Deklaration Förändra systemet – inte klimatet! Deklaration från Klimaforum09 Klimaforum09 genomfördes 7-20 dec 2009 i Köpenhamn. För mer information se www.klimaforum.org. Översättare: Susanna Stache, Glokala Tankesmedjan Jan Wiklund, Miljöförbundet Jordens Vänner Denna trycksak kan beställas hos Håkan Sundberg [email protected] eller Miljöförbundet Jordens Vänner Box 7048, 402 31 Göteborg Tel: 031-1218087 [email protected] Förändra systemet – inte klimatet! Deklaration från Klimaforum09 Inledning Det finns lösningar på klimatkrisen. Vad människorna och planeten behöver är en rättvis och hållbar omställning av våra samhällen till en modell som tillförsäkrar alla folk rätten till ett värdigt liv och som överlämnar en mer fruktbar planet och ett gott liv åt nu levande och kommande generationer. Denna omställning måste grunda sig på principerna om solidaritet – särskilt med de mest utsatta – icke-diskriminering, jämställdhet, rättvisa och hållbarhet, och på insikten om att vi är en del av naturen som vi älskar och respekterar. För att göra något åt klimatkrisen krävs emellertid att vi blir mer medvetna och beslutsamt handlar utifrån ett rättighetsbaserat ramverk. Alla nationer har en skyldighet att samarbeta internationellt för att trygga respekten för mänskliga rättigheter överallt i världen i enlighet med FN:s stadga. Vi, deltagande människor och organisationer på Klimaforum09 i Köpenhamn, uppmanar varje person, organisation, regering och institution, däribland FN, att bidra till denna nödvändiga omställning. Den uppgiften blir en utmaning. Dagens kris har ekonomiska, sociala, miljömässiga, geopolitiska och ideologiska aspekter. Dessa samverkar med och förstärker både varandra och klimatkrisen. Just detta sammanflöde mellan kriser – klimat-, energi-, finans-, livsmedels- och vattenkrisen, bland andra, - kräver att vi förenas och omvandlar det dominerande sociala och ekonomiska system som blockerar nödvändiga lösningar. Av detta skäl krävs nu handling från en rörelse underifrån. Miljö- och klimatskulder måste betalas. Inga falska, farliga eller kortsiktiga lösningar bör främjas eller antas, såsom kärnkraft, biobränslen, carbon off-setting (kvittning), kolsänkor (CCS), biochar (träkol i jorden), geoengineering* och handel med utsläppsrätter. I stället * avsiktliga åtgärder för att i global skala manipulera miljö och klimat. öa bör vi satsa på en verkligt hållbar övergång som bygger på rena, säkra och förnyelsebara resurser och energibesparing. Vi välkomnar allianser mellan olika sociala rörelser och sektorer som representerar alla åldrar, kön, etniciteter, trosinriktningar, samhällen och nationaliteter. Vi vill själva ta kontrollen över vår framtid genom att bygga en stark folkrörelse med ungdomar, kvinnor, män, arbetare, bönder, fiskare, ursprungsbefolkningar samt stads- och landsbygdsgrupper; en rörelse som kan verka på samhällets alla nivåer för att gripa sig an miljöförstöring och klimatförändring. Vi kräver en ny internationell ekonomisk ordning och stöder ett starkt och demokratiskt FN som motvikt till G8, G20 och andra slutna grupper som bildats av mäktiga länder. Utmaningen som vi ser den Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är redan så hög att klimatsystemet är i obalans. Koldioxidkoncentrationen och den globala temperaturen har ökat snabbare under de senaste 50 åren än någonsin förr på jorden, och kommer att öka ännu snabbare under kommande decennier. Detta resulterar i en mängd andra allvarliga ekologiska obalanser vars effekter hotar livsvillkoren för världens folk, och allra mest utsatta är folk i fattiga länder. Obalansen i klimatsystemet leder till allt större och oftare förekommande ytterligheter i temperatur och nederbörd, tropiska cykloner, orkaner och tyfoner, extrema översvämningar och extrem torka, förlust av biologisk mångfald, jordskred, stigande havsnivå, vattenbrist, kortare växtsäsonger, sämre skördar, förlorad eller försämrad jordbruksmark, minskad jordbruksproduktion, förlust av boskap, utrotade ekosystem och minskade fiskbestånd med mera. Dessa fenomen resulterar i matkriser, svält, sjukdom, död, rubbningar i och utrotning av hållbara levnadsformer. Detta påverkas ytterligare av att genmodifierade organismer, monokulturjordbruk och industrialiserade jordbruk 3 introduceras av företag som allvarligt hotar ekosystemens stabilitet och mångfald, som marginaliserar och utarmar småbönder och underminerar livsmedelssuveräniteten. Företagskontrollerade jordbruk inriktas på att tillgodose en ökad global efterfrågan som skapats av överkonsumtion, särskilt i Nord, snarare än att se till lokala basbehov. Det samma kan sägas om det moderna industrifisket, intensivt skogsbruk och gruvdrift, som förstör ekosystem, minskar den biologiska mångfalden och försämrar livsvillkoren för lokalsamhällen. Dessa följder av klimatförändringen tillsammans med ökande social ojämlikhet får en allvarlig inverkan på vår gemensamma miljö och ödelägger redan livet för miljoner människor. Men vi är inte beredda att acceptera detta öde. Därför finns det snabbt växande folkrörelser som är beslutna att försvara sina livsbetingelser och protestera mot de krafter och processer som har lett oss in på denna väg mot vår undergång. I Asien, Afrika, Mellanöstern, Oceanien, Syd- och Mellanamerika såväl som i Nordamerikas och Europas periferi uppstår folkrörelser som motsätter sig främmande intressens exploatering av sin jord. De vill återta kontrollen över sina egna naturtillgångar. En ny sorts aktivism har vitaliserat miljörörelserna, vilket har lett till en stor mängd protester och