Så arbetar vi
för att grund
lägga
goda och hä
lsosamma
matvanor ho
s
ditt barn
Nyttig och inspirerande
mat i skolan och
förskolan
Matglädje
Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda
måltider, näringsriktig mat och möjlighet att
påverka måltids­upplevelsen tillsammans tror
vi är viktigt för att främja goda matvanor.
Tidigt i livet grundläggs våra matvanor. Därför anser vi att det är viktigt att barnen lär sig uppskatta
hälsosam mat redan då. Det skapar goda förutsättningar för ett friskt och långt liv. Att tidigt väcka
matglädje hos barn är ett framgångsrecept. Det gör
vi genom goda måltider i en trevlig atmosfär där
vuxna och barn äter tillsammans. Maten ska vara
väl sammansatt av bra råvaror, smaka bra och innehålla en mängd näringsämnen. En väl sammansatt
måltid är nödvändig för att barnen ska orka med
dagens aktiviteter.
”Barnen och
eleverna ska se
rveras
näringsriktiga
mål­
tider så de har
energi
hela dagen”
Måltiderna – en helhetsupplevelse
Vi arbetar för att elever och barn ska se fram emot
måltiderna. Måltiderna i den kommunala för- och
grundskolan ska vara en helhetsupplevelse. Den
ska inte bara ge näring för att barnen och eleverna
ska orka prestera. Det är också viktigt att måltiderna ska ses som en stund för avkoppling, stimulans
och social aktivitet. Därför ger vi våra matgäster
ett bra bemötande och god service i en fräsch och
trevlig miljö.
Tillsammans påverkar vi måltiderna
En stor del av elevernas måltider intas på skolan,
vilket gör att andra vuxna än familjen har stort
inflytande över barnen och elevernas matvanor. I
våra skolor är måltiderna pedagogiska och ett viktigt tillfälle för vuxna att agera förebilder för barn
och elever. Vår personal har möjlighet att påverka
barn och elever och vill på ett positivt och naturligt sätt främja en livsstil med goda matvanor.
Det är viktigt att elever och barn ges möjlighet
till dialog att de känner att de har möjlighet att
påverka både måltidsupplevelsen och den mat som
serveras. Därför får elever i grundskolan årligen enkätfrågor om bland annat skolrestaurangen, maten
som serveras samt om måltidsupplevelsen i helhet.
Vid behov kommer även kostenheternas personal
och möter eleverna på elevråden eller i klassrummet för att diskutera maten, matsedeln eller miljön
i skolrestaurangen. Representanter från kostenheterna är även tillgängliga för att möta föräldrar vid
föräldramöten när det finns behov av det.
”Barnen är
matgäster och
ska
få bra bemöta
nde
och god servic
e i en
trevlig miljö”
Så får vår
mat kvalitet
Umeå kommuns kostenheter har övergripande riktlinjer
för att kvalitetssäkra måltiderna. En gemensam
basmatsedel säkerställer att alla barn och elever inom
för- och grundskolan får likvärdiga måltider.
I den nya skollagen, som började gälla 1 juli 2011,
ställs krav på att skolmaten ska vara näringsriktig.
I Umeå kommun har vi fyra kostenheter som tillhandahåller för- och grundskolorna med måltider.
Dessa är belägna i centrala Umeå, Sävar, Hörnefors
och Holmsund-Obbola.
Vetenskaplig bas
Måltiderna i förskolan och skolan ska främja en
hälsomedveten och sund livsstil. Matgästerna
ska erbjudas kost av god kvalitet, därför ligger de
svenska näringsrekommendationerna och livsmedelsverkets riktlinjer som grund i arbetet med
maten. Riktlinjerna och rekommendationerna är
baserade på vetenskaplig forskning kring sammansättning av näringsriktigt mat. För att ytterligare
säkerställa kvaliteten har köken väl fungerande
rutiner för bland annat livsmedelshygien och matens temperatur. Vi ser även till att måltidspersonalen genomgår lämpliga utbildningar för att få den
kunskapsnivå de behöver för att uppfylla lagliga
krav och behov av specialistkompetens.
Alla kostenheter har kvalitetsdeklarationer. I
dessa preciserar enheterna vad barn, elever och
föräldrar kan förvänta sig av måltiderna. För att
läsa kostenheternas kvalitetsdeklarationer kan du
besöka deras webbsidor på umea.se/matiskolan.
Foto: Malin Grönborg
”Det är viktigt
att eleverna o
ch
barnen känner
att de
kan vara med
och
påverka måltid
s­
upplevelsen.”
Foto: Maria Lindahl
Gemensam grund för alla
En gemensam basmatsedel är framtagen för kommunala förskolor och skolor i Umeå av en kommunövergripande måltidsgrupp. I basmatsedeln
sätter måltidsgruppen samman måltiderna för att
få ett balanserat näringsinnehåll. Livsmedlen säsongsanpassas för att göra inköpen billigare så att
skolrestaurangerna kan lägga pengarna på livsmedel med högre kvalitet. I basmatsedeln anges för var
dag vilken huvudkomponent som serveras, exempelvis kött, fisk eller vegetariskt men även om det
ska vara pasta eller potatis till. Det skapas även en
tillhörande basmatsedel för grönsaker. Köken bestämmer själva i vilken form och i vilket utförande
maten tillagas. Genom att utgå från en gemensam
basmatsedel garanteras att alla barn och elever
erbjuds likvärdiga näringsberäknade måltider.
Recept, maträtter och matsedlar läggs in i ett
datasystem. Systemet används som verktyg för att
säkerställa att vi uppnår rätt näringsinnehåll, variation av maträtter och att de ekonomiska ramarna
följs.
I skolrestaurangernas kök eftersträvar personalen att tillaga mat från grunden. På det viset kan
andelen onödiga tillsatser, mättat fett och socker i
maten minskas, vilket ger oss möjlighet att servera
hälsosammare mat.
Eftersom tycke och smak är olika försöker köken
variera rätterna, allt ifrån svensk husmanskost till
rätter från andra länder. På det viset får barnen och
eleverna även möta andra kulturer. Skolans mat­
sedel finner du på www.umea.se/matiskolan
För barn som
behöver specialkost
Det är viktigt att barn med specialkost är säkra
på att de får mat de kan äta. Därför tillagar vi
den på ett sådant sätt att det inte finns någon
risk för att deras mat ska blandas med livsmed­
el de inte äter. Maten märks sedan och förvaras
på ett säkert sätt.
Barn och elever som behöver specialkost har
rätt till det, vare sig skälen är medicinska, etis­
ka, religiösa eller etniska. Skolan och förskolan
tillhandahåller vegetarisk kost, fläsk-och blodfri
kost, gluten-, mjölk-, soja-, fisk-och äggfri kost
samt kost för individuella kombinationer av
allergier. Ditt barn får specialkost genom att
lämna in ett specialkostintyg som förnyas varje
höst vid skolstart. Intyget kan du hämta på
umea.se/matiskolan eller i skolrestaurangen.
Vid servering finns personal som hjälper
eleverna och barnen att få rätt mat. De ser
också till att det finns rätt produkter för dem
som äter frukost och mellanmål på förskolan,
fritids och skolan.
Hållbar mat
i framtiden
Det är beslutat att använda ekologiska livsmedel
i så stor utsträckning som möjligt. Kostenheterna
försöker även minska på rester från måltiderna
samt hantera matavfallet på ett miljövänligt sätt.
Umeå kommuns politiker har beslutat att köken så
långt som möjligt, inom de ekonomiska ramarna,
ska använda ekologiska livsmedel i köken. Beslutet
grundar sig både i miljö- och djuretiska aspekter.
Kostenheterna inom Umeå kommun strävar efter
att år 2012 använda 20 procent av livsmedelsbudgeten till ekologiska livsmedel i skolrestaurangerna.
Därefter ska andelen öka med 5 procent varje år
under en fyraårsperiod.
Mat som blir över
Personalen i skolrestaurangerna väger vid olika tillfällen hur mycket mat som slängs. När det behövs
förs en dialog med eleverna för att försöka minska
på mängden. Då diskuteras vilka anledningarna
kan vara till att mat slängs och hur man kan åtgärda problemet. Matavfall kommer även från
kökens tillagning. På vissa skolor återvinns avfallet
och blir till energi.
Vad betyder det att mat är ekologisk?
Att ett livsmedel är ekologiskt innebär i stora drag
att producenterna tagit stor hänsyn till miljön och
att djuren ska ha möjlighet till ett naturligt beteende. Kor som vistas på ekologiska jordbruk äter
mer klöver och gräs vilket har visat sig öka halten
av Omega-3-fettsyra i både kött och mjölk.
Kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel
används inte inom ekologiska jordbruk då dessa
kan påverka både växter och djur negativt. De
använder sig istället av naturgödsel.
Ӂr 2012 ska
20 procent av
livsmedelsbud
geten
användas till e
kolo­
giska matvaro
r”
Gott från barnens matsedel
Bönsallad
Ärtpesto
4 portioner
4 portioner
1 burk (200 g) kikärter
1 burk (200 g) kidneybönor
1 liten burk (100 g) majs
1 st gul eller röd lök
4 dl gröna ärtor
2 msk riven ost
2 msk rapsolja
1 st vitlöksklyfta
1 msk vatten
2 tsk pressad citron
2 tsk svartpeppar
1 tsk salt
Dressing
1 dl olivolja
3 msk balsamvinäger
2–3 msk italiensk salladskrydda
1 msk flytande honung
2 tsk chilipulver
1 tsk salt
Gör så här:
1.Skölj bönorna.
2.Blanda majskorn och skivad lök.
3.Rör ihop ingredienserna till dressingen. Häll över bönblandningen och låt stå i kylen en stund innan servering.
Gör så här:
1.Tina ärtorna om de är frysta.
Mixa dem med vitlök, riven ost, och pressad citron.
2. Tillsätt oljan i en fin stråle medan du mixar
3.Tillsätt lite vatten så att konsistensen blir krämliknande.
4.Smaka av med salt och peppar.
Vegetarisk pytt i panna med sojafärs
Kycklingwok med smak av
kokos och ingefära
4 portioner
4 portioner
4–5 st medelstora potatisar (cirka 450 g)
240 g sojafärs
1,5 st medelstor lök
1 st kålrot
2 msk flytande margarin, 80 % fett
2 tsk cayennepeppar
1 tsk chilipulver
1 tsk mald svartpeppar
1 tsk salt
400 g kyckling
400 g wokgrönsaker
2,5 dl kokosmjölk
1 st vitlöksklyfta
1 st gul lök
0,5 st purjolök
2 msk rapsolja
1 msk Maizenamjöl
2 tsk sweet chilisås
1,5 tsk curry
1 tsk malen ingefära
Gör så här:
1.Skala och skär potatisen i små tärningar. Skala och finhacka löken och kålroten.
2.Låt fettet bli ljusbrunt i en stekpanna. Stek de råa potatistärningarna på god värme tills de fått lite färg och är halvmjuka.
3.Bryn sojafärsen under omrörning tills den blir jämnt grynig och blanda den med stekt potatis, lök och kålrot.
4.Smaka av med salt och peppar.
Gör så här:
1.Fräs hackad lök, finskuren vitlök, curry, ingefära och strimlad kyckling i olja så att det får färg.
2.Tillsätt wokgrönsakerna och strimlad purjolök. Låt fräsa med några minuter.
3.Häll i kokosmjölken och låt koka en stund.
4.Red av vid behov med Maizena.
5.Tillsätt sweet chilisås efter smak.
Servera med ris eller nudlar. Kom­p-
lettera måltiden med sallad, bröd, bordsmargarin och mjölk eller vatten.
Foto: iStockphoto
Foto: Mikael Rutberg där inget anges. Layout: Plakat. Tryck: Original, 2012.
Maten i skolan och förskolan är en viktig del av
barnens vardag. Barnen ska fyllas med näring
och rätt sorts energi för att orka med alla
aktiviteter, men också lära sig att mat är både
glädje och njutning. I Umeå strävar alla vuxna
i skolan mot att göra måltiden till en trevlig
upplevelse för barnen. Här går också en stor
del av livsmedelsbudgeten till ekologiska och
närproducerade varor.
Foldern du håller i din hand ges ut av de fyra
kostenheterna i Umeå kommun: Umeå,
Hörnefors, Sävar och Holmsund-Obbola.
Kostenheterna, Umeå kommun
www.umea.se/matiskolan
