Företagens användning av IT 2016

NÄRINGSLIVETS STRUKTUR
IT I FÖRETAG
Företagens användning av IT 2016
Företagens användning
av IT 2016
Statistiska centralbyrån
2016
Företagens användning av IT 2016
ICT usuage in enterprises 2016
Statistiska centralbyrån
Statistics Sweden
2016
Tidigare publicering Previous publication Företagens användning av IT har utkommit årligen sedan år 2001
ICT usage in enterprises has been published yearly since 2001
Producent SCB, enheten för industriindikatorer, FoU och IT
Box 24300
104 51 Stockholm, Sweden
010-479 40 00
Producer Statistics Sweden, Short-term indicators, R&D and IT
Box 24300
SE-104 51 Stockholm, Sweden
+46 10 479 40 00
Förfrågningar Björn Forssell, + 46 10 479 43 82
[email protected]
Jonas Valdringer, + 46 10 479 41 73
[email protected]
Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation.
Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt:
Källa: SCB, Företagens användning av IT 2016.
It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication.
When quoting, please state the source as follows:
Source: Statistics Sweden, ICT usage in enterprises 2016.
Omslag/Cover: Ateljén, SCB
Foto/Photo: iStock
ISSN 1654-7632 (Online)
URN:NBN:SE:SCB-2016-IT02BR1601_pdf
Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se
This publication is only available in electronic form on www.scb.se
Företagens användning av IT 2016
Förord
Förord
Statistiska centralbyrån (SCB) genom för årligen u nd ersökningen IT-användning i
företag p å u p p d rag av EU:s statistikbyrå Eu rostat och N äringsd ep artem entet.
Und ersökningen är gem ensam för EU:s m ed lem sländ er och ingår i Sveriges
officiella statistik. Und ersökningen har genom förts sed an 2000. Und ersökningen
använts som statistiskt u nd erlag för beslu tsfattare, båd e i Sverige och inom EU,
och m öjliggöra för d em att följa och främ ja IT-u tvecklingen.
Datainsam lingen genom förd es som en w ebbenkät till ett u rval sve nska företag
u nd er årets and ra kvartal. Företagen om bad s besvara enkäten u tifrån hu r
situ ationen var i janu ari 2015 såvid a inget annat angavs. Und ersökningen har
tem afrågor som varierar från år till år. Utöver ord inarie u nd ersökning skickas
sed an 2008 en m ind re om fattand e enkät till företag m ed 0-9 anställd a. Resu ltaten
från d en enkäten red ovisas tillsam m ans m ed övriga resu ltat i rap p ortens
tabellbilaga. I rap p orten red ovisas även resu ltat från u nd ersökningen Företagens
utgifter för IT och marknadsföring 2015.
Statistiska centralbyrån i novem ber 2016
Cecilia H ertzm an
Oxana Tarassiou k
SCB tackar
Tack vare våra u p p giftsläm nare – p rivatp ersoner, företag, m ynd igheter och
organisationer – kan SCB tillhand ahålla tillförlitlig och aktu ell statistik som
tillgod oser sam hällets inform ationsbehov.