aktioner mot gruvdrift, dammbyggen, skogsavverkning, utnyttjande av kolkraft, flyg, vägbyggen etc. Det finns en växande medvetenhet om behovet av att på ett grundläggande sätt förändra det rådande ekonomiska systemet. Bland olika rörelser sprids alternativa sätt att leva. Samtidigt blir det uppenbart för allmänheten att de nuvarande makthavarna är ovilliga att erkänna och ta sig an hoten om klimatförändring och miljöförstöring. Så kallad ”grön tillväxt” och ”hållbar tillväxt” har, som strategier betraktade, visat sig vara ursäkter för att följa den utvecklingsmodell som är en av de grundläggande orsakerna till miljöförstöring och klimatkris. Orsakerna som vi ser dem Den direkta orsaken till den av människor skapade klimatförändringen är exempellösa utsläpp av växthusgaser i atmosfären, förorsakade av förbränning av fossila bränslen för industriella, kommersiella, transport- och militära syften, för att nämna några få men viktiga källor. Andra viktiga pådrivare av klimatförändringen är skogsskövling – vilket omöjliggör för urbefolkningen att bedriva hållbart växelbruk – skogsavverkning, råämnesförbrukande industri, störningar av vattnets kretslopp, utvidgning av industriellt jordbruk genom ”land grabbing” (en form av nykolonialism där rika länder hyr eller köper billig jordbruksmark i fattiga länder), ökad industriell köttproduktion och andra sorters ohållbart utnyttjande av naturtillgångar. 4 Ojämlikhet i kontroll och ägande av resurser Detta är resultatet av ett ohållbart globalt ekonomiskt system som bygger på ojämlik tillgång till och kontroll över planetens begränsade resurser och de förmåner som nyttjandet av dessa innebär. Systemet baseras på att lokala och globala eliter tillägnar sig lokala, nationella och planetära allmänningar. Vad som har lovordats som stora framsteg inom teknologi och produktion har i själva verket påskyndat globala ekologiska och utvecklingsmässiga katastrofer. Ändå ägnar sig en privilegierad global elit åt hänsynslös profitdriven produktion och grovt överdriven konsumtion medan en mycket stor del av mänskligheten tvingas leva på existensminimum eller ännu mindre. Så är det inte bara i Syd utan också i Nord. Världens största transnationella företag, som främst är baserade i Nord och i skatteparadisen, men med expanderande verksamhet, har länge legat i framkanten för dessa excesser. Konkurrensen om resurser och större marknadsandelar mellan globala företag och rika länder, liksom handelsavtal och handelsfördrag, har lett till ett nykolonialt förtryck av folken i Syd. Deras rättmätiga ägande och kontroll över sina egna resurser har förnekats dem. Världshandelsorganisationen (WTO), de internationella finansinstituten, EU och USA driver fram privatisering och omvandling av offentliga resurser till handelsvaror genom bilaterala handelsavtal. Dessutom intensifieras plundringen av de underutvecklade ländernas naturresurser och de påtvingas villkor som ökar deras beroende. Rådande tankemönster och alternativ Den utvecklingsmodell som främjas av dessa institutioner är inte bara en fråga om ”ekonomi”. Det rådande ekonomiska paradigmet är starkt relaterat till ett tankesystem som baseras på en uppfattning av människan som ”ekonomisk varelse”. Denna ideologi förstärks av kommersiell media som främjar egoism, konkurrens, materiell konsumtion och gränslös ackumulation av privat välstånd i totalt förakt för de sociala och ekologiska konsekvenserna av ett sådant beteende. Detta tankesystem är intimt sammanflätat med patriarkala och paternalistiska mönster. Om vi verkligen vill göra något åt denna kris måste vi inse att människan är både en del av naturen och en del av samhället. Hon kan inte existera utan någotdera. Om mänskligheten ska överleva måste vi därför respektera Moder Jords integritet och sträva efter harmoni med naturen och efter fred inom och mellan kulturer. Vi är samtidigt medborgare i olika nationer och i en och samma värld. Alla delar ansvaret för mänsklighetens och den levande världens nuvarande och framtida välfärd. Känslan för mänsklig solidaritet och släktskap med allt liv stärks när vi lever enligt principen ”En bland många”. En rättvis och hållbar omställning Det är uppenbart att en lösning av klimatkrisen kräver långtgående förändringar som idag inte står på agendan för regeringar och multilaterala institutioner. Många människor kräver systemförändring, inte ”business as usual” eller den okritiska användning av teknik och marknadslösningar som mäktiga intressen har begränsat klimatfrågan till. Folkrörelserna kan bidra med en mångfald alternativa samhällsvisioner och konkreta åtgärder som måste vidtagas för att vi ska närma oss en hållbar framtid, samtidigt som vi tar itu med klimat-, vatten-, livsmedels- och finanskrisen. En sådan hållbar omställning börjar med många olika initiativ. Några av dessa steg mot en hållbar omställning är: • Matsuveränitet och ekologiskt jordbruk: Värna om folks, samhällens och länders rätt att själva bestämma över sina produktionssystem, inklusive jordbruks-, fiske-, livsmedels-, skogsbruks- och markpolitik som är ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt anpassade till omständigheterna. Människors, och i synnerhet kvinnors, tillgång till och kontroll över produktionsresurser som mark, utsäde och vatten måste respekteras och garanteras. Jordbruksproduktion måste anpassas till lokal kunskap, lämplig teknik och ekologiskt hållbara metoder som binder koldioxid i de olika lokala växtsystemen, binder vatten och återför mer näring till jorden än de förbrukar. Livsmedels- och jordbruksproduktion måste främst inriktas på att tillgodose lokala behov, uppmuntra självförsörjning, främja lokal sysselsättning och minimera resursanvändning, avfall och utsläpp av växthusgaser. • Demokratiskt ägande och kontroll av ekonomin: Omorganisation av samhällets produktionsenheter till mer demokratiska former för ägande och ledning för att tillgodose människors grundläggande behov, såsom sysselsättning, tillgång till vatten, bostäder, mark, hälsovård och utbildning, livsmedelssuveränitet och ekologisk hållbarhet. Politiken måste garantera att det finansiella systemet tjänar allmänhetens intressen och rikta resurser till en hållbar omställning av industri, jordbruk och tjänstesektorn. • Energisuveränitet: En dramatisk minskning av energiförbrukningen, i synnerhet i de rika länderna, i kombination med en blandning av förnyelsebara, offentliga energikällor såsom sol, vind, geotermisk energi, småskalig vattenkraft, vågkraft och tidvatten, utveckling av ”off-the-grid” (man är inte är uppkopplad till det allmänna el-, vatten- och avloppsnätet), eldistribution för att trygga energiförsörjningen till lokalsamhällen, och offentligt ägande av elnätet. • Ekologisk planering av stads- och landsbygdsområden: Målet är en radikal minskning av energioch resursförbrukningen, av avfall och föroreningar – och att samtidigt uppmuntra till att lokalt tillgodose medborgarnas grundläggande behov. En planering av städer och landsbygd som bygger på social rättvisa och likvärdig service till alla och minskat behov av transporter. En satsning på kollektivtrafik, spårväg, höghastighetståg och cykling minskar behovet av privata motorfordon och därmed trängseln på vägarna, medan hälsan förbättras och energiförbrukningen minskar. • Utbildning, forskning och kulturella institutioner: Inrikta offentlig forskning och utbildning på att tillgodose behoven hos människor och miljö snarare än den nu rådande prioriteringen av utveckling av kommersiellt lönsamma och privatägda teknologier. Forskning och utveckling bör i första hand präglas av en öppen och samarbetsinriktad strävan att tillgodose mänsklighetens intressen. Avskaffa patent på idéer och teknologier. Rättvist utbyte av tillämplig teknik, traditionell kunskap och inhemska innovativa metoder och idéer mellan länder bör uppmuntras. • Ett slut på militarism och krig: Den nuvarande utvecklingsmodellen baserad på fossila bränslen leder till våld, krig och militära konflikter om kontrollen av energi, landområden, vatten och andra naturtillgångar. Detta framgår av den USA-ledda invasionen av Irak och Afghanistan, liksom militariseringen världen över i områden där det finns gott om fossila bränslen och naturtillgångar. Bönder och ursprungsbefolkningar har också fördrivits för att ge plats åt odlingar av biobränsle. Miljarder dollar spenderas på militärindustrin, där enorma materiella och personella resurser slösas bort, resurser som istället borde användas till en hållbar omställning. Vi kan dra lärdomar allteftersom vi tar steg i rätt riktning. Dessa steg hjälper oss att få den breda allmänheten att se en hållbar omställning som ett löfte om ett gott liv. De sociala, politiska och miljömässiga frågorna hänger nära samman. En enhetlig strategi måste därför ta itu med dem alla, vilket är den centrala idén bakom begreppet hållbar omställning. En aspekt av detta begrepp är att man återupprättar lokalsamhället snarare än den globala marknaden som grundläggande social, politisk och ekonomisk enhet. Social sammanhållning, demokratisk medbestämmanderätt, ekonomiskt och ekologiskt ansvar kan bara uppnås om man återför beslutsfattandet till lägsta til�lämpliga nivå. Detta är en grundläggande lärdom vi har dragit av etniska kulturer och lokalsamhällen. En inriktning mot lokalisering motsäger dock inte att det behövs ett omfattande internationellt samarbete. Tvärtom kommer det att behövas starkare allianser inom och över alla gränser mellan producenterna inom jordbruk, skogsbruk, fiske och industri. Allianser 5 som bygger på jämställdhet mellan könen och som bekämpar ojämlika maktförhållanden på alla nivåer. Det innefattar också starkare regionala och internationella samarbeten för att hantera gemensamma och delade resurser, till exempel gränsöverskridande vattenresurser. Dessutom kommer internationella samarbeten att befrämja ett ömsesidigt utbyte av idéer, teknik och expertis över alla gränser, liksom en öppen dialog mellan olika kulturer, baserad på ömsesidig respekt. Vägar till omställning Vi är många som är involverade i det praktiska arbetet med att skapa hållbara alternativ inom industri, jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring och energiproduktion. Dessa initiativ inom systemet har dessutom skapat allianser med andra sektorer i samhället, fackföreningar, konsumenter, stadsbor, lärare och forskare, vilka alla strävar efter en mer hållbar livsföring. FN och Partskonferensen (COP) Vi måste beröra FN:s förhandlingar om klimatförändringen och den 15:e Partskonferensen (COP15) beträffande klimatkonventionen UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change, ett internationellt miljöfördrag som antogs på Rio-konferensen 1992). Erfarenheterna från tidigare förhandlingsrundor är inte lovande. Trots de uppmärksammade planerna på ett samordnat agerande som först lanserades i UNFCCC 1992 och sedan 1997 års Kyotoprotokoll är resultaten magra och problemen är inte lösta. De har faktiskt i stället förvärrats eftersom principer, mål och tidschema för såväl konventionen som för protokollet praktiskt taget har stått stilla. Samma storföretagsintressen som till stor del har orsakat klimatkrisen tycks ha enorm makt över klimatpolitiken på nationell och global nivå. Vi motsätter oss starkt storföretagens odemokratiska inflytande på de pågående COP-förhandlingarna. I gengäld kräver vi att staterna inrättar en övervakande granskningsfunktion för all politik och styrning inom ramen för UNFCCC i syfte att komma tillrätta med rådande ojämlikheter vad gäller kön, hudfärg, ålder, funktionshinder eller andra former av diskriminering i COP-förhandlingarna. Vi kräver att COP15 når en överenskommelse som leder till att den miljömässiga, sociala och ekonomiska balansen på Moder Jord återställs på ett sätt som är miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart och rättvist, och att man slutligen kommer fram till ett juridiskt bindande avtal, Våra krav Vi höjer våra röster och framför folkens krav och alternativ till UNFCCC:s ledare. 1. Fasa ut fossila bränslen: Vi kräver en tydlig strategi för avveckling av fossila bränslen inom de närmaste 30 åren, vilket måste innefatta specifika milstolpar för varje femårsperiod. Vi kräver en omedelbar nedskärning av utsläppen av växthusgaser i industriländerna med minst 40 % till år 2020, jämfört med 1990 års nivåer. 2. Kompensation för klimatskulder och andra brott: Vi kräver full kompensation för länderna i Syd och för dem som utarmats av transnationella företag och institutioner i skatteparadis. Därmed åtgärdas delvis de historiska orättvisor som har sitt ursprung i folkmorden på ursprungsbefolkningar, den transatlantiska slavhandeln, kolonialtiden och invasioner. Detta måste åtföljas av en lika tydlig strategi för att kompensera utarmade människor för klimatskulden och den större ekologiska skuld de rika länderna har till de fattiga. En global demokratisk fond bör inrättas för att ge direkt stöd till offren för klimatförändringarna. De utvecklade länderna måste bidra med en ny obligatorisk, tillämpbar, tillförlitlig finansiering liksom opatenterade teknologier så att utvecklingsländerna bättre kan anpassa sig till negativa klimateffekter och själva kan åstadkomma en sänkning av utsläppen. Detta skulle göra det möjligt för utvecklingsländerna att delta i arbetet med att bromsa klimatförändringarna, samtidigt som de tillgodoser sina egna behov och mål. Internationella finansinstitut, biståndsorgan och handelsmekanismer ska inte ha någon del i detta skadestånd. 3. Ett omedelbart globalt förbud mot avverkning av urskogar och parallellt ett ambitiöst globalt trädplante- ringsprogram baserat på olika inhemska arter i partnerskap med ursprungsbefolkningar och skogssamhällen. Likaså ett förbud mot storskaligt industriellt fiske och i stället en återgång till ett lokalt hållbart fiske. Slutligen ett förbud mot utländska intressens markstöld samt fullt erkännande av folkens suveränitet över sina naturtillgångar. 4. Vi motsätter oss bestämt de rent marknadsorienterade och teknikcentrerade falska och farliga lösningar som många företag, regeringar och inter- nationella finansinstitut förespråkar. Dessa inkluderar kärnkraft, biobränsle, kolsänkor, Clean Development Mechanisms*, biochar (träkol i jorden), genetiskt klimathärdade grödor, geo-engineering, och minskning * CDM är ett delprojekt under Kyoto-protokollet som syftar till att låta industriländer som förbundit sig att minska sina koldioxidutsläpp att investera i projekt för att minska koldioxidutsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till de mer kostsamma utsläppsminskningarna i de egna länderna.öa 6 av utsläppen från skogsavverkning och skogsskövling, enligt den gängse definitionen i UNFCCC (REDD). Dessa åtgärder skapar bara nya miljöhot utan att verkligen lösa klimatkrisen. En global rörelse för hållbar omställning Handel med utsläppsrätter och kvittning är också felaktiga och orättvisa instrument, eftersom de behandlar planetens gemensamma resurs – atmosfären – som en vara som kan ägas och säljas. Hittills har inte systemet visat några förtjänster och genom att tillåta rika länder att kompensera sina åtaganden om minskade utsläpp bibehålls ett orättvist och ohållbart system. Oavsett resultatet av toppmötet om klimatförändringen i Köpenhamn finns det ett akut behov av att skapa en global rörelse av rörelser som engagerar sig i den långsiktiga uppgiften att främja en hållbar omställning i våra samhällen. I motsats till de rådande maktstrukturerna måste denna rörelse växa nerifrån och upp. Vad som behövs är en bred allians av miljörörelser, sociala rörelser, fackföreningar, jordbrukare och andra närstående parter som kan samarbeta i den dagliga politiska kampen på såväl lokal som nationell och internationell nivå. En sådan allians innebär samtidigt att man skapar ett nytt tänkesätt och nya typer av samhällsaktivism, som inte bara reagerar på ohållbara metoder utan också genom exempel kan visa på hur en ny hållbar ekonomi faktiskt kan fungera. 5. Rättvis skatt på koldioxidutsläpp: I stället för ett system där man handlar med utsläppskvoter kräver vi en rättvis skatt på koldioxidutsläpp. Intäkterna från denna koldioxidskatt bör rätteligen återgå till de drabbade människorna och sedan bör en del användas som bidrag till att finansiera den anpassning till rådande förhållandena som behövs för att minimera skadeeffekterna. Detta är emellertid inte ett sätt att gottgöra den ackumulerade klimatskuld man ådragit sig. Denna kompensation och finansiering bör vara villkorslös och fristående från marknadsmekanismer och finansinstitut. Minskade utsläpp måste effektivt uppmuntras genom kraftigt ökande, öppet redovisad koldioxidskatt, förutom tydliga direktiv för att fasa ut fossila bränslen och som dessutom möjliggör en säker, ren och förnyelsebar energi. Vi, deltagande människor och organisationer på Klimaforum09, är alla överens om att bygga vidare på de resultat som har uppnåtts vid detta evenemang i den fortsatta utvecklingen av en global rörelse av rörelser, Denna deklaration syftar till att inspirera till en fortsatt utveckling av en sådan rörelse genom att peka på i vilken riktning vi vill gå. Tillsammans kan vi genomföra en global omställning till en hållbar framtid. Kom med! 6. Multilaterala institutioner och transnationella företag: Orättvisa, ohållbara och oansvariga globala ekonomiska och finansiella institutioner som WTO, Världsbanken, Internationella Valutafonden, regionala utvecklingsbanker, biståndsinstitutioner och handelsavtal bör ersättas med demokratiska och rättvisa institutioner som verkar i enlighet med FN: s stadga och respekterar folkens suveränitet över naturresurserna och främjar solidaritet mellan folk och nationer. De transnationella företagens verksamhet bör strikt kontrolleras och övervakas. Slutligen förbinder vi oss att helhjärtat och aktivt arbeta för att genomföra en hållbar omställning i våra samhällen enligt de riktlinjer som föreslås i denna deklaration. 7 Lista över organisationer som den 3 jan 2010 undertecknat deklarationen (Svenska organisationer i fet stil) 1 Aarhus against war and terror (local peace groupe) Denmark 52 ATTAC Japan Japan 102 Citizens Climate Lobby USA 2 ACCISOL (Acción por una ciudadanía Solidaria) Spain 53 ATTAC Pologne Pologne 103 Clean New York United States 3 Acenda Allocale Capriaszo Switzerland 54 ATTAC Spain Spain 104 Climate Crisis Coaliton USA 4 ACF france 55 ATTAC sud luberon France 105 Coastal Development Partnership (CDP) Bangladesh 5 Action Consommation France 56 ATTAC Sweden Sweden 106 Commission for Filipino Migrant Workers The Netherlands 6 Advocates for Environmental Human Rights USA 57 ATTAC Togo TOGO 107 Community Development Friend (CDF) Bangladesh 7 AEFJN - Africa-Europe Faith & Justice Network Belgium 58 ATTAC Vlaanderen Belgium 108 Confederación Intersindical (STES.i) Spain 8 African American Society for Humanitarian Aid and 59 Austrian Social Forum (ASF ) Austria Development (ASHAD) Sudan 60 AYICC-African youth initiative on climate change Ghana 109 Conseil de la Jeunesse de la Communauté Francaise, Belgium 9 African Union African Diaspora Switzerland Switzerland 61 bagagérue france 10 Afrika Kontakt Danmark 62 Bali Chapter of WALHI Indonesia 110 Consejo de Naciones Originarias de Cuxcatan El Salvador, Central America 11 agence de recherches d’information et de formation : Morocco 63 Bangladesh Association for Social Advancement Bangladesh 111 Consejo Nacional de los ayllus, Markas del QollasuyoCONAMAQ Bolivia 12 AGROFAST FOOD Ecuador 64 baounty time france 112 Consejo Regional Indigno Cauca - CRIC Colombia 13 Aid Accountability Group Bangladesh 65 BEBSiC Indonesia 113 consorzio mediterraneo italy 14 AITEC France 66 Belarusian Party of Greens Belarus 114 Converging Storms Action Network United States 15 Akar Foundation Indonesia 67 Berita Lingkungan (News Environmen)nt Indonesia 16 Akel Cyprus 68 Bharatiya Krishak Samaj India 115 Coordinamdento dei comitati contro le autostrade CrMn e Ti-Bre Cremona (ITALY) 17 Akis phokas cyprus 69 bigtreeclothingline indonesia 116 cordillera peoples alliance Philippines 18 Alaska Community Action on Toxics USA 70 Bingkai Indonesia Indonesia 19 Alba Sud Spain 71 Biowatch South Africa 117 CORE CENTRE FOR ORGANISATION RESEARCH AND EDUCATION INDIA 20 Alliance des Femmes pour la Démocratie France 72 Bluepeace Maldives 118 Cornucopia Slovenia 21 Alternate Forum for Research in Mindanao (AFRIM), Philippines 73 Brahmmaputra Society Bangladesh 119 Corporate Europe Observatory (CEO) Europe 74 Broeikasgasten The Netherlands 120 Corps Guin2en pour lq pqix et le GUINEE 22 Alternativa Verda Catalonia, Spain 75 California Student Sustainability Coalition USA 121 Council of canadians Canada 23 AM2PN Indonesia 76 Camcorder Guerillas United Kingdom 122 Council of Canadians | London Canada 24 Amelia’s Magazine UK 77 CANADIAN UNION OF POSTAL WORKERS CANADA 123 cressetfarmdevelopmentinitive usa 25 Amis de la Terre France France 78 Canadians for Action on Climate Change Canada 124 CSA-CSI Brasil 26 Amnesty International Germany 79 Capodistrias-Spinelli-Europe Initiative Finland 125 Dalarna Against Rasism Sweden 27 Amnesty International civilian Austria 80 CAPPA, Indonesia Indonesia 126 Danish Communist Party/ Kommunistisk Parti Danmark 28 Anti Debt Coalition Indonesia 81 Carbon Tax Center USA 127 Danish Cuban Association Denmark 30 Aranya Agricultural Alterantives, Andhrapradesh, Medak, Adilabad India 82 CCFD terre solidaire France France 128 Dansk Vegetarforening Denmark 83 ccreed (citizens’ alliance in reforms for equitable and 129 DasArts Norway 32 ARCI ITALY efficient development Pakistan 130 Decrescita Italia Italy 33 Ark Valley Permaculture USA 84 cea messina onlus italy 131 Demokratiskt Alternativ Sweden 34 Artisans du monde france 85 CED/FoE Cameroon Cameroon 132 desobeir france 35 Artisans du Monde au Pays de Montbéliard France 86 CEDETIM France 133 Diakonia Sweden 36 ASAPRIAU INDONESIA 87 CENSAT Agua Viva, Friends of the Earth Colombia Colombia 134 Dice Foundation N.E.India 37 Asia Pacific Indigenous Youth Network,APIYN Philippines 88 Center for a World in Balance Belgium 135 DIRES Denmark 38 Asia Pacific Research Network Asia Region 89 Center for Defence and Peace Studies Universitas Al Azhar Indonesia 136 Donne per la Pace Italy 90 Center for Encounters and Active Non-Violence Austria 138 Down To Earth UK/Indonesia 139 Eco Councelling Austria Austria 41 Asociación Puertorriqueña Energía Verde Puerto Rico 91 Center for Multidusciplinary Studies on Health and Development Philippines 42 Association Co.Vie.Nat France 92 Central Board of Sylva Indonesia Indonesia 141 Ecoescuela El Manzano Chile 43 ASSOCIATION DES JEUNES POUR LA PROTECTION 93 Centre for 21st century Issues Nigeria 142 EcoLabs UK DE L’ENVIRONNEMENT (AJPE) TCHAD TCHAD 143 Ecologistas en Acción Spain 44 Association Marocaine pour Ecotourisme et 94 Centre for Civil Society Environmental Justice Project, South Africa Protection de la Nature MOROCCO 95 CENTRE FOR CLIMATE CHANGE AND 45 Association NEPAD Centrafrique Central African Republic ENVIRONMENTAL STUDIES NIGERIA 145 Econonomic Justice Network of the Fellowship of the Christian Councils in Southern Africa South Africa 46 Associazione Agenda 21 Locale Capriasca Switzerland 96 CEPA-EdC Espanya 146 eco-SAPIENS France 47 ATTAC Austria Austria 97 Cesta FOE El Salvador El Salvador 147 Ecotribal UK 48 ATTAC Danmark Danmark 98 Chakrya vikas sanstha india 148 ECOYM/PMCC Ethiopia 49 ATTAC Finland Finland 99 Chemistry Community Indonesia 149 EdC Catalunya 50 ATTAC France France 100 CHILDREN’S RIGHTS NETWORK(CHRINET) NIGERIA 150 Egen Vinding og Da”er Danmark 51 ATTAC Italia Italy 101 CIPSI ITALIA 151 Eknas WALHI Indonesia 39 Asian neighborhood Design USA 40 Asociación de Usuarios del Agua de Saltillo, Auas, A.C. México 8 137 Doors of Perception France 140 ECOBAIRRO Programa Permanente Brazil 144 Ecologists Greens Greece 152 Ekoloji Kolektifi Turkey 213 GNYCCC,Abibimman Foundation and AYICC Ghana 153 Emnvironmental movement of larnaca Cyprus cyprus 214 Göteborgs indiekör Sweden 154 Enda-Ethiopia Ethiopia 215 Grassroots Global Justice Alliance USA 155 Enegy & Climate Policy Institute(ECPI) Repulic of Korea 216 Green Le# Weekly Australia 156 Engineers without Borders Germany 217 Green Map Indonesia 266 International Youth and Student Movement for the United Nations (ISMUN) Switzerland 157 Enhedslisten Denmark 218 Green Map System United States 267 Internationale Socialister / ISU Denmark 158 Ent, environment and management Spain 219 Green Party of Turkey Turkey 268 Internationale Socialister / ISU Denmark 159 Environmental Justice Campus Climate Change USA 220 Green Press Indonesia 269 INVACY Gorontalo Gorontalo 160 EON - the Ecological Options Network United States 221 Green Students of Gothenburg Sweden 270 IPAM France 161 EQUATIONS India 222 Green Veterans USA 271 Isis International Regional (Philippine based) 162 EQUATIONS India 223 Greenclub Indonesia 272 Jaivik Kheti Abhiyan India 163 EquityBD Bangladesh 224 Greenpeace India India 273 JALA PRT Indonesia 164 ESDIHB RDCongo 225 Greenwich Environment Forum England 274 JATAM Indonesia 165 ESK Basque Country 226 Grupo de Beflex Burif Argentina 275 Jeunes Volontaires pour l’Environnement Togo 166 ESORG ISRAEL 227 Grupo de Reflexion Rural Argentina 167 euromayday europe 228 HADIS TOGO 276 Jeunes volontaires pour l’environnement RDCongo République Démocratique du 168 Europe solidaire sans frontières (ESSF) France 229 HAYAT INDONESIA 277 Jewish vegetarians of North America USA 169 Fairtrade Italy Italy 230 Hemispheric Social Aliance Americas 278 JKMA Aceh Pase Indonesia 170 Fairwatch Italy 279 JNM Belgium 171 Family Farm Defenders USA 231 Himpunan Mahasiswa Islam Cabang Makassar Timur Indonesia 172 Farmer Unions’ Confederation of Turkey (Ci#ci-Sen) Turkey 232 HSU Vietnam 281 Jubilee South Global South 173 FASE - Solidarity and Education Brasil 233 h”p://www.greenissuesnow.blogspot.com Indonesia 282 Jubileo Sur/Americas Latin America & Carribean 174 Fédération Artisans du Monde FRANCE 234 Hyolmo Students’ Association of Nepal Nepal 283 JustEnvironment USA 175 Federation of Young European Greens Europe (registered in Belgium) 235 IBON Europe Belgium 284 Kartell Agite Germany 236 IBON International Philippines 176 Feeo Cyprus cyprus 237 Idea Agenzia per il lavoro Italy 285 Kelompok Studi Konservasi (KSK) HIMBA Lubuklinggau, Sumsel, Indonesia 177 Filipino/American Coalition for Environmental USA 238 IERPE Belgium 286 Kenya Debt Relief Network (KENDREN) Kenya 178 Firends of the Earth Scotland Scotland 287 Kenya Nile Discourse Forum Kenya 179 First Woman Canada 239 ihcs (indonesian human rights commi”ee for social indonesia 180 Fisheries Justice Coalition (KIARA) Indonesia 240 Indian Social Action Forum (INSAF) India 289 Klimapiraten Germany 181 Focus on the Global South Thailand, India, Philippines 241 INDIES Indonesia 290 Klimataktion Sweden 182 Focuspuller italia 242 Indigenous Permaculture de Aztlan U.S. 291 KMS Belgium Belgium 183 Folkebevægelsen mod EU Danmark 243 Indonesia Initiative for Social Ecology Studies Indonesia 292 Komisi Kepemudaan Malang Indonesia 184 Fonden til Fremme af Blivende Økologisk Balance Danmark 244 Indonesia Legal Research and Advocy Institute Indonesia 293 komunmitas buruh tengerangh tangerang banten 294 KpSHK Indonesia 185 Foreningen Makvärket Danmark 245 Indonesian Civil Society Forum on Climate Justice Indonesia 186 Föreningen Ordfront Sweden 246 indonesian peasant alliance indonesia 296 KSPPM Indonesia 187 Forum maghrebin pour l’environment et le Morocco 247 INEX Austria 297 K-værk denmark 188 Foundations for Our New Alkebulan/Afrikan usa 248 Ingen manniska ar illegal Sweden 298 Labor/Community Strategy Center and Bus Riders U.S.A 189 Frie Bønder- Levende land Denmark 249 INITIATIVES Inc. Philippines 299 Laboratorio Corsaro Italy 190 Friends of Earth Flanders Belgien 191 Friends of Earth Hungary Hungary 250 Institut International d’études et de recherche sur les Biens communs France- Italie 300 Labour,Health and Human Rights DEvelopment Centre Nigeria 192 Friends of Nature Czechia Czechia 251 institute for economic research on innovation south africa 301 Land For Peace SA South Africa 193 Friends of the Earth Australia Australia 252 Institute of Environment and Water Nairobi, Kenya 302 Landsforeningen Økologisk Byggeri Danmark 194 Friends of the Earth Spain Spain 253 Instituto ALLPA Ecuador 303 Latinamerikagrupperna Sweden 195 Friends of the Earth, NAT Brazil 304 LEDARS Bangladesh 196 Friends of the Earth-Philippines Philippines 254 Instituto de Permacultura de El Salvador El Salvador, Central America 197 FSU France 255 Internasjonale Sosialister, Norge Norway 198 FUNDACION AMBIENTALISTA BOSQUE DE NIEBLA COLOMBIA 307 Legambiente Italia 199 Fundacion IPADE Spain 256 International Campaign on Climate Refugees’ Rights International 200 Fundación Numashir Ecuador 257 International Child Solidarity Denmark 309 les alternatifs france 201 Future Proof Kilkenny IRELAND 258 International Gender and Trade Network (IGTN) Global Network with Secretariat based in Brazil 310 Les Amis de la Terre - France France 259 International Indian Treaty Council International 312 Les Verts Bretagne (Bri”any Greens) France 260 International Institute for Art, Culture and Democracy India 313 lingkarhijau Indonesia 261 International Institute for Monetary Transformation USA 315 Lions bay BC Canada 262 International network of ingeneers and scientists for global responsibility germany 316 LOKOJ INSTITUTE Bangladesh 263 International NGO Forum on Indonesian Development Indonesia 318 MAISON ECOLOGIE LYON FRANCE 264 International Oil Working Group, Canadian Dimension, Ecosocialist International Network, Capitalism Nature 320 Marcha Mundial de las Mujeres/ World March of Women/ Marche Mondiale des Femmes international movement 202 G-1 Billion China 203 Gadjah Mada University Indonesia 205 GARK Sweden 206 Gauche Alternative 54 FRANCE 207 GEMA ALAM West Nusa Tenggara Indonesia 208 Ghana Blogging Group Ghana 209 Ghana Youth on Climate Change Ghana 210 Global Action Group ( Kuresel Eylem Grubu) Turkey 211 Global Climate Campaign England 212 GNM Friends of the Earth- Belgium Belgium Canada 265 International Society of Doctors for the Environment - Italy 280 Jogjashop Indonesia 288 Klimapiraten Denmark 295 Kreti & Pleti Sweden 306 Legal Rights and Natural Resources Center-Kasama sa Kalikasan/Friends of the Earth-Philippines Philippines 308 LEGAMBIENTE LIGURIA ITALIA 311 Les Jeunes Verts France 314 Links International Journal of Socialist Renewal Australia 317 loucas de pedra lilas brazil 319 MANUSIA (Indonesian Antinuclear Society) Indonesia 9 321 McGregor Alternative Technology Centre South Africa 377 plan3 Art & Innovation Sweden 439 The Board of Klimaforum09 Denmark 322 Media Bebas Indonesia 378 Planka.nu Sweden 440 The Borneo Orangutan Survival Foundation Indonesia 323 Medialdea Ata Bello Guevarra & Suarez Law Philippines 379 pmtoh Indonesia 441 The Climate Movement of Denmark Denmark 324 Mightysociety The Netherlands 380 Pro Planeta Brazil 442 The Danish Society for A Living Sea Denmark 325 Miljöförbundet Jordens Vänner - Friends of The Earth Sweden 381 Professors’ organisation, Nepal Nepal 443 The Ecological Production School Denmark 382 Progressive Democrats of America USA 444 the faerie embassy australia 326 Miljøpunkt Nørrebro Denmark 383 Projecto270 Portugal 445 The Lia Fund United States 327 Monneta im Lebensgarten Steyerberg e.V. Germany 384 protect the mani greece 446 The Moving Body Project UK 328 Mouvement Utopia France 385 Rådet for Bæredygtig Trafik Denmark 447 Tibet Third Pole Denmark 329 Movement Generation: Justice and Ecology Project USA 386 RadioActive United Kingdom 448 TIERRA USA 330 Mykorhizza.se Sweden 387 Rainforest Fund USA 449 Trade Strategy Group South Africa 331 Ñaa te Kuni México 388 Real Green Sweden 450 Training&Development Germany 332 National Association of Professional Environmentalists (NAPE) - Uganda Uganda 389 REBRIP, Brazilian Network for the Integration of Brazil 451 Transnational Institute International 452 Tsuname of Love Denmark Denmark 333 National Forum of Forest People & Forest Workers, India 390 Recode-Project of Tryon Life Community Farm, Portland Oregon USA USA 334 Nature Palace Foundation Uganda 391 Red Mexicana de Acción frente al Libre Comercio México 454 Tuvalu delegation Poland 335 Nätverket för Gemensam Välfärd (Network for Common Welfare) Sweden 392 Red Mexicana de Afectados por la Mineria-REMA Mexico 455 UBINIG Bangladesh 393 REDEA Ecuador 457 Ung Vänster, (Falun, Dalarna, Falun, Gävleborg, 336 Navdanya India 394 Refoundation Communist Party Italy Sandviken, Dalarna) Sweden 337 Nayakrishi Andolon (New Agriculrual Movement) Bangladesh 395 RESCOPE PROGRAMME Malawi 458 Uniendo Esfuerzos por una Sociedad Sustentable El Salvador 338 NC Future now Bulgaria 397 Right to Food Movement Bangladesh 339 Nej Til Krig/No To War Denmark 398 Right to water Forum in the Arab Region(RWFAR) Egypt 459 United Network Of International Youth for Development and Peace Ghana 340 Netherlands Philippine Solidaritymovement Netherlands 399 Risør Rødt norway 460 Universitas Widyagama Malang Indonesia 341 NeverEndingFood Malawi 400 River Basin Friends India’s North East 342 Newtimes Nigeria 401 Rødt/The party Red Norway 461 University of Montana Forum For Living with Appropriate Technology (UM FLAT) USA 343 NIGD Finland 402 ROOTS FOR EQUITY/PMCC PAKISTAN 462 Utrikespolitiska foreningen Uppsala Sweden 344 No borders uk 403 Rural Volunteer Centre Assam, India 463 Vänsterpartiet Falun Sweden 345 NOAH, Friends of the Earth Denmark Denmark 404 sahabat lingkungan kalimantan barat indonesia 464 Ventana al Sur Colombia 346 Nolager, Bremen Germany 405 SAL-Svecic Sweden / Peru 465 Visions Solidaires TOGO 347 Nordbruk Via Campesina Sweden 406 sao francisco site brazil 466 VOICE Bangladesh 348 North East Peoples Alliance North East India 407 Sarekat Hijau iIndonesia Indonesia 467 Wahana Lingkungan Hidup Indonesia Indonesia 349 North Howe Transition Toun Scotland 408 SAVE OUR PLANET EARTH(SOPE) Uganda 468 Walhi (Friend of the earth Indonesia) Indonesia 350 North South XXI Switzerland 409 Scandinavian Raw Food Society Sweden/Denmark 469 Walhi Jambi Indonesia 351 Noya Germany 410 SCI Italy France 470 WALHI Yogyakarta Indonesia 352 NO-YA Cologne Germany 411 SEEDS - social ecology education and demonstration USA 471 War on Want UK 353 Observatori del Deute en la Globalització Catalunya (Estado español) 412 Servizo Civile Internazionale - Itali Italy 413 Share The World’s Resources (STWR) UK 472 WE DEMAND REPARATIONS Campaign united capitalist prison states of america 354 Observatori del deute en la Globalització Spain 414 Sierra Club USA 473 West County Toxics Coallition USA 355 Okani Cameronn 415 Simpul WALHI Bangka Belitung Indonesia 474 Western Region Environment Centre Australia 356 Our Street Project UK 416 Siti Maemunah Indonesia 475 WilDCOAST/COSTASALVAjE U.S and Mexico 357 Özgürlük ve Dayanışma Partisi (Freedom and Turkey 417 Skällinge landsbynät Sweden 476 Wise Earth Publishers USA 358 P3 Permaculture Design Canada 418 Socia Landscape Project USA 477 Women for Peace Germany 359 padi indonesia indonesia 419 SolarAid United Kingdom 360 Pakistan Institute of Labour Education and Research Pakistan 420 Solidaritas Perempuan Indonesia 478 Women ́s Internationel League for Peace and International 361 Papua NGOs Forum Indonesia 362 Parti Sosialis Malaysia (PSM) Malaysia 363 Pasifika Foundation Hawaii USA 396 Respira Ambiente México 421 Solidarité France 422 Solidarity Sweden - Latin America Sweden 423 sos rassismus deutschweiz Switzerland 364 PASUMAI THAAYAGAM (Green Motherland) India 424 South Durban Community Environmental Alliance South Africa 365 Patatopia Academy Belgium / Poland 425 Southport Friends of the Earth England 366 People & Planet UK 426 Southwest Workers Union USA 367 People Cimate action Spain 427 Spiralmuse.org California, USA 368 Peoples’ Movement on Climate Change (PMCC) Philippines 428 Spire Norway 369 Permacultura America Latina - PAL USA 429 Studenti per brescia Italy 370 Permaculture Association (Britain) United Kingdom 430 Sudan Council of Voluntary Agencies (SCOVA) Sudan 371 Permaculture Cooperative Australia 431 Sudanese Environment Conservation Society/ PMCC Sudan 372 Permaculture Institute USA USA 432 SUEDWIND-Entwicklungspolitik Austria 373 Permaculture international denmark 433 SUNSPIRIT FOR JUSTICE AND PEACE Indonesia 374 Permakultur Danmark Denmark 434 SUSZLON Foundation India 375 Pesticide Action Network Asia and th Pacific/Peoples Movement on Climate Change Malaysia 436 Tambo NGO Indonesia 376 Philippine Youth Environmental Network, MRP Green Philippines 438 Terra Commons USA 10 437 Tax Justice Network France 453 Turkish Youth Initiative on Climate change Turkey 479 Women’s Initiatives for Society, Culture, and Environment, (WISE) Inc Philippines 480 World Rainforest Movement / Movimento Mundial por los Bosques Global 481 World Temperate Rainforest Network USA 482 WWOOF.org Sweden 483 Yayasan Keadilan Rakyat Indonesia 484 Yayasan Merah Putih Palu Indonesia 485 Yellow Dirt Denmark 486 Young greens of turkey turkey 487 yourclimate.tv USA 488 Zukun#skonvent Germany På grund av dubbelinskrivningar ska antalet underskrivande organisationer minskas med 8. Deklarationens tillkomst Från den13 till 18 december 2009, hade mer än 300 organisationer och många enskilda personer från alla hörn av världen undertecknat deklarationen. Denna gemensamma handling från ett stort och brett spektrum av mycket olika organisationer var anmärkningsvärd och överträffade till och med de förväntningar som samordningsgruppen bakom processen hade. Det positiva resultatet kunde inte har uppnåtts om det inte hade varit för de livliga debatter som säkerställde legitimiteten i processen, den särskilda internationella redaktionen,och alla engagerade människor. Den 18 december, den sista dagen av COP15 i Köpenhamn, överlämnades deklarationen till UNFCCC efter ett kort inlägg i plenum. Fler organisationer och individer har därefter undertecknat förklaringen och fortsätter att göra det. Innan dokument kunde färdigställas hade en förberedelseprocess ägt rum under mer än ett halvår. I denna process medverkade representanter från hela 50 organisationer i världen, organiserade runt tematiska och regionala kontaktpersoner med en stark representation från Asien, Sydamerika och Asien. Täta möten i en europeisk samordningsgrupp bidrog till att processen lyckades. För att säkerställa arbetet avsattes fyra dagar under den första veckan under Klimaforum09 för att färdigställa deklarationen. I samråd med Klimaforum09s internationella nätverk kommer en samordningsgrupp baserad i Danmark att fortsätta att arbeta med frågan om hur man ska använda deklarationen i det framtida arbetet lokalt, nationellt och globalt. Överlämnandet till de mexikanska arrangörerna av Klimaforum10 parallellt med COP16 i Cancún har hög prioritet. Mer info på www.klimaforum.org Omslagslayout: