Förändra systemet – inte klimatet!

Deklaration
Förändra systemet – inte klimatet!
Deklaration från Klimaforum09
Klimaforum09 genomfördes
7-20 dec 2009 i Köpenhamn.
För mer information se
www.klimaforum.org.
Översättare:
Susanna Stache,
Glokala Tankesmedjan
Jan Wiklund,
Miljöförbundet Jordens Vänner
Denna trycksak kan beställas hos
Håkan Sundberg
[email protected]
eller
Miljöförbundet Jordens Vänner
Box 7048, 402 31 Göteborg
Tel: 031-1218087
[email protected]
Förändra systemet – inte klimatet!
Deklaration från Klimaforum09
Inledning
Det finns lösningar på klimatkrisen. Vad människorna och planeten behöver är en rättvis och hållbar
omställning av våra samhällen till en modell som tillförsäkrar alla folk rätten till ett värdigt liv och som
överlämnar en mer fruktbar planet och ett gott liv
åt nu levande och kommande generationer. Denna
omställning måste grunda sig på principerna om solidaritet – särskilt med de mest utsatta – icke-diskriminering, jämställdhet, rättvisa och hållbarhet, och på
insikten om att vi är en del av naturen som vi älskar
och respekterar. För att göra något åt klimatkrisen
krävs emellertid att vi blir mer medvetna och beslutsamt handlar utifrån ett rättighetsbaserat ramverk.
Alla nationer har en skyldighet att samarbeta internationellt för att trygga respekten för mänskliga rättigheter överallt i världen i enlighet med FN:s stadga.
Vi, deltagande människor och organisationer på
Klimaforum09 i Köpenhamn, uppmanar varje person,
organisation, regering och institution, däribland FN, att
bidra till denna nödvändiga omställning. Den uppgiften blir en utmaning. Dagens kris har ekonomiska, sociala, miljömässiga, geopolitiska och ideologiska aspekter. Dessa samverkar med och förstärker både varandra
och klimatkrisen. Just detta sammanflöde mellan kriser
– klimat-, energi-, finans-, livsmedels- och vattenkrisen, bland andra, - kräver att vi förenas och omvandlar
det dominerande sociala och ekonomiska system som
blockerar nödvändiga lösningar. Av detta skäl krävs nu
handling från en rörelse underifrån.
Miljö- och klimatskulder måste betalas. Inga falska,
farliga eller kortsiktiga lösningar bör främjas eller antas,
såsom kärnkraft, biobränslen, carbon off-setting (kvittning), kolsänkor (CCS), biochar (träkol i jorden), geoengineering* och handel med utsläppsrätter. I stället
* avsiktliga åtgärder för att i global skala manipulera miljö och
klimat. öa
bör vi satsa på en verkligt hållbar övergång som bygger
på rena, säkra och förnyelsebara resurser och energibesparing. Vi välkomnar allianser mellan olika sociala
rörelser och sektorer som representerar alla åldrar, kön,
etniciteter, trosinriktningar, samhällen och nationaliteter. Vi vill själva ta kontrollen över vår framtid genom
att bygga en stark folkrörelse med ungdomar, kvinnor,
män, arbetare, bönder, fiskare, ursprungsbefolkningar
samt stads- och landsbygdsgrupper; en rörelse som kan
verka på samhällets alla nivåer för att gripa sig an miljöförstöring och klimatförändring. Vi kräver en ny internationell ekonomisk ordning och stöder ett starkt och
demokratiskt FN som motvikt till G8, G20 och andra
slutna grupper som bildats av mäktiga länder.
Utmaningen som vi ser den
Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är redan
så hög att klimatsystemet är i obalans. Koldioxidkoncentrationen och den globala temperaturen har ökat
snabbare under de senaste 50 åren än någonsin förr på
jorden, och kommer att öka ännu snabbare under kommande decennier. Detta resulterar i en mängd andra
allvarliga ekologiska obalanser vars effekter hotar livsvillkoren för världens folk, och allra mest utsatta är folk
i fattiga länder.
Obalansen i klimatsystemet leder till allt större och
oftare förekommande ytterligheter i temperatur och
nederbörd, tropiska cykloner, orkaner och tyfoner,
extrema översvämningar och extrem torka, förlust av
biologisk mångfald, jordskred, stigande havsnivå, vattenbrist, kortare växtsäsonger, sämre skördar, förlorad
eller försämrad jordbruksmark, minskad jordbruksproduktion, förlust av boskap, utrotade ekosystem
och minskade fiskbestånd med mera. Dessa fenomen
resulterar i matkriser, svält, sjukdom, död, rubbningar
i och utrotning av hållbara levnadsformer. Detta påverkas ytterligare av att genmodifierade organismer,
monokulturjordbruk och industrialiserade jordbruk
3
introduceras av företag som allvarligt hotar ekosystemens stabilitet och mångfald, som marginaliserar och
utarmar småbönder och underminerar livsmedelssuveräniteten. Företagskontrollerade jordbruk inriktas på
att tillgodose en ökad global efterfrågan som skapats av
överkonsumtion, särskilt i Nord, snarare än att se till
lokala basbehov. Det samma kan sägas om det moderna
industrifisket, intensivt skogsbruk och gruvdrift, som
förstör ekosystem, minskar den biologiska mångfalden
och försämrar livsvillkoren för lokalsamhällen.
Dessa följder av klimatförändringen tillsammans
med ökande social ojämlikhet får en allvarlig inverkan
på vår gemensamma miljö och ödelägger redan livet för
miljoner människor. Men vi är inte beredda att acceptera detta öde. Därför finns det snabbt växande folkrörelser som är beslutna att försvara sina livsbetingelser
och protestera mot de krafter och processer som har lett
oss in på denna väg mot vår undergång.
I Asien, Afrika, Mellanöstern, Oceanien, Syd- och
Mellanamerika såväl som i Nordamerikas och Europas
periferi uppstår folkrörelser som motsätter sig främmande intressens exploatering av sin jord. De vill återta
kontrollen över sina egna naturtillgångar. En ny sorts
aktivism har vitaliserat miljörörelserna, vilket har lett
till en stor mängd protester och aktioner mot gruvdrift,
dammbyggen, skogsavverkning, utnyttjande av kolkraft, flyg, vägbyggen etc.
Det finns en växande medvetenhet om behovet av
att på ett grundläggande sätt förändra det rådande ekonomiska systemet. Bland olika rörelser sprids alternativa sätt att leva. Samtidigt blir det uppenbart för allmänheten att de nuvarande makthavarna är ovilliga att
erkänna och ta sig an hoten om klimatförändring och
miljöförstöring. Så kallad ”grön tillväxt” och ”hållbar
tillväxt” har, som strategier betraktade, visat sig vara
ursäkter för att följa den utvecklingsmodell som är en
av de grundläggande orsakerna till miljöförstöring och
klimatkris.
Orsakerna som vi ser dem
Den direkta orsaken till den av människor skapade klimatförändringen är exempellösa utsläpp av växthusgaser i atmosfären, förorsakade av förbränning av fossila
bränslen för industriella, kommersiella, transport- och
militära syften, för att nämna några få men viktiga källor. Andra viktiga pådrivare av klimatförändringen är
skogsskövling – vilket omöjliggör för urbefolkningen
att bedriva hållbart växelbruk – skogsavverkning, råämnesförbrukande industri, störningar av vattnets kretslopp, utvidgning av industriellt jordbruk genom ”land
grabbing” (en form av nykolonialism där rika länder hyr
eller köper billig jordbruksmark i fattiga länder), ökad
industriell köttproduktion och andra sorters ohållbart
utnyttjande av naturtillgångar.
4
Ojämlikhet i kontroll och ägande av resurser
Detta är resultatet av ett ohållbart globalt ekonomiskt
system som bygger på ojämlik tillgång till och kontroll
över planetens begränsade resurser och de förmåner
som nyttjandet av dessa innebär. Systemet baseras på
att lokala och globala eliter tillägnar sig lokala, nationella och planetära allmänningar. Vad som har lovordats
som stora framsteg inom teknologi och produktion har
i själva verket påskyndat globala ekologiska och utvecklingsmässiga katastrofer. Ändå ägnar sig en privilegierad
global elit åt hänsynslös profitdriven produktion och
grovt överdriven konsumtion medan en mycket stor del
av mänskligheten tvingas leva på existensminimum eller ännu mindre. Så är det inte bara i Syd utan också
i Nord. Världens största transnationella företag, som
främst är baserade i Nord och i skatteparadisen, men
med expanderande verksamhet, har länge legat i framkanten för dessa excesser.
Konkurrensen om resurser och större marknadsandelar mellan globala företag och rika länder, liksom
handelsavtal och handelsfördrag, har lett till ett nykolonialt förtryck av folken i Syd. Deras rättmätiga ägande och kontroll över sina egna resurser har förnekats
dem. Världshandelsorganisationen (WTO), de internationella finansinstituten, EU och USA driver fram
privatisering och omvandling av offentliga resurser till
handelsvaror genom bilaterala handelsavtal. Dessutom
intensifieras plundringen av de underutvecklade ländernas naturresurser och de påtvingas villkor som ökar
deras beroende.
Rådande tankemönster och alternativ
Den utvecklingsmodell som främjas av dessa institutioner är inte bara en fråga om ”ekonomi”. Det rådande
ekonomiska paradigmet är starkt relaterat till ett tankesystem som baseras på en uppfattning av människan
som ”ekonomisk varelse”. Denna ideologi förstärks av
kommersiell media som främjar egoism, konkurrens,
materiell konsumtion och gränslös ackumulation av
privat välstånd i totalt förakt för de sociala och ekologiska konsekvenserna av ett sådant beteende. Detta tankesystem är intimt sammanflätat med patriarkala och
paternalistiska mönster.
Om vi verkligen vill göra något åt denna kris måste
vi inse att människan är både en del av naturen och en
del av samhället. Hon kan inte existera utan någotdera.
Om mänskligheten ska överleva måste vi därför respektera Moder Jords integritet och sträva efter harmoni
med naturen och efter fred inom och mellan kulturer.
Vi är samtidigt medborgare i olika nationer och i en
och samma värld. Alla delar ansvaret för mänsklighetens och den levande världens nuvarande och framtida
välfärd. Känslan för mänsklig solidaritet och släktskap
med allt liv stärks när vi lever enligt principen ”En
bland många”.
En rättvis och hållbar
omställning
Det är uppenbart att en lösning av klimatkrisen kräver
långtgående förändringar som idag inte står på agendan
för regeringar och multilaterala institutioner. Många
människor kräver systemförändring, inte ”business as
usual” eller den okritiska användning av teknik och
marknadslösningar som mäktiga intressen har begränsat klimatfrågan till.
Folkrörelserna kan bidra med en mångfald alternativa samhällsvisioner och konkreta åtgärder som måste
vidtagas för att vi ska närma oss en hållbar framtid,
samtidigt som vi tar itu med klimat-, vatten-, livsmedels- och finanskrisen. En sådan hållbar omställning börjar med många olika initiativ. Några av dessa steg mot
en hållbar omställning är:
• Matsuveränitet och ekologiskt jordbruk: Värna om
folks, samhällens och länders rätt att själva bestämma
över sina produktionssystem, inklusive jordbruks-,
fiske-, livsmedels-, skogsbruks- och markpolitik som är
ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt anpassade till omständigheterna. Människors, och i synnerhet
kvinnors, tillgång till och kontroll över produktionsresurser som mark, utsäde och vatten måste respekteras
och garanteras. Jordbruksproduktion måste anpassas till
lokal kunskap, lämplig teknik och ekologiskt hållbara
metoder som binder koldioxid i de olika lokala växtsystemen, binder vatten och återför mer näring till jorden
än de förbrukar. Livsmedels- och jordbruksproduktion
måste främst inriktas på att tillgodose lokala behov,
uppmuntra självförsörjning, främja lokal sysselsättning
och minimera resursanvändning, avfall och utsläpp av
växthusgaser.
• Demokratiskt ägande och kontroll av ekonomin:
Omorganisation av samhällets produktionsenheter till
mer demokratiska former för ägande och ledning för
att tillgodose människors grundläggande behov, såsom
sysselsättning, tillgång till vatten, bostäder, mark, hälsovård och utbildning, livsmedelssuveränitet och ekologisk hållbarhet. Politiken måste garantera att det finansiella systemet tjänar allmänhetens intressen och rikta
resurser till en hållbar omställning av industri, jordbruk
och tjänstesektorn.
• Energisuveränitet: En dramatisk minskning av energiförbrukningen, i synnerhet i de rika länderna, i kombination med en blandning av förnyelsebara, offentliga
energikällor såsom sol, vind, geotermisk energi, småskalig vattenkraft, vågkraft och tidvatten, utveckling av
”off-the-grid” (man är inte är uppkopplad till det allmänna el-, vatten- och avloppsnätet), eldistribution för
att trygga energiförsörjningen till lokalsamhällen, och
offentligt ägande av elnätet.
• Ekologisk planering av stads- och landsbygdsområden: Målet är en radikal minskning av energioch resursförbrukningen, av avfall och föroreningar
– och att samtidigt uppmuntra till att lokalt tillgodose
medborgarnas grundläggande behov. En planering av
städer och landsbygd som bygger på social rättvisa och
likvärdig service till alla och minskat behov av transporter. En satsning på kollektivtrafik, spårväg, höghastighetståg och cykling minskar behovet av privata motorfordon och därmed trängseln på vägarna, medan hälsan
förbättras och energiförbrukningen minskar.
• Utbildning, forskning och kulturella institutioner:
Inrikta offentlig forskning och utbildning på att tillgodose behoven hos människor och miljö snarare än den
nu rådande prioriteringen av utveckling av kommersiellt lönsamma och privatägda teknologier. Forskning
och utveckling bör i första hand präglas av en öppen
och samarbetsinriktad strävan att tillgodose mänsklighetens intressen. Avskaffa patent på idéer och teknologier. Rättvist utbyte av tillämplig teknik, traditionell
kunskap och inhemska innovativa metoder och idéer
mellan länder bör uppmuntras.
• Ett slut på militarism och krig: Den nuvarande utvecklingsmodellen baserad på fossila bränslen leder till
våld, krig och militära konflikter om kontrollen av energi, landområden, vatten och andra naturtillgångar.
Detta framgår av den USA-ledda invasionen av Irak och
Afghanistan, liksom militariseringen världen över i områden där det finns gott om fossila bränslen och naturtillgångar. Bönder och ursprungsbefolkningar har också
fördrivits för att ge plats åt odlingar av biobränsle. Miljarder dollar spenderas på militärindustrin, där enorma
materiella och personella resurser slösas bort, resurser
som istället borde användas till en hållbar omställning.
Vi kan dra lärdomar allteftersom vi tar steg i rätt
riktning. Dessa steg hjälper oss att få den breda allmänheten att se en hållbar omställning som ett löfte om ett
gott liv. De sociala, politiska och miljömässiga frågorna
hänger nära samman. En enhetlig strategi måste därför
ta itu med dem alla, vilket är den centrala idén bakom
begreppet hållbar omställning.
En aspekt av detta begrepp är att man återupprättar lokalsamhället snarare än den globala marknaden
som grundläggande social, politisk och ekonomisk enhet. Social sammanhållning, demokratisk medbestämmanderätt, ekonomiskt och ekologiskt ansvar kan bara
uppnås om man återför beslutsfattandet till lägsta til�lämpliga nivå. Detta är en grundläggande lärdom vi har
dragit av etniska kulturer och lokalsamhällen.
En inriktning mot lokalisering motsäger dock inte
att det behövs ett omfattande internationellt samarbete. Tvärtom kommer det att behövas starkare allianser inom och över alla gränser mellan producenterna
inom jordbruk, skogsbruk, fiske och industri. Allianser
5
som bygger på jämställdhet mellan könen och som bekämpar ojämlika maktförhållanden på alla nivåer. Det
innefattar också starkare regionala och internationella
samarbeten för att hantera gemensamma och delade
resurser, till exempel gränsöverskridande vattenresurser. Dessutom kommer internationella samarbeten att
befrämja ett ömsesidigt utbyte av idéer, teknik och expertis över alla gränser, liksom en öppen dialog mellan
olika kulturer, baserad på ömsesidig respekt.
Vägar till omställning
Vi är många som är involverade i det praktiska arbetet
med att skapa hållbara alternativ inom industri, jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring och energiproduktion.
Dessa initiativ inom systemet har dessutom skapat allianser med andra sektorer i samhället, fackföreningar,
konsumenter, stadsbor, lärare och forskare, vilka alla
strävar efter en mer hållbar livsföring.
FN och Partskonferensen (COP)
Vi måste beröra FN:s förhandlingar om klimatförändringen och den 15:e Partskonferensen (COP15) beträffande klimatkonventionen UNFCCC (United Nations
Framework Convention on Climate Change, ett internationellt miljöfördrag som antogs på Rio-konferensen
1992). Erfarenheterna från tidigare förhandlingsrundor
är inte lovande. Trots de uppmärksammade planerna på
ett samordnat agerande som först lanserades i UNFCCC 1992 och sedan 1997 års Kyotoprotokoll är resultaten magra och problemen är inte lösta. De har faktiskt i
stället förvärrats eftersom principer, mål och tidschema
för såväl konventionen som för protokollet praktiskt taget har stått stilla.
Samma storföretagsintressen som till stor del har
orsakat klimatkrisen tycks ha enorm makt över klimatpolitiken på nationell och global nivå. Vi motsätter oss
starkt storföretagens odemokratiska inflytande på de
pågående COP-förhandlingarna. I gengäld kräver vi att
staterna inrättar en övervakande granskningsfunktion
för all politik och styrning inom ramen för UNFCCC i
syfte att komma tillrätta med rådande ojämlikheter vad
gäller kön, hudfärg, ålder, funktionshinder eller andra
former av diskriminering i COP-förhandlingarna. Vi
kräver att COP15 når en överenskommelse som leder
till att den miljömässiga, sociala och ekonomiska balansen på Moder Jord återställs på ett sätt som är miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart och rättvist,
och att man slutligen kommer fram till ett juridiskt
bindande avtal,
Våra krav
Vi höjer våra röster och framför folkens krav och alternativ till UNFCCC:s ledare.
1. Fasa ut fossila bränslen: Vi kräver en tydlig strategi
för avveckling av fossila bränslen inom de närmaste 30
åren, vilket måste innefatta specifika milstolpar för varje
femårsperiod. Vi kräver en omedelbar nedskärning av
utsläppen av växthusgaser i industriländerna med minst
40 % till år 2020, jämfört med 1990 års nivåer.
2. Kompensation för klimatskulder och andra brott:
Vi kräver full kompensation för länderna i Syd och för
dem som utarmats av transnationella företag och institutioner i skatteparadis. Därmed åtgärdas delvis de
historiska orättvisor som har sitt ursprung i folkmorden
på ursprungsbefolkningar, den transatlantiska slavhandeln, kolonialtiden och invasioner. Detta måste åtföljas
av en lika tydlig strategi för att kompensera utarmade
människor för klimatskulden och den större ekologiska
skuld de rika länderna har till de fattiga. En global demokratisk fond bör inrättas för att ge direkt stöd till
offren för klimatförändringarna. De utvecklade länderna måste bidra med en ny obligatorisk, tillämpbar,
tillförlitlig finansiering liksom opatenterade teknologier så att utvecklingsländerna bättre kan anpassa sig till
negativa klimateffekter och själva kan åstadkomma en
sänkning av utsläppen. Detta skulle göra det möjligt för
utvecklingsländerna att delta i arbetet med att bromsa
klimatförändringarna, samtidigt som de tillgodoser sina
egna behov och mål. Internationella finansinstitut, biståndsorgan och handelsmekanismer ska inte ha någon
del i detta skadestånd.
3. Ett omedelbart globalt förbud mot avverkning av
urskogar och parallellt ett ambitiöst globalt trädplante-
ringsprogram baserat på olika inhemska arter i partnerskap med ursprungsbefolkningar och skogssamhällen.
Likaså ett förbud mot storskaligt industriellt fiske och
i stället en återgång till ett lokalt hållbart fiske. Slutligen ett förbud mot utländska intressens markstöld samt
fullt erkännande av folkens suveränitet över sina naturtillgångar.
4. Vi motsätter oss bestämt de rent marknadsorienterade och teknikcentrerade falska och farliga
lösningar som många företag, regeringar och inter-
nationella finansinstitut förespråkar. Dessa inkluderar
kärnkraft, biobränsle, kolsänkor, Clean Development
Mechanisms*, biochar (träkol i jorden), genetiskt klimathärdade grödor, geo-engineering, och minskning
* CDM är ett delprojekt under Kyoto-protokollet som syftar till
att låta industriländer som förbundit sig att minska sina koldioxidutsläpp att investera i projekt för att minska koldioxidutsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till de mer kostsamma
utsläppsminskningarna i de egna länderna.öa
6
av utsläppen från skogsavverkning och skogsskövling, enligt den gängse definitionen i UNFCCC
(REDD). Dessa åtgärder skapar bara nya miljöhot
utan att verkligen lösa klimatkrisen.
En global rörelse för
hållbar omställning
Handel med utsläppsrätter och kvittning är också felaktiga och orättvisa instrument, eftersom de
behandlar planetens gemensamma resurs – atmosfären – som en vara som kan ägas och säljas. Hittills
har inte systemet visat några förtjänster och genom
att tillåta rika länder att kompensera sina åtaganden om minskade utsläpp bibehålls ett orättvist och
ohållbart system.
Oavsett resultatet av toppmötet om klimatförändringen
i Köpenhamn finns det ett akut behov av att skapa en
global rörelse av rörelser som engagerar sig i den långsiktiga uppgiften att främja en hållbar omställning i
våra samhällen. I motsats till de rådande maktstrukturerna måste denna rörelse växa nerifrån och upp. Vad
som behövs är en bred allians av miljörörelser, sociala
rörelser, fackföreningar, jordbrukare och andra närstående parter som kan samarbeta i den dagliga politiska
kampen på såväl lokal som nationell och internationell
nivå. En sådan allians innebär samtidigt att man skapar
ett nytt tänkesätt och nya typer av samhällsaktivism,
som inte bara reagerar på ohållbara metoder utan också
genom exempel kan visa på hur en ny hållbar ekonomi
faktiskt kan fungera.
5. Rättvis skatt på koldioxidutsläpp: I stället för ett
system där man handlar med utsläppskvoter kräver
vi en rättvis skatt på koldioxidutsläpp. Intäkterna
från denna koldioxidskatt bör rätteligen återgå till de
drabbade människorna och sedan bör en del användas som bidrag till att finansiera den anpassning till
rådande förhållandena som behövs för att minimera
skadeeffekterna. Detta är emellertid inte ett sätt att
gottgöra den ackumulerade klimatskuld man ådragit
sig. Denna kompensation och finansiering bör vara
villkorslös och fristående från marknadsmekanismer
och finansinstitut. Minskade utsläpp måste effektivt
uppmuntras genom kraftigt ökande, öppet redovisad koldioxidskatt, förutom tydliga direktiv för att
fasa ut fossila bränslen och som dessutom möjliggör
en säker, ren och förnyelsebar energi.
Vi, deltagande människor och organisationer på
Klimaforum09, är alla överens om att bygga vidare på
de resultat som har uppnåtts vid detta evenemang i den
fortsatta utvecklingen av en global rörelse av rörelser,
Denna deklaration syftar till att inspirera till en fortsatt utveckling av en sådan rörelse genom att peka på i
vilken riktning vi vill gå. Tillsammans kan vi genomföra en global omställning till en hållbar framtid. Kom
med!
6. Multilaterala institutioner och transnationella
företag: Orättvisa, ohållbara och oansvariga globala
ekonomiska och finansiella institutioner som WTO,
Världsbanken, Internationella Valutafonden, regionala utvecklingsbanker, biståndsinstitutioner och
handelsavtal bör ersättas med demokratiska och
rättvisa institutioner som verkar i enlighet med FN:
s stadga och respekterar folkens suveränitet över naturresurserna och främjar solidaritet mellan folk och
nationer. De transnationella företagens verksamhet
bör strikt kontrolleras och övervakas.
Slutligen förbinder vi oss att helhjärtat och aktivt arbeta för att genomföra en hållbar omställning
i våra samhällen enligt de riktlinjer som föreslås i
denna deklaration.
7
Lista över organisationer som den 3 jan 2010
undertecknat deklarationen
(Svenska organisationer i fet stil)
1 Aarhus against war and terror (local peace groupe) Denmark
52 ATTAC Japan Japan
102 Citizens Climate Lobby USA
2 ACCISOL (Acción por una ciudadanía Solidaria) Spain
53 ATTAC Pologne Pologne
103 Clean New York United States
3 Acenda Allocale Capriaszo Switzerland
54 ATTAC Spain Spain
104 Climate Crisis Coaliton USA
4 ACF france
55 ATTAC sud luberon France
105 Coastal Development Partnership (CDP) Bangladesh
5 Action Consommation France
56 ATTAC Sweden Sweden
106 Commission for Filipino Migrant Workers The Netherlands
6 Advocates for Environmental Human Rights USA
57 ATTAC Togo TOGO
107 Community Development Friend (CDF) Bangladesh
7 AEFJN - Africa-Europe Faith & Justice Network Belgium
58 ATTAC Vlaanderen Belgium
108 Confederación Intersindical (STES.i) Spain
8 African American Society for Humanitarian Aid and
59 Austrian Social Forum (ASF ) Austria
Development (ASHAD) Sudan
60 AYICC-African youth initiative on climate change Ghana
109 Conseil de la Jeunesse de la Communauté Francaise,
Belgium
9 African Union African Diaspora Switzerland Switzerland
61 bagagérue france
10 Afrika Kontakt Danmark
62 Bali Chapter of WALHI Indonesia
110 Consejo de Naciones Originarias de Cuxcatan El Salvador,
Central America
11 agence de recherches d’information et de formation :
Morocco
63 Bangladesh Association for Social Advancement Bangladesh
111 Consejo Nacional de los ayllus, Markas del QollasuyoCONAMAQ Bolivia
12 AGROFAST FOOD Ecuador
64 baounty time france
112 Consejo Regional Indigno Cauca - CRIC Colombia
13 Aid Accountability Group Bangladesh
65 BEBSiC Indonesia
113 consorzio mediterraneo italy
14 AITEC France
66 Belarusian Party of Greens Belarus
114 Converging Storms Action Network United States
15 Akar Foundation Indonesia
67 Berita Lingkungan (News Environmen)nt Indonesia
16 Akel Cyprus
68 Bharatiya Krishak Samaj India
115 Coordinamdento dei comitati contro le autostrade CrMn e Ti-Bre Cremona (ITALY)
17 Akis phokas cyprus
69 bigtreeclothingline indonesia
116 cordillera peoples alliance Philippines
18 Alaska Community Action on Toxics USA
70 Bingkai Indonesia Indonesia
19 Alba Sud Spain
71 Biowatch South Africa
117 CORE CENTRE FOR ORGANISATION RESEARCH AND
EDUCATION INDIA
20 Alliance des Femmes pour la Démocratie France
72 Bluepeace Maldives
118 Cornucopia Slovenia
21 Alternate Forum for Research in Mindanao (AFRIM),
Philippines
73 Brahmmaputra Society Bangladesh
119 Corporate Europe Observatory (CEO) Europe
74 Broeikasgasten The Netherlands
120 Corps Guin2en pour lq pqix et le GUINEE
22 Alternativa Verda Catalonia, Spain
75 California Student Sustainability Coalition USA
121 Council of canadians Canada
23 AM2PN Indonesia
76 Camcorder Guerillas United Kingdom
122 Council of Canadians | London Canada
24 Amelia’s Magazine UK
77 CANADIAN UNION OF POSTAL WORKERS CANADA
123 cressetfarmdevelopmentinitive usa
25 Amis de la Terre France France
78 Canadians for Action on Climate Change Canada
124 CSA-CSI Brasil
26 Amnesty International Germany
79 Capodistrias-Spinelli-Europe Initiative Finland
125 Dalarna Against Rasism Sweden
27 Amnesty International civilian Austria
80 CAPPA, Indonesia Indonesia
126 Danish Communist Party/ Kommunistisk Parti Danmark
28 Anti Debt Coalition Indonesia
81 Carbon Tax Center USA
127 Danish Cuban Association Denmark
30 Aranya Agricultural Alterantives, Andhrapradesh, Medak,
Adilabad India
82 CCFD terre solidaire France France
128 Dansk Vegetarforening Denmark
83 ccreed (citizens’ alliance in reforms for equitable and
129 DasArts Norway
32 ARCI ITALY
efficient development Pakistan
130 Decrescita Italia Italy
33 Ark Valley Permaculture USA
84 cea messina onlus italy
131 Demokratiskt Alternativ Sweden
34 Artisans du monde france
85 CED/FoE Cameroon Cameroon
132 desobeir france
35 Artisans du Monde au Pays de Montbéliard France
86 CEDETIM France
133 Diakonia Sweden
36 ASAPRIAU INDONESIA
87 CENSAT Agua Viva, Friends of the Earth Colombia Colombia
134 Dice Foundation N.E.India
37 Asia Pacific Indigenous Youth Network,APIYN Philippines
88 Center for a World in Balance Belgium
135 DIRES Denmark
38 Asia Pacific Research Network Asia Region
89 Center for Defence and Peace Studies Universitas Al Azhar
Indonesia
136 Donne per la Pace Italy
90 Center for Encounters and Active Non-Violence Austria
138 Down To Earth UK/Indonesia
139 Eco Councelling Austria Austria
41 Asociación Puertorriqueña Energía Verde Puerto Rico
91 Center for Multidusciplinary Studies on Health and
Development Philippines
42 Association Co.Vie.Nat France
92 Central Board of Sylva Indonesia Indonesia
141 Ecoescuela El Manzano Chile
43 ASSOCIATION DES JEUNES POUR LA PROTECTION
93 Centre for 21st century Issues Nigeria
142 EcoLabs UK
DE L’ENVIRONNEMENT (AJPE) TCHAD TCHAD
143 Ecologistas en Acción Spain
44 Association Marocaine pour Ecotourisme et
94 Centre for Civil Society Environmental Justice Project,
South Africa
Protection de la Nature MOROCCO
95 CENTRE FOR CLIMATE CHANGE AND
45 Association NEPAD Centrafrique Central African Republic
ENVIRONMENTAL STUDIES NIGERIA
145 Econonomic Justice Network of the Fellowship of the
Christian Councils in Southern Africa South Africa
46 Associazione Agenda 21 Locale Capriasca Switzerland
96 CEPA-EdC Espanya
146 eco-SAPIENS France
47 ATTAC Austria Austria
97 Cesta FOE El Salvador El Salvador
147 Ecotribal UK
48 ATTAC Danmark Danmark
98 Chakrya vikas sanstha india
148 ECOYM/PMCC Ethiopia
49 ATTAC Finland Finland
99 Chemistry Community Indonesia
149 EdC Catalunya
50 ATTAC France France
100 CHILDREN’S RIGHTS NETWORK(CHRINET) NIGERIA
150 Egen Vinding og Da”er Danmark
51 ATTAC Italia Italy
101 CIPSI ITALIA
151 Eknas WALHI Indonesia
39 Asian neighborhood Design USA
40 Asociación de Usuarios del Agua de Saltillo, Auas, A.C.
México
8
137 Doors of Perception France
140 ECOBAIRRO Programa Permanente Brazil
144 Ecologists Greens Greece
152 Ekoloji Kolektifi Turkey
213 GNYCCC,Abibimman Foundation and AYICC Ghana
153 Emnvironmental movement of larnaca Cyprus cyprus
214 Göteborgs indiekör Sweden
154 Enda-Ethiopia Ethiopia
215 Grassroots Global Justice Alliance USA
155 Enegy & Climate Policy Institute(ECPI) Repulic of Korea
216 Green Le# Weekly Australia
156 Engineers without Borders Germany
217 Green Map Indonesia
266 International Youth and Student Movement for the United
Nations (ISMUN) Switzerland
157 Enhedslisten Denmark
218 Green Map System United States
267 Internationale Socialister / ISU Denmark
158 Ent, environment and management Spain
219 Green Party of Turkey Turkey
268 Internationale Socialister / ISU Denmark
159 Environmental Justice Campus Climate Change USA
220 Green Press Indonesia
269 INVACY Gorontalo Gorontalo
160 EON - the Ecological Options Network United States
221 Green Students of Gothenburg Sweden
270 IPAM France
161 EQUATIONS India
222 Green Veterans USA
271 Isis International Regional (Philippine based)
162 EQUATIONS India
223 Greenclub Indonesia
272 Jaivik Kheti Abhiyan India
163 EquityBD Bangladesh
224 Greenpeace India India
273 JALA PRT Indonesia
164 ESDIHB RDCongo
225 Greenwich Environment Forum England
274 JATAM Indonesia
165 ESK Basque Country
226 Grupo de Beflex Burif Argentina
275 Jeunes Volontaires pour l’Environnement Togo
166 ESORG ISRAEL
227 Grupo de Reflexion Rural Argentina
167 euromayday europe
228 HADIS TOGO
276 Jeunes volontaires pour l’environnement RDCongo
République Démocratique du
168 Europe solidaire sans frontières (ESSF) France
229 HAYAT INDONESIA
277 Jewish vegetarians of North America USA
169 Fairtrade Italy Italy
230 Hemispheric Social Aliance Americas
278 JKMA Aceh Pase Indonesia
170 Fairwatch Italy
279 JNM Belgium
171 Family Farm Defenders USA
231 Himpunan Mahasiswa Islam Cabang Makassar Timur
Indonesia
172 Farmer Unions’ Confederation of Turkey (Ci#ci-Sen) Turkey
232 HSU Vietnam
281 Jubilee South Global South
173 FASE - Solidarity and Education Brasil
233 h”p://www.greenissuesnow.blogspot.com Indonesia
282 Jubileo Sur/Americas Latin America & Carribean
174 Fédération Artisans du Monde FRANCE
234 Hyolmo Students’ Association of Nepal Nepal
283 JustEnvironment USA
175 Federation of Young European Greens Europe (registered
in Belgium)
235 IBON Europe Belgium
284 Kartell Agite Germany
236 IBON International Philippines
176 Feeo Cyprus cyprus
237 Idea Agenzia per il lavoro Italy
285 Kelompok Studi Konservasi (KSK) HIMBA Lubuklinggau,
Sumsel, Indonesia
177 Filipino/American Coalition for Environmental USA
238 IERPE Belgium
286 Kenya Debt Relief Network (KENDREN) Kenya
178 Firends of the Earth Scotland Scotland
287 Kenya Nile Discourse Forum Kenya
179 First Woman Canada
239 ihcs (indonesian human rights commi”ee for social
indonesia
180 Fisheries Justice Coalition (KIARA) Indonesia
240 Indian Social Action Forum (INSAF) India
289 Klimapiraten Germany
181 Focus on the Global South Thailand, India, Philippines
241 INDIES Indonesia
290 Klimataktion Sweden
182 Focuspuller italia
242 Indigenous Permaculture de Aztlan U.S.
291 KMS Belgium Belgium
183 Folkebevægelsen mod EU Danmark
243 Indonesia Initiative for Social Ecology Studies Indonesia
292 Komisi Kepemudaan Malang Indonesia
184 Fonden til Fremme af Blivende Økologisk Balance
Danmark
244 Indonesia Legal Research and Advocy Institute Indonesia
293 komunmitas buruh tengerangh tangerang banten
294 KpSHK Indonesia
185 Foreningen Makvärket Danmark
245 Indonesian Civil Society Forum on Climate Justice
Indonesia
186 Föreningen Ordfront Sweden
246 indonesian peasant alliance indonesia
296 KSPPM Indonesia
187 Forum maghrebin pour l’environment et le Morocco
247 INEX Austria
297 K-værk denmark
188 Foundations for Our New Alkebulan/Afrikan usa
248 Ingen manniska ar illegal Sweden
298 Labor/Community Strategy Center and Bus Riders U.S.A
189 Frie Bønder- Levende land Denmark
249 INITIATIVES Inc. Philippines
299 Laboratorio Corsaro Italy
190 Friends of Earth Flanders Belgien
191 Friends of Earth Hungary Hungary
250 Institut International d’études et de recherche sur les
Biens communs France- Italie
300 Labour,Health and Human Rights DEvelopment Centre
Nigeria
192 Friends of Nature Czechia Czechia
251 institute for economic research on innovation south africa
301 Land For Peace SA South Africa
193 Friends of the Earth Australia Australia
252 Institute of Environment and Water Nairobi, Kenya
302 Landsforeningen Økologisk Byggeri Danmark
194 Friends of the Earth Spain Spain
253 Instituto ALLPA Ecuador
303 Latinamerikagrupperna Sweden
195 Friends of the Earth, NAT Brazil
304 LEDARS Bangladesh
196 Friends of the Earth-Philippines Philippines
254 Instituto de Permacultura de El Salvador El Salvador,
Central America
197 FSU France
255 Internasjonale Sosialister, Norge Norway
198 FUNDACION AMBIENTALISTA BOSQUE DE NIEBLA COLOMBIA
307 Legambiente Italia
199 Fundacion IPADE Spain
256 International Campaign on Climate Refugees’ Rights
International
200 Fundación Numashir Ecuador
257 International Child Solidarity Denmark
309 les alternatifs france
201 Future Proof Kilkenny IRELAND
258 International Gender and Trade Network (IGTN) Global
Network with Secretariat based in Brazil
310 Les Amis de la Terre - France France
259 International Indian Treaty Council International
312 Les Verts Bretagne (Bri”any Greens) France
260 International Institute for Art, Culture and Democracy
India
313 lingkarhijau Indonesia
261 International Institute for Monetary Transformation USA
315 Lions bay BC Canada
262 International network of ingeneers and scientists for
global responsibility germany
316 LOKOJ INSTITUTE Bangladesh
263 International NGO Forum on Indonesian Development
Indonesia
318 MAISON ECOLOGIE LYON FRANCE
264 International Oil Working Group, Canadian Dimension,
Ecosocialist International Network, Capitalism Nature
320 Marcha Mundial de las Mujeres/ World March of Women/
Marche Mondiale des Femmes international movement
202 G-1 Billion China
203 Gadjah Mada University Indonesia
205 GARK Sweden
206 Gauche Alternative 54 FRANCE
207 GEMA ALAM West Nusa Tenggara Indonesia
208 Ghana Blogging Group Ghana
209 Ghana Youth on Climate Change Ghana
210 Global Action Group ( Kuresel Eylem Grubu) Turkey
211 Global Climate Campaign England
212 GNM Friends of the Earth- Belgium Belgium
Canada
265 International Society of Doctors for the Environment
- Italy
280 Jogjashop Indonesia
288 Klimapiraten Denmark
295 Kreti & Pleti Sweden
306 Legal Rights and Natural Resources Center-Kasama sa
Kalikasan/Friends of the Earth-Philippines Philippines
308 LEGAMBIENTE LIGURIA ITALIA
311 Les Jeunes Verts France
314 Links International Journal of Socialist Renewal Australia
317 loucas de pedra lilas brazil
319 MANUSIA (Indonesian Antinuclear Society) Indonesia
9
321 McGregor Alternative Technology Centre South Africa
377 plan3 Art & Innovation Sweden
439 The Board of Klimaforum09 Denmark
322 Media Bebas Indonesia
378 Planka.nu Sweden
440 The Borneo Orangutan Survival Foundation Indonesia
323 Medialdea Ata Bello Guevarra & Suarez Law Philippines
379 pmtoh Indonesia
441 The Climate Movement of Denmark Denmark
324 Mightysociety The Netherlands
380 Pro Planeta Brazil
442 The Danish Society for A Living Sea Denmark
325 Miljöförbundet Jordens Vänner - Friends of The
Earth Sweden
381 Professors’ organisation, Nepal Nepal
443 The Ecological Production School Denmark
382 Progressive Democrats of America USA
444 the faerie embassy australia
326 Miljøpunkt Nørrebro Denmark
383 Projecto270 Portugal
445 The Lia Fund United States
327 Monneta im Lebensgarten Steyerberg e.V. Germany
384 protect the mani greece
446 The Moving Body Project UK
328 Mouvement Utopia France
385 Rådet for Bæredygtig Trafik Denmark
447 Tibet Third Pole Denmark
329 Movement Generation: Justice and Ecology Project USA
386 RadioActive United Kingdom
448 TIERRA USA
330 Mykorhizza.se Sweden
387 Rainforest Fund USA
449 Trade Strategy Group South Africa
331 Ñaa te Kuni México
388 Real Green Sweden
450 Training&Development Germany
332 National Association of Professional Environmentalists
(NAPE) - Uganda Uganda
389 REBRIP, Brazilian Network for the Integration of Brazil
451 Transnational Institute International
452 Tsuname of Love Denmark Denmark
333 National Forum of Forest People & Forest Workers, India
390 Recode-Project of Tryon Life Community Farm, Portland
Oregon USA USA
334 Nature Palace Foundation Uganda
391 Red Mexicana de Acción frente al Libre Comercio México
454 Tuvalu delegation Poland
335 Nätverket för Gemensam Välfärd (Network for
Common Welfare) Sweden
392 Red Mexicana de Afectados por la Mineria-REMA Mexico
455 UBINIG Bangladesh
393 REDEA Ecuador
457 Ung Vänster, (Falun, Dalarna, Falun, Gävleborg,
336 Navdanya India
394 Refoundation Communist Party Italy
Sandviken, Dalarna) Sweden
337 Nayakrishi Andolon (New Agriculrual Movement)
Bangladesh
395 RESCOPE PROGRAMME Malawi
458 Uniendo Esfuerzos por una Sociedad Sustentable El
Salvador
338 NC Future now Bulgaria
397 Right to Food Movement Bangladesh
339 Nej Til Krig/No To War Denmark
398 Right to water Forum in the Arab Region(RWFAR) Egypt
459 United Network Of International Youth for Development
and Peace Ghana
340 Netherlands Philippine Solidaritymovement Netherlands
399 Risør Rødt norway
460 Universitas Widyagama Malang Indonesia
341 NeverEndingFood Malawi
400 River Basin Friends India’s North East
342 Newtimes Nigeria
401 Rødt/The party Red Norway
461 University of Montana Forum For Living with Appropriate
Technology (UM FLAT) USA
343 NIGD Finland
402 ROOTS FOR EQUITY/PMCC PAKISTAN
462 Utrikespolitiska foreningen Uppsala Sweden
344 No borders uk
403 Rural Volunteer Centre Assam, India
463 Vänsterpartiet Falun Sweden
345 NOAH, Friends of the Earth Denmark Denmark
404 sahabat lingkungan kalimantan barat indonesia
464 Ventana al Sur Colombia
346 Nolager, Bremen Germany
405 SAL-Svecic Sweden / Peru
465 Visions Solidaires TOGO
347 Nordbruk Via Campesina Sweden
406 sao francisco site brazil
466 VOICE Bangladesh
348 North East Peoples Alliance North East India
407 Sarekat Hijau iIndonesia Indonesia
467 Wahana Lingkungan Hidup Indonesia Indonesia
349 North Howe Transition Toun Scotland
408 SAVE OUR PLANET EARTH(SOPE) Uganda
468 Walhi (Friend of the earth Indonesia) Indonesia
350 North South XXI Switzerland
409 Scandinavian Raw Food Society Sweden/Denmark
469 Walhi Jambi Indonesia
351 Noya Germany
410 SCI Italy France
470 WALHI Yogyakarta Indonesia
352 NO-YA Cologne Germany
411 SEEDS - social ecology education and demonstration USA
471 War on Want UK
353 Observatori del Deute en la Globalització Catalunya
(Estado español)
412 Servizo Civile Internazionale - Itali Italy
413 Share The World’s Resources (STWR) UK
472 WE DEMAND REPARATIONS Campaign united capitalist
prison states of america
354 Observatori del deute en la Globalització Spain
414 Sierra Club USA
473 West County Toxics Coallition USA
355 Okani Cameronn
415 Simpul WALHI Bangka Belitung Indonesia
474 Western Region Environment Centre Australia
356 Our Street Project UK
416 Siti Maemunah Indonesia
475 WilDCOAST/COSTASALVAjE U.S and Mexico
357 Özgürlük ve Dayanışma Partisi (Freedom and Turkey
417 Skällinge landsbynät Sweden
476 Wise Earth Publishers USA
358 P3 Permaculture Design Canada
418 Socia Landscape Project USA
477 Women for Peace Germany
359 padi indonesia indonesia
419 SolarAid United Kingdom
360 Pakistan Institute of Labour Education and Research
Pakistan
420 Solidaritas Perempuan Indonesia
478 Women ́s Internationel League for Peace and International
361 Papua NGOs Forum Indonesia
362 Parti Sosialis Malaysia (PSM) Malaysia
363 Pasifika Foundation Hawaii USA
396 Respira Ambiente México
421 Solidarité France
422 Solidarity Sweden - Latin America Sweden
423 sos rassismus deutschweiz Switzerland
364 PASUMAI THAAYAGAM (Green Motherland) India
424 South Durban Community Environmental Alliance South
Africa
365 Patatopia Academy Belgium / Poland
425 Southport Friends of the Earth England
366 People & Planet UK
426 Southwest Workers Union USA
367 People Cimate action Spain
427 Spiralmuse.org California, USA
368 Peoples’ Movement on Climate Change (PMCC) Philippines
428 Spire Norway
369 Permacultura America Latina - PAL USA
429 Studenti per brescia Italy
370 Permaculture Association (Britain) United Kingdom
430 Sudan Council of Voluntary Agencies (SCOVA) Sudan
371 Permaculture Cooperative Australia
431 Sudanese Environment Conservation Society/ PMCC Sudan
372 Permaculture Institute USA USA
432 SUEDWIND-Entwicklungspolitik Austria
373 Permaculture international denmark
433 SUNSPIRIT FOR JUSTICE AND PEACE Indonesia
374 Permakultur Danmark Denmark
434 SUSZLON Foundation India
375 Pesticide Action Network Asia and th Pacific/Peoples
Movement on Climate Change Malaysia
436 Tambo NGO Indonesia
376 Philippine Youth Environmental Network, MRP Green
Philippines
438 Terra Commons USA
10
437 Tax Justice Network France
453 Turkish Youth Initiative on Climate change Turkey
479 Women’s Initiatives for Society, Culture, and Environment,
(WISE) Inc Philippines
480 World Rainforest Movement / Movimento Mundial por los
Bosques Global
481 World Temperate Rainforest Network USA
482 WWOOF.org Sweden
483 Yayasan Keadilan Rakyat Indonesia
484 Yayasan Merah Putih Palu Indonesia
485 Yellow Dirt Denmark
486 Young greens of turkey turkey
487 yourclimate.tv USA
488 Zukun#skonvent Germany
På grund av dubbelinskrivningar ska antalet underskrivande
organisationer minskas med 8.
Deklarationens
tillkomst
Från den13 till 18 december 2009,
hade mer än 300 organisationer
och många enskilda personer från
alla hörn av världen undertecknat
deklarationen. Denna gemensamma
handling från ett stort och brett spektrum av mycket olika organisationer
var anmärkningsvärd och överträffade till och med de förväntningar
som samordningsgruppen bakom
processen hade.
Det positiva resultatet kunde inte har
uppnåtts om det inte hade varit för
de livliga debatter som säkerställde
legitimiteten i processen, den särskilda internationella redaktionen,och
alla engagerade människor. Den 18
december, den sista dagen av COP15
i Köpenhamn, överlämnades deklarationen till UNFCCC efter ett kort
inlägg i plenum. Fler organisationer
och individer har därefter undertecknat förklaringen och fortsätter att
göra det.
Innan dokument kunde färdigställas hade en förberedelseprocess ägt
rum under mer än ett halvår. I denna
process medverkade representanter
från hela 50 organisationer i världen,
organiserade runt tematiska och regionala kontaktpersoner med en stark
representation från Asien, Sydamerika
och Asien. Täta möten i en europeisk
samordningsgrupp bidrog till att
processen lyckades. För att säkerställa
arbetet avsattes fyra dagar under den
första veckan under Klimaforum09
för att färdigställa deklarationen.
I samråd med Klimaforum09s internationella nätverk kommer en samordningsgrupp baserad i Danmark att
fortsätta att arbeta med frågan om
hur man ska använda deklarationen i
det framtida arbetet lokalt, nationellt
och globalt. Överlämnandet till de
mexikanska arrangörerna av Klimaforum10 parallellt med COP16 i Cancún
har hög prioritet.
Mer info på
www.klimaforum.org
Omslagslayout: