NÄRINGSLIVETS STRUKTUR IT I FÖRETAG Företagens användning av IT 2016 Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån 2016 Företagens användning av IT 2016 ICT usuage in enterprises 2016 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden 2016 Tidigare publicering Previous publication Företagens användning av IT har utkommit årligen sedan år 2001 ICT usage in enterprises has been published yearly since 2001 Producent SCB, enheten för industriindikatorer, FoU och IT Box 24300 104 51 Stockholm, Sweden 010-479 40 00 Producer Statistics Sweden, Short-term indicators, R&D and IT Box 24300 SE-104 51 Stockholm, Sweden +46 10 479 40 00 Förfrågningar Björn Forssell, + 46 10 479 43 82 [email protected] Jonas Valdringer, + 46 10 479 41 73 [email protected] Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Företagens användning av IT 2016. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, ICT usage in enterprises 2016. Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: iStock ISSN 1654-7632 (Online) URN:NBN:SE:SCB-2016-IT02BR1601_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se This publication is only available in electronic form on www.scb.se Företagens användning av IT 2016 Förord Förord Statistiska centralbyrån (SCB) genom för årligen u nd ersökningen IT-användning i företag p å u p p d rag av EU:s statistikbyrå Eu rostat och N äringsd ep artem entet. Und ersökningen är gem ensam för EU:s m ed lem sländ er och ingår i Sveriges officiella statistik. Und ersökningen har genom förts sed an 2000. Und ersökningen använts som statistiskt u nd erlag för beslu tsfattare, båd e i Sverige och inom EU, och m öjliggöra för d em att följa och främ ja IT-u tvecklingen. Datainsam lingen genom förd es som en w ebbenkät till ett u rval sve nska företag u nd er årets and ra kvartal. Företagen om bad s besvara enkäten u tifrån hu r situ ationen var i janu ari 2015 såvid a inget annat angavs. Und ersökningen har tem afrågor som varierar från år till år. Utöver ord inarie u nd ersökning skickas sed an 2008 en m ind re om fattand e enkät till företag m ed 0-9 anställd a. Resu ltaten från d en enkäten red ovisas tillsam m ans m ed övriga resu ltat i rap p ortens tabellbilaga. I rap p orten red ovisas även resu ltat från u nd ersökningen Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2015. Statistiska centralbyrån i novem ber 2016 Cecilia H ertzm an Oxana Tarassiou k SCB tackar Tack vare våra u p p giftsläm nare – p rivatp ersoner, företag, m ynd igheter och organisationer – kan SCB tillhand ahålla tillförlitlig och aktu ell statistik som tillgod oser sam hällets inform ationsbehov. Innehåll Förord ....................................................................................................................... 3 Sammanfattning ...................................................................................................... 7 Teckenförklaringar ................................................................................................ 7 Företagens användning av IT ................................................................................ 8 Svenska storföretag har svårt att hitta IT-specialister ........................................... 8 Användandet av molntjänster ökar i alla branscher .............................................. 8 4 av 10 företag annonserar på nätet ..................................................................... 9 Nästan dubbelt så stor användning av mobila enheter i Stockholm jämfört med övre Norrland ........................................................................................................ 9 Andelen företag med snabb internetanslutning fortsätter att öka ....................... 10 Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2015 ........................................ 11 Företagens utgifter för mjukvara fortsatte att öka 2015 ...................................... 11 Tabellförteckning .................................................................................................. 13 Fakta om statistiken .............................................................................................. 16 It-användning i företag 2016 ............................................................................... 16 Detta omfattar statistiken ................................................................................ 16 Definitioner och förklaringar ............................................................................ 17 Så görs statistiken ........................................................................................... 18 Statistikens tillförlitlighet .................................................................................. 19 Bra att veta ...................................................................................................... 21 It-användning i små företag 2016 ....................................................................... 22 Detta omfattar statistiken ................................................................................ 22 Företagens utgifter för it och marknadsföring 2015 ............................................ 24 Detta omfattar statistiken ................................................................................ 24 Definitioner och förklaringar ............................................................................ 25 Bilagor .................................................................................................................... 27 In English ............................................................................................................... 41 Summary ............................................................................................................. 41 Statistiska centralbyrån 5 Företagens användning av IT 2016 Sammanfattning Sammanfattning I d enna rap p ort p resenteras en sam m anfattning av resu ltaten från u nd ersökningen IT-användning i företag 2016. Ord inarie u nd ersökningen vänd er sig till företag m ed 10 anställd a eller fler och d är bestod u rvalet av 4 618 företag. En m ind re om fattand e enkät skickas till företag m ed 0-9 anställd a, d är bestod u rvalet av 3 067 företag. Vissa frågor är återkom m and e och några byts u t m ellan om gångarna, nya frågor för 2016 u nd ersökningen hand lar bland annat om företagens annonsering p å internet. Sam tliga resu ltat red ovisas i tabellbilagan. På SCB:s hem sid a http :/ / w w w .scb.se/ nv0116) finns även tid igare års p u bliceringar. I d en här rap p orten red ovisas även en sam m anfattning av resu ltaten från u nd ersökningen Företagens utgifter för IT och marknadsföring för 2015. Liknand e u nd ersökningar har också genom förts i d e flesta and ra eu rop eiska länd er inom ram en för EU-sam arbetet. Arbetet m ed genom förand et av u nd ersökningarna i d e olika länd erna har sam ord nats av EU:s statistikbyrå Eu rostat. Resu ltaten finns tillgängliga i d atabaser p å Eu rostats hem sid a http :/ / ec.eu rop a.eu / eu rostat/ w eb/ d igital-econom y-and -society/ ) Teckenförklaringar . Skattningen alltför osäker för att red ovisas. Skattningar m ed felm arginaler som (avru nd at) är 10 p rocentenheter eller större. .. Up p giften har u teläm nats m ed hänsyn till företagens integritet. Statistiska centralbyrån 7 Företagens användning av IT 2016 Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2015 Företagens användning av IT Svenska storföretag hade svårt att hitta IT-specialister N ästan 20 p rocent av d e svenska företagen had e en eller flera anställd a som arbetad e som IT-sp ecialist visar årets u nd ersökning. Det innebär att d eras främ sta u p p gift är att arbeta m ed it, vilket exem p elvis kan innebära arbete m ed att u tveckla, styra och u nd erhålla IT-system och ap p likationer. And elen företag m ed anställd a IT-sp ecialister var betyd ligt högre bland d e stora företagen. Fler än 70 p rocent av företag m ed 250 eller fler anställd a had e anställd a IT-sp ecialister, i jäm förelse m ed end ast 12 p rocent bland företag m ed m ellan 10 och 49 anställd a. Bland d e företag som rekryterad e eller försökte rekrytera IT-sp ecialister u nd er 2015 u p p levd e 4 p rocent att d e had e svårt tillsätta vakanta it-sp ecialisttjänster. N ästan en fjärd ed el av d e större företag m ed 250 eller fler anställd a u p p levd e att d e had e svårt att hitta it-sp ecialister, d et är en ökning sed an 2014 d å m otsvarand e siffra var 17 p rocent. Användandet av molntjänster ökade i alla branscher Mellan 2014 och 2016 har använd ningen av m olntjänster ökat från 40 till 50 p rocent bland d e u nd ersökta företagen i sam tliga branscher. Ökningen har skett i sam tliga av d e branscher som u nd ersökts. Inom IKT-sektorn, d et vill säga företag som sysslar m ed inform ations- och kom m u nikationsteknik, är d et 80 p rocent av företagen som använd er m olntjänster m ed an end ast en tred jed el av hotell- och restau rangföretagen gör d et. De vanligaste tjänsterna som företagen köp te är filagring och e-p osttjänster, d är använd ningen av e-p ost tjänster är d et som har ökat m est sed an 2014. Diagram 1. Andel företag som använder någon av följande molntjänster, 10 anställda eller fler, år 2016 jämfört med år 2014 35 30 25 20 15 10 5 0 Statistiska centralbyrån 2016 2014 8 Företagens användning av IT 2016 Företagens användning av IT 2016 4 av 10 företag har betalat för att annonsera på nätet Årets u nd ersökning innehåller nya frågor som hand lar om företagens annonsering p å internet. Drygt 40 p rocent av företagen u p p ger att d e har betalat för att annonsera p å internet och IKT-sektorn är d en bransch som använd er sig m est av nätannonsering d är nästan 60 p rocent av företagen u p p ger att d e gör d et. N ätannonsering är även u tbred d bland inform ations- och kom m u nikationsföretagen d är 55 p rocent av företagen annonserar p å internet. En fjärd ed el av d e u nd ersökta företagen som använd e sig av riktad e annonser använd er sig av en teknik som baseras p å w ebbp latsens innehåll eller nyckelord i en sökning. För annonser som baseras p å internetanvänd arens p latsinform ation fanns d et en tyd lig skillnad i hu r d et använd s i olika branscher. Tekniken använd es av en fem ted el av inform ations- och kom m u nikationsföretagen m en end ast av 5 p rocent av företag verksam m a inom tillverkningsind u strin. I u nd ersökningen från 2015 som m äter IT-använd ningen hos ind ivid er och hu shåll ställd es frågan ”Känner d u till att cookies kan använd as för att sp åra m änniskors internetvanor m ed syfte att erbju d a p ersonligt u tform ad e annonser”. Där var d et cirka hälften av d e tillfrågad e i åld ersgru p p en 16-85 år som var m ed vetna om att cookies sp arad es p å ett såd ant sätt att företag kan anv änd a inform ationen för riktad e annonser. Med vetenheten var som störst hos gru p p en 25-34 år och m inst 1 bland äld re i åld ersgru p p en 75-85 år . Nästan dubbelt så stor användning av mobila enheter i Stockholm jämfört med övre Norrland And elen anställd a som har bärbara enheter som kan anslu tas till internet skiljer sig m ellan land ets regioner. I övre N orrland har end ast en tred jed el av d e anställd a har tillgång till en bärbar enhet som har en m obil anslu tning jäm fört m ed i Stockholm d är nästan 60 p rocent har d et. Till bärbara enheter räknas bärbara d atorer, su rfp lattor, sm artp hones m .fl. Diagram 2. Andel anställda som använder bärbara enheter som kan anslutas till internet via mobil anslutning, 10 anställda eller fler, regional nivå, år 2016 70 60 50 40 30 20 10 0 1 SCB: Privatp ersoners använd ning av d atorer och internet 2015 Statistiska Centralbyrån 9 Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2015 Företagens användning av IT 2016 Andelen företag med snabb internetanslutning fortsatte att öka And elen företag som had e en anslu tning p å m er än 100 Mbit/ s enligt d eras avtal m ed leverantören har ökat sed an 2011. De branscher som rap p orterat att d e haft en lägre hastighet p å sin internetanslu tning återfin ns bland transp ort-och m agasingeringsföretagen, byggind u str in sam t hotell-och restu ranger. Det fanns även tyd liga regionala skillnad er m ellan företagen avseend e internetanslu tningens hastighet. I Stockholm had e d rygt 40 p rocent en internetanslu tning p å 100 Mbit/ s, vilket är en högre and el än i övriga d elar av land et. I m ellersta N orrland , som har lägst and el, är d et end ast en fem ted el av företagen som had e en snabb internetanslu tning. Där var d et vanligast att m an har en avtalad anslu tning som ligger m ellan 30 och 100 Mbit/ s. Diagram 3. Högsta hastighet för fast internetanslutning enligt avtal med internetleverantör, andel företag, 10 anställda eller fler, år 2011-2016 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 Under 2 Mbit/s Mellan 10 och 30 Mbit/s Mer än 100 Mbit/s 10 2014 2015 2016 Mellan 2-10 Mbit/s Mellan 30 och 100 Mbit/s Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Företagens användning av IT 2016 Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2015 H är red ovisas resu ltat från u nd ersökningen Företagens u tgifter för IT och m arknad sföring 2015. Inform ation om variabler, bransch- och storleksind elning m m . finns i avsnittet Fakta om statistiken. Blanketten finns som bilaga. Företagens utgifter för mjukvara fortsatte att öka 2015 Företagens u tgifter för d atau tru stning, telekom m u nikationsu tru stning och m ju kvara, var nästan 49 m iljard er kronor i löp and e p riser. Det m otsvarar en ökning p å 16 m iljard er kronor sed an år 2009. Förra året köp te företagen IT-tjänster för 52 m iljard er kronor. Utgifterna för leasing av IT har em ellertid halverats sed an 2011 och u p p gick till 5 m iljard er kronor. Utgifter för m ju kvara ökad e från knap p t 18 m iljard er kronor 2009 till närm are 28 m iljard er kronor 2015. De senaste tre åren har ökningstakten tilltagit d å ökningen 2012–2015 var d rygt 7 m iljard er m ed an ökningen m ellan 2009–2012 end ast var 3 m iljard er kronor. Diagram 4: Företagens utgifter för mjukvara, utvalda branscher, 2009 –2015, miljarder kronor, löpande priser. 10 5 2009 2010 2011 Finans- och försäkringsverksamhet Tillverkningsindustri Andra tjänsteföretag 2012 2013 2014 2015 Handel Information och kommunikation Det var stora skillnad er m ellan olika branscher avseend e hu r stora u tgifter företagen had e för m ju kvara. Bland d e företag som bed riv finans- och försäkringsverksam het har u tgifterna för m ju kvara ökat från 3 till 7 m iljard er kronor m ellan 2009 och 2015. Stora ökningar har även skett bland hand elsföretagen som ökat sina u tgifter från 2 till 5 m iljard er u nd er sam m a p eriod . Därem ot har företagen inom tillverkningsind u strin end ast ökat sina m ju kvaru u tgifter från 4 till 5 m iljard er m ellan 2009 och 2015. . Statistiska Centralbyrån 11 Företagens användning av it 2016 Tabellförteckning Tabellförteckning 1. Använd er d atorer 2. H ar anställd a IT-sp ecialister 3. Erbjöd it-relaterad u tbild ning för anställd a IT-sp ecialister 4. Erbjöd it-relaterad u tbild ning för and ra anställd a än IT-sp ecialister 5. Rekryterad e eller försökte rekrytera p ersoner m ed IT-sp ecialistku nskap 6. H ad e vakanta it-tjänster som var svåra att tillsätta 7a&b. H u vu d saklig u tförare av d rift av servrar, d atorer, skrivare m .m . 8a&b. H u vu d saklig u tförare av su p p ort av p rogram vara för allm änt kontorsarbete, t.ex. Word , Excel 9a&b. H u vu d saklig u tförare av su p p ort av affärssystem , t.ex. ERP, CRM 10a&b. H u vu d saklig u tförare av u tv eckling av affärssystem , t.ex. ERP, CRM 11a&b. H u vu d saklig u tförare av su p p ort av w ebblösningar 12a&b. H u vu d saklig u tförare av u tveckling av w ebblösningar 13a&b. H u vu d saklig u tförare av it-säkerhet och skyd d av d ata 14a&b. H ar tillgång till internet 15. Använd er d atorer anslu tna till internet i arbetet 16a&b. Använd er fast bred band sanslu tning till internet 17a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed internetleverantör, u nd er 2 Mbit/ s 18a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed internetleverantör, m ellan 2 och 10 Mbit/ s 19a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed internetleverantör, m ellan 10 och 30 Mbit/ s 20a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed internetleverantör, m ellan 30 och 100 Mbit/ s 21a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed internetleverantör, m er än 100 Mbit/ s 22a&b. Använd er m obil bred band sanslu tning via 3G- eller 4G-nätet 23. Använd er bärbara enheter i arbetet som kan anslu tas till internet via en m obil anslu tning 24. Anställd a har tillgång till företagets e-p ost via m obil enhet och anslu tning 25. Anställd a har tillgång och kan red igera d oku m ent p å företagets servrar via m obil enhet och anslu tning 26. Anställd a har tillgång till affärsap p likationer (t.ex. ord erhantering) via m obil enhet och anslu tning 27a&b. H ar w ebbp lats 28a&b. På företagets w ebbp lats finns p rod u ktkatalog eller p rislista 29a&b. H ar w ebbp lats m ed m öjlighet att lägga beställningar, göra bokningar eller reservationer 30a&b. H ar w ebbp lats m ed m öjlighet för besökare att anp assa eller d esigna p rod u kterna 31a&b. H ar w ebbp lats m ed m öjlighet att sp åra en beställning 32a&b. H ar w ebbp lats m ed p ersonanp assat innehåll för återkom m and e besökare 33a&b. H ar w ebbp lats m ed länk eller hänvisning till företagets p rofil p å sociala Statistiska centralbyrån 13 Tabellförteckning Företagens användning av it 2016 m ed ier 34a&b. Använd er sociala nätverk t.ex. Facebook och Linked In 35a&b. Använd er bloggar eller m icrobloggar t.ex. Tw itter 36a&b. Använd er w ebbp latser för att d ela m u ltim ed ia t.ex. You Tu be, Flickr , Pinterest eller Picassa 37a&b. Använd er w iki-baserad e verktyg för ku nskap su tbyte 38. Minst någon anställd har åtkom st till e-p ost, d oku m ent eller p rogram p å d istans 39. Betalar för annonser p å internet 40. Betalar för riktad e annonser baserat p å w ebbp latsers innehåll eller nyckelord i sökningar 41. Betalar för riktad e annonser baserat p å internetanvänd arens su rfhistorik 42. Betalar för riktad e annonser baserat p å a nvänd arens p latsinform ation 43. Betalar för riktad e annonser p å internet baserat p å annan m etod 44a&b. Köp er m olntjänst 45a&b. Köp er e-p ost som m olntjänst 46a&b. Köp er kontorsm ju kvara, t.ex. ord behand lings- eller kalkylp rogram som m olntjänst 47a&b. Köp er d atabastjänster som m olntjänst 48a&b. Köp er fillagring som m olntjänst 49a&b. Köp er m ju kvara för bokföring, red ovisning eller ekonom istyrning som m olntjänst 50a&b. Köp er m ju kvara för att hantera ku nd inform ation (CRM) som m olntjänst 51a&b. Köp er d atorkraft för att köra företagets egen m ju kvara som m olntjänst 52a&b. Köp er m olntjänst som levereras från server som d elas m ed and ra ku nd er 53a&b. Köp er m olntjänst som levereras från server reserverad exklu sivt för d et egna företaget 54. Skickad e faktu ror till företag (elektroniskt eller i p ap p ersform ) 55. Skickad e faktu ror till offentlig sektor (elektroniskt eller i p ap p ersform ) 56. Skickad e faktu ror till p rivatp ersoner (elektroniskt eller i p ap p ersform ) 57. Skickad e e-faktu ror som kan p rocessas au tom atiskt i m ottagarens it -system genom att d e har ett stand ard iserat form at t.ex. XML, EDIFACT 58. Skickad e e-faktu ror som inte kan p rocessas au tom atiskt i m ottagarens it system t.ex. faktu ror i PDF-form at som skickas via e-p ost 62a&b. Tog em ot beställningar via w ebbp lats eller ap p 63. Om sättning från beställningar som inkom m it via w ebbp lats eller ap p 64. Accep terar onlinebetalning vid w ebbförsäljning 65. Accep terar offlinebetalning vid w ebbförsäljning 66. Företagets varor eller tjänster läm p ar sig inte för w ebbförsäljnin g 67. Logistikp roblem hind rar eller begränsar w ebbförsäljning 68. Betalningsp roblem hind rar eller begränsar w ebbförsäljning 69. Problem m ed it-säkerhet hind rar eller begränsar w ebbförsäljning 70. Problem m ed lagstiftning hind rar eller begränsar w ebbförsäljning 71. Om sättningskostnad en för att börja sälja via en w ebp lats elle r ap p är/ sku lle ha varit för hög i jäm förelse m ed vinsten 72a&b. Tog em ot EDI-beställningar 73. Om sättning från beställningar som inkom m it via EDI-beställningar 74a&b. Beställd e varor eller tjänster via en w ebbp lats eller via EDI 14 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Fakta om statistiken 75. Ord ervärd e i kronor av företagets elektroniska inköp var m inst en p rocent av företagets totala inköp 76. H ad e egen p ersonal som arbetad e m ed p rogram varu u tveckling 77a&b. Använd e internet för att söka inform ation p å m ynd igheters hem sid or 78a&b. Använd e internet för att häm ta blanketter p å m ynd igheters hem sid or 79a&b. Använd e internet för att fylla i och skicka in elektroniska blanketter 80a&b. Använd e internet för att d eklarera m om s fu llständ igt elektroniskt 81a&b. Använd e internet för att d eklarera arbetsgivaravgifter fu llständ igt elektroniskt 82. Använd e internet för att få tillgång till anbu d shand lingar i m ynd igheters elektroniska u p p hand lingssystem 83. Använd e internet för att erbju d a varor eller tjänster i m ynd igheters elektroniska u p p hand lingssystem i Sverige 84. Använd e internet för att erbju d a varor eller tjänster i m ynd igheters elektroniska u p p hand lingssystem i övriga EU-länd er 85a&b. H ar m iljöp olicy eller m otsvarand e som innebär att företaget ska välja telefon- w ebb- vid eom öten istället för m öten som innebär resor 86a&b. H ar m iljöp olicy eller m otsvarand e som innebär att företaget ska m inska sin energiförbru kning vid använd ning av it t.ex. genom att använd a skärm släckare eller m inska antalet u tskrifter 87a&b. H ar m iljöp olicy eller m otsvarand e som innebär att företaget ska ställa krav p å att leverantörer är m iljöcertifierad e 88a&b. H ar m iljöp olicy eller m otsvarand e som innebär att företaget ska ta hänsyn till energiförbru kning vid val av system och/ eller hård vara 89a&b. Använd er intelligent styrning av transp ort eller logistik för att m inska företagets energiförbru kning 90a&b. Använd er intelligent styrning av belysning, värm e eller ventilation för att m inska företagets energiförbru kning 91a&b. Digitaliserar arbetsflöd en för att m inska företagets energiförbru kning 92a&b. Använd er annan energibesp arand e IT-lösning än intelligent styrning av transp ort, logistik, belysning, värm e, ventilation eller d igitalisering av arbetsflöd en 93. Företagens u tgifter och investeringar i d atau tru stning 94. Företagens u tgifter och investeringar i telekom m u nikationsu tru stning 95. Företagens u tgifter och investeringar i m ju kvara 96. Företagens u tgifter för finansiell och op erationell leasing 97. Företagens u tgifter för interna och externa it-tjänster Statistiska centralbyrån 15 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2016 Fakta om statistiken Fakta om statistiken red ovisas i tre olika avsnitt, eftersom rap p orten innefattar tre olika u nd ersökningar. IT-användning i företag 2016 Detta omfattar statistiken Objekt och population Företagsenhet är d et statistiska objekt som är u nd ersökt o ch som red ovisas i rap p orten. I d e allra flesta fall är företagsenheten d ensam m a som d en ju ri d iska enheten. I vissa fall förekom m er d et d ock att flera ju rid iska enheter har en så integrerad verksam het att d e av SCB bed öm s vara en företags enhet. I resu ltatd elen av rap p orten använd s ord et företag. Ram p op u lationen u tgörs av företagsenheter m ed 10 anställd a eller fler som bed river verksam het inom d e branscher som red ovisas i tabellen ned an. Ram p op u lationen består av företagsenheter som fanns registrerad e i SCB:s Företagsd atabas (FDB) u nd er m ars 2016. Branschtillhörigheten klassificeras m ed hjälp av svensk näringsgrensind elning (SN I2007). Statistiska mått De m ått som red ovisas i rap p orten är: and el företag m ed en viss egenskap e-hand el som and el av om sättningen and el anställd a som använd er en viss teknik eller tillhand ahålls en viss teknik and el årsverken som ägnas åt en viss arbetsuppgift Redovisningsgrupper Statistiken red ovisas totalt sam t efter företagsstorlek, bransch och region. Ind elningen i red ovisn ingsgru p p er m ed avseend e p å storleksklass sker efter antal anställd a. Redovisningsgrupper, storleksklass Storleksklasser 10 - anställda eller fler 10–49 anställda 50–249 anställda 250– eller fler anställda Redovisningsgrupper, bransch enligt SNI 2007 SNI 2007 Formell beskrivning Benämning i rapporten 10-33 Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri 35-39 El-, gas- och värmeverk; vatten- och renings- Energi och återvinning 16 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Fakta om statistiken verk; anläggningar för avfallshantering, återvinning och sanering 41-43 Byggindustri Byggindustri 45-47 Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar Handel; serviceverkstäder för motorfordon 49-53 Transport- och magasineringsföretag Transport- och magasinerings företag 55-56 Hotell och restauranger Hotell och restauranger 58-63 Informations- och kommunikationsföretag Informations- och kommunikationsföretag 68 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Fastighetsbolag och förvaltare 69-74, 77-82 Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och Andra tjänsteföretag samt 95.1 teknik; företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster; reparation av datorer och kommunikationsutrustning 26.1-26.4, Företag verksamma inom informations- och kommunikationsteknik sektorn 26.8, 46.5, 58.2, 61-62, 63.1, 95.1 IKT-sektorn Redovisningsgrupper, regional indelning enligt NUTS2 N UTS 2 Region SE11 Stockholm SE12 Östra Mellansverige SE21 Sm åland m ed öarna SE22 Syd sverige SE23 Västsverige SE31 N orra Mellansverige SE32 Mellersta N orrland SE33 Övre N orrland Referenstider Den hu vu d sakliga referenstid en är janu ari 2016. För skattningar som rör e-hand el, p rogram varu u tveckling och IT-sp ecialister och IT-ku nskap er, kontakter m ed m ynd igheter är referenstid en kalend eråret 2015. Definitioner och förklaringar Definitioner N ed an följer d efinitioner av vissa variabler i u nd ersökningen. Statistiska centralbyrån 17 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2016 Automatiserat informationsutbyte med externa it-system H är avses u tbyte av inform ation (t.ex. beställningar, faktu ror, transp ortd oku m ent eller betalningstransaktioner) som sker au tom atiskt u tan att enskild a m ed d eland en skrivs m anu ellt. Inform ationen är stru ktu rerad p å ett såd ant sätt att d en kan p rocessas au tom atiskt i m ottagarens system (d vs. i ett stand ard iserat form at t.ex. XML eller EDIFACT). Ofta benäm ns d etta som Electronic Data Interchange (EDI). Utbytet kan ske via Internet eller and ra d atornätverk och företag kan vara avsänd are och/ eller m ottagare. Sociala medier Använd ning av sociala m ed ier innebär företagets använd ning av ap p likationer baserad e p å internetteknologi eller kom m u nikationsp lattform ar för att anslu ta, skap a eller u tbyta m aterial online m ed ku nd er, leverantörer, företagsp artners eller inom företaget. Med företag som använd er sociala m ed ier m enas d e som har en p rofil, ett konto eller en licens beroend e p å vad som krävs och typ en av sociala m ed ier. Elektronisk handel Beställningar av varor eller tjänster via inter net eller via and ra d atornätverk. Beställning kan ske via en w ebbp lats (behöver inte nöd vänd igtvis vara företagets egen u tan kan även vara en tred je p arts), en ap p eller via au tom atiserat inform ationsu tbyte. Betalning och leverans behöver inte ske elektro nsikt. Beställningar via e-p ost räknas inte som elektronisk hand el. Kontakter med myndigheter Med m ynd igheter avses båd e statliga m ynd igheter, kom m u ner och land sting. Kontakter via e-p ost räknas inte m ed . Med elektronisk offentlig u p p hand ling avses att företaget använd er internet för att erbju d a varor eller tjänster till offentliga m ynd igheter inom Sverige eller i and ra EU -länd er. Processen för elektronisk u p p hand ling baseras p å ett antal steg från ku ngörelse (inform ation kring u p p hand lingen tillgänglig elektroniskt), anbu d sförfar and e, tilld elning till betalning. Elektroniska anbu d är d en d el av u p p hand lingsp rocessen som hand lar om förbered elser och inläm nand e av anbu d eller förslag via internet. Båd e anbu d som läm nas in via öp p et, selektivt eller förhand lar förfarand e sam t inom ra m en för ram avtal räknas m ed . Anbu d som läm nas via e-p ost räknas d ärem ot inte m ed . Så görs statistiken Urvalsram och urvalsförfarande Inform ationen i SCB:s företagsregister vid tillfället för u rvalsd ragni ngen, d et vill säga m ars år 2016, ligger till gru nd för u rvalsram en. Ram en u tgörs av aktiva företagsenheter inom aktu ella branscher och företagsstorlekar. Urvalsram en d elas in i d elgru p p er (strata) efter bransch , storleksklass och region. Branschstratifieringen har gjorts efter näringsgrensnomenklaturen SN I2007. I strata beståend e av företagsenheter m ed 200 anställd a eller fler har sam tliga företag tagits m ed i u rvalet. För strata m ed 10–199 anställd a har ett stratifierat, slu m p m ässigt u rval m ed op tim al allokering d ragits. I strata m ed 5 företag eller 18 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Fakta om statistiken färre har alla företag u nd ersökts. I strata m ed fler än 5 företag har åtm instone 5 företag u nd ersökts. Totalt om fattar u rvalet 4618 företag. Positiv u rvalssam ord ning m ed förra årets u nd ersökning har använts för att få så jäm förbara resu ltat som m öjligt. Insamling Datainsam lingen gjord es i form av en w ebbenkät. Företagen erbjöd s också att besvara enkäten i p ap p ersform . Enkäten skickad es till IT-chef/ IT-ansvarig p å företaget. Und ersökningen ingår i Sveriges Officiella statistik och är svarsp liktig. Frågor som inte om fattas av EUregleringen besvaras frivilligt. Tre skriftliga p åm innelser skickad es u t till företag som inte besvarat enkä ten. Den första p åm innelsen innehöll ett p åm innelsebrev m ed inform ation om inloggningsu p p gifter till w ebbenkäten. Vid d en and ra och tred je p åm innelsen skickad es även en p ap p ersversion av enkäten. Bearbetning Inkom na enkäter och läm nad e u p p gifter har granskats u tifrån hu r svaren p å d e olika frågorna hänger ihop logiskt. Vid ologiska svar och/ eller bortfall p å viktiga frågor har ett antal företag återkontaktats för att ges m öjlighet att kom p lettera läm nad e u p p gifter. Särskild vikt har lagts vid att återkontakta större företag, d å d eras svar har relativt sett större betyd else för u nd ersök ningens tillförlitlighet. För att hitta fel i m aterialet har såväl p ersonell som m askinell granskning u tförts. Vissa logiska u p p rättningar av m aterialet har skett. Registeru p p gifter från m om sregistret har använts för att red ovisa vissa variabler rörand e e-hand eln i enheten kronor. I d en m ån såd ana registeru p p gifter inte varit tillgängliga har enkätsvar använts. SCB:s egenu tvecklad e p rogram CLAN har använts för beräkning av p u nktskattningar och varianser. Aktualitet och frekvens Und ersökningen genom förd es hu vu d saklig en u nd er tid en ap ril-au gu sti 2016. Kom p letteringar av läm nad e svar genom förd es löp and e u nd er d ata insam lingen. Und ersökningen om IT-använd ning i företag har genom förts årligen i 15 år. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Urvalsu nd ersökningar som d enna är norm alt behäftad e m ed flera olika felkällor som alla p åverkar d en totala tillförlitligheten. N ed an följer en be skrivning av d essa olika felkällor. Urval Urvalet som använts i d enna u nd ersökning u tgör ett sannolikhetsu rval, d et vill säga u rvalssannolikheterna är känd a. Ett såd ant u rvalsförfarand e orsa kar en slu m p m ässig, m en beräkningsbar, osäkerhet hos resu ltaten eller skattningarna. Skattningarnas osäkerhet anges m ed felm arginaler. Skatt ningen p lu s/ m inu s felm arginalen bild ar ett 95-p rocentigt konfid ensintervall kring skattningen. Detta innebär att m ed 95 p rocents säkerhet täcker d et angivna intervallet d et sanna Statistiska centralbyrån 19 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2016 värd et för p op u lationen (givet att inga and ra fel förekom m er), se redovisning av osäkerhetsmått. Ramtäckning Problem m ed ram täckning tar sig två olika u ttryck. Dels att företag som inte sku lle ha varit m ed i u rvalsram en är d et, t.ex. företag som gått i kon ku rs, vilket resu lterar i övertäckning. Dels att företag som bord e varit m ed i u rvalsram en inte är d et, t.ex. nystartad e företag, vilket resu lterar i undertäckning. SCB:s företagsregister (FDB) håller god aktu alitet. Up p d ateringar av ny - och avregistreringar sker varje vecka från Skatteverkets basregister och tid sförskju tningen från att en registreringshänd else eller en föränd rin g sker till att d en finns registrerad i FDB beräknas vara m ellan 5–15 d agar. Mätning För att m äta företagens använd ning av it har ett frågeform u lär använts som m ätinstru m ent. Mätningen är natu rligtvis m ycket beroend e av frågeform u lärets u tform ning, d e ställd a frågorna liksom d efinitioner av olika begrep p . Mätfel inträffar bland annat p å gru nd av otyd liga frågor, instru ktioner och d efinitioner sam t att u p p giftsläm naren m issförstår d essa. Läm nad e svar och återkontakter m ed företagen ind ikerar att m ätfelen främ st gäller d e kvantitativa variablerna: and el sysselsatta som arbetar m ed internetanslu tna d atorer sam t and elsangivelser gälland e beställningar m ottagna via e-hand el. Bortfall Det finns två typ er av bortfall: objektsbortfall och partiellt bortfall. Objektsbortfall u tgörs av d e företag som inte svarar p å enkäten, m ed an p artiellt bortfall innebär att ett företag svarar p å enkäten, m en hop p ar över en eller flera frågor. Ett stort bortfall ökar osäkerheten i skattningarna. Svarsbortfall ökar även risken för skevhet i skattningarna. Svarsfrekvensen i d enna u nd ersökning är 84 p rocent. En d el företag har m issat eller valt att bort att besvara vissa frågor i enkäten. Detta u tgör d et p artiella bortfallet. Ett överhop p at svar kan innebära att företaget inte har tekniken i fråga, att u p p giftsläm naren inte förstått frågans innebörd eller inte känner till svaret. Vissa frågor, som till exem p el d e som behand lar e -hand el, kan u p p levas som känsliga att besvara och kan d ärför vara överhop p ad e. De frågor som inte om fattas av EU-regleringen eller är u p p gifter till nationalräkenskap erna och N äringsd ep artem entet är frivilliga och d essa frågor har också ett högre p artiellt bortfall. Inga im p u teringar har gjorts. Det p artiella bortfallet har p åverkan p å resu ltaten. Resu ltat som avser and elen företag som har eller använd er it för något änd am ål är sannolikt u nd erskattad vid förekom st av p artiellt bortfall. Objektsbortfall i procent efter redovisningsgrupp Redovisningsgrupp Objektsbortfall i procent Totalt 16 Storleksklasser 10–49 anställda 50–249 anställda 250 anställda eller fler 18 12 14 20 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Branscher (SNI 2007) Tillverkningsindustri (10-33) Energi och återvinning (35-39) Byggindustri (41-43) Handel; serviceverkstäder för motorfordon (45-47) Transport- och magasineringsföretag (49-53) Hotell och restauranger (55-56) Informations- och kommunikationsföretag (58-63) Fastighetsbolag och förvaltare (68) Andra tjänsteföretag (69-82) Fakta om statistiken 15 15 14 15 19 26 16 13 15 Bearbetning I sam band m ed hantering och bearbetning av blanketter, d atafiler och tabeller kan fel u p p kom m a. I arbetet m ed enkäten arbetar vi ständ igt m ed att förbättra ru tinerna för att m inim era såd ana fel. Redovisning av osäkerhetsmått I sam tliga tabeller i tabellbilagan anges 95-p rocentiga konfid ensintervall för skattningarna. Ett 95-p rocentigt konfid ensintervall ges av: Skattning ±1,96 × m ed elfel. I tabellerna betecknas ”1,96 × m ed elfel” m ed ”ki”. Bra att veta Jämförbarhet Många variabler är d irekt jäm förbara m ed tid igare års u nd ersökningar. Dock änd ras enkäten d elvis varje år och nya frågor tillkom m er m ed an and ra tas bort. Det förekom m er även att frågeform u leringen änd ras något och att resu ltaten d ärför inte är helt jäm förbara. Vid jäm förelse m ed resu ltat från tid igare år bör beaktas att svarsfrekvensen ökad e betyd ligt från och m ed 2008 d å u nd ersökningen fick svarsp likt. Jämförbarhet mellan grupper Statistiken är i p rincip jäm förbar m ed övriga stu d ier av it -använd ning i företag som genom förts av and ra länd er inom ram en för d et eu rop eiska sam arbetet. Det kan d ock finnas skillnad er m ellan d essa stu d ier som kan ha m er eller m ind re p åverkan p å jäm förbarheten, såsom frågeform u lering, täckning, insam lingsm etod och svarsbortfall. Tillgänglighet Spridningsformer Utöver d enna p u blikation p u bliceras m aterial från u nd ersökningen även p å SCB:s w ebbp lats, w w w .scb.se. Resu ltat från d enna u nd ersökning och övriga u nd ersökningar u tförd a av EU-länd er p resenteras av EU:s statistik organ, Eu rostat, se - Digital econom y and society statistics - enterp rises http :/ / ec.eu rop a.eu / eu rostat/ w eb/ d igital-econom y-and -society/ Statistiska centralbyrån 21 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2016 Dokumentation Doku m entation om u nd ersökningen finns även p å SCB:s w ebbp lats w w w .scb.se/ N V0116 u nd er ru briken ”Om statistiken”. Tillgång till primärmaterial Sp ecialbearbetningar kan göras av m aterialet såsom and ra aggregeringar efter branscher eller storleksklasser, föru tsatt att resu ltatet inte m ed för att något enskilt företag går att id entifiera. Avid entifierat m aterial kan göras tillgängligt för forsknings- och statistikänd am ål efter god kännand e vid särskild p rövning. Upplysningstjänster Vid frågor kring u nd ersökn ingen, kontakta Björn Forssell, [email protected] tfn 010 – 479 43 82 vid enheten för ind u striind ikatorer, FoU och IT vid SCB. Det går även att vänd a sig till Statistikservice p å SCB m ed telefonnu m m er 010-479 50 00 eller skriva till [email protected] It-användning i små företag 2016 Detta omfattar statistiken Ram p op u lationen u tgörs av företagsenheter m ed 0-9 anställd a m ed verksam het inom d e branscher som red ovisas i tabellen ned an. Ram p op u lationen består av företagsenheter som fanns registrerad e i SCB:s Företagsd atabas (FDB) u nd er m ars 2016. Branschtillhörigheten klassificeras m ed hjälp av svensk näringsgrensind elning (SN I 2007). Rampopulation, bransch enligt SNI 2007 SNI 2007 Formell beskrivning 10-33 Tillverkningsindustri 35-39 El-, gas- och värmeverk; vatten- och reningsverk; anläggningar för avfallshantering, återvinning och sanering 41-43 Byggindustri 45-47 Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 49-53 Transport- och magasineringsföretag 55-56 Hotell och restauranger 58-63 Informations- och kommunikationsföretag 64-66 (delmängd av) Kreditinstitut och försäkringsbolag enligt SNI 64.19, 64.92, 65.1-2, 66.12, 66.19 68 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 69-74, 77-82 Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik; företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning Urvalet bestod av 3067 företagsenheter och u nd ersökningen genom förd es u nd er ap ril - au gu sti 2016. Und ersökningen genom förd es för första gången 2008. De m ått som red ovisas i rap p orten är: 22 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Fakta om statistiken and el företag m ed en viss egenskap Statistiken red ovisas totalt sam t efter företagsstorlek. Ind elningen i red ovisningsgrupper m ed avseend e på storleksklass sker efter antal anställd a. Svarsfrekvensen i u nd ersökningen var 58 p rocent. Objektsbortfall i procent efter redovisningsgrupp Redovisningsgrupp, antal anställda Objektsbortfall, i procent Totalt 41 0 48 1-4 38 4-9 31 Statistiska centralbyrån 23 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2016 Företagens utgifter för it och marknadsföring 2015 Detta omfattar statistiken Ram p op u lationen u tgörs av företagsenheter m ed 10 anställd a eller fler m ed verksam het inom d e branscher som red ovisas i tabellen ned an. Den består av företagsenheter som fanns registrerad e i SCB:s Företagsd atabas (FDB) i novem ber 2015. Und ersökningen genom förd es ap ril-au gu sti 2016, året efter referensåret. I u nd ersökningen ingick 4 495 företagsenheter. Und ersökningen genom förs årligen. Statistiken red ovisas efter företagsstorlek och bransch. Ind elningen i red ovisningsgru p p er m ed avseend e p å storleksklass sker efter antal anställd a. Det statistiska m ått som red ovisas är totalsu m m or p er bransch och storleksklass. Redovisningsgrupper, storleksklass Storleksklasser 10–49 anställda 50–249 anställda 250- anställda eller mer Ind elningen i red ovisningsgru p p er m ed avseend e p å bransch sker efter företagets näringsgrenstillhörighet (SN I 2007). Redovisningsgrupper, bransch enligt SNI 2007 SNI 2007 Benämning i rapporten 05-09 Gruvor och mineralutvinning 10-33 Tillverkningsindustri 35-39 Energi och återvinning 41-43 Byggindustri 45-47 Handel; serviceverkstäder för motorfordon 49-53 Transport- och magasineringsföretag 55-56 Hotell och restauranger 58-63 Informations- och kommunikationsföretag 64-66 Finansiell verksamhet (delmängd av 64.19, 64.92, 65.1-2, 66.12, 66.19) 68 Fastighetsbolag och förvaltare 69-74, 77-78 Andra tjänsteföretag 90-93 Kultur, nöje och fritid 95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning 26.1-26.4, 26.8, 46.5, 58.2, 61, 62, 63.1, 95.1 IKT-sektorn Und ersökningen har genom förts sed an 2006. De första åren var d ock svarsfrekvensen låg och d ärför p u blicerad es inte resu ltaten från u nd ersökningen förrän 2008 (u nd ersökningen avseend e år 2007). I sam band m ed att svarsp likt 24 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Fakta om statistiken införd es i u nd ersökningen år 2008 har svarsfrekvensen ökat och resu ltaten p u bliceras nu årligen. Svarsfrekvensen i 2016 års u nd ersökning u p p gick till 79 p rocent. Objektsbortfall i procent efter redovisningsgrupp Redovisningsgrupp Objektsbortfall, % Totalt 21 Storleksklasser 10–49 anställda 50–249 anställda 250 anställda eller fler 23 14 12 Branscher (SNI 2007) Gruvor och mineralutvinning (05-09) Tillverkningsindustri (10-33) Energi och återvinning (35-39) Byggindustri (41-43) Handel; serviceverkstäder för motorfordon (45-47) Transport- och magasineringsföretag (49-53) Hotell och restauranger (55-56) Informations- och kommunikationsföretag (58-63) Finansiell verksamhet (delmängd av 64-66) Fastighetsbolag och förvaltare (68) Andra tjänsteföretag (69-82) Kultur, nöje och fritid (90-93) Reparation av datorer och kommunikationsutrustning (95.1) 12 15 14 21 15 19 26 13 6 11 16 20 30 Definitioner och förklaringar D atautrustning inklu d erar bland annat alla typ er av d atorer och servrar, kringu tru stning som skrivare och m u ltikop iatorer och d atalagringsenheter. Telekommunikationsutrustning kan t.ex. vara telefoner (båd e fasta och m obila), telefonväxlar, basstationer och annan u tru stning för att sänd a och ta em ot lju d , d ata och bild er. Mjukvara inklu d erar köp t stand ard p rogram vara, u tgifter för licenser och m ju kvara sp eciellt u tvecklad för företagets behov av extern leverantör. Finansiell leasing innebär att d e ekonom iska risker och förd elar som för knip p as m ed ägand et av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasinggivaren till leasingtagaren. Det är inköp sp riset för leasingobjektet som ska red o visas. Detta finns ofta angivet i leasingavtalet. Operationell leasing kan liknas vid en vanlig hyressitu ation. Leasingbola get förvärvar u tru stning som sed an hyrs u t till leasingtagaren m ot avgift. Leasingbolaget står bland annat för service, u nd erhåll och försäkringar. Statistiska centralbyrån 25 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2016 IT-tjänster innebär att företagen köp er fu nktionsleveranser av it d är m an köp er it fu nktioner u tan att själva behöva investera i IT-u tru stning, t.ex. en fu ngerand e d ator istället för att bara köp a en d ator. Även d riftskostnad , IT-su p p ort, ap p likationshyrning, serverhostning m m ingår i begrep p et. Variabeln är vid are u p p d elad p å externa leverantörer u tanför företaget eller koncernen och interna leverantörer inom sam m a koncern. Jämförbarhet med tidigare år Enkäten om arbetad es inför u nd ersökningen avseend e 2009, vilket m ed för att jäm förelser m ed tid igare årgångar inte är m öjliga. Dock är företagens u tgifter för it 2015 fu llt jäm förbar m ed u nd ersökningarna sed an 2009. Mer inform ation om u nd ersökningen finns p å w w w .scb.se/ nv0802 26 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Bilagor Bilagor Enkät: IT-användning i företag – 10 anställda eller fler Statistiska centralbyrån 27 Bilagor 28 Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Bilagor 29 Bilagor 30 Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Bilagor 31 Bilagor 32 Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Bilagor Enkät: IT-användning i företag – 0 – 9 anställda Statistiska centralbyrån 33 Bilagor 34 Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Bilagor 35 Bilagor 36 Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Bilagor 37 Bilagor 38 Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Bilagor 39 Bilagor 40 Företagens användning av IT 2016 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Bilagor In English Summary This rep ort p resents the resu lts of the su rvey on ICT Usage by Enterp rises in 2016. The su rvey on IT u sage in enterp rises aim s to m easu re the access and u sage of inform ation technology in Sw ed ish enterp rises. It is cond u cted annu ally since year 2000 and cover enterp rises w ith 10 p ersons em p loyed or m ore rep resenting m ost of the econom ic activities classified accord ing to N ace Rev.2. The su rvey is p art of Sw ed en’s official statistics and m and atory to all EU m em ber cou ntries The su rvey is aim ed at enterp rises w ith 10 or m ore em p loyees. The rep ort also inclu d es resu lts from the su rvey on ICT u sage am ong Sm all Enterp rises w ith 0–9 em p loyees. As w ell as Enterp rises’ IT Exp end itu res in 2015. The resu lts are p u blished in N ovem ber each year. The resu lts can be fou nd on http :/ / w w w .scb.se/ nv0116-en as an excel attachm ent file u nd er books and rep orts. For com p arable statistics at Eu rop ean level, p lease see Eu rostat’s w ebp age. http :/ / ec.eu rop a.eu / eu rostat/ w eb/ d igital-econom y-and -society/ Explanatory symbols and abbreviations . Data u nreliable (confid ence interval ≥10 p ercentage p oints .. The d ata have been om itted w ith resp ect to corp orate integrity List of tables 1. Use computers 2. Employ IT specialists 3. Provided IT related training for employed IT specialists 4. Provided IT related training for other employees than IT specialists 5. Recruited or attempted to recruit persons with IT specialist skills 6. Had vacancies for IT specialists that where difficult to fill 7a&b. Mainly performer of maintenance of ICT infrastructure 8a. Mainly performer of support for office software 9a. Mainly performer of support for business management systems, e.g. ERP, CRM 10a&b. Mainly performer of development of business management systems, e.g. ERP, CRM 11a&b. Mainly performer of support for web solutions 12a&b. Mainly performer of development of web solutions 13a&b. Mainly performer of ict security and data protection 14a&b. Have access to the internet 15. Use computers with access to the internet for business purposes 16a&b. Use of fixed broadband connection 17a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet connection, below 2 Mbit/s 18a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet Statistiska centralbyrån 41 English summary Use of IT in Swedish enterprises 2016 connection, between 2 and 10 Mbit/s 19a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet connection, between 10 and 30 Mbit/s 20a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet connection, between 30 and 100 Mbit/s 21a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet connection, above 100 Mbit/s 22a&b. Use of mobile broadband connection using mobile telephone networks, 3G or 4G 23. Use of portable device, that allows internet connection via mobile telephone networks for business purposes 24. Persons employed can access the enterprise's e-mail system through portable device that allow mobile connection 25. Persons employed can access and modify enterprise's documents through portable device that allow mobile connection 26. Persons employed can use dedicated business software applications 27a&b. Have a website 28a&b. There is a description of goods or services or pricelists on the enterprise's webbsite 29a&b. Have a website that provides online ordering or reservation or booking 30a&b. Have a website that provides the possibility for visitors to customise or design online goods or services 31a&b. Have a website that provides possibility of tracking orders 32a&b. Have a website with personalised content for regular visitors 33a&b. Have a website with links or references to the enterprise's social media profiles 34a&b. Use social networks e.g. Facebook, LinkedIn 35a&b. Use blogs or microblogs e.g. Twitter 36a&b. Use multimedia content sharing websites e.g. YouTube, Flickr, Pinterest or Instagram 37a&b. Use wiki based knowledge sharing tools 38. At least one person employed have remote access to the enterprise's e-mail system, documents or applications 39. Pay to advertise on the internet 40. Pay for targeted advertise based on webpages content or keywords searched by users 41. Pay for targeted advertise based on the tracking of internet users' past activities 42. Pay for targeted advertise based on the geolocation of internet users 43. Pay for targeted advertise on the internet based on any other method 44a&b. Buy cloud computing service 45a&b. Buy cloud computing service 46a&b. Buy office software, e.g. word processors or spreadsheets as a cloud computing service 47a&b. Buy database hosting as a cloud computing service 48a&b. Buy storage of files as a cloud computing service 49a&b. Buy finance or accounting software applications as a cloud computing service 50a&b. Buy software applications for customer relationship management (CRM) as a cloud computing service 51a&b. Buy computer power to run the enterprise's own software as a cloud computing service 52a&b. Buy cloud computing service from shared servers of service providers 53a&b. Buy cloud computing service from servers of service providers exclusively reserved for your enterprise 54. Sent invoice to other enterprises (electronic or paper form) 55. Sent invoice to public authorities (electronic or paper form) 56. Sent invoice to private consumers (electronic or paper form) 42 Statistiska centralbyrån Företagens användning av IT 2016 Bilagor 57. Sent e-invoices in a standard structure suitable for automated processing e.g. XML, EDIFACT 58. Sent invoices in electronic form not suitable for automated processing e.g. email attachment as pdf 59. Sent invoices in paper form 60. Received e-invoices in standard structure suitable for automated processing e.g. XML, EDIFACT 61. Received invoices in paper form or in electronic form not suitable for automated processing e.g. email attachment as pdf 62a&b. Received orders placed via a website or apps 63. Turnover generated by orders received that were placed via a website or app 64. Accept online payment for websales 65. Accept offline payment for websales 66. The enterprises products or services are not suitable for online sales 67. Logistical problems prevent or restrict online sales 68. Payment problems prevent or restrict online sales 69. Problems with IT-security prevent or restrict online sales 70. Problems with the law prevent or restrict online sales 71. Turnover costs to start selling through a website or app is / would have been too high in comparison with the profits 72a&b. Received orders placed via EDI-type messages 73. Turnover resulting from orders received that were placed via EDI-type messages 74a&b. Placed orders for goods or services via a website or EDI-type messages 75. Ordervalue (in SEK) of orders the enterprise placed electronically, was equal or more than 1% of the total purchases' value 76. In-house software developers 77a&b. Used the internet to search for information on public authoriries websites 78a&b. Used the internet to download forms on public authoriries websites 79a&b. Used the internet to to return filled in forms electronicially to public authoriries 80a&b. Använde internet för att deklarera moms fullständigt elektroniskt 81a&b. Used the internet to fill in the declaration of social contributions 82. Used the internet to acess tender documents and specifications in electronic procurement systems of public authorities 83. Used the internet for offering goods or services in public authorities' electronic procurement systems in Sweden 84. Used the internet for offering goods or services in public authorities' electronic procurement systems in other EU countries 85a&b. Have an environmental policy stipulating that telephone- or videomeetings should be chosen rather than meetings that involve travel 86a&b. Have an environmental policy stipulating that the enterprise should reduce ICT related power consumption e.g. by using screen savers and reduce printing 87a&b. Have an environmental policy stipulating that the enterprise should require suppliers are environmentally certified 88a&b. Have an environmental policy stipulating that power consumption should be considered when chosing IT systems and hardware 89a&b. Use intelligent control of transport or logistics to reduce power consumption 90a&b. Use intelligent control of light, heat or ventilaton to reduce power consumption 91a&b. Digitalising work flows to reduce power consumption 92a&b. Use other energy saving solution than intelligent control of transport, logistics, light, heat, ventilation or digitalising work flows 93. Total expenses (including investments) in computer equipment 94. Total expenses (including investments) in telecommunicationequipment 95. Total expenses (including investments) in software Statistiska centralbyrån 43 English summary Use of IT in Swedish enterprises 2016 96. Total expenses (including investments) in software 97. Total expenses (including investments) for IT-servises A note of thanks We w ou ld like to exp ress ap p reciation to ou r su rvey resp ond ents – the p eop le, enterp rises, governm ent au thorities and other institu tions of Sw ed en – w ith w hose coop eration Statistics Sw ed en is able to p rovid e reliable and tim ely statistical inform ation m eeting the cu rrent need s of ou r m od ern society. 44 Statistiska centralbyrån ISSN 1654-7632 (online) All officiell statistik finns på: www.scb.se Statistikservice: tfn 010-479 50 00 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 10 479 50 00