”SHARED SPACE”
Attraktiva stadsrum för alla
Malin Rosén, SWECO
►
1
Innehåll
Samspel genom
ögonkontakt?.…….
Jag hoppas att
någon stannar.
•Begreppet shared space &
tillgänglighet
•Samspel mellan trafikanter i stadsrum
•Människors behov och förmåga
•Exempel från olika länder
•Lagar & föreskrifter
•Funktionskrav på en shared space yta
◄
►
2
Begreppet Shared Space
Shared Space innebär att en plats är ett gemensamt utrymme för skyddade och
oskyddade trafikanter och ska inbjuda till mänsklig vistelse och rörelse i ett stadsrum
för alla.
Oskyddade och skyddade trafikanter ska använda platsen på förutbestämda villkor.
Shared Space kan regleras med särskilda trafikregler.
Utformningsdelar som kantstöd, vägmärken och vägmarkeringar behålls eller ersätts
av andra stöd där funktionskraven på tillgänglighet kräver det.
◄
►
3
Stadsrum, en plats för samspel mellan trafikanter
◄
►
4
◄
►
5
Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter
Hastighetens betydelse för stadsrummets funktion
◄
►
6
Människors olika behov och förmåga
Barn upp till 12 år
Äldre & funktionsnedsatta
•Allergi och överkänslighet
•Hörselnedsättning
•Rörelsenedsättning
•Kognitiv funktionsnedsättning
•Synnedsättning
◄
►
7
Grå starr
Grön starr och RP
Diabetesretinopati
Gula fläcken
Bilder: SRF, synskadades riksförbund
◄
►
8
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Woonerf, Nederländerna
”Levande gator”, 60-talet
Koncept för ett förbättrat socialt liv
Traffic Calming, Storbritannien
Reducering av höga investeringskostnader från
Wonnerf
fokus mer på hastighetssäkring och dämpning av
trafik med motorfordon
◄
►
9
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Gågade, Danmark
• Den generella regeln är att gatan är reserverad
för fotgängare.
• Med tilläggstavla kan fordonstrafik tillåtas
• Det är också möjligt att tillåta cykling
• Körande på gågata skall utöva särskild omsorg
och hänsyn till fotgängare.
• Fotgängare bör inte medvetet hindra trafiken.
◄
►
10
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Sivegade, Danmark
◄
►
11
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Gångfartsområde, Sverige
”En väg eller ett område får förklaras som gångfartsområde endast om det är
utformat så att det framgår att gående utnyttjar hela ytan samt att det inte är
lämpligt att föra fordon med högre hastighet än gångfart”.
• Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart.
• Fordonsförare har väjningsplikt mot gående.
• Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade
parkeringsplatser.
◄
►
12
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Gatetun, Norge
Gaturum för alla trafikanter där ingen får färdas fortare än
gångfart
Följande krav bör uppfyllas innan utmärkning sker:
•Ingen genomfartstrafik
•Ingen uppdelning i körbana och trottoar
•Alla fordonskategorier ska kunna passera
•Parkeringsplatser ska vara särskilt utmärkta
•In- och utfarter ska vara utrustade med kantstensöverfart
◄
►
13
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Home zones, Storbritannien
•I bostadsområden med mindre än 100 fd/tim
•Mål bl.a. att förändra gatans användning och miljön
•Förbättrad livskvalitet, efterfrågan på stadsliv
•Rekommenderad hastighet under 30 km/tim
•Inför åtgärder för orientering då kantstenar inte införs i dessa zoner
• Kontrasterande material, både visuellt och taktilt bör finnas, dessa
får dock inte vara förvirrande med många olika materialtyper och
färger.
◄
►
14
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Shared space – safe space, Danmark, UK
Väldefinerade ytor
◄
►
15
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Shared space – safe space, Danmark, UK
Utvärderingsprojekt
• sluttande kantstenar (1:7 och 1:4 )
• 20 mm hög vit mittlinje
◄
►
16
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Traffic Calming, Frankrike
Tre olika regleringsformer för gaturum med gående och cyklister i fokus;
Gångområde
◄
Mötesområde (samspel)
30 zoner
Fotgängare har prioritet före alla fordon
undantaget permanent spårväg.
Generella väjningsregler
Sammanhållande område fritt från hinder
där det är lätt att orientera sig
Lättorienterad trottoar utan hinder
►
17
Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet
Internationella överenskommelser
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
• I två artiklar specificeras de mänskliga rättigheterna på ett sätt
som ger stöd för barn, äldre och funktionshindrade.
FN:s konvention om skydd mot diskriminering
• Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att
utnyttja sina rättigheter på grund av kön, hudfärg, nationellt eller
etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,
funktionshinder, sexuell läggning eller politisk eller annan
uppfattning.
Europakonventionen mot diskriminering
◄
►
18
Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet
Internationella överenskommelser
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
• Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för
att utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av miniminormer och
riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är
öppna för eller erbjuds allmänheten.
FN:s Barnkonvention
FN:s konvention om vägtrafik
Wienkonventionen, nationella trafikregler
◄
►
19
Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet
Nationella mål, föreskrifter och regler
Transportpolitiska mål
• ”Transportsystemet utformas så att det är användbart för
personer med funktionsnedsättning”.
Nationell handlingsplan för handikappolitik
• Riksdagen antog år 2000 propositionen 9”Från patient till
medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken" .
De främsta målen i handlingsplanen är att handikapperspektivet
ska genomsyra alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt
samhälle samt att förbättra bemötandet.
Trafiklagstiftning
Vägmärkesförordningen 2007:90
◄
►
20
◄
►
Nationella riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet
• Plan- och bygglagen, PBL 1987:10
”Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön
utformas med hänsyn till behovet av tillgänglighet. Möjligheter skall
finnas för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga att
använda området”
• Boverkets föreskrifter
•I ALM 1 finns tillämpningsregler som gäller vid nybyggnation. Platser
och områden skall utformas så att de blir användbara för personer med
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (6§, föreskrift)
•HIN – Enkelt avhjälpta hinder. Den innehåller föreskrifter och allmänna
råd till 17 kap. 21 a § PBL ”I byggnader som innehåller lokaler dit
allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta
hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i
den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av
denna lag”.
◄
►
22
Funktionskrav på en Shared Spaceyta
• Mål, bestäm vad rummet ska användas till. Gör alternativa bilder av vad
som kan hända i rummet. Pröva och förankra idéerna med de som berörs
av omdaningen. Bestäm även vad ytan är avsedd för.
◄
►
23
Funktionskrav på en Shared Spaceyta
• Samstämmighet, beteende, utformning och trafikregler måste ge
varandra stöd. Alla tre ska överensstämma med varandra. Det ska vara
lätt att bete sig rätt. Det ska vara lätt att förstå vilka regler som gäller och
förstå vad tanken med utformningen är. Det ska även vara tydligt för alla
om fordon får finnas på ytorna i rummet eller inte.
• Trygghet, det ska vara enkelt att förstå var gående och cyklister ska
befinna sig. Dessa ytor ska vara tryggt avskilda från bilar. Hela ytan kan
inte vara en blandad yta, då kan inte de mest utsatta grupperna vara
trygga i stadsmiljön. Otrygghet är aldrig ett acceptabelt planeringsverktyg.
◄
►
24
Funktionskrav på en Shared Spaceyta
• Säkerhet, på den del av ytan där samspel sker måste färdhastigheten
vara säkrad till max 30 km/tim. Hastigheten inbjuder till samspel och
konsekvenserna av en olycka behöver inte bli allvarlig. Alla gångpassager
över eller i anslutning till Shared Space ska även vara hastighetssäkrade
till 30 km/tim. Hastighetssäkringen ger förutsättningar för samspel mellan
trafikanterna. Den ger också förutsättningar för en trygg och säker
passage.
• Prioritet, När Shared Space ska vara en del av en torgfunktion, dvs. då
gående och cyklande ska vara prioriterade, måste utformningen stödja
detta beteende för alla berörda trafikanter. Hastighetssäkringen till max
30 km/tim måste kompletteras med en utformning som gör det tydligt för
såväl gående och cyklister som för bilförare att en hastighet klart lägre än
30 km/tim gäller, kanske gångfart.
◄
►
25
Funktionskrav på en Shared Spaceyta
• Orienterbarhet, det måste vara möjligt för bl.a. blinda och synskadade
att orientera sig förbi/igenom ytan för Shared Space. De ledstråk som
leder fram till Shared Space får inte brytas förbi/genom ytan utan måste
vara kontinuerliga. Kravet innebär att den synskadade ska ha ett ledstråk
att följa som ger honom kontinuerlig information om var han är, i vilken
riktning han kan gå, om han befinner sig på egen yta eller på en blandad
yta. För personer med kognitiva funktionsnedsättningar krävs en tydlig
och lättolkad utformning för att möjliggöra orientering över ytan.
• Jämnhet, på Shared Space-ytan och över de gångpassager som
säkerställts för gående och cyklister ska ytskikten vara jämna och halkfria.
Detta är avgörande för att ytor och passager ska vara användbara.
◄
►
26
Funktionskrav på en Shared Spaceyta
• Belysning, Shared Space ytan ska ha en god belysning. Skillnaden mot
intill liggande ytor ska vara liten alternativt ska Shared Space-ytan vara
bättre belyst.
• Tydlighet, det ska vara lätt att förstå vilket beteende som ytan är avsedd
för. Det ska vara lätt att uppfatta var man ska vistas och var man ska röra
sig. Ytan ska vara självförklarande och ska inte ge utrymme för
feltolkningar. Ytan får gärna inbjuda till vistelse och rörelse men ska inte
medföra frustration och osäkerhet för några trafikantgrupper.
• Delaktighet, involvera sakkunniga från många olika discipliner i
stadsplaneringen. Även brukare och intressegrupper behöver få komma
till tals. Stadsrummet är det gemensamma uterummet i staden, många
har intresse av att rummet utvecklas och tas tillvara.
◄
►
27
Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla
• Exemplet Gamla Stadens Torg
◄
►
28
• Exemplet Gamla Stadens Torg
Prioritet för gående
Samspel mellan trafikanterna
◄
►
29
6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla
• Exemplet Gamla Stadens Torg
Utformning ska stödja att det är lätt att förstå vilka trafikregler som gäller.
Det ska vara lätt att förstå hur man ska bete sig och sen kunna bete sig rätt.
◄
►
30
Alternativ
◄
Frågeställning
Nuläge
Gångfart
30 km/tim
Samstämmighet, hur väl överensstämmer
förväntat beteende, utformning och trafikregler
med varandra.
Lösningen är traditionell och lätt
att förstå
Ytorna är väl avgränsade och lätta att
utskilja.
Ytorna är väl avgränsade och lätta att utskilja.
Trygghet, är de trygga ytorna lätta att skilja från
de säkra.
Ytorna är väl avgränsade och
lätta att utskilja.
Ytorna är väl avgränsade och lätta att
utskilja.
Ytorna är väl avgränsade och lätta att utskilja.
Säkerhet, är hastigheten säkrad till max 30
km/tim.
Hastighetssäkring saknas
Hastigheten är säkrad till 30 km/tim
Hastigheten är säkrad till 30 km/tim
Prioritet, stödjer utformningen på den del av
ytan som ska vara torg, beteende för alla
berörda trafikanter så att gående ges prioritet.
Ej aktuell fråga
Hastighetssäkring och sidoförskjutning
medverkar till att ge gående prioritet
Ej aktuell fråga
Orienterbarhet, kan funktionshindrade orientera
sig över ytan
Stöd för orientering saknas över
gatan
Ledtråk och tydlig form ger stöd för
människor med nedsatt syn eller
kognitiva funktionshinder
Ledtråk och tydlig form ger stöd för människor
med nedsatt syn eller kognitiva
funktionshinder
Jämnhet, är ytan så jämn att den även inbjuder
rörelsehindrade att röra sig över den?
Alla ytor är lagda i jämn
asfaltbetong.
Alla gåytor läggs i moderna stenmaterial
med gradhuggen yta som har jämn och
hög friktion. Inga ytor läggs i otidsenlig
råhuggen sten.
Alla gåytor läggs i moderna stenmaterial med
gradhuggen yta som har jämn och hög friktion.
Inga ytor läggs i otidsenlig råhuggen sten.
Belysning, är ytan lika bra belyst som intill
liggande ytor.
Gammal stolpburen belysning
med glesa ljuspunkter och
gamla armaturer
Ny välavvägd belysning som ger alla
gåytor en skuggfri jämn belysning
Alla gåytor läggs i moderna stenmaterial med
gradhuggen yta som har jämn och hög friktion.
Inga ytor läggs i otidenlig råhuggen sten.
Tydlighet, är det lätt att förstå vilket beteende
som ytan är avsedd för.
De gående har lätt att uppfatta
sin underordnade roll i
trafiksystemet
De gående har lätt att uppfatta sin
prioriterade roll i trafiksystemet
De gående har lätt att uppfatta sin
samspelsroll i trafiksystemet
►
31
ANVÄNDBARHET!
Vid planering och utformning av Shared Spaceytor krävs kunskap
både om de olika dimensionerande förmågornas behov samt om hur
behoven kan tillgodoses genom detaljutformning av platsen.
◄
►
Tack för mig!
Malin Rosén, Trafikplanerare SWECO
[email protected], +46 19 16 81 45
www.sweco.se
◄
►
33
Exempel på olika “Shared Space” koncept
Shared Zone, Austalia
Gata där fotgängare, cyklister och
motorfordonstrafik delar samma gatuutrymme
•Bilister och cyklister har väjningsplikt mot
gående
•Vanligaste hastighetsbegränsningen är 10 km/
tim
◄
►
34
6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla
• Exemplet Gamla Stadens Torg
◄
►
35
6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla
• Exemplet Gamla Stadens Torg
◄
►
36
Manualer
Stöd för utformning av städernas gator finns i de två
skrifterna:
• Trafik för en attraktiv stad (TRAST)
• Vägar och gators utformning (VGU)
◄
►
37