Innehåll
Förord ....................................................................................................................... 3
Sammanfattning ...................................................................................................... 7
Teckenförklaringar ................................................................................................ 7
Företagens användning av IT ................................................................................ 8
Svenska storföretag har svårt att hitta IT-specialister ........................................... 8
Användandet av molntjänster ökar i alla branscher .............................................. 8
4 av 10 företag annonserar på nätet ..................................................................... 9
Nästan dubbelt så stor användning av mobila enheter i Stockholm jämfört med
övre Norrland ........................................................................................................ 9
Andelen företag med snabb internetanslutning fortsätter att öka ....................... 10
Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2015 ........................................ 11
Företagens utgifter för mjukvara fortsatte att öka 2015 ...................................... 11
Tabellförteckning .................................................................................................. 13
Fakta om statistiken .............................................................................................. 16
It-användning i företag 2016 ............................................................................... 16
Detta omfattar statistiken ................................................................................ 16
Definitioner och förklaringar ............................................................................ 17
Så görs statistiken ........................................................................................... 18
Statistikens tillförlitlighet .................................................................................. 19
Bra att veta ...................................................................................................... 21
It-användning i små företag 2016 ....................................................................... 22
Detta omfattar statistiken ................................................................................ 22
Företagens utgifter för it och marknadsföring 2015 ............................................ 24
Detta omfattar statistiken ................................................................................ 24
Definitioner och förklaringar ............................................................................ 25
Bilagor .................................................................................................................... 27
In English ............................................................................................................... 41
Summary ............................................................................................................. 41
Statistiska centralbyrån
5
Företagens användning av IT 2016
Sammanfattning
Sammanfattning
I d enna rap p ort p resenteras en sam m anfattning av resu ltaten från u nd ersökningen
IT-användning i företag 2016. Ord inarie u nd ersökningen vänd er sig till företag m ed
10 anställd a eller fler och d är bestod u rvalet av 4 618 företag. En m ind re
om fattand e enkät skickas till företag m ed 0-9 anställd a, d är bestod u rvalet av 3 067
företag. Vissa frågor är återkom m and e och några byts u t m ellan om gångarna, nya
frågor för 2016 u nd ersökningen hand lar bland annat om företagens annonsering
p å internet. Sam tliga resu ltat red ovisas i tabellbilagan. På SCB:s hem sid a
http :/ / w w w .scb.se/ nv0116) finns även tid igare års p u bliceringar. I d en här
rap p orten red ovisas även en sam m anfattning av resu ltaten från u nd ersökningen
Företagens utgifter för IT och marknadsföring för 2015.
Liknand e u nd ersökningar har också genom förts i d e flesta and ra eu rop eiska
länd er inom ram en för EU-sam arbetet. Arbetet m ed genom förand et av
u nd ersökningarna i d e olika länd erna har sam ord nats av EU:s statistikbyrå
Eu rostat. Resu ltaten finns tillgängliga i d atabaser p å Eu rostats hem sid a
http :/ / ec.eu rop a.eu / eu rostat/ w eb/ d igital-econom y-and -society/ )
Teckenförklaringar
.
Skattningen alltför osäker för att red ovisas. Skattningar m ed
felm arginaler som (avru nd at) är 10 p rocentenheter eller större.
..
Up p giften har u teläm nats m ed hänsyn till företagens integritet.
Statistiska centralbyrån
7
Företagens användning av IT 2016
Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2015
Företagens användning av IT
Svenska storföretag hade svårt att hitta IT-specialister
N ästan 20 p rocent av d e svenska företagen had e en eller flera anställd a som
arbetad e som IT-sp ecialist visar årets u nd ersökning. Det innebär att d eras främ sta
u p p gift är att arbeta m ed it, vilket exem p elvis kan innebära arbete m ed att
u tveckla, styra och u nd erhålla IT-system och ap p likationer. And elen företag m ed
anställd a IT-sp ecialister var betyd ligt högre bland d e stora företagen. Fler än 70
p rocent av företag m ed 250 eller fler anställd a had e anställd a IT-sp ecialister, i
jäm förelse m ed end ast 12 p rocent bland företag m ed m ellan 10 och 49 anställd a.
Bland d e företag som rekryterad e eller försökte rekrytera IT-sp ecialister u nd er
2015 u p p levd e 4 p rocent att d e had e svårt tillsätta vakanta it-sp ecialisttjänster.
N ästan en fjärd ed el av d e större företag m ed 250 eller fler anställd a u p p levd e att
d e had e svårt att hitta it-sp ecialister, d et är en ökning sed an 2014 d å m otsvarand e
siffra var 17 p rocent.
Användandet av molntjänster ökade i alla branscher
Mellan 2014 och 2016 har använd ningen av m olntjänster ökat från 40 till 50 p rocent
bland d e u nd ersökta företagen i sam tliga branscher. Ökningen har skett i sam tliga
av d e branscher som u nd ersökts. Inom IKT-sektorn, d et vill säga företag som
sysslar m ed inform ations- och kom m u nikationsteknik, är d et 80 p rocent av
företagen som använd er m olntjänster m ed an end ast en tred jed el av hotell- och
restau rangföretagen gör d et. De vanligaste tjänsterna som företagen köp te är
filagring och e-p osttjänster, d är använd ningen av e-p ost tjänster är d et som har
ökat m est sed an 2014.
Diagram 1. Andel företag som använder någon av följande molntjänster,
10 anställda eller fler, år 2016 jämfört med år 2014
35
30
25
20
15
10
5
0
Statistiska centralbyrån
2016
2014
8
Företagens användning av IT 2016
Företagens användning av IT 2016
4 av 10 företag har betalat för att annonsera på nätet
Årets u nd ersökning innehåller nya frågor som hand lar om företagens annonsering
p å internet. Drygt 40 p rocent av företagen u p p ger att d e har betalat för att
annonsera p å internet och IKT-sektorn är d en bransch som använd er sig m est av
nätannonsering d är nästan 60 p rocent av företagen u p p ger att d e gör d et.
N ätannonsering är även u tbred d bland inform ations- och
kom m u nikationsföretagen d är 55 p rocent av företagen annonserar p å internet.
En fjärd ed el av d e u nd ersökta företagen som använd e sig av riktad e annonser
använd er sig av en teknik som baseras p å w ebbp latsens innehåll eller nyckelord i
en sökning. För annonser som baseras p å internetanvänd arens p latsinform ation
fanns d et en tyd lig skillnad i hu r d et använd s i olika branscher. Tekniken använd es
av en fem ted el av inform ations- och kom m u nikationsföretagen m en end ast av
5 p rocent av företag verksam m a inom tillverkningsind u strin.
I u nd ersökningen från 2015 som m äter IT-använd ningen hos ind ivid er och hu shåll
ställd es frågan ”Känner d u till att cookies kan använd as för att sp åra m änniskors
internetvanor m ed syfte att erbju d a p ersonligt u tform ad e annonser”. Där var d et
cirka hälften av d e tillfrågad e i åld ersgru p p en 16-85 år som var m ed vetna om att
cookies sp arad es p å ett såd ant sätt att företag kan anv änd a inform ationen för
riktad e annonser. Med vetenheten var som störst hos gru p p en 25-34 år och m inst
1
bland äld re i åld ersgru p p en 75-85 år .
Nästan dubbelt så stor användning av mobila enheter i
Stockholm jämfört med övre Norrland
And elen anställd a som har bärbara enheter som kan anslu tas till internet skiljer sig
m ellan land ets regioner. I övre N orrland har end ast en tred jed el av d e anställd a
har tillgång till en bärbar enhet som har en m obil anslu tning jäm fört m ed i
Stockholm d är nästan 60 p rocent har d et. Till bärbara enheter räknas bärbara
d atorer, su rfp lattor, sm artp hones m .fl.
Diagram 2. Andel anställda som använder bärbara enheter som kan anslutas
till internet via mobil anslutning, 10 anställda eller fler, regional nivå, år 2016
70
60
50
40
30
20
10
0
1
SCB: Privatp ersoners använd ning av d atorer och internet 2015
Statistiska Centralbyrån
9
Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2015
Företagens användning av IT 2016
Andelen företag med snabb internetanslutning
fortsatte att öka
And elen företag som had e en anslu tning p å m er än 100 Mbit/ s enligt d eras avtal
m ed leverantören har ökat sed an 2011. De branscher som rap p orterat att d e haft en
lägre hastighet p å sin internetanslu tning återfin ns bland transp ort-och
m agasingeringsföretagen, byggind u str in sam t hotell-och restu ranger. Det fanns
även tyd liga regionala skillnad er m ellan företagen avseend e internetanslu tningens
hastighet. I Stockholm had e d rygt 40 p rocent en internetanslu tning p å 100 Mbit/ s,
vilket är en högre and el än i övriga d elar av land et. I m ellersta N orrland , som har
lägst and el, är d et end ast en fem ted el av företagen som had e en snabb
internetanslu tning. Där var d et vanligast att m an har en avtalad anslu tning som
ligger m ellan 30 och 100 Mbit/ s.
Diagram 3. Högsta hastighet för fast internetanslutning enligt avtal med
internetleverantör, andel företag, 10 anställda eller fler, år 2011-2016
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2011
2012
2013
Under 2 Mbit/s
Mellan 10 och 30 Mbit/s
Mer än 100 Mbit/s
10
2014
2015
2016
Mellan 2-10 Mbit/s
Mellan 30 och 100 Mbit/s
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Företagens användning av IT 2016
Företagens utgifter för IT och
marknadsföring 2015
H är red ovisas resu ltat från u nd ersökningen Företagens u tgifter för IT och
m arknad sföring 2015. Inform ation om variabler, bransch- och storleksind elning
m m . finns i avsnittet Fakta om statistiken. Blanketten finns som bilaga.
Företagens utgifter för mjukvara fortsatte att öka 2015
Företagens u tgifter för d atau tru stning, telekom m u nikationsu tru stning och
m ju kvara, var nästan 49 m iljard er kronor i löp and e p riser. Det m otsvarar en
ökning p å 16 m iljard er kronor sed an år 2009. Förra året köp te företagen IT-tjänster
för 52 m iljard er kronor. Utgifterna för leasing av IT har em ellertid halverats sed an
2011 och u p p gick till 5 m iljard er kronor.
Utgifter för m ju kvara ökad e från knap p t 18 m iljard er kronor 2009 till närm are
28 m iljard er kronor 2015. De senaste tre åren har ökningstakten tilltagit d å
ökningen 2012–2015 var d rygt 7 m iljard er m ed an ökningen m ellan 2009–2012
end ast var 3 m iljard er kronor.
Diagram 4: Företagens utgifter för mjukvara, utvalda branscher, 2009 –2015,
miljarder kronor, löpande priser.
10
5
2009
2010
2011
Finans- och försäkringsverksamhet
Tillverkningsindustri
Andra tjänsteföretag
2012
2013
2014
2015
Handel
Information och kommunikation
Det var stora skillnad er m ellan olika branscher avseend e hu r stora u tgifter
företagen had e för m ju kvara. Bland d e företag som bed riv finans- och
försäkringsverksam het har u tgifterna för m ju kvara ökat från 3 till 7 m iljard er
kronor m ellan 2009 och 2015. Stora ökningar har även skett bland hand elsföretagen
som ökat sina u tgifter från 2 till 5 m iljard er u nd er sam m a p eriod . Därem ot har
företagen inom tillverkningsind u strin end ast ökat sina m ju kvaru u tgifter från
4 till 5 m iljard er m ellan 2009 och 2015.
.
Statistiska Centralbyrån
11
Företagens användning av it 2016
Tabellförteckning
Tabellförteckning
1. Använd er d atorer
2. H ar anställd a IT-sp ecialister
3. Erbjöd it-relaterad u tbild ning för anställd a IT-sp ecialister
4. Erbjöd it-relaterad u tbild ning för and ra anställd a än IT-sp ecialister
5. Rekryterad e eller försökte rekrytera p ersoner m ed IT-sp ecialistku nskap
6. H ad e vakanta it-tjänster som var svåra att tillsätta
7a&b. H u vu d saklig u tförare av d rift av servrar, d atorer, skrivare m .m .
8a&b. H u vu d saklig u tförare av su p p ort av p rogram vara för allm änt
kontorsarbete, t.ex. Word ,
Excel
9a&b. H u vu d saklig u tförare av su p p ort av affärssystem , t.ex. ERP, CRM
10a&b. H u vu d saklig u tförare av u tv eckling av affärssystem , t.ex. ERP, CRM
11a&b. H u vu d saklig u tförare av su p p ort av w ebblösningar
12a&b. H u vu d saklig u tförare av u tveckling av w ebblösningar
13a&b. H u vu d saklig u tförare av it-säkerhet och skyd d av d ata
14a&b. H ar tillgång till internet
15. Använd er d atorer anslu tna till internet i arbetet
16a&b. Använd er fast bred band sanslu tning till internet
17a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed
internetleverantör, u nd er 2 Mbit/ s
18a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed
internetleverantör, m ellan 2 och 10 Mbit/ s
19a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed
internetleverantör, m ellan 10 och 30 Mbit/ s
20a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed
internetleverantör, m ellan 30 och 100 Mbit/ s
21a&b. H ögsta hastighet för fast internetanslu tning enligt avtal m ed
internetleverantör, m er än 100 Mbit/ s
22a&b. Använd er m obil bred band sanslu tning via 3G- eller 4G-nätet
23. Använd er bärbara enheter i arbetet som kan anslu tas till internet via en m obil
anslu tning
24. Anställd a har tillgång till företagets e-p ost via m obil enhet och anslu tning
25. Anställd a har tillgång och kan red igera d oku m ent p å företagets servrar via
m obil enhet och anslu tning
26. Anställd a har tillgång till affärsap p likationer (t.ex. ord erhantering) via m obil
enhet och anslu tning
27a&b. H ar w ebbp lats
28a&b. På företagets w ebbp lats finns p rod u ktkatalog eller p rislista
29a&b. H ar w ebbp lats m ed m öjlighet att lägga beställningar, göra bokningar
eller reservationer
30a&b. H ar w ebbp lats m ed m öjlighet för besökare att anp assa eller d esigna
p rod u kterna
31a&b. H ar w ebbp lats m ed m öjlighet att sp åra en beställning
32a&b. H ar w ebbp lats m ed p ersonanp assat innehåll för återkom m and e besökare
33a&b. H ar w ebbp lats m ed länk eller hänvisning till företagets p rofil p å sociala
Statistiska centralbyrån
13
Tabellförteckning
Företagens användning av it 2016
m ed ier
34a&b. Använd er sociala nätverk t.ex. Facebook och Linked In
35a&b. Använd er bloggar eller m icrobloggar t.ex. Tw itter
36a&b. Använd er w ebbp latser för att d ela m u ltim ed ia t.ex. You Tu be, Flickr ,
Pinterest eller Picassa
37a&b. Använd er w iki-baserad e verktyg för ku nskap su tbyte
38. Minst någon anställd har åtkom st till e-p ost, d oku m ent eller p rogram p å
d istans
39. Betalar för annonser p å internet
40. Betalar för riktad e annonser baserat p å w ebbp latsers innehåll eller nyckelord
i sökningar
41. Betalar för riktad e annonser baserat p å internetanvänd arens su rfhistorik
42. Betalar för riktad e annonser baserat p å a nvänd arens p latsinform ation
43. Betalar för riktad e annonser p å internet baserat p å annan m etod
44a&b. Köp er m olntjänst
45a&b. Köp er e-p ost som m olntjänst
46a&b. Köp er kontorsm ju kvara, t.ex. ord behand lings- eller kalkylp rogram som
m olntjänst
47a&b. Köp er d atabastjänster som m olntjänst
48a&b. Köp er fillagring som m olntjänst
49a&b. Köp er m ju kvara för bokföring, red ovisning eller ekonom istyrning som
m olntjänst
50a&b. Köp er m ju kvara för att hantera ku nd inform ation (CRM) som m olntjänst
51a&b. Köp er d atorkraft för att köra företagets egen m ju kvara som m olntjänst
52a&b. Köp er m olntjänst som levereras från server som d elas m ed and ra ku nd er
53a&b. Köp er m olntjänst som levereras från server reserverad exklu sivt för d et
egna företaget
54. Skickad e faktu ror till företag (elektroniskt eller i p ap p ersform )
55. Skickad e faktu ror till offentlig sektor (elektroniskt eller i p ap p ersform )
56. Skickad e faktu ror till p rivatp ersoner (elektroniskt eller i p ap p ersform )
57. Skickad e e-faktu ror som kan p rocessas au tom atiskt i m ottagarens it -system
genom att d e har ett stand ard iserat form at t.ex. XML, EDIFACT
58. Skickad e e-faktu ror som inte kan p rocessas au tom atiskt i m ottagarens it system t.ex. faktu ror i PDF-form at som skickas via e-p ost
62a&b. Tog em ot beställningar via w ebbp lats eller ap p
63. Om sättning från beställningar som inkom m it via w ebbp lats eller ap p
64. Accep terar onlinebetalning vid w ebbförsäljning
65. Accep terar offlinebetalning vid w ebbförsäljning
66. Företagets varor eller tjänster läm p ar sig inte för w ebbförsäljnin g
67. Logistikp roblem hind rar eller begränsar w ebbförsäljning
68. Betalningsp roblem hind rar eller begränsar w ebbförsäljning
69. Problem m ed it-säkerhet hind rar eller begränsar w ebbförsäljning
70. Problem m ed lagstiftning hind rar eller begränsar w ebbförsäljning
71. Om sättningskostnad en för att börja sälja via en w ebp lats elle r ap p är/ sku lle
ha varit för hög i jäm förelse m ed vinsten
72a&b. Tog em ot EDI-beställningar
73. Om sättning från beställningar som inkom m it via EDI-beställningar
74a&b. Beställd e varor eller tjänster via en w ebbp lats eller via EDI
14
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Fakta om statistiken
75. Ord ervärd e i kronor av företagets elektroniska inköp var m inst en p rocent av
företagets totala inköp
76. H ad e egen p ersonal som arbetad e m ed p rogram varu u tveckling
77a&b. Använd e internet för att söka inform ation p å m ynd igheters hem sid or
78a&b. Använd e internet för att häm ta blanketter p å m ynd igheters hem sid or
79a&b. Använd e internet för att fylla i och skicka in elektroniska blanketter
80a&b. Använd e internet för att d eklarera m om s fu llständ igt elektroniskt
81a&b. Använd e internet för att d eklarera arbetsgivaravgifter fu llständ igt
elektroniskt
82. Använd e internet för att få tillgång till anbu d shand lingar i m ynd igheters
elektroniska u p p hand lingssystem
83. Använd e internet för att erbju d a varor eller tjänster i m ynd igheters
elektroniska u p p hand lingssystem i Sverige
84. Använd e internet för att erbju d a varor eller tjänster i m ynd igheters
elektroniska u p p hand lingssystem i övriga EU-länd er
85a&b. H ar m iljöp olicy eller m otsvarand e som innebär att företaget ska välja
telefon- w ebb- vid eom öten istället för m öten som innebär resor
86a&b. H ar m iljöp olicy eller m otsvarand e som innebär att företaget ska m inska
sin energiförbru kning vid använd ning av it t.ex. genom att använd a
skärm släckare eller m inska antalet u tskrifter
87a&b. H ar m iljöp olicy eller m otsvarand e som innebär att företaget ska ställa
krav p å att leverantörer är m iljöcertifierad e
88a&b. H ar m iljöp olicy eller m otsvarand e som innebär att företaget ska ta
hänsyn till energiförbru kning vid val av system och/ eller hård vara
89a&b. Använd er intelligent styrning av transp ort eller logistik för att m inska
företagets energiