiv). Om den istället bidrar till att öka tillgången till skyddsfaktorer kallas den hälsofrämjande (promotiv). I teorin kan denna indelning förefalla enkel och tydlig men i praktiken kan dock ett universellt förebyggande arbete i stort sett likställas med hälsofrämjande arbetet eftersom målgruppen många gånger är bred och insatserna är generella (läs mer på sidan 31, under rubriken Olika nivåer på det främjande arbetet). den, och dels att ha roligt och umgås tillsammans med barnen.2 Andra exempel på skyddsfaktorer för barn och unga är ett gott socialt och emotionellt klimat i skolan, att uppmärksammas för positiva handlingar, delaktighet, skolframgång samt social och kognitiv kompetens. Risk- och skyddsfaktorer återfinns därmed på flera nivåer: på individnivå, i familjen, i skolan, i kamratkretsen och på samhällsnivå. Faktaruta Att arbeta hälsofrämjande handlar framförallt om att gynna, understödja och förbättra. Insatserna som görs bidrar till att öka tillgången till skyddsfaktorer och bidrar till hälsa. Att arbeta förebyggande handlar om att förhindra, skydda mot och undvika. Insatser här handlar framförallt om att minska de riskfaktorer som bidrar till ohälsa. Riskfaktorer Riskfaktorer är benämningen på de faktorer som ökar risken för ohälsa. För barn och unga kan det handla om skolk, brist på struktur i förskolan och skolan, konflikter i familjen, tidig sexualdebut och positiva attityder till droger samt låga förväntningar från vuxna. Risk- och skyddsfaktorer i ett sammanhang Enstaka risk- och skyddsfaktorer har begränsad effekt och faktorerna är ofta ospecifika vilket innebär att en faktor kan bidra till olika ohälso eller hälsovariabler.3 Detta gäller exempelvis faktorn god mental förmåga (intelligens) som skyddar både mot psykisk och fysisk ohälsa.4 Även många riskfaktorer är ospecifika.5 Detta gäller bland annat för faktorer som ökar risken för psykiska problem och för alkohol- och narkotikamissbruk. Detta betyder att samma faktor, som skolmisslyckande, kan bidra till depression för en individ och till alkoholproblem för en annan individ. Medan varje riskfaktor var för sig ger relativt små risker för exempelvis psykiska problem hos barn och unga, kan två riskfaktorer ge en fyrfaldig riskökning, och fyra eller fler riskfaktorer en tiofaldig ökning.6 Det inne- Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer (eller friskfaktorer som de också kan benämnas) är istället faktorer som skyddar individen och främjar en god hälsa. Risk- och skyddsfaktorer samspelar och interagerar och skyddsfaktorerna kan också neutralisera eller reducera riskfaktorernas inflytande. Så länge barn och ungdomar bor kvar hemma utgör familjen den betydelsefullaste risk- eller skyddsfaktorn. I stora drag innebär en god föräldraroll två saker som verkar skyddande, dels förmågan att reglera barns handlingsutrymme, som bland annat innebär att förmedla tydliga förväntningar på barnens beteen27 Bakgrund bär att effekten av en given riskfaktor kan bli avsevärt större om individen redan är utsatt för andra belastningar (riskfaktorer), vilket gäller de socialt mest utsatta grupperna. Samspelet mellan risk- och skyddsfaktorer har konsekvenser för förebyggande arbete och forskning visar att ökat antal skyddsfaktorer genererar bättre upplevd hälsa än minskat antal riskfaktorer.7 8 Det absolut viktigaste är därför att koncentrera insatserna på att stärka de skyddande faktorerna. Social och emotionell kompetens viktigt På det individuella planet är god social och emotionell kompetens en viktig förmåga. De barn och elever som har en god social och emotionell kompetens är Ju fler skyddsmedvetna om hur de själfaktorer en individ va fungerar, de har en posihar omkring sig tiv inställning till sig själva desto bättre kan och andra och är optimisindividen hantera tiska inför framtiden. De olika påfrestningar kan hantera känslor, sätta och livshändelser. upp mål och de kan lösa problem på ett effektivt och ansvarsfullt sätt utifrån mognadsgrad. Det är därför viktigt att skapa möjlighet att öva upp denna förmåga och att den integreras i undervisningen. Känsla av sammanhang För att barn och elever ska känna att förskolan och skolan är meningsfull är det viktigt att de upplever förskolan och skolan som begriplig, det vill säga att barn och elever vet vad som förväntas av dem, att de får tillgång till information som gäller barnen och eleverna samt att det finns struktur och regelbundenhet i det som sker i förskolan och skolan. Barn och elever ska också känna att förskolan och skolan är hanterbar vilket betyder att deras arbete ligger på deras kunskaps- och ansvarsnivå och på en rimlig belastningsnivå. Barnen och eleverna ska också ha påverkansmöjligheter i det som sker i förskolan och skolan. Att uppleva meningsfullhet är att vara delaktig i de processer som skapar vardagen och livet att känna engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet. Allt detta sammantaget brukar kallas för känsla av sammanhang och är mycket viktigt som skyddsfaktor. Känslan av sammanhang påverkas givetvis även av faktorer som ligger utanför förskolan och skolan, såsom situationen i familjen och bostadsområdet. Därför är det viktigt att en förskola och skola som ska arbeta hälsofrämjande har med föräldrarna i arbetet och gärna är öppen mot närsamhället för att skapa samarbetspartners där.9 Öka skyddsfaktorerna Hur en individs hälsa utvecklas är beroende på tillgången på skyddsfaktorer och frånvaro av riskfaktorer i kombination med individens egen motståndskraft. Ju fler skyddsfaktorer en individ har omkring sig desto bättre kan individen hantera olika påfrestningar och livshändelser. Det hälsofrämjande arbetet, att öka antalet skyddsfaktorer, i förskola och skola handlar till exempel om att stärka självförtroendet och självbilden hos barn och ungdomar, ge dem möjlighet att påverka, att se varje barn och elev, att ha en gott samarbete med föräldrarna likväl som att ge dem kunskap på området. 29 Bakgrund Olika nivåer på det främjande arbetet Forskning visar att insatser i skolan kring hälsa och ohälsa bör riktas till alla barn och elever eftersom det ofta är svårt att förutsäga vilka elever som på sikt kommer att utveckla betydande problem, alltså universell prevention eller hälsofrämjande. Det är dock specifika insatser riktade direkt till individer (indikerade insatser) samt till riskgrupper (selektiva insatser) som har störst effekt på individnivå. Inte så konstigt kanske, eftersom det finns fler barn och unga med problem i problem- och riskgrupper och de insatserna är mer kraftfulla. Forskning visar emellertid att majoriteten av barn och unga med någon form av problem kommer från ”normalgruppen” och därför ger en liten insats till många större effekt än stora insatser till få vilket brukar kallas den preventiva paradoxen.1 Under en period kan en individ befinna sig i riskgruppen och sedan gå över till ”normalgruppen” och vice versa. handlar det om att arbeta med generella insatser gentemot alla barn och elever. Selektiva insatser – till grupper Selektiva insatser vänder sig till grupper av individer utifrån någon gemensam riskfaktor för ohälsa eller problembeteende. Selektiva insatser syftar till att hindra barn och ungdomar i riskzonen att utveckla olika typer av problem. Det kan handla om barn och unga som lever i en socialt utsatt boendemiljö, med missbruk i familjen eller som har utagerande beteenden. Indikerade insatser – till individer Indikerade insatser vänder sig till individer som var och en har identifierats löpa uppenbar risk för att utveckla ohälsa eller problembeteende. Gränsen mellan indikerad prevention och tidig behandling är svår att dra.2 Fakta Den preventiva paradoxen innebär att en liten insats till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få. INDIKERAD 2-3% behöver omfattande insatser Insatser på olika nivåer nödvändiga SELEKTIV Insatser i förskola och skola behövs på alla nivåer, det vill säga på både universell, selektiv och indikerad nivå. Nedanstående bild illustrerar omfattningen av individer och fördelningen av insatser på olika nivåer. 20-30% behöver särskilt stöd i skolan, socialtjänst, primärvård UNIVERSELL Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Universiella insatser – till alla Universella insatser vänder sig till alla barn och ungdomar utan hänsyn till riskfaktorer vilket alltså kan likställas med hälsofrämjande arbete. Alla får då ta del av åtgärderna på samma sätt. I förskolan och skolan Sveriges kommuner och landsting (2008). Rätt insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa – Rapport S2007/5696/HS 31 Bakgrund Evidens Historiskt sett är det framförallt inom hälso- och sjukvård som ”evidensrörelsen” vuxit sig stark sedan 1970-talet. Inom utbildningssektorn har forskning och utveckling kring evidens pågått sedan början av 1990-talet1 och rent generellt är det många organisationer som tagit fram olika system för gradering av kvalitén på evidensen vilket många gånger lett till otydligheter.2 Evidens betyder “bästa tillgängliga bevis” eller graden av tillförlitlighet baserat på olika professioners erfarenhet och bedömning eller på den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen.3 4 Vid arbete med att ta reda på den bästa evidensen, kring olika insatser, krävs stor noggrannhet och systematik för att hitta alla viktiga studier, publicerade i vetenskapliga artiklar, och analysera dem kritiskt.5 Inom folkhälsoområdet handlar det framförallt om att fastställa det vetenskapliga stöd som finns för ett uttalande om en risk- eller skyddsfaktor eller om effekten av en insats.6 Sådana studier är dock ofta mycket dyra, eftersom de statistiskt kräver många deltagare, de är svåra att genomföra på ett tillförlitligt sätt och är inte så vanligt förekommande i Sverige. Det innebär således att relativt bevissvaga svenska studier måste jämföras med betydligt starkare utländska studier som kan ha genomförts i miljöer som skiljer sig från den svenska. Även inom folkhälsoområdet varierar kraven på de vetenskapliga studiernas kvalitet. Om individer tvångsmässigt utsätts för en metod bör rimligen kraven på evidens vara högre än om deltagandet är frivilligt. Att delta i skolans verksamhet är inte frivilligt. Det innebär att kraven på evidens bör vara högre för metoder som används i skolan jämfört med verksamhet som genomförs frivilligt, exempelvis deltagande i olika former av föräldrastöd.7 Nytta, risk och kostnad väger in Förutom att se till evidensen av en insats, metod eller program är det också viktigt att väga in nyttan, riskerna och kostnaderna kring detta för att kunna avgöra om insatsen ska kunna rekommenderas eller inte. Evidens är således en av de faktorer som en förskola och skola behöver ta hänsyn till vid valet av insats.8 Säkra resultat kräver omfattande studier Om vi ska studera effekten av en metod eller ett program som vi arbetar med inom förskolan och skolan är det experiment, med kontroll- respektive försöksgrupper, som för det mesta ger de säkraste resultaten. För att ytterligare öka säkerheten på resultaten bör även studien göras över en längre tid, 5-10 år. 33 Den goda lärmiljön – Spår 1 Struktur och organisation ................ sid 37 Samsyn ............................................... sid 43 Det goda ledarskapet i mötet med barnet och eleven ..................... sid 47 Delaktighet och demokrati .............. sid 53 Relationer .......................................... sid 57 Samverkan ......................................... sid 61 Fysisk miljö . ....................................... sid 67 Den goda lärmiljön – Spår 1 Registerflikens baksida 34 Den goda lärmiljön – Spår 1 Den goda lärmiljön – Spår 1 I kapitlet Risk och skyddsfaktorer har insikten av att jobba med de skyddande faktorerna förts fram som ett effektivt arbetssätt för att nå framgång för individens hälsa och lärande. En av de mest centrala skyddsfaktoFörskolans och skolans rerna för barn och ungdoklimat och anda, med mar är att de når upp till tillhörande goda de individuella målen i förlärprocesser för barn och skolan och skolan. Förskoungdomar är viktiga lans och skolans klimat och för trivseln. anda, med tillhörande goda lärprocesser för barn och ungdomar är viktiga för trivseln. Några av de aspekter som betyder allra mest för elevernas prestationer är goda relationer mellan elever och lärare, lärarens tydlighet i undervisningen, stöd till elever med inlärningssvårigheter och feedback från läraren till elev, vilka också är betydelsefulla för att gynna hälsan. Lust till lärande I detta kapitel uppmärksammas de framgångsfaktorer som har sin utgångspunkt i skyddsfaktorerna för en förskola och skola som skapar lust till lärande och gynnar barnens och elevernas hälsoutveckling. Detta för att stödja och stärka miljön och myllan för ett gott hälsofrämjande arbete. Delar som här presenteras som särskilt viktiga är: struktur och organisation, samsyn, ledarskapet i klassrummet, delaktighet, relationer, samverkan och den fysiska miljön. Grunden för hälsofrämjande arbete I det här kapitlet presenteras spår 1 som är det ena av de två spår som bland annat Skolverket anser är grunden för det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan. Spår 1 är det område som handlar om all form av skolutveckling – att med hjälp av läroplanerna och andra styrdokument som utgångspunkt skapa en lärande miljö där barn och elever kan växa, utvecklas och trivas. Framgångsrika förskolor och skolor kännetecknas av att verksamheten lever upp till sitt uppdrag. Det vill säga att kunskap och sociala mål uppnås. 35 Den goda lärmiljön – Spår 1 Struktur och organisation För att kunna arbeta för en hälsofrämjande skolutveckling är det nödvändigt att ha grundläggande strukturer som fungerar fullt ut. Om det brister i dessa grundläggande strukturer blir det svårt att bygga upp en arena och miljö där all personal, barn och elever känner sig trygga, tar till sig kunskap och mår bra. resurser som ska tilldelas dem. Syftet med en tydlig struktur är att den ska ge stöd för alla berörda inom förskolan och skolan för att upprätta ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att skapa en god miljö för lärande och hälsa. Lokal arbetsplan Om det finns en arbetsplan för förskolan och skolan med tydliga och mätbara mål och delmål som är framtagen i samråd med alla berörda är det en framgångsfaktor och en grund för det hälsofrämjande arbetet. En annan utgångspunkt är fungerande kommunikation vilket innebär att all personal och ledning lyssnar och stöttar varandra. Samtidigt finns då förutsättning för en hälsofrämjande skolutveckling även för barn och elever, vilket generar att hälsofaktorer kan bibehållas.2 Styrning och ansvar Sveriges riksdag och regering fastställer läroplaner, nationella mål och riktlinjer för det offentliga skolväsendet. Inom de mål och ramar som riksdag och regering bestämt avgör sedan den enskilda kommunen hur förskole- och skolverksamheten ska bedrivas. En plan ska fastställas som beskriver verksamhetens finansiering, organisation, utveckling och utvärdering. Denna plan tas fram av huvudmännen. Rektor upprättar plan Utifrån läroplanerna, de nationella målen och planen ska rektor på varje enskild förskola och skola upprätta en lokal arbetsplan. Detta ska ske i samråd med pedagoger och övrig personal samt företrädare för barn och elever samt deras vårdnadshavare. Det är sedan skolinspektionens uppgift att utvärdera, följa upp och granska detta arbete. Genom nationella utvärderingar ska Skolverket fokusera på områden som behöver utvecklas nationellt, men också ge underlag för till exempel rektorer och föreståndare i deras arbete att leda och förnya sina verksamheter lokalt.1 Insatser tydliggörs med handlingsplan För att tydliggöra en specifik insats för ett hälsofrämjande arbete bör förskolan och skolan förstärka sin arbetsplan genom att ta fram och ordentligt förankra en handlingsplan. Denna bör innehålla tydliga åtgärder, aktiviteter och insatser kopplade till de mätbara mål och delmål som finns i den lokala arbetsplanen med utgångspunkt i kunskapen om skyddsfaktorer som skolan kan påverka, (läs mer under kapitlet ”Från ord till handling”). Ledningen har, inom enheten, ansvar precis som huvudmannen för förutsättningarna för lärandet, resursanvändningen, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultaten. Personalen ansvarar för att, med utgångspunkt i dels nationella mål och riktlinjer samt i varje barns och varje elevs förutsättningar och behov, stödja deras utveckling och lärande mot målen. Läroplanernas ”mål att sträva mot” anger en önskad kvalitetsutveckling i verksamheten.4 5 6 7 Tydlig struktur för stöd Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att enheterna bedriver verksamheten och utbildningen i enlighet med författningarna inom området. Huvudmannen ska skapa förutsättningar för verksamheterna så att de kan nå de nationella målen samt avgöra vilka 37 Den goda lärmiljön – Spår 1 och personal att känna till det dagliga arbetet samt att det finns en fungerande elevvård. Främjande arbete kan integreras i flera delar i den ordinarie driften av förskolan och skolan. I beslutsfattande arbetsplaner, policys och mål, kompetensutveckling, ledarskapsutveckling, kvalitetsarbete, arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal. Hälsofrämjande skolutveckling kan också vara en stående punkt på dagordningen för de olika träffar och möten som sker, såsom: elevrådet, klassrådet, matrådet, utvecklingsgrupper och arbetsplatsträffar.9 Bra styrning ger bra resultat Förskolor, skolor och huvudmän har olika förutsättningar och det är därför svårt att ge exakta rekommendationer på hur styrningen ska se ut och vara. Det finns dock många skolor och kommuner i landet där studier och utvärderingar visar att bra styrning ger bra skolresultat trots olika förutsättningar. Där når eleverna målen och en av anledningarna till detta handlar om gott ledarskap och styrning. Hur man sedan konkret utformar sina lösningar utgår från de lokala behoven. Framgångsrika förskolor och skolor har tillgång till bra ledare där politiker, förvaltningschefer och rektorer tar ansvar för elevernas resultat och har en aktiv dialog om skolans mål och utveckling. Gott ledarskap en nödvändighet Kunskapsområdet hälsa kan integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger.10 Detta presenteras mer under spår 2. I organisationen behövs bra ledarskap med engagerad och synlig rektor och ett fungerande samarbete mellan rektor och pedagoger som drar åt samma håll. Höga förväntningar ger framgång Dessa skolor har också vuxna med höga förväntningar på barnen där alla barn och elever kan och ska lyckas oavsett förutsättningar. Det ställer då krav på hela förskolans och skolans personal, tjänstemän och politiker. Framgångsrika förskolor och skolor har även förmågan att lyfta fram kompetenta pedagoger. Med det menas att det är tillåtet att vara bra och att alla pedagoger kan utvecklas och att goda insatser belönas, vilket också ställer krav på pedagoger, tjänstemän och politiker. Dessutom är det viktigt att uppdraget från politiken påvisar att förskolan och skolan ska se till att de har kännedom om varje barn och elev genom systematisk uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra värden. Uppföljningen ska återkopplas för att sedan kunna åtgärdas och förbättras.8 Arbetsmiljö För att personalen ska trivas i sin arbetsmiljö behövs en god personalpolitik där möjlighet ges till fortbildning, stöd och handledning, friskvård och trevlig samvaro för personalen. Identifierade faktorer vad som kännetecknar en hälsofrämjande arbetsplats:11 • En organisationskultur och motsvarande ledarskapsprinciper som innebär medverkan av anställda och uppmuntrar till motivation och ansvar för de anställda • Ledarskapsprinciper och metoder som ser anställda Ledarskapet Rektor har arbetsgivar- och verksamhetsansvar på den enskilda enheten. Lagstiftningen lägger ansvar direkt på rektor att leda verksamheten och få elever 39 Den goda lärmiljön – Spår 1 som en nödvändig faktor för framgång istället för en kostnad för organisationen • Arbetsorganisatoriska principer som ger anställda tillgång till en lämplig balans mellan arbete, krav, kontroll över sitt arbete, kompetensnivå och socialt stöd • En personalpolicy som aktivt integrerar frågor med anknytning till hälsofrämjande åtgärder • En integrerad arbetshälso- och arbetsskyddsorganisation tillsammans planera arbete, reflektera kring gemensamma normer, undervisningsmetodik och identifiera förbättringar i miljön. Ett väl fungerande samarbete och samordning det vill säga samverkan mellan ledning, personal, barn och föräldrar, syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de uppsatta målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder.14 Alla ska vara med Uppföljning viktig Det är viktigt att rektorn involverar alla som finns på förskolan och skolan i arbetet för en hälsofrämjande miljö. För att få till en bra grund för utveckling av lärande och hälsa är det viktigt att beakta att dessa fråDet är viktigt att rektorn gor inte bara angår elevhälinvolverar alla som finns san och ett fåtal engagerade på förskolan och skolan personer på skolan, utan all i arbetet för en personal. Alla barn, elever hälsofrämjande miljö. och föräldrar ska få vara med och bygga upp och på något sätt förverkliga hälsofrämjande skolutveckling. En viktig faktor för att skapa delaktighet i arbetet är att de människor och grupper som berörs finns med i processen och därigenom kan påverka den.12 För att barn och elever ska trivas i förskolan och skolan är det viktigt att all personal trivs. Personalen behöver också uppleva att de får erkännande för sina insatser, att det finns en balans mellan krav och kontroll i arbetet och att de har inflytande över sin arbetssituation.13 För att förbättringar ska bestå och kvaliteten höjas behöver arbetsplan och eventuella policys följas över tid. Dokumenten är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättrings- och utvecklingsarbetet. Diskussionsfrågor • På vilket sätt har vi en organisation och struktur som stödjer arbetet med hälsofrämjande skolutveckling? • Hur tydliggörs förskolans eller skolans mål? • Vad innebär det att skolan är hanterbar, begriplig och meningsfull för mig eller oss som skolpersonal? • Hur blir den lokala arbetsplanen känd på förskolan eller skolan? Faktaruta Med elevhälsa avses här det gemensamma verksamhetsområdet som föreslås i förslaget till ny skollag. Enligt denna ska elevhälsan omfatta professioner som skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Elev- Arbetslaget som bas hälsan ska arbeta med medicinska, psykologiska, psy- Arbetslaget är pedagogernas bas för stöd och utveckling. Det är viktigt att arbetslaget, liksom hela förskolan och skolan, fungerar och blir ett forum för att kosociala och specialpedagogiska insatser och främst vara förebyggande och hälsofrämjande. 41 Den goda lärmiljön – Spår 1 Samsyn En av de mest centrala faktorerna för framgångsrika förskolor och skolor och ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete i förskola eller skola, är att personalen ihop med ledningen delar en helhetssyn för förskolans och skolans uppdrag och använder ett gemensamt förhållningssätt utifrån verksamhetens värdegrund. Dessutom ska all personal veta vad verksamhetens Det är i den enskilda övergripande mål innebär förskolan eller skolan samt att alla arbetar för att som rektor, pedagoger nå dessa. Även vikten av ett och annan personal i gott ledarskap på alla nivåer sina möten med barnen inom skolan och det stora och eleverna levandegör värdet av ett bra samarbete och konkretiserar den inom personalgruppen och värdegrund som gentemot skolledningen är formuleras i skollag centrala faktorer.1 Det är i och läroplan. den enskilda förskolan eller skolan som rektor, pedagoger och annan personal i sina möten med barnen och eleverna levandegör och konkretiserar den värdegrund som formuleras i skollag och läroplan. All personal i en förskola eller skola måste utifrån ramen för verksamheten synliggöra sina visioner för att så småningom formulera den värdegrund som ska gälla.2 eleverna, såväl som individer och som kollektiv, utveckla sin förmåga att, efter mognadsnivå, göra etiska ställningstaganden som grundar sig på kunskaper och personliga erfarenheter samt att respektera alla människors lika värde.4 5 6 Pedagogernas roll avgörande Forskning samt förskolornas och skolornas egna erfarenheter visar på ett stort värde när alla vuxna på förskolan eller skolan ser sambanden mellan barns lärande, demokratiska och sociala utveckling samt hälsa. Forskningen visar också att en utveckling av det främjande och förebyggande arbetet bör läggas på grupp-, förskole- och skolnivå, där man inte nog kan betona pedagogernas roll med stöd och strategier från ledningen. Fokus bör ligga på hur trygga miljöer skapas samt hur tydliga gränser och strukturer sätts. Därför behöver förskolan och skolan se över på vilket sätt de egna arbetssätten och strukturerna främjar eller försvårar detta arbete. En gemensam värdegrund skapar sig inte själv, utan är ett ständigt pågående och återkommande arbete. En viktig förutsättning för värdegrundsarbetet är att ledningen därför avsätter tid till diskussion och reflektion.7 8 9 Värdegrund och samsyn börjar hos de vuxna Med värdegrund menas de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar.3 Värdegrundsarbetet i förskola och skola handlar om att rektor, pedagoger och annan personal gestaltar och förmedlar, samt hos barnen och eleverna förankrar den värdegrund som formuleras i läroplanen. Enligt planen ska förskolan och skolan förmedla demokratiska värderingar och sträva efter att låta barnen och Gemensamt förhållningssätt i alla situationer De vuxnas gemensamma förhållningssätt handlar om såväl värme som engagemang och om att ha tydliga gränser och rutiner som alla känner till. Att ha rätt balans mellan å ena sidan värme, engagemang, til�lit, stöd och positiv förstärkning. Å den andra sidan ha tydliga gränser, regler, konsekvenser, förväntningar och rutiner. Hur personalen förhåller sig till värdegrunden, förhållningssättet, kommer till uttryck 43 Den goda lärmiljön – Spår 1 oavsett var de befinner sig både i den formella (som i ”lekrummet” eller klassrummet och undervisningssituationen) och informella miljön (som utanför undervisningssituation, på rasterna i möten på skolgården, i korridoren och skolmatsalen). Därför kan inte värdegrunden enbart ses som en utvecklings- och undervisningsfråga, utan de vuxna i förskolan och skolan behöver även se till och ta ansvar för hur relationer och möten fungerar i de informella miljöerna.10 11 12 som den ”snälla” pedagogen eller den ”dumma”. Pedagoger och övriga vuxna ska upplevas som en enhet. Ett exempel på ett område som bör diskuteras är vad det innebär att vara rastvärd och hur det praktiskt går till. Ska vuxna finnas med ute bland barnen och ständigt cirkulera under hela rasten, ska de vuxna ”vakta” barnens eller elevernas lek, delta i aktiviteter eller vad innebär det att vara rastvärd? Vad de vuxna gör får olika konsekvenser för verksamheten. Olika beteenden ger olika konsekvenser Diskussionsfrågor För att skapa en trygg och tillitsfull miljö är denna samsyn vad gäller beteenden, gränser och regler viktig. Det är också viktigt att det finns ett gemensamt förhållningssätt kring begrepp och tilldelade uppPedagoger och övriga gifter. När konsekvenser vuxna ska upplevas som och förhållningssätt från de en enhet. vuxna varierar för mycket från tillfälle till tillfälle och från person till person genererar det olika påföljder för barn, elever och verksamheten. Detta kan barn och elever tolka som att förskolan eller skolan består av olika regelverk med olika normer och värderingar. Det kan ur barnens och elevernas synvinkel uppfattas • Vad har vi för värdegrund på vår förskola eller skola? Vad innebär denna? • Vad vill vi att vår förskola eller skola ska kännetecknas av? • Hur och när ska vi ta upp dagliga händelser och ställa dem i relation till vår värdegrund? • Hur hjälper och informerar vi vikarier? • Vad gör vi i vardagen och hur följer vi de gemensamt tagna besluten? • Hur märker elever och föräldrar vad vår värdegrund präglas av? 45 Den goda lärmiljön – Spår 1 Det goda ledarskapet i mötet med barnet och eleven Forskning och erfarenheter visar återkommande på pedagogernas stora betydelse för barn och elever. En betydande mängd studier visar också att det finns många skillnader i ledarskapet vilket har betydelse för i vilket utsträckning barn och elever uppnår goda resultat. Det har också visat sig att det många gånger är andra faktorer än pedagogernas ämneskunskap som är betydande för barns och elevers framgångar. Alla barn och elever behöver pedagoger och andra vuxna i förskolan eller skolan som kan stärka skyddsfaktorerna. Vuxna som lyckas skapa lugn och arbetsro i klassrummet, på skolgården eller i förskolan är en förutsättning för att påverka lärande och utveckling i positiv riktning. som har problem att nå studiemålen och svårigheter i relationen med andra. Den enskilde pedagogen behöver vara medveten om och se sin del i ett samspel med barn och elever samt vara en del i att skapa gePedagogen har en mensamma positiva förutunik möjlighet att sättningar. Pedagogen bör tidigt fånga upp de också vara en del av en lössom har problem ning vid olika uppkomna att nå studiemålen problem.3 och svårigheter i relationen med Att tänka samspel andra. Att ha ett interaktionistiskt synsätt (tänka samspel) innebär att en individ alltid måste förstås utifrån ett sammanhang och i relation med andra individer och andra faktorer i miljön, där individen hela tiden påverkar och påverkas. Förskole- och skolmiljön samverkar till hur barnet och eleven agerar. Miljön och personerna (barn, elever och vuxna) kan tillhandahålla möjligheter för individen att förändra sitt beteende.4 Goda ledare i ständig utveckling Framgångsfaktorer i ledarskapet är att hela tiden arbeta med att utveckla sig själv som ledare, tillämpa insatser som minskar störande beteenden i barngruppen eller klassrummet, vara tydlig, ge återkoppling till sina barn och elever, lära barnet och eleven att ställa frågor, klargöra otydligheter och summera samt bygga upp goda relationer till sina barn och elever.1 Personliga relationer, respekt och förtroende Att skapa tillhörighet och genomtänkta grupper Som nämnts är pedagogen den enskilt viktigaste personen för barnet och eleven i förskolan och skolan. En god verksamhet och undervisning baseras på en stark personlig relation mellan pedagog och barn eller elev och mellan pedagog och grupp eller klass. Viktigt är också att det finns respekt och ömsesidigt förtroende. Hur pedagogen är och bemöter individen är avgörande för hur de lär sig och utvecklas som person. Barnets och elevens inlärning hänger därför nära samman med relationen till pedagogen.2 Pedagogen har en unik möjlighet att tidigt fånga upp de Eftersom den största delen av undervisningen sker i grupp är pedagogernas förmåga att leda gruppen viktigt. Det finns en utmaning i att få varje barn och elev att känna tillhörighet i gruppen, att de bryr sig om varandra. Ytterligare en utmaning är att konstruera genomtänkta grupper och se till att barn och elever med brister i exempelvis social kompetens får möjlighet att arbeta med sina färdigheter. Pedagogen behöver därför vara tränad i gruppdynamik för att uppfatta utstötning, mobbning eller andra relationsproblem i grupper.5 47 Den goda lärmiljön – Spår 1 är viktiga faktorer för att generera trygghet samt lugn och ro. Även variation i undervisningen, rörelse samt sättet man ger instruktioner på är betydelsefullt.8 Framgångsfaktorer att tänka på i mötet med barnet och eleven Studier har påvisat att det är många faktorer som spelar in på hur barn och elever tar till sig kunskap. Det är inte alltid den mest ämneskunniga pedagogen som förmår barnen och eleverna att ta till sig den kunskap som förmedlas utan faktorer som relationskompetens, Några av de faktorer förmåga att skapa lugn och som betyder allra ro i klassrummet och didakmest för barns och tisk förmåga är nog så vikelevers prestationer, tiga. Relationell kompetens är att det finns en baseras på lärarens respekt struktur och tydlighet och tolerans för eleven samt i allt som görs. på dennes empatiska förmåga och intresse för eleven. En förmåga att skapa lugn och ro i klassrummet går ut på att läraren sätter upp gemensamma regler, ser till att få eleverna delaktiga i arbetet samt att lektionerna är strukturerade med en tydlig start och ett tydligt avslut. Här innefattas också uppföljning och feedback. Den didaktiska förmågan innefattar hur själva kunskaperna förmedlas.6 Nedan följer ett antal viktiga framgångsfaktorer i mötet med barnet och eleven. Skapa ett lugnt, positivt klimat: Som ledare är det även betydelsefullt att skapa ett klimat där alla trivs och mår bra. Det kan innebära att nyttja musik, att arbeta med avslappning och massage eller att ha rörelse. Som ledare är det även viktigt att sprida glädje, att skratta med barnen och eleverna, att bjuda på sig själv och att ha positiva förväntningar på barn och elever.9 Se varje elev: Alla, såväl barn, ungdomar som vuxna, har rätt att bli sedda. Barn kan till och med lära sig saker bara genom att bli sedda. Det är således både på gott och ont, för om ett barn eller en elev inte blir sedd för det bra hon eller han gör kanske det är det dåliga beteendet som förstärks bara genom att Om ett barn eller det är det som pedagogen en elev inte blir ser. Det är således viktigt sedd för det bra att se och uppmärksamma hon eller han gör barn och elever när de gör kanske det är det ”rätt” saker. Det finns olidåliga beteendet ka beprövade sätt för att se som förstärks varje individ som exempel bara genom att det hembrev eller veckobrev, är det som pedaverbala kommentarer som gogen ser. är lite mer personliga, att hälsa på alla elever eller att göra olika övningar som tränar just förmågan att bli sedd.10 Proaktivt ledarskap – att ligga steget före: Att vara proaktiv innebär att hela tiden ligga ett steg före för att ge trygghet och lugn samt att föregå eventuella problem. För barn är lugn och trygghet viktiga faktorer för ett gott inlärningsklimat. Några av de faktorer som betyder allra mest för barns och elevers prestationer, är att det finns en struktur och tydlighet i allt som görs.7 Lektioner, övningar och övrigt arbete bör ha tydliga mål för såväl barn och elever som pedagoger. Att dagen, lektionen eller samlingen i stort är förutsägbar, samt har en tydlig inledning och avslut Förstärkning av positivt beteende: Studier har visat att det är ungefär tio gånger vanligare att få uppmärksamhet för dåligt beteende än bra. Forskningen har 49 Den goda lärmiljön – Spår 1 också kommit fram till att det individen får uppmärksamhet för fortsätter hon eller han med. Basen för att skapa ett gott socialt och emotionellt klimat på förskolan eller skolan är just detta, att berömma, ge positiv förstärkning och få en positiv tid tillsammans.11 lägre vilket således är negativt för inlärningen. Forskningen pekar på att låga förväntningar på barnen och eleverna kan bli en självuppfyllande profetia. Det som är viktigt är att pedagogen har förväntningar på att alla barn och elever kan utvecklas, att alla prestationer är föränderliga och kan förbättras samt att individens utveckling och framsteg förmedlas och är tydliga.15 Likaledes påvisar forskningen att det är viktigt med en regelbunden återkoppling till barnen och eleverna kring deras prestationer och utvärdering av elevens egna mål. Studier har även visat att dessa faktorer är lika viktiga för den enskilda pedagogen som för barn och elever för att nå optimal inlärning. För den enskilda pedagogen handlar det då om tydliga mål, tydliga förväntningar på pedagogen, regelbundna och ofta återkommande utvärderingar av pedagogens insatser, regelbunden feedback till läraren på hennes eller hans prestationer och ett allmänt positivt klimat.16 Sammansättning av grupper: Betydelsen av socioekonomisk bakgrund är generellt sett betydligt starkare på förskole- och skolnivå än på individnivå. Det betyder att desto mer homogen barn- eller elevsammansättningen är, desto starkare blir effekten av social bakgrund. Liknande effekt går att se när barn och elever delas in i grupperingar utifrån behov av särskilt stöd eller kunskapsnivå, vilket många gånger leder till mer homogena grupper. Där visar forskningen att dessa lösningar påverkar barnens och elevernas lärande och förskole- eller skolresultat i negativ riktning. Det uppstår effekter som leder till att individen känner sig utpekad och utanför med följd av dålig självbild Forskningen pekar på och motivation. Det finns att låga förväntningar också en risk för inlåsningspå barnen och eleverna effekter när placering i en kan bli en självuppgrupp blir långvarig och de fyllande profetia. positiva kamrateffekterna försvagas.12 13 14 Diskussionsfrågor • Har vi olika förväntningar på barn utifrån kön? • Vad finns det för möjligheter i vår verksamhet att utveckla ovan nämnda framgångsfaktorer? • Vad finns det för hinder i vår verksamhet att utveckla ovan nämnda framgångsfaktorer? • Vad finns det för möjligheter hos mig personligen att utveckla ovan nämnda framgångsfaktorer? • Vad finns det för hinder hos mig personligen att utveckla ovan nämnda framgångsfaktorer? • Hur arbetar vi på vår förskola eller skola med att utveckla det pedagogiska ledarskapet? Förväntningar och återkoppling: I likhet med gruppsammansättning påverkar också pedagogens förväntningar barnens och elevernas prestationer. Flera studier har visat att om pedagogen har låga förväntningar på barnen eller eleverna leder det till svaga prestationer. Har pedagogen höga förväntningar leder det till såväl bättre prestationer som bättre social anpassning. I grupper där många barn och elever har problem tenderar pedagogens förväntningar att bli 51 Den goda lärmiljön – Spår 1 Delaktighet och demokrati I rådande styrdokument såsom skollag, läroplaner och barnkonvention betonas betydelsen av att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla barn och elever. För barn och elever Barnens och elevernas rätt är det viktigt att både till inflytande och ansvar kortsiktigt och konkret gäller både undervisningkunna se att deras ens utformning och inneinflytande ger resultat håll samt förhållandena i samt att de får vara förskolan eller skolan och delaktiga i mer miljön i vid mening. Enlångsiktiga frågor. ligt skollagen ska omfattningen och utformningen av barns och elevers inflytande anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättning. barnen och eleverna. En förutsättning för hälsa och lärande är att människor accepterar de uppgifter de ställs inför, tar ansvar för sitt handlande och inser att vad de gör eller inte gör påverkar utfallet.7 Inflytande barn och elever I uppdraget med elevinflytande har vi olika riktningar och nivåer. En självklar riktning är till exempel att medverka i eller ha inflytande genom elevråd, klassråd, matråd, elevutvärderingar, gemenskapsaktiviteter och framtagande av likabehandlingsplan. Den andra riktningen är att förmedla kunskap om demokrati i stort, delaktighet, inflytande för barn och elever, ett öppet klassrumsklimat och syn på olika lärprocesser. Inom dessa olika riktningar finns fokus på kunskaper, självkänsla, ansvar och delaktighet. Inflytande på kort och lång sikt Utmanande och utvecklingsbara riktningar För barn och elever är det viktigt att både kortsiktigt och konkret kunna se att deras inflytande ger resultat samt att de får vara delaktiga i mer långsiktiga frågor. Det kan till exempel gälla att medverka vid framtagandet av förskolans eller skolans värdegrund och likabehandlingsplan, eller konkreta insatser hur man sänker ljudnivån i matsalen eller hur de gemensamma utrymmena i förskolan eller skolan ska se ut. Förskolans och skolans uppdrag omfattar därmed inte enbart att förmedla kunskaper om demokrati utan även att ge barn och elever praktisk erfarenhet av demokrati.1 2 3 4 5 6 Men det finns också riktningar som är utmanande och fortfarande utvecklingsbara för de flesta inom förskolan och skolan. Det utmanande är till exempel att ha barn- eller elevstyrda utvecklingssamtal, samtalsbaserad konfliktlösning, äldre barn och elever som lär yngre. Här finns fokus på meningsfullhet, empowerment, jämställdhet och ett likabehandlingsarbete som byggs upp genom delaktighet och inflytande och som tar hänsyn till alla diskrimineringsgrunder, så att verksamheten blir flexibelt anpassad efter förskolans och skolans barn- och elevgrupper.8 Medverkan ger sammanhang Faktaruta Att arbeta för att stödja de demokratiska processerna bidrar i stor grad till att barn och elever får sammanhang i sin tillvaro. Detta resonemang gäller även personalen och för att de ska kunna föra detta vidare till Empowerment innebär att stärka individens möjlighet att bli mer självständig, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv. 53 Den goda lärmiljön – Spår 1 Diskussionsfrågor Trygghetsfaktorer Det är enbart barnen och eleverna som har insikt i och kan uttala sig om hur de upplever förskolan och skolan samt hur deras vardag är. De har kunskap om var, när, varför och i vilka situationer olika händelser uppstår och de har också ofta förslag på hur den goda lärmiljön kan förbättras samt hur främjande och förebyggande arbete kan gå till. En svensk fokusgruppstudie som genomfördes bland högstadieelever har identifierat faktorer som är viktiga för att elever ska kunna känna sig trygga i skolan. De framhöll starkt behovet av att ha möjlighet att umgås med och lära känna så många som möjligt inom skolan och såg ett sådant utvidgat socialt nät som en väg att minimera känslor som utsatthet och otrygghet. De ville därför ha fler mötesplatser i skolan och utrymme för möjlighet att både i tid och rum utveckla sociala relationer mellan personal och elever inom skolan. De önskade ett större engagemang från vuxna, inte enbart vid uppkomna problem. Eleverna ville få möjlighet till inflytande inom områden som gällde dem men som de vuxna ytterst var ansvariga för.9 •Vad innebär elevinflytande för er? •På vilket sätt kan man involvera elever och föräldrar i arbetet med mål och visioner? •Hur är barn och elever delaktiga i arbetet idag på vår förskola eller skola? •Hur kan vi utveckla barn och ungdomars delaktighet på vår förskola eller skola? Föräldrainflytande Föräldrainflytandet har på senare år alltmer fokuserat på det informella samarbetet mellan förskola och skola samt föräldrar, ett samarbete där framför allt personalens förhållningssätt till föräldrar har lyfts fram. Nya erfarenheter visar att samarbetet med föräldrar är ett område som det finns stort behov av att utveckla i förskolor och skolor. Förskole- och skolpersonal står inför olika situationer och graden av svårighet kan bero på skolans förmåga att tidigt knyta an till elevernas föräldrar (läs mer på sidan 63, under rubriken Samverkan med föräldrar).10 11 55 Den goda lärmiljön – Spår 1 Relationer En god psykosocial miljö kännetecknas av goda relationer. Relationer som bygger på ömsesidig respekt, engagemang, nyfikenhet och intresse för gemensamma uppgifter i förskolan och skolan. Där det finns tolerans mot varandras olikheter som kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet. För barnen och eleverna handlar det om att bli sedda, respekterade och lyssnade till, så att de kan bygga upp självkänsla och att utveckla förmågan att se, respektera och lyssna till andra.1 Likabehandling Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft och samtidigt inrättades en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn över att lagen efterlevs. Enligt lagen ska förskolan och skolan främja barns och elevers lika rättighet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna samt förebygga trakasserier. Tidigare var den svenska lagstiftningen mot diskriminering uppdelad på flera lagar och skyddet mot diskriminering var olika långtgående beroende på vilken diskrimineringsgrund det handlade om. Idag finns det en lag oavsett diskrimineringsgrund. Stärkta relationer ökar lärandet och förbättrar hälsan De sju diskrimineringsgrunderna Rådande forskning visar att åtgärder som stärker relationerna mellan eleverna samt relationen mellan elever och lärare ökar elevernas lärande och förbättrar deras hälsa.2 3 Vikten av goda relationer mellan lärare och elever har därmed stor betydelse för elevens lärande och hälsa. Forskningen visar att det har stor betyEn viktig tanke är delse för barns och elevers att de faktorer framgångar om pedagosom fungerar bäst för gen ser om barn och elever barn och elever liknar kan ta till sig kunskap och de som fungerar bäst färdigheter eller inte och för pedagoger. samtidigt ger eleven möjligheter att få stöttning och vägledning för möjliga och uppnåbara mål. Ytterligare en viktig faktor är att ge dem uppmärksamhet, vara tydlig med vad framgång innebär och ge förslag på olika inlärningsstrategier för att utveckla vad de känner och förstår. En viktig tanke är att de faktorer som fungerar bäst för barn och elever liknar de som fungerar bäst för pedagoger.4 Den nya lagen innefattar sju diskrimineringsgrunder kön: könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.5 Lagen innefattar som tidigare att huvudmännen för de verksamheter som regleras i skollagen ska se till att det finns en plan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättighet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna samt förebygga trakasserier. Förskolan och skolan har också en skyldighet att motverka alla former av kränkande behandling. Allt det arbetet regleras sedan 1 januari 2009 utifrån Skollagens kapitel 14a. Även här är den enskilda verksamheten skyldig att ha en plan för detta arbete. Dessa två ovan beskrivna planer kan slås ihop till en gemensam likabehandlingsplan. Planen ska innehålla en redogörelse för det främjande, förebyggande och upptäckande arbetet samt de åtgärder som förskolan eller skolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.6 7 57 Den goda lärmiljön – Spår 1 att diskutera och ifrågasätta föreställningar om normalitet och avvikelse bland både pedagoger, barn och elever.14 Ett framgångsrikt arbetssätt vid uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkningar är att förskolor och skolor har framarbetade rutiner innehållande kartläggning av uppkommen situation, åtgärder och uppföljning. Det är av stor vikt att dessa rutiner följs och inte bedrivs utifrån individuella uppfattningar och kunskaper.15 Helhetssyn är viktigt För att arbetet med likabehandlingsplanen ska bli gynnsamt och få verklig effekt måste de personer som ska knyta an till planen och är berörda finnas med i framtagandet av den. En av de mest framgångsrika och centrala faktorerna för likabehandlingsarbetet är att personalen delar en helhetssyn för förskolans och skolans uppdrag samt har ett gemensamt förhållningsForskning visar att sätt till verksamheten.8 9 10 det främjande och Viktiga förutsättningar förebyggande för ett framgångsrikt ararbetet bör läggas på bete med hälsofrämjande grupp- och verksamförskole- och skolutveckhetsnivå, inte på ling är naturligtvis också enskilda projekt giltiga för ett framgångseller särskilda rikt arbete mot diskrimitematillfällen. nering och kränkande behandling. Forskning visar att det främjande och förebyggande arbetet bör läggas på grupp- och verksamhetsnivå, inte på enskilda projekt eller särskilda tematillfällen.11 Likabehandlingsarbetets fokus bör därför ligga på hur man skapar trygga miljöer, tydliga gränser och strukturer.12 13 Diskussionsfrågor • Hur arbetar vi för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland såväl personal som barn? • Hur arbetar vi för att få en trygg och säker skola? • Vad gör vi för att alla på skolan ska trivas? • Hur åtgärdar vi kränkningar som ändå uppstår (rutiner, föräldrakontakter och konsekvenser)? Ifrågasätt normalitetsnormen Uppkomsten eller förekomsten av kränkningar handlar ofta om vilken miljö barn och elever finns i. Forskning visar att grunden till att diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår är kopplade till de normer som finns i verksamheterna och sker sällan av en enda anledning. Normerna är länkade till föreställningar om normalitet och avvikelse. Förebyggande arbete bland barn och unga handlar därför om vuxnas förhållningssätt, eftersom det är de som skapar och upprätthåller normer. Ett främjande arbetssätt är 59 Den goda lärmiljön – Spår 1 Samverkan Att samverka innebär att gemensamt handla för ett visst syfte. Samverkan förutsätter att det finns en klar och tydlig ledning, ett uttalat mål, tillräckligt med resurser, att skillnader identifieras och respekteras samt att det finns en ömsesidig tillit. Framgångsfaktorer för samverkan är att skillnader avseende synsätt, organisaI samverkan är tion och regelverk identihelheten viktigare än fieras. Om skillnader finns delarna som ingår är det viktigt att de undanoch resultaten är röjs eller om detta inte går, viktigare än bör dessa hanteras.1 I samfunktionen. verkan är helheten viktigare än delarna som ingår och resultaten är viktigare än funktionen. Där möts generalistkunskaper med specialistkunskaper.2 En förutsättning är också att alla inblandade ser och förstår vinsten av samverkan. eller skolan och pedagogen.6 Sker det ingen samverkan mellan dessa är det svårt att få den helhetsbild som beskrivits ovan. På olika nivåer Samverkan kan ske på olika nivåer som vi nedan benämner intern och extern samverkan. Då samverkan mellan skola och föräldrar är särskilt viktig belyses detta i ett eget avsnitt. Med samverkan menas arbete som sker mellan parter med ett gemensamt syfte och med samarbete menas arbete som sker tillsammans mellan olika parter med gemensamt syfte. Samarbete är således ett närmare och mer praktiskt arbete än samverkan. För en god samverkan krävs också en tydlig samordning av arbetet.7 Intern samverkan Det finns ett stort mervärde att elevhälsan integreras och utvecklar samverkan och samarbetet med den övriga verksamheten (rektor, pedagoger med flera). Elevhälsan kan utifrån sin unika kunskap om elevers hälsa komplettera skolledning och lärare i arbetsmiljöfrågor, utredningar och övergripande elevvårdsfrågor samt fungera som resurs i ordinarie ämnesområden i skolan.8 Skolhälsovården, som är en del av elevhälsan, ska följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården har därmed, liksom elevhälsan, en unik möjlighet att stärka det friska vid hälsosamtal och hälsoundersökningar.9 Även inom förskolan är det viktigt att få en helhetssyn och samverkan med de professioner som för denna målgrupp har ett liknande uppdrag som elevhälsan har, exempelvis barnhälsovården. Samverkan mellan olika aktörer ger helhetssyn Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete innebär ofta samverkan mellan olika professioner, förvaltningar och huvudmän. Detta kräver god samordning och god förmåga till lagarbete.3 Inom förskola och skola bör det finnas samverkan mellan olika aktörer för att få en helhetssyn på barnen och eleverna både som grupp och enskild individ. Finns det ingen helhetssyn ökar risken för att resursanvändning av de olika aktörernas professioner blir ineffektiv.4 Det finns en minskad risk för stigmatisering och utanförskap, och dess medföljande kostnader för samhället, om förskola eller skolan istället tänker i former av samverkan och samarbete.5 För att barn och elever ska nå framgång inom förskola och skola är det viktigt att samverkan sker mellan individen, hemmet, förskolan 61 Den goda lärmiljön – Spår 1 Samverkan med föräldrar Enligt gällande styrdokument ska ett nära och förtroendefullt samarbete ske mellan förskola eller skola och hemmen.10 11 12 13 Forskning visar att föräldrars engagemang, förväntningar och intresse för sitt barns skolgång samt ett samarbete och förtroende melEn viktig roll för lan förskola eller skola och förskolan och skolan föräldrar gynnar barnets är att skapa forum skolgång.14 En viktig roll och mötesplatser, för förskolan och skolan är där angelägna frågor att skapa forum och mösom gemensamma tesplatser, för att möjligregler och förväntningar göra möten där angelägna kan tas upp. frågor som gemensamma regler och förväntningar på föräldrar, barn och elever och förskola eller skola kan tas upp. Det kan även handla om att förskolan och skolan fungerar som arena och knutpunkt för mötesplatser på föräldrarnas initiativ, både formella och informella möten mellan barn och elever–föräldrar, föräldrar–föräldrar och föräldrar–personal.15 Det är viktigt att samverkan med föräldrar sker på jämlika grunder, att förskolans och skolans personal ser föräldrarna som en resurs. och föräldrar ligger huvudansvaret på förskolan och skolan att ta det första steget och att bjuda in och vara öppna i dialogen.16 Komplementärt, inte kompensatoriskt Det handlar således om att förskolan och skolan använder sig av ett komplementärt arbetssätt istället för ett kompensatoriskt. Det komplementära förhållningssättet ska fungera som ett samarbete med ömsesidigt samtal där föräldern ses som jämbördig. I det kompensatoriska förhållningssättet tar pedagogen ansvaret ifrån föräldern när det gäller barnets utveckling.17 Förskolans och skolans externa samverkan Utveckling i förskola och skola förväntas utmynna i resultat som i sin förlängning kan kopplas till humankapitalets utveckling i vid bemärkelse. Skolutveckling i sig själv som process är väl så viktig i sammanhanget. Denna process öppnar nämligen för att elever, personal och även föräldrar tar till sig det flexibla förhållningssätt som är alltmer nödvändigt i det snabba Flexibelt och komplexa samhälle förhållningssom vi lever i idag. En skosätt är alltmer lutveckling som pedagonödvändigt i gisk process som innefattar det snabba aktiv elevmedverkan kan och komplexa ses som en form av fostran samhälle som till entreprenörskap, men vi lever i idag. då inte bara i den snäva bemärkelsen av typ ”starta nya företag”, utan i en betydligt vidare och mer principiell mening för att utveckla individernas öppna, kreativa och kritiska förhållningssätt.18 Att samverka externt är gynnsamt för att stärka hälsa och lärande. Huvudansvaret vilar på förskolan och skolan Tre viktiga faktorer för ett framgångsrikt samarbete och förtroende mellan förskola, skola och föräldrar är: att pedagogen ser föräldern som en intresserad och ansvarstagande förälder, att pedagogerna skapar möjlighet för en öppen kommunikation mellan föräldrar/ barn och elev/pedagog samt att pedagogen placerar barnet i centrum mellan sig och föräldern. För att det ska blir ett bra samarbete mellan förskola eller skola 63 Den goda lärmiljön – Spår 1 Det kan bland annat handla om att utveckla samverkan med olika professioner inom kommunen, med föreningar, näringslivet, landstinget eller frivilligorganisationer.19 Exempel på extern samverkan är regeringens satsning på ”Idrottslyftet”, som syftar till att få fler barn och ungdomar att börja idrotta samt att fortsätta med idrott längre upp i åldrarna och innebär samverkan mellan idrottsföreningar och skola.20 Ett annat exempel är regeringens stimulansbidrag för ”Skapande skola” i syfte att stärka samverkan med kulturlivet i skolår fyra till nio.21 Diskussionsfrågor • På vilket sätt kan vi samverka inom skolan och med andra utanför skolan? • Vad skulle vi vinna på att samverka? • Finns det resurser i närsamhället eller kommunen som vi inte nyttjar? • Hur samverkar vi med föräldrar idag? Hur involveras och informeras de? • Hur kan vi utveckla samverkan med föräldrar? Tar tillvara på goda egenskaper Samverkan med näringslivet kan innebära två riktningar. Dels ett företagsamt lärande som ett förhållningssätt, där elevers kreativitet, nyfikenhet, upptäckarglädje, initiativförmåga och ansvarstagande tas till vara. Den andra riktningen handlar om undervisning kring företagande och företagsamhet. Denna samverkan kan utvecklas inom framförallt grund- och gymnasieskola.22 Inom kommunen finns ofta en organisation kring folkhälsa som kan bistå på olika sätt och även inom socialtjänsten finns främjande perspektiv. Stöd kan komma från olika håll Det finns också i många län stöd från landsting, regionförbund eller liknande som arbetar för att stärka förskolors och skolors arbete med hälsofrämjande skolutveckling. Ofta finns även inom landstinget stöd i mer specifika frågor såsom folktandvårdens och ungdomsmottagningarnas verksamhet. Även andra frivilligorganisationer såsom studieförbund och ideella föreningar kan bistå med kunskapsstöd på olika sätt. 65 66 Den goda lärmiljön – Spår 1 Fysisk miljö Barns och ungas lärande och utveckling sker inte enbart i ett specifikt sammanhang utan lärande sker konstant i samspelet människor emellan och i den omgivande miljön, i det formella (”lekrummet” eller klassrummet) och informella (utanför lek- eller klassrummet, korridoren, matsalen, lek- eller skolgården, En genomtänkt miljö vägen till förskolan och som regelbundet ses skolan och så vidare). Däröver ger möjlighet till för blir den fysiska miljön både stimulans och en viktig del i det lärande återhämtning såväl inne och hälsofrämjande arbetet som ute och minskar i förskolan och skolan, inte risken för ohälsa. minst för att skapa trygghet. Hur vi upplever och tolkar den fysiska miljön varierar med faktorer som ålder, mognad och kön. Därför är det grundläggande att se på den fysiska miljön med olika perspektiv, både ur barn-, ungdoms- och könsperspektiv och utifrån barns och ungas särskilda behov och funktion. tänkt miljö som regelbundet ses över ger möjlighet till både stimulans och återhämtning såväl inne som ute och minskar risken för ohälsa. I arbetet med den fysiska miljön, liksom all verksamhet i förskolan eller skolan, ska barnens och elevernas inflytande och delaktighet vara en viktig del.6 Kunskaper om den fysiska miljön En viktig del handlar om att ta reda på kunskaperna hos barn, elever och personal gällande den fysiska miljön. Även kartläggningar av hur de mår, uppfattar den fysiska miljön samt eventuell olycka och/eller skada bör göras. Områden som omfattas i den fysiska miljön är: ”arbetsplatsen” det vill säga lek-/klassrummet, arbetsbordet, datorplatsen, leksaker, med mera. Även allergier, belysning, buller, byggmaterial, klimat och inomhusluft, hjälpmedel, städning, toaletter, trivselfaktorer samt utemiljö inkluderas i den fysiska miljön.7 8 Innemiljön Hur vi trivs, lär och utvecklas i den fysiska innemiljön påverkas av många aspekter. Det handlar om hur man planerar förskolans och skolans byggnader, vilket byggnadsmaterial som används, färgsättning, ljussättning, akustik, möblering, tillgänglighet, ventilation, belysning och städning. Den sociala miljön påverkar också hur vi upplever den fysiska miljön, det finns på så sätt inte någon knivskarp gräns mellan den fysiska och den sociala miljön. Fysiska miljön regleras i skollagen Med fysisk miljö menas förskolans och skolans miljö både inne och ute. Den regleras främst i arbetsmiljölagen med föreskrifter om krav på lokaler och utrustning.1 2 I skollagen anges främst att ”lokalerna ska vara ändamålsenliga”.3 4 Förskolans och skolans fysiska miljö omfattar både byggnad med inventarier och lek- och skolgården men även påverkan från omkringliggande verksamhet i form av buller och luftföroreningar. Även vägen till förskolan eller skolan innefattas i den fysiska miljön.5 En miljö för alla Miljön sänder också ut olika budskap. Exempelvis kan bristande tillgänglighet till förskolans eller skolans lokaler tala om att denna förskola eller skola är avsedd för barn och elever utan funktionshinder och att alla på så sätt inte är välkomna dit. Den utesluter Ökar trivseln och minskar risken för ohälsa En god fysisk miljö ökar möjligheten för både barn, elever och personal att trivas och må bra. En genom67 Den goda lärmiljön – Spår 1 eller innesluter vissa grupper av individer. Är miljön trevlig, inbjudande, öppen för att tillgodose barns och ungas behov ökar också chansen att de känner att de är värda att satsa på vilket ökar viljan hos unga att ta hand om sin förskola eller skola och den gemensamma miljön.9 Diskussionsfrågor Diskussionsfrågor • Vilken innebörd och betydelse har den fysiska miljön? • Vad kan vi göra på vår förskola eller skola för att förbättra den fysiska miljön inne och ute? • Vilka möjligheter har vi inom förskolan eller skolan till återhämtning? • Har vi frågat barn och unga vad de tycker om den fysiska miljön på förskolan eller skolan? • Finns det skillnader mellan barns behov i den fysiska miljön? Exempelvis mellan kön, etnicitet, ålder och funktion. Valfrihet viktig Barn och unga behöver olika slags platser för arbete, lek och umgänge. De använder ofta alla utrymmen på förskolan och skolan, också de utrymmen som är formade utan att ha ett bestämt syfte. Dessa miljöer spelar en viktig roll i den sociala utvecklingen och på så sätt lärandet. För att trivas är det viktigt att det finns möjlighet till återhämtning och rekreation. Att kunna välja när man vill delta i lek och i socialt umgänge med kompisar och att kunna välja att dra sig undan i det privata är viktigt för hälsan.10 Utemiljön Förskolans och skolans utemiljö består dels av lekoch skolgården men även av eventuella parker och naturområden som ligger på ett sådant avstånd att förskolan och skolan kan utnyttja dem. Daglig utevistelse gör att kroppen bättre kan klara såväl fysiska som psykiska påfrestningar. Stimulerande utemiljöer ökar förmågan till koncentration, kreativitet och återhämtning från stress för såväl unga som vuxna.11 Det finns en koppling mellan lek- eller skolgårdsmiljön och i vilken utsträckning som barn och ungdomar är ute överhuvudtaget. Är utegården trevlig och lockar till lek och umgänge med kompisar är sannolikheten större att barn och unga vistas där. Det samma gäller den omgivande miljön. 69 Kunskapsområdet hälsa – Spår 2 Kunskapsområdet hälsa – Spår 2 Ett nytt synsätt ...................................sid 73 Registerflikens baksida 70 Kunskapsområdet hälsa – Spår 2 Kunskapsområdet hälsa – Spår 2 I föregående kapitel presenterades Spår 1 som handlar om skolutveckling, där läroplanerna och andra styrdokument är utgångspunkten för att skapa en god miljö för lärande och hälsa där barn och elever kan växa, utvecklas och trivas. Utgångspunkten för föreliggande kapitel är att belysa kunskapsområdet hälsa vilket innebär att förmedla kunskap inom området hälsa och levnadsvanor i undervisningen. Detta benämns som Spår 2 och är det andra spåret som Skolverket anser är grunden för det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan. En av de mest centrala förutsättningarna för detta är att undervisningen ska utgå från barns och elevers vardag, att den ska vara återkommande och att arbetet så långt som möjligt ska bygga på en dialog mellan barn, elever och vuxna. 71 Kunskapsområdet hälsa – Spår 2 Ett nytt synsätt Historiskt sett har undervisningen kring hälsa dominerats av en traditionell kunskapsförmedling där eleverna enkom fick undervisning om exempelvis droger och dess skadeverkningar. Redan på 1970-talet visade dock flera studier att denna typ av undervisning inte har någon effekt på minskat drogbruk och att sådan undervisning istället kan vara kontraproduktiv. dialog, leder det till bättre resultat kring hälsa och lärande. En framgångsfaktor är att se över vilka fysiska, organisatoriska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar som finns för arbetet innan själva aktiviteten sker då detta arbetssätt ofta skiljer sig mot att arbeta ämnesområdesvis.3 Det är också av stor vikt att kunskapsområdet hälsa utgår från det som stärker hälsan, de så kal�lade skyddsfaktorerna som får barn och unga att må bra (läs mer på sidan 27, under rubriken Risk- och skyddsfaktorer). Ytterligare en framgångsfaktor för att hälsofrämjande arbete sker i förskolan och skolan är rektorns positiva inställning och attityd kring olika hälsoområden.4 Kunskapsförmedling kräver kontinuitet Den traditionella hälsoundervisningen framställer det som att individen står inför en rad fria val där besluten fattas utifrån kunskap inom området. Idag visar forskningen att det inte är tillräckligt att individen Idag visar forskningen har kunskap om levnadsatt det inte är tillräckligt vanor för att uppnå god att individen har kunskap hälsa, eftersom människor om levnadsvanor för att lever i ett socialt och ekouppnå god hälsa, efternomiskt sammanhang. Att som människor lever i ett enbart fokusera på att försocialt och ekonomiskt medla kunskap kring hälsa sammanhang. för att förändra beteenden är därmed sällan menings1 fullt. Precis som med övrigt lärande krävs det också kontinuitet i kunskapsförmedlingen och enstaka tillfällen tenderar därmed att vara relativt verkningslösa.2 Stärk förmågor och skyddsfaktorer genom övning och dialog Ett framgångsrikt sätt för att arbeta med hälsa och livsstilsfrågor är att stärka barnen och elevernas sociala och emotionella förmågor samt deras individuella skyddsfaktorer. Detta sker strukturerat och metodmässigt med hjälp av olika former av övningar och dialog. Som en röd tråd genom de flesta hälsoområdena finns temat relationer och de existentiella frågorna. När det gäller själva arbetssättet verkar den jämlika dialogen vara den mest framgångsrika. Ju mer dialog desto mer nöjda och stärkta barn och elever.5 Bra undervisning skyddar mot ohälsa Orsak till hälsa i ett vidare sammanhang Däremot visar forskning att en väl genomförd undervisning som utvecklar barns och ungas kompetenser hjälper dem att klara vardag och skolgång vilket även skyddar mot ohälsa. När ett hälsoområde såsom kost, fysisk aktivitet, stress eller sexuell hälsa ingår i flera ämnen, utgår från barnens och elevernas eget engagemang samt tränas genom bland annat rollspel och Att hitta rätt nivå i undervisningen och sätta kunskapsområdet i relation till barns och ungas olika åldrar är inte alltid lätt. Det är viktigt att se orsaken till hälsa i ett vidare sammanhang för att främja en god hälsa hos barn och elever. Ett sammanhang där det fysiska välbefinnandet såväl som det psykiska ses som 73 Kunskapsområdet hälsa – Spår 2 ett resultat av livsvillkor och levnadsvanor. Utifrån detta resonemang är det lätt att inse att det inte går att enbart informera bort riskfyllda levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, sex och samlevnad och ANDT. från dessa teorier bör vara det mest framgångsrika oavsett vilket typ av kunskap det handlar om eller vilket område som berörs. Det som påverkar hälsan, påverkar inlärningen Stora förändringar inom ANDT-undervisningen Bakgrunden till denna förändring är en rad studier som bekräftar att elever som inte trivs, som inte har några framtidsplaner och som ”strular” i skolan både röker och dricker mer alkohol än elever som trivs. Elever med framtidstro, som trivs i skolan och som finner sig väl tillrätta har också generellt sett bättre hälsa. Det har också visat sig att det är precis samma faktorer som påverkar barnens och elevernas allmänna hälsa som också påverkar hur god inlärning de har.8 Ett kunskapsområde som genomgått stora förändringar de senaste åren är ANDT-undervisningen. Tidigare fokuserade undervisningen på förmaningar och eleverna påvisades riskerna med ANDT genom preparatkunskap eller att få lyssna till en före detta missbrukares livshistoria. Idag vet vi från forskning Forskning visar idag att det alkohol- och narkoatt information om tikaförebyggande arbetet i drogrelaterade skador förskolan och skolan i förmåste förenas med sta hand bör fokusera på förmågan att motstå det psykosociala insatser för en sociala inflytandet. lugn och trygg inlärningsmiljö, att stärka sociala och emotionella kompetenser, att stärka samverkan med – och stödja – föräldrar, att utveckla insatserna inom elevhälsan samt att stärka insatserna inom fritidsverksamheterna i anslutning till förskolan eller skolan.6 Kontinuitet och ämnesintegration framgångsrika arbetssätt Förutom kunskaper kring ANDT, omfattar hälsoområdet också kost, fysisk aktivitet, sex och samlevnad, spelvanor, stresshantering etcetera. Flera av dessa områden finns inskrivna i olika ämnens kursplaner. Det mest framgångsrika arbetssättet att förmedla kunskap kring hälsa, är att arbeta kontinuerligt och ämnesintegrerat. En hälsofrämjande och förebyggande verksamhet som är väl utformad kan förändra hela förskolans och skolans klimat och förbättra dess möjligheter att klara av sitt huvuduppdrag, nämligen att förmedla kunskap. Medvetandegör och stärk Forskning visar idag att information om drogrelaterade skador måste förenas med förmågan att motstå det sociala inflytandet genom att utveckla färdigheter såsom beslutsfattande, att sätta upp mål, att stå för sina åsikter, stresshantering och kommunikation och genom att kritisera gruppregler och sociala normer. Ett program med denna typ av upplägg syftar till att medvetandegöra och stärka barn och ungdomar när det gäller att motstå yttre påtryckningar.7 Att utgå 75 Från ord till handling Från ord till handling Registerflikens baksida 76 Från ord till handling Från ord till handling I processen Hälsofrämjande skolutveckling ses elevernas och personalens goda hälsa och välbefinnande som en viktig förutsättning för att skapa en positiv och gynnsam lärande miljö. Framgångsfaktorer för ett långsiktigt hälsofrämjande arbete är att alla verksamheter genomsyras av det hälsofrämjande förhållningssättet och arbetet och att det finns systematik i arbetet. Implementeringsmodell Nedan finns en modell som förskolor och skolor kan använda sig av för att på ett systematiskt sätt ta sig an detta område. Ytterligare framgångsfaktorer i ett hälsofrämjande arbete är att hela personalen, barn, elever och föräldrar är delaktiga i arbetet. Arbetet ska ske med dem det berör och inte för dem det berör. Det kan dock vara bra att en mindre styrgrupp håller samman arbetet. Det handlar om att ställa sig frågor som: vad gör vår förskola eller skola för att våra barn och elever ska lyckas vad är det som gör att de trivs, vad kan vi förstärka? Den nedan presenterade modellen kan med fördel användas som underlag till en handlingsplan. Förankring och stöd nödvändigt För att nå önskade resultat är förankring och ledningens stöd av högsta vikt och därför ska de hälsofrämjande aspekterna beaktas i organisationens alla viktiga beslut. Skapa förståelse 1. Identifiering av problemoch utvecklingsområden 2. Förnya, förändra och förstärka 9. 3. Barn- och elevmedverkan Föräldrarmedverkan Följ upp och fira Skapa vision och mål 8. 4. 7. Påbörja arbetet Kartläggning av befintligt arbete 5. 6. Prioritering av insatser Planera genomförandet 77 Från ord till handling 1. Skapa förståelse Det är grundläggande och mycket betydelsefullt, att all personal i förskolan och skolan får en teoretisk bakgrund kring ämnet och därmed en gemensam referensram. Detta för att skapa förståelse för såväl betydelse som effekter, vilket även bör förankras i ledningen över rektor.1 I bakgrunden i detta material ges en introduktion och därför bör detta avsnitt vara väl förankrat i verksamheterna. Nedan finns ett antal frågor för fördjupad diskussion kring bakgrunden. hälsa samt självklart de undersökningar som många verksamheter själva genomför. En annan ingång är att istället utgå från meritvärden, betyg och omdömen vid identifieringen av problem- och utvecklingsområden. Det är också möjligt att utgå från styrdokumenten för att hitta utvecklingsområden. I denna fas bör ett eller flera utvecklingsområden prioriteras (se punkt 5). Diskussionsfrågor • Vilka undersökningar deltar ni i eller har ni själva genomfört? • Vilka resultat kan ni dra av dessa? • Vilka är era främsta problem- och utvecklingsområden? • Vilket eller vilka problem- eller utvecklingsområden ska prioriteras? Välj ut ett eller ett par. Diskussionsfrågor • Ge exempel på något som skulle kunna betecknas som en stödjande miljö i förskolan eller skolan. • Vad skulle det innebära om vi arbetade för att skapa fler stödjande miljöer på vår förskola eller skola? • Vad innebär det att arbeta med det friska i fokus? Enas runt några exempel. 3. Skapa vision och mål När det finns en förståelse för ämnet och problem- eller utvecklingsområden har definierats tar man fram en gemensam vision och ett gemensamt mål. En vision är ett framtida tillstånd som man vill uppnå men behöver inte, till skillnad från målen, uppfylla kraven på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet. Målsättningarna bygger därefter ofta på den vision som förskolan eller skolan arbetar efter. Mål sätts oftast på några olika tidshorisonter, som ett år och fem år och fungerar då styrande. Att låta detta visions- och målarbete ta tid i form av diskussion och reflektion har visat sig vara av betydelse för att arbetet ska genomsyra alla verksamheter. Generellt sett ska målen kännetecknas av ett antal viktiga karakteristika vilka kan beskrivas enligt modellen SMART: 2. Identifiering av problem- och utvecklingsområden För att få en bild av nuläget är det viktigt att se över vad det finns för problem- och utvecklingsområden på förskolan eller skolan. Detta blir också en bakgrund till de mål som ska formuleras. För att ta reda på dessa områden kanske det enklaste sättet är att använda sig av redan befintliga studier eller data, alternativt att resonera utifrån de framgångsfaktorer som vi skriver om under rubriken Den goda lärmiljön – spår ett. Befintliga studier som gjorts kan exempelvis vara Liv & hälsa ung, BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet), LUPP (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken), NBI (Nöjt barn-index), den nationella studien kring barns och ungas psykiska 79 Från ord till handling • Specifikt: målet ska vara konkret och tydligt. Fokusera på resultat, inte aktiviteter. • Mätbart: det ska uttryckas på ett sätt som medger mätning av målet. Hur mycket? Hur många? Det är även viktigt att se till kvalitativa aspekter såsom upplevelse. • Accepterat: människor inom organisationen ska acceptera målet som sitt eget. • Realistiskt: målet ska kunna nås och vara verksamhetsanpassat. • Tidsbundet: man ska tala om när målet ska nås. Sätt upp milstolpar för bättre överblick av framskridandet. • Känslan av sammanhang (KASAM) • Samsyn • Positiv inlärningsmiljö • Goda relationer • Jämställdhet och likvärdighet • Inflytande och ansvar. Både personal och elever • Samverkan med närsamhället • Delaktiga föräldrar Det andra spåret rör kunskapsområdet hälsa • Självkänsla och ansvarstagande • ”Det goda samtalet” och möjlighet till dialog • Existentiella frågor • Fysisk aktivitet • Avkoppling – stresshantering • Goda och sunda matvanor • Motverka mobbning • ANTD • Sunda spelvanor Diskussionsfrågor • Vilken är er vision på förskolan eller skolan? • Finns någon kommungemensam vision? • Vad har ni för mål med HFSU-arbetet utifrån såväl hälsa som lärande? • Kort- och långsiktiga mål? • Vad har ni för specifika mål för problem- eller utvecklingsområdet? Diskussionsfrågor • Vad gör vi idag, generellt eller inom det specifika problem- eller utvecklingsområdet, för såväl hela förskolan eller skolan som av enskilda pedagoger. Brainstorma gärna. • Identifiera styrkor och svagheter med dessa insatser. 4. Kartläggning av befintligt arbete a. Intern kartläggning Problemen är identifierade, visionen och målen är satta och självklart sker det redan en mängd bra insatser på alla förskolor eller skolor. Nu är det dags att identifiera dessa. Utgå gärna från de två spåren nedan och hitta de insatser som sker generellt på förskolan eller skolan samt i varje lek- eller klassrum. b. Extern kartläggning Förutom det goda arbete som redan sker på förskolan eller skolan är det viktigt att göra en omvärldsanalys för att hitta fler goda exempel på insatser, också för att bli inspirerad och sporrad inför en utveckling. Det kan handla om insatser som andra förskolor eller skolor gör eller metoder, program som är framtagna för förskolan eller skolan. Den ena spåret handlar om hela förskolan eller skolan • Hälsofrämjande tanke- och förhållningssätt • Helhetssyn på begreppet hälsa • Salutogent synsätt 81 Från ord till handling Diskussionsfrågor Vad måste göras? När ovanstående frågor är besvarade och kollegiet slutligen kommit fram till de insatser som är möjliga att påbörja på förskolan eller skolan är det dags att prioritera insatserna. Det är inte möjligt att påbörja många olika aktiviteter på en gång utan val måste göras. Varje enskild förskola och skola måste utgå från de förutsättningarna och behov som finns hos dem. Därför kommer till exempel två förskolor eller skolor som arbetar hälsofrämjande inte att arbeta på samma sätt och heller inte nå samma resultat. • Studera vad som sker i omvärlden. Vad gör man på andra skolor? Vad finns det för andra satsningar som pågår? Finns det förslag från elever och föräldrar? Vad säger forskningen? Ta fram många exempel på olika insatser. 5. Prioritering av insatser När vision och mål nu är satta och en omvärldsanalys är genomförd är det dags att börja prioritera. Vilka insatser ska egentligen påbörjas för att nå målsättningarna? Vad är möjligt att genomföra? I den här fasen är viktigt att vara realistisk och inte ta sig vatten över huvudet. ”Bit där det är mjukast”, det vill säga: börja där förutsättningarna är bäst, för att få med alla på tåget. 6. Planera genomförandet När omvärldsanalysen och prioriteringen av insats är genomförd ska införandet planeras. I samband med detta behöver det också tas fram delmål för det förskolan eller skolan valt att arbeta med samt också skapa en handlingsplan för införandet. I handlingsplanen för införandet bör följande frågor besvaras: Diskussionsfrågor • Möter insatsen behoven? Är insatsen effektiv? Det • Om utbildning krävs; ska alla eller några utbildas, i så fall vilka? När ska dessa utbildas? • Definiera de resurser som krävs (tid, litteratur och så vidare). • Ska de som utbildats vidareutbilda sina kollegor? När ska detta i så fall ske? • När ska arbete påbörjas med barnen och eleverna? • Schemaläggning? • När och hur ska arbetet utvärderas? • Hur involveras all personal? vill säga att insatsen ger effekt på det som den ska ge effekt på? • Har de olika delarna i insatsen identifierats? Hur fungerar insatsen? Finns det material? Vilka delar är det som ingår i ett specifikt program? • Vad krävs för att implementera detta på förskolan eller skolan? Utbildning av personal, materialinköp, organisationsanpassning med mera. • Är denna insats bättre än övriga som råder? Är den kostnadseffektiv? Passar den på just er förskola eller skola med de värderingar som ni har där? Är den 7. Påbörja arbetet Nu är det dags att påbörja arbetet. Troligtvis behövs här en rejäl återkoppling till kollegorna där hela processen presenteras. Starta sedan där ni befinner er, utgå från er handlingsplan. Kanske ska det befintliga enkel att använda? Är den möjlig att anpassa? Går den att testa i liten skala? Kommer ni att se resultat snabbt? Hur ser man resultaten? Finns det resurser för detta på er förskola eller skola? 83 84 Från ord till handling arbetet förstärkas på det sätt som definierats, personalen fortbildas eller material köpas in. 8. Följ upp och fira Arbetet bör utvärderas kontinuerligt och stämmas av utifrån målen. Det är en fördel att både utvärdera mål och process. Att löpande under förändringsarbetet fira, när delmål och mål har genomförts och uppnåtts, är ett bra sätt för att belysa och återkoppla till hela personalgruppen, barn, elever och föräldrar om utvecklingsarbetet. 9. Förnya, förändra och förstärka En regelbunden översyn med utrymme för anpassningar och förbättringar är av betydelse för att arbetet ska leva vidare. En professionell utveckling är också en förutsättning för vidmakthållande precis som att en struktur för arbetet skapas och att förankring i arbetet sker så högt upp i skolledningen som möjligt. 85 Referenser Referenser Registerflikens baksida 86 Referenser Referenser Barn av vår tid 1 Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2 2009. Socialstyrelsen, Stockholm Hansson Anders (2010). Salutogent ledarskap: för hälsosam framgång. Lindén-Boström Margareta, Eriksson 3 Charlie, Hageberg Lars, Persson Carina och Fortbildning, Solna. Ydreborg Berit (2006). Den goda men SOU (2006). Ungdomar, stress och psykisk 2 3 5 6 ojämlika hälsan – Liv & hälsa i Örebro län evidence on school health promotion in 2004. Samhällsmedicinska enheten, Örebro improving health or preventing disease and, Stockholm. läns landsting specifically what is the effectiveness of the Ungdomsstyrelsen (2007). Fokus 07- en Nationalencyklopedin (2010). Jämställdhet. analys av ungas hälsa och utsatthet. http://www.ne.se/lang/jamstalldhet [15th Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:14. sept 2010] Regional Office for Europes Health Evidence Network (HEN), Köpenhamn. Spasojevic, J. (2003). Effects of Education 5 3 Skolverket (2006). Vad händer med SOU (2006). Ungdomar, stress och psykisk on Adult Health in Sweden: Results from a likvärdigheten i svensk skola? – En ohälsa, analyser och förslag till åtgärder. Natural Experiment. Ph.D Dissertation. New kvantitativ analys av variation och SOU 206:77. Svensk författningssamling, York: City University of New York Graduate Stockholm. Center. Sveriges kommuner och landsting (2008). Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T. M., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006). Sveriges kommuner och landsting, What are the effects of education on Stockholm. health? . In OECD (Eds.), Measuring the effect of education of health and civic deras betydelse för elevernas studieresultat. 5 författningssamling, Stockholm. Skolverket (1994). Läroplanen för det 6 engagement: Proceednings of the obligatoriska skolväsendet, förskole- Sveriges kommuner och landsting, Copenhagen Symposium): OECD. klassen och fritidshemmet lpo 94. Schuller, T., & Desjardins, R. (2007). Chapter 5. Health outcomes of learning. In 7 Understanding the social outcomes of Learning (pp. 95-117). Paris: OECD Publishing. lpfö 98. Skolverket, Stockholm. Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga Regeringen (2001). Hälsa lärande och trygghet. Regeringens proposition 2001/02:14. skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm. SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100. 9 Utbildningsdepartementet Stockholm. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 9 Regeringen (2001). Hälsa lärande och Svensk författningssamling, Stockholm. Regeringens proposition 2009/10:165. Den 10 trygghet. Regeringens proposition Lindén-Boström Margareta, Persson Carina (2005). Tonåringars psykiska hälsa – Liv & 2001/02:14. Utbildningsdepartementet, hälsa ung i Örebro län 2005. Samhällsmedi- Stockholm. nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringskansliet. 11 (2005). Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005. Samhällsmedi- Arenor för en bra uppväxt för barn och unga 1 verk-barn-och-unga/Arenor/ [18th mars Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport Skolverket, Stockholm. 12 Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm. Ogden, T. (2003). Social kompetens och 2 14 problembeteende i skolan – kompetensut- lexikon. Natur & kultur, Stockholm. Skolverket (1998). Läroplan för förskolan lpfö 98. Skolverket, Stockholm. 13 2010] 2009. Socialstyrelsen, Stockholm Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt Statens folkhälsoinstitut (2010). Arenor. klassen och fritidshemmet lpo 94. http://www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslags- cinska enheten, Örebro läns landsting 13 Skolverket (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskole- cinska enheten, Örebro läns landsting Lindén-Boström Margareta, Persson Carina Skolverket (1998). Läroplan för förskolan 8 8 Folkhälsoinstitut 2005:5. Stockholm. 2009. Socialstyrelsen, Stockholm. Skolverket, Stockholm. 7 Statens folkhälsoinstitut (2005). 12 SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100. Svensk Öppna jämförelser gymnasieskola 2009. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport. 11 Skolverket (2005). Vad gör det för skillnad vad skolan gör? – om skolor olikheter och 6 Sveriges kommuner och landsting (2009). 10 likvärdighet över tid. Rapport nr 275. 4 Öppna jämförelser grundskola 2008. Folkhälsopolitisk rapport 2005. Statens 9 health promoting schools approach. WHO 4 Edita Västra Aros, Västerås. 8 Stewart-Brown Sarah (2006). What is the SOU 2006:77. Svensk författningssamling, Stockholm 7 heter. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm. 2 ohälsa, analyser och förslag till åtgärder. Ungdomsstyrelsen, Stockholm. 4 Hälsofrämjande arbete – en del av förskolans och skolans uppdrag 1 Ogden Terje (2005). Skolans mål och möjlig- Skolverket (2010). Förslag till läroplanen för grundskolan, Dnr 2008:741 vecklande och problemlösande arbete. Lärande och hälsa Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten 1 Liber, Stockholm. 3 Shonkoff, J. P., Philips D A (2000). From Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling – HFSU i svensk grundskola – Kunskapsöversikt om neurons to neighborhoods – The science betydelsen av olika faktorer. Skolverket, of early Childhood Development. National evidence on school health promotion in Stockholm. Academy Press, Washington D C. improving health or preventing disease and, 87 1 Stewart-Brown, S. (2006). What is the Referenser unga. Skandia Försäkringsbolag, Stockholm. specifically what is the effectiveness of the ring (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn – en systematisk health promoting schools approach. WHO 2 Regional Office for Europes Health Evidence Risk- och skyddsfaktorer Network (HEN), Köpenhamn. 1 Tang Kwok-Cho m.fl. (2008). Schools for Samhällsmedicin - en introduktion. Evidens health, education and development -a call Studentlitteratur, Lund. 1 for action. Health Promotion International. 3 5 skriftserie rapport 10, Stockholm. Mukoma Wanjiru & Flisher Alan (2004). förebygga beteendeproblem hos barn. Evaluations of health promoting schools: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Oxman Andrew D. (2006). Improving the a review of nine studies. Health Promotion FoU-rapport use of research evidence in guideline Schünemann Holger J., Fretheim Atle och 2 development: 9. Grading evidence and Statens folkhälsoinstitut (2010). http://www. 3 Nilsson, A., Sandström, B. & Skolverket fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn- (2001). Min uppgift är att knyta ihop det. och-unga/Risk-och-skyddsfaktorer-/ [18th Skolverket, Stockholm. mars 2010] recommendations. Health Research Policy and systems, 4, 21. Socialstyrelsen (2010). http://www.socialsty- 3 Hawkins J. David, Catalano Richard F., relsen.se/evidensbaseradpraktik/faktaome- måste va sånt som får en att fundera mera Arthur Michael W. (2002). Promoting vidensbaseradpraktik/vanligafragor/fraga2 – om hälsoarbete i skolan, från direktiv till science-based prevention in communities. perspektiv. Myndigheten för skolutveckling, Addictive behaviors. Vol 27, nr 6, 951-976. Nilsson Agneta & Norgren Olle (2003). Det 4 5 Arthur Michael W. (2002). Promoting Lena (2007). Skolan kan förebygga. Statens science-based prevention in communities. Schools for health in europe (2010). [18th mars 2010]. SBU (2010). http://www.sbu.se/sv/Evidens- 4 baserad-vard/Varfor-behovs-evidens-och- Hawkins J. David, Catalano Richard F., Gìslason Björn, Löwenborg Lars & Bergman utvardering/ [18th mars 2010]. SBU (2010). http://www.sbu.se/sv/Evidens- 5 Addictive behaviors. Vol 27, nr 6, 951-976. Folkhälsoinstitut, Stockholm. 7 ningspolitiken. Utbildningsdepartementets En grund för att växa, forskning om att Stockholm. 6 Sundberg Daniel (2009). Evidens i utbild- Sundell Knut och Forster Martin (2001). 2 Vol 24 no 1, 68-77. International. Vol 19 no 3, 357-368. 4 litteraturöversikt. SBU, Stockholm. Haglund Bo J., Svanstörm Leif (1995). 6 http://www.schoolsforhealth.eu/index. construct of resilience: Implications for cfm?act=esite.tonen&pagina=20 [18th mars interventions and social policies. Develop- 2010] ment and psychopathology. 12: 4, 857-885. 7 Vinsterna av ett hälsofrämjande arbete baserad-vard/Varfor-behovs-evidens-ochutvardering/ [18th mars 2010] Luthar Suniya, Cicchetti Dante (2000). The Statens folkhälsoinstitut (2010). http://www. 6 fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barnoch-unga/Evidens/ [18th mars 2010] 7 fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barnmars 2010] Månsson Anna (2003). Hälsoekonomi för Statens folkhälsoinstitut (2010). http://www. fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn- och-unga/Risk-och-skyddsfaktorer-/ [18th 1 Statens folkhälsoinstitut (2010). http://www. och-unga/Evidens/ [18th mars 2010] 8 Schünemann Holger J., Fretheim Atle och Lindén-Boström Margareta, Eriksson Oxman Andrew D. (2006). Improving the Charlie, Hageberg Lars, Persson Carina och use of research evidence in guideline Ydreborg Berit (2006). Den goda men development: 9. Grading evidence and kommunala satsningar på barn och ung- ojämlika hälsan – Liv & hälsa i Örebro län recommendations. Health Research Policy dom. Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm. 2004. Samhällsmedicinska enheten, Örebro and systems, 4, 21. folkhälsoarbete. Statens Folkhälsoinstitut, 8 Stockholm. Bremberg Sven (2007). Hälsoekonomi för 2 läns landsting Bremberg Sven (2007). Hälsoekonomi för 3 kommunala satsningar på barn och ung- 9 dom. Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm. Antonovsky Aaron (1991). Hälsans Den goda lärmiljön – Spår 1 mysterium. Natur och Kultur, Stockholm. 1 Hattie John (2009). Visible learning, a synthesis of over 800 meta-analyses relation Skolverket, Socialstyrelsen och Statens 4 folkhälsoinstitut (2004). Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Olika nivåer på det främjande arbetet Sundell Knut och Forster Martin (2001). 1 Skolverket, Socialstyrelsen, Statens Folk- En grund för att växa, forskning om att hälsoinstitut, Stockholm. förebygga beteendeproblem hos barn. Struktur och organisation 1 FoU-rapport 2005:1, Stockholms stadsled- Det är bättre att stämma i bäcken än i ån – ningskontor. Att värdera de ekonomiska effekterna av ti- Skolverket (2010). Skolverkets uppgifter. www.skolverket.se/sb/d/187 [19th February Forsknings- och Utvecklingsenheten, Nilsson Ingmar & Wadeskog Anders (2008). 5 diga och samordnade insatser kring barn och to achievement. Routledge, New York. 2010]. Menckel Ewa & Lars Österblom (2000). 2 Ledningssystem för hälsosamma arbets- Statens beredning för medicinsk utvärde- 2 89 platser. I Framtidens arbetsmiljö- och 3 tillsynsarbete. (Johansson Bo, Frick Kaj & ohälsa och självmordshandlingar vid gym- – om hälsoarbete i skolan, från direktiv till Johansson Jan, red). Studentlitteratur, Lund nasieskolor inom SLL. Karolinska institutets perspektiv. Myndigheten för skolutveckling, Bremberg Sven & Sällström Eva (2006). Is folkhälsoakademi 2009:17, Stockholm. there a ”school effect” on pupils outcomes? A review of multilevels studies. Journal of Samsyn epidemiology and community health. 60 (2), 1 Skolverket (2006). Skolverkets allmänna (1998). Låter sig skyddsänglar organiseras? främja likabehandling och för att motverka Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:41, diskriminering och annan kränkande Stockholm. 3 Teacher competences and pupil achieve- trakasserier och kränkande behandling. obligatoriska skolväsendet, förskoleklas- ment in pre-school and school. Danish Skolverket, Stockholm sen och fritidshemmet lpo 94. Skolverket, Skolverket (1994). Läroplanen för det Stockholm. 4 5 6 Skolverket (1998). Läroplan för förskolan Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga 7 Ogden Terje (2008). Skolans mål och möjligHattie John (2009). Visible learning, a resultat – erfarenheter från framgångsrika synthesis of over 800 meta-analyses relation skolkommuner. Sveriges kommuner och to achievement. Routledge, New York. 9 Olikas lika värde – om arbetet mot mobb- arbetslivet. Studentlitteratur, Lund ning och kränkande behandling. Liber, Skolverket (1994). Läroplanen för det obli- Stockholm. 10 synthesis of over 800 meta-analyses relation Menckel Eva & Österblom Lars (2000). to achievement. Routledge, New York. 11 Webster-Stratton Carolyn (2004). Utveckla Kimber Birgitta (2008). Lyckas som lärare. Gleerups förlag, Malmö. 10 Kimber Birgitta (2008). Lyckas som lärare. Gleerups förlag, Malmö. 11 Kimber Birgitta (2008). Lyckas som lärare. Gleerups förlag, Malmö. 12 Hattie John (2009). Visible learning, a synthesis of over 800 meta-analyses relation 13 Coleman J. S. (1995). Families and schools. Z Socialisationsforsch Erziehungssoziol. 4, 362.375. 14 Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten barns emotionella och sociala kompetens. i svensk grundskola – Kunskapsöversikt om Arbetslivsinstitutet, Stockholm Förlagshuset Gothia, Stockholm. betydelsen av olika faktorer. Skolverket, Leger Lawrence St. (1998). Australian 12 Olikas lika värde – om arbetet mot mobb- ting school concept and the implications for ning och kränkande behandling. Liber, the development of school health. Health Stockholm. Björk Helena & Alin-Åkerman Britta (2009). ohälsa och självmordshandlingar vid gym- Hattie John (2009). Visible learning, a synthesis of over 800 meta-analyses relation to achievement. Routledge, New York. Det goda ledarskapet i mötet med barnet och eleven Statens folkhälsoinstitut (2010). Framgångsrika skolor. www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Framgangsrikaskolor/ [18th mars 2010] Hattie John (2009). Visible learning, a syn- 1 thesis of over 800 meta-analyses relation to folkhälsoakademi 2009:17, Stockholm. Skolprojektet – förebyggande av psykisk 15 16 nasieskolor inom SLL. Karolinska institutets Björk Helena & Alin-Åkerman Britta (2009). Stockholm. Myndigheten för skolutveckling (2003). teachers´ understandings of health promo- Skolprojektet – förebyggande av psykisk 14 Gleerups förlag, Malmö. 9 om ledarskap, resurser och egen kraft. Promotion International. 13(3), 223-235 13 Kimber Birgitta (2008). Lyckas som lärare. to achievement. Routledge, New York. Hattie John (2009). Visible learning, a fritidshemmet lpo 94. Skolverket, Stockholm. Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen: to achievement. Routledge, New York. 8 Myndigheten för skolutveckling (2003). Hanson Anders (2004). Hälsopromotion i Hattie John (2009). Visible learning, a synthesis of over 800 meta-analyses relation heter. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm. 8 Nordenbo S. E., Sögaard Larsen M., Tiftikçi Clearinghouse for Educational Research 7 skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm. Sveriges kommuner och landsting (2009). gatoriska skolväsendet, förskoleklassen och 6 lpfö 98. Skolverket, Stockholm. Skolverket (1998). Läroplan för förskolan landsting, Stockholm. 12 Förlagshuset Gothia, Stockholm N., Wendt N. E. och Östergaard S. (2008). Analys Öppna jämförelser – konsten att nå 11 barns emotionella och sociala kompetens. Nationalencyklopedin (2010). Värdegrund. Skolverket (1994). Läroplanen för det lpfö 98. Skolverket, Stockholm. 10 Webster-Stratton Carolyn (2004). Utveckla 2010]. Stockholm. 9 förskollärare. Stockholm Universitet. 5 råd och kommentarer – För att främja lika- sen och fritidshemmet lpo 94. Skolverket, 8 en berättelse om barn, föräldrar och www.ne.se/värdegrund [24th February obligatoriska skolväsendet, förskoleklas- 7 Gars Christina (2006). Utvecklingssamtal – Skolverket (2009). Skolverkets allmänna behandling och förebygga diskriminering, 6 Stockholm 4 Hagström Ulf, Redemo Eva & Bergman Lena råd och kommentarer – För arbetet med att behandling. Skolverket, Stockholm. 5 heter. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm. 2 Jensen Elisabeth & Jensen Helle (2007). Professionellt föräldrasamarbete. Liber, Ogden Terje (2008). Skolans mål och möjlig- 149-155. 4 Stockholm. 3 achievement. Routledge, New York. Nilsson Agneta & Norgren Olle (2003). Det 2 måste va sånt som får en att fundera mera 90 Delaktighet och demokrati Skolverket (2007). Attityder till skolan 2006 1 - Elevernas och lärarnas attityder till skolan. Referenser 2 Skolverket, Stockholm. tion and observational studies. Journal of trakasserier och kränkande behandling. Utrikesdepartemenet (2006). Mänskliga Adolescent health. Vol 42, 3, 209-220. Skolinspektionen, Stockholm. rättigheter – Konventionen om barnets 3 4 rättigheter. Utrikesdepartementet, synthesis of over 800 meta-analyses relation Samverkan Stockholm. to achievement. Routledge, New York. 1 Skolverket (1994). Läroplanen för det 5 obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet lpo 94. Skolverket, 6 Stockholm. 4 Skolverket (1998). Läroplan för förskolan 6 7 8 9 Stenberg Rebecca (1999). Organisationssamverkan i en imaginär organisation av DO, BEO och Skolinspektionen (2009). offentliga aktörer. Doktorsavhandling. skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm. Förebygga diskriminering och kränkande Psykologiska institutionen, Stockholms SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100. behandling, en handledning för att utforma Svensk författningssamling, Stockholm. en likabehandlingsplan/plan mot kränkande Antonovsky Aaron (1991). Hälsans mysteri- behandling i förskolan. DO, BEO & um. Natur & Kultur, Stockholm. Skolinspektionen, Stockholm. 7 Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga Myndigheten för skolutveckling (2005). 8 universitet. 3 Ewles Linda och Simnett Ina (2005). Hälsoarbete. Studentlitteratur, Lund. 4 Nilsson Ingmar & Wadeskog Anders (2008). DO, BEO och Skolinspektionen (2009). Det är bättre att stämma i bäcken än i ån – Slutredovisning av regeringsuppdrag om Förebygga diskriminering och kränkande Att värdera de ekonomiska effekterna av elev- och föräldrainflytande. Myndigheten behandling, en handledning för att utforma tidiga och samordnade insatser kring barn för skolutveckling, Stockholm. en likabehandlingsplan/plan mot kränkande och unga. Skandia Försäkringsbolag, Bliding Marie (2002). Vad betyder mobb- behandling i skolan. DO, BEO & Skolinspek- ning? Om mobbningsbegreppet och den tionen, Stockholm. 9 Stockholm. 5 Nilsson Ingmar & Wadeskog Anders (2008). Skolverket (2009). Allmänna råd och Det är bättre att stämma i bäcken än i ån (Andersson Bo & Hägglund Solveig, red.). kommentarer för att främja likabehandling – Att värdera de ekonomiska effekterna av Centrum för värdegrundsstudier, Göteborgs och förebygga diskriminering, trakasserier tidiga och samordnade insatser kring barn universitet. och kränkande behandling. Skolverket, och unga. Skandia Försäkringsbolag, Eriksson Lars (2004). Föräldrar och skola. Stockholm. 10 11 Stockholm. Myndigheten för skolutveckling (2003). Universitet. Olikas lika värde – om arbetet mot mobb- Nilsson Agneta (2008). Lyssna på föräldrar- ning och kränkande behandling. Myndig- na. I Vi lämnar till skolan det käraste vi har. heten för skolutveckling, Stockholm. 12 6 Hattie John (2009). Visible learning, a synthesis of over 800 meta-analyses relation to achievement. Routledge, New York. 7 Danermark Bert (2004). Samverkan – himmel eller helvete. Gleerups, Malmö. DO, BEO och Skolinspektionen (2009). som utmanar (Nilsson Agneta, red.). Förebygga diskriminering och kränkande Myndigheten för skolutveckling, Stockholm. behandling, en handledning för att utforma trygghet. Regeringens proposition en likabehandlingsplan/plan mot kränkande 2001/02:14. Utbildningsdepartementet Relationer Skolinspektionen, Stockholm. Hagström Ulf, Redemo Eva och Bergman Lena (1998). Låter sig skyddsänglar 8 behandling I förskolan. DO, BEO & 1 13 Regeringen (2001). Hälsa lärande och Stockholm. 9 DO, BEO och Skolinspektionen (2009). Hillman Olle (2007). Skolhälsovård: Introduktion och praktisk vägledning. organiseras? Folkhälsoinstitutet & Gothia Förebygga diskriminering och kränkande förlag, Stockholm. behandling, en handledning för att utforma Nordenbo, S.E., Sögaard Larsen, M., Tiftikçi, en likabehandlingsplan/plan mot kränkande obligatoriska skolväsendet, förskoleklas- N., Wendt, N.E. och Östergaard S. (2008). behandling I skolan. DO, BEO & Skolinspek- sen och fritidshemmet lpo 94. Skolverket, Teacher competences and pupil achieve- tionen, Stockholm. ment in pre-school and school. Danish 3 projektet. 2 logik i samverkan – konsten att organisera Om samarbete med föräldrar – en relation 2 säkring av samverkan. Sundsvall: NTG- SFS (2008). Diskrimineringslag. SFS 2008:567. författningssamling, Stockholm. Örebro Studies in Education, 10. Örebro 11 Nya vägar till arbetsmarknaden – kvalitets- Svensk författningssamling, Stockholm. SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100. Svensk praktiska vardagen. I Barnets rättigheter 10 Danermark B. och Germundsson P. (2007). SFS (2008). Diskrimineringslag. SFS 2008:567. Svensk författningssamling, Stockholm. lpfö 98. Skolverket, Stockholm. 5 Hattie John (2009). Visible learning, a 14 rad, kränkt? Barns, elevers och studerandes Fletcher, A., Bonell, C., & Hargreaves, J. uppfattningar om diskriminering och (2008). School effects on young people’s trakasserier. Skolverket Stockholm. 15 Skolverket (1994). Läroplanen för det Stockholm. Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasse- Clearinghouse for Educational Research. drug use: a systematic review of interven- Gothia förlag, Stockholm. 10 Skolinspektionen (2010). Skolors arbete vid 91 11 SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100. Svensk författningssamling, Stockholm. 12 Skolverket (1998). Läroplan för förskolan lpfö 98. Skolverket, Stockholm. 13 Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna lpf 94. Skolverket, Stockholm. 14 Hattie John (2009). Visible learning, a elever: Tips från EU-Dap projektet till Mardones Larsson Sandra & Nilsson Agneta elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete framgångsrik implementering av program (2008). Följa upp och förbättra – ett genom elevskyddsombud. SKOLFS 2004:13. kvalitetsarbete. I Vi lämnar till skolan Skolverket, Stockholm. förebygger 2. http://www.fhi.se/skolanforebygger [18th mars 2010] Agneta, red). Myndigheten för skolutveck- författningssamling, Stockholm. 7 AFS (1998). Belastningsergonomi. Skapa förståelse Eriksson Lars (2004). Föräldrar och skola. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om 1 Örebro studies in education, 10. Örebro belastningsergonomi samt styrelsens Emotional Learning (2006). Casel Practice Universitet allmänna råd om tillämpningen av föreskrif- Rubric for schoolwide SEL implementation. Jensen Elisabeth & Jensen Helle (2007). terna, AFS 1998:1. Arbetarskyddsstyrelsens CASEL, Chicago. Professionellt föräldrasamarbete. Liber författningssamling, Stockholm. 8 9 Kindenberg Ulla (2005). Skolans arbetsmiljöhandbok. Liber, Stockholm. Berg G (2005). Skolutveckling och 10 Kindenberg Ulla (2005). Skolans arbetsmiljöhandbok. Liber, Stockholm. Nilsson Agneta & Norgren Olle (2003). Det måste va sånt som får en att fundera mera 11 SOU (1999). Hälsa på lika villkor- andra – om hälsoarbete i skolan, från direktiv till steget mot nationella folkhälsomål. SOU perspektiv. Myndigheten för skolutveckling, 1999:137. Socialdepartementet, delbetän- Stockholm. kande från Nationella folkhälsokommittén. Riksidrottsförbundet (2010). Idrottslyftet. Statens offentliga utredningar, Stockholm. www.rf.se/Vi-arbetar-med/Idrottslyftet/ 21 22 www.rf.se [18th mars 2010] Ett nytt synsätt Kulturrådet (2010). Skapande skola. www. 1 Jensen Bruun Bjarne (1996). Hälsounder- kulturradet.se/sv/Skapande-skola/ [18th visningen är alltför naturvetenskaplig. mars 2010] I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare Leffler Eva (2009). Företagsamhet i företag- eller hälsorisk? En antologi om hälsoarbete samma Halland – erfarenheter och lärdomar i skolan. (Nilsson Agneta, red). Skolverket, Stockholm. från en grundskolas gemensamma satsning på företagsamt lärande. Umeå universitet. Hattie John (2009). Visible learning, a 2 synthesis of over 800 meta-analyses relation Fysisk miljö AFS (2000). Arbetsplatsens utformning. 1 2 to achievement. Routledge, New York. 3 naturvaktarna/source.php/1101493/S%20 författningssamling, Stockholm. hr%20gjorde%20vi%20korr2.pdf [18th mars 2010] AFS (2000). Arbete vid bildskärm. 4 Karolinska Institutets folkhälsoakademi arbete vid bildskärm samt allmänna råd (2009). Rektorns betydelse för att främja om tillämpningen av föreskrifterna. fysisk aktivitet och goda matvanor i AFS 1998:5. Arbetarskyddsstyrelsens skolan. Karolinska Institutets folkhälso- författningssamling, Stockholm. SFS (1994). Grundskoleförordning. SFS akademi 2009:18, Stockholm. 5 1994:1194. Svensk författningssamling, Stockholm. 4 Fridaskolan (2010). http://www.wwf.se/ AFS 2000:42. Arbetarskyddsstyrelsens Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om 3 Statens folkhälsoinstitut (2010). Skolan AFS 2000:42. Arbetarskyddsstyrelsens ekonomisk tillväxt. 20 baserade på socialt inflytande i skolan. 8 föräldrar – en relation som utmanar (Nilsson Stockholm 19 6 AFS (2000). Arbetsplatsens utformning. ling, Stockholm. 18 EU-DAP (2008). Förebyggande av AlkoholNarkotika- och Tobaksbruk (ANT) bland det käraste vi har. Om samarbete med 17 7 SKOLFS (2004). Skolverkets föreskrifter om to achievement. Routledge, New York. 16 SFS (1977). Arbetsmiljölag. SFS 1977:1160. Svensk författningssamling, Stockholm. synthesis of over 800 meta-analyses relation 15 ger [18th mars 2010] Svensk författningssamling, Stockholm. 5 SFS (1985). Skollagen. SFS 1985:1100. Skolverket (1999). Man vet inte var trappstegen är i livet. Skolverket, Stockholm. 6 Statens folkhälsoinstitut (2010). Skolan förebygger 2. http://www.fhi.se/skolanforebyg- 92 Collaborative for Academic, Social, and Samhällsmedicinska enheten Telefon: 019-602 70 00 (vxl) www.orebroll.se/hfsu [email protected]