Sjukgymnast
inom Barn- och ungdomshabilitering
i Jönköpings län
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SJUKGYMNASTIK INOM BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING .............................3
Sjukgymnastik...............................................................................................................4
Inlärning av motorisk aktivitet .....................................................................................5
SJUKGYMNASTENS ARBETSSÄTT ENLIGT FYSIOTERAPIPROCESSEN ...................6
1. Definiera problem .................................................................................................... 6
A. Motorisk utredning ............................................................................................. 6
B. Analys och bedömning – Motorisk funktionsbedömning ............................................7
2. Fastställa mål ............................................................................................................7
3. Planera åtgärder ........................................................................................................8
Implementera åtgärder i vardagen .............................................................................8
4. Utvärdera resultat ......................................................................................................9
ÅTGÄRDSTYPER .................................................................................................................10
SJUKGYMNASTUTBILDNING ...........................................................................................11
SPECIALISTORDNING FÖR SJUKGYMNASTER ............................................................12
Bilagor finns hos sjukgymnastgruppen.
Bodil Hellström, bodil.hellströ[email protected]
Inger Knutsson, [email protected]
Anita Åkerstedt, [email protected]
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
2
SJUKGYMNASTIK INOM BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING
Habilitering syftar till att ge barn och ungdomar med bestående funktionshinder bästa möjliga
funktionsförmåga och förutsättningar för delaktighet i samhället. Habiliteringsarbete utgår från
Världshälsoorganisationens (WHO) definition av funktion, aktivitet/delaktighet och hälsa. Habiliteringsinsatserna ges i samverkan utifrån ett medicinskt, pedagogiskt, psykologiskt, socialt
och tekniskt perspektiv.
Målgruppen för Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) i Jönköpings län är barn och ungdomar 0-20 år med rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd, grav
språkstörning samt barn och ungdomar under utredning för misstänkt funktionshinder.
De sjukgymnastiska insatserna kännetecknas av ett hälsoorienterat och funktionsinriktat perspektiv, där kropp och rörelse är centrala begrepp. Det finns en djup kunskap om motorisk
utveckling, motorisk kontroll och motoriskt lärande. Sjukgymnasten strävar efter att arbeta
evidensbaserat och det sker en kontinuerlig uppdatering för att kunna införliva evidensbaserad
kunskap i den erfarenhetsbaserade kunskapen.
Specialiteten pediatrisk sjukgymnastik ställer stora krav på bred yrkesspecifik kunskap,
handikappkunskap samt förmåga till samverkan i multidisciplinära team. Arbetet sker i samarbete med barnen/ungdomarna och deras nätverk utifrån en helhetssyn på barnets/ungdomens
funktionsförmåga och livssituation. Fördjupade kunskaper om hur funktionshindret påverkar
individen i livets olika skeden krävs. För att få en helhetsbild av behoven, måste sjukgymnasten
även ha förvärvat kunskaper inom andra viktiga områden vad gäller barns utveckling, såsom
perceptuell, emotionell, kognitiv och social utveckling samt kunna integrera denna kunskap i
sin sjukgymnastiska bedömning.
Källor:
www.lj.se Hälsa och vård – Behandling och rehabilitering – Habilitering
www.studentlitteratur.se Sjukgymnastik för barn och ungdom, kapitel 1
www.lsr.se Specialistordning för sjukgymnaster, Specialistkompetens Pediatrik
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
3
Sjukgymnastik
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
4
Inlärning av motorisk aktivitet
Att lära sig cykla kräver ett samspel av många system:
Vill ”Kalle” lära sig cykla (emotionellt system)? Kan han förstå hur man skall gå
till väga (kognitivt system)? Har han svårt att känna hur han håller sin kropp (sensoriskt system)? Har han tillräckligt rörelseomfång i benen för att kunna trampa
runt (muskel/skelettalt system)? Kan han hålla balansen (system för balanskontroll)? Har han tillräcklig styrka för att trampa runt (muskel/skelettalt system)?
Blir han rädd för att tappa balansen (emotionellt system)?
En analys av barnets förutsättningar är avgörande för valet av åtgärd.
Källa: Barnhabilitering vid rörelsehinder och andra neurologiskt betingade funktionshinder.
Bille, B. & Olow, I., modifierat exempel.
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
5
SJUKGYMNASTENS ARBETSSÄTT ENLIGT FYSIOTERAPIPROCESSEN
Struktur för arbetsprocess och klassificering i sjukgymnastik
Modell från sjukgymnastutbildningen, Hälsouniversitetet Linköping
*ICF= International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO.
Fysioterapiprocessen (FTP) är modifierad i ovanstående modell.
Definiera problem
A. Motorisk utredning
I en motorisk utredning använder man sig av motoriska bedömningsmaterial och tester för att
undersöka funktion, här nedan beskrivit enligt ICF: kroppsfunktion, aktivitet och delaktighet
(WHO: Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, 2003).
Motorisk bedömning/observation:
Undersökningsområden
Normalmotorisk
utvecklingbedömn.
Spontanmotorik
Kroppsfunktion Aktivitet Delaktighet Ex. på undersökningar och
bedömningsinstrument
Milano
Comparetti
bil 1
X
X
X
X
X
Sjg neurologisk bedömn.,
tonus,reflexer, soft signs
X
Muskelfunktion
X
X
Ledfunktion
Andningsfunktion
Sensibilitet
X
X
X
X
Balans
X
X
X
Normalutvecklingsschema
bil2
Symmetri, asymmetri,
rörelsemönster, kvalitet
Ashworthskala,balansoch
upprätningsreaktioner, isolerade rr
diadochokinesis
bil 3
0-5 skala, dynamometer,
Hammersmithsfunktionstestbil4
Goniometer
Peakflow
Ytlig och djupsensibilitet,
tvåpunktsdiskremination
Dynamisk,statiskbalans,
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
6
Smärta
Sittfunktion
Kondition
Grovmotorisk klassifikation
vid CP
Uppföljningvid CP
Uppföljningvid MMC
Perception, motorisk inlärn.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
XX
X
XX
Smärttermometer
TheLevelof Sitting Ability Scale,
LSAS, Nivå 1-7,
bil5
Pulsmätare, ergometercykel
X
GMFCS Extended & Revised
bil 6
www.cpup.se
CPUP, www.cpup.se
HEFa, www.liu.se/hefa/
Nationella riktlinjer Botoxbil7
Nationellariktlinjerbil8
Gentiles taxonomibil9
Motoriska tester/utvärderingsinstrument ex:
Instrument
Kroppsfunktion Aktivitet Delaktighet
Peabody
Movement
ABC 2
BO-test
GMFM 88
GMFM 66
Bergs
balansskala
PCI - physical
cost index
GAS
COPM
PEDI
Mätinnehåll
X
X
X
X
Grov- och finmotorisk utveckling 0-7 år
Grov- ochfinmotorisk utveckling 4-16 år
X
X
X
X
X
X
Bruininks-Oseretsky,grov-ochfinm.4,5-14,5år
Grovmotoriskförmåga över tid, avsettför
diagnosernaCPochMbDown
Statisk och dynamiskbalansbil10
X
X
X
X
Energikostnad under gång
X
X
X
X
X
bil11
Måluppfyllelseskala
bil12
Skala förattgraderabetydelse, utförande,nöjdhet
Kartläggningsinstrumentfunktionellafärdigheter,
6 mån –7,5år
B. Analys och bedömning → Motorisk funktionsbedömning
Sjukgymnastens bedömning och behandling baseras på en noggrann analys av
rörelseförutsättningar, rörelseförmåga och rörelsebeteende.
Insatserna utgår från en helhetssyn på barnets/ungdomens funktionsförmåga och livssituation.
Fastställa mål
i samverkan med barn/förälder och team.
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
7
Planera åtgärder
i samverkan med barn/förälder och team (se åtgärdstyp sid 10) t.ex.:
-
träning av kroppsfunktion med tanke på fysisk hälsa samt för att kunna delta i aktivitet på sikt
-
träning i aktivitet och delaktighet, ex. gruppträning
-
informera och handleda personal
-
skriva ut hjälpmedel som kan kompensera nedsatt funktionsförmåga, för att möjliggöra aktiviteter och delaktighet (ex rullstol, ortoser mm)
Implementera åtgärder i vardagen
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
8
Utvärdera resultat
t.ex. enligt “PDSA-hjulet” “Plan-Do-Study-Act” (Planera, gör, analysera, agera)
Källa: PDSA-hjulet, Socialstyrelsen 2006 God vård
Dokumentation
Journalföring sker fortlöpande under hela processen.
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
9
ÅTGÄRDSTYPER
Sjukgymnastens insatser kan delas in enligt följande:
Utredning
Åtgärder som syftar till att, oftast i samråd med den enskilde, fatta
beslut om vilka åtgärder som ska vidtas, att inhämta och analysera
relevant information samt att informera den enskilde om resultat
av åtgärderna.
Ex. test, observation och bedömning
Behandling
Åtgärder som syftar till att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd.
Ex. olika slags interventioner
Kompensation
Åtgärder som syftar till personligt stöd, tillhandahållande av fysiska
hjälpmedel eller ekonomisk hjälp.
Ex. hjälpmedelsförsörjning – medicinsk- och/eller ortopedteknisk
Information/
undervisning
Åtgärder som syftar till att ge den enskilde och dennes närstående
ökad kunskap om aktuellt hälsoproblem och hur detta ska skötas.
Ex. instruktion, utbildning
Samordning
Åtgärder som syftar till koordination av olika aktörers åtgärder för
den enskilde.
Ex. habiliteringsplanering, habiliteringskonferens, konferens inom
förskola/skola
Konsultation
En interaktiv process mellan två professionella yrkesutövare, en
konsult som är specialist inom ett område och en konsultand som
efterfrågar konsultens stöd i ett arbetsrelaterat problem som bedömts ligga inom konsultens specialiserade kompetensområde.
Ex. konsultation – ortoped, handkirurg, ortopedteknik och hjälpmedelscentral
Administrativ
handläggning
Åtgärder som syftar till sammanställning av information om den
enskilde till annan instans eller myndighet.
Ex. intyg, remissvar
Källa: Socialstyrelsens termbank 2007a, http://app.socialstyrelsen.se/termbank/
med tilläggsexempel BUH
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
10
SJUKGYMNASTUTBILDNING
SJUKGYMNASTPROGRAMMET, GRUNDUTBILDNING 180 HÖGSKOLEPOÄNG C-NIVÅ
(motsvarar tidigare 120 hp)
Ämnet sjukgymnastik omfattar kunskaper om och studier av människan i rörelse och aktivitet med avseende på hennes förmåga att uppfatta, ta tillvara, kontrollera och använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt och med hänsyn till de krav som den fysiska och sociala miljön ställer på henne. Det vetenskapliga underlaget utgörs till väsentlig del av rörelsevetenskap. Den omfattar biomekaniska, fysiologiska
och psykologiska faktorer och perspektiv på rörelse, samt de specifika störningar av rörelsefunktionen
som orsakas av skada och sjukdom. Interaktion (kommunikation/samspel) och lärande (didaktik/pedagogik) är viktiga komponenter i ämnet. (Linköpings utbildningsplan 2007)
Programmets innehåll: Linköping
Sjukgymnastik
95 hp
Human biomedicin
40 hp
Samhälls- och beteendevetenskap
30 hp
Valbara kurser 15 hp
Utbildningen innefattar ett 15 hp självständigt examensarbete.
Mål för utbildningen: dels allmänna mål enl. högskolelagen (SFS 1992:1434) dels lärandemål för
sjukgymnastexamen: (Göteborgs utbildningsplan 2007)
-
visa kunskap om människan i rörelse och på vilket sätt rörelse, medvetenhet om kropp och rörelse, vanor och livsmönster påverkar människan
-
visa förmåga att använda denna kunskap terapeutiskt i sjukgymnastik för att främja hälsa och motoriska konsekvenserna av olika hälsoproblem som kan begränsa människans funktion, aktivitet, delaktighet i samhället och kontroll över sitt liv
-
visa förmåga till ett reflekterande förhållningssätt till egna perspektiv och värderingar
-
visa förmåga att kunna identifiera egna behov av kunskaper och utveckling i ett livslångt lärande
Examen: Kandidatexamen i sjukgymnastik (Bachelor of Science in Physiotherapy). Socialstyrelsen
utfärdar legitimation efter ansökan.
AVANCERAD NIVÅ MAGISTER/MASTER D-NIVÅ
Syfte: att ge en teoretisk och metodologisk kompetens att utveckla en kunskapsstyrd och resultatinriktad
hälso- och sjukvård.
Inträdeskrav: godkänd kandidatexamen.
Enligt Bolognaprocessen magister 1 år 60 hp alternativt master 2 år 120 hp.
Magisterexamen 60 hp, varav 45 hp måste vara på D-nivå. Minst 30 hp ska vara inom huvudområdet på
D-nivå (15 hp magisterexamensarbete och 15 hp ämnesspecifika kurser).
Masterexamen 120 hp, varav 90 hp måste vara på D-nivå. Minst 60 hp ska vara inom huvudområdet på
D-nivå (15 hp magisterexamensarbete+ 15 hp masterexamensarbete alternativt 30 hp masterexamensarbete samt 30 hp ämnesspecifika kurser).
www.imh.liu.se/hu-integrerade-masterprogram
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
11
SPECIALISTORDNING FÖR SJUKGYMNASTER
Syfte: att systematiskt utveckla den kliniska kompetensen i sjukgymnastisk yrkesutövning
att integrera praktisk och teoretisk kunskap
Ansökan om erhållande av specialistkompetens ställs till LSR, Specialistrådet.
Krav och innehåll:
Förkunskapskrav Teoretisk utbildning
Klinisk utbildning – Kandidatexamen, två års yrkeserfarenhet, en pågående tjänstgöring inom område av relevans för specialiseringen.
– Magisterexamen eller högre med fördjupning inom specialiteten.
Föredrag vid vetenskapligt symposium alt publikation i vetenskaplig tidsskrift. Deltagande i kurser, workshops, konferenser etc. som har rel
evans för specialiteten.
– Minst tre års verksamhet inom specialistområdet, med tillgång till handledning. Minst ett år efter magisterexamen.
Specifika kurser inom habilitering
–
–
–
–
Introduktionskurs för sjukgymnaster
Yrkesspecifika utbildningar inom habilitering, t.ex. diagnosinriktade, behandlingsin
riktade, mätmetoder mm.
Teamspecifika utbildningar inom habilitering, t.ex. neuropsykologi, neurofysiologi, pedagogik, teamutveckling mm.
Fortbildning genom deltagande i sjukgymnastdagar, motorikdagar, konferenser inom habilitering, forskning inom sjukgymnastik och habilitering mm.
2009-10-29, BUH Jönköpings län, AÅ, BH, IK, ELj
12
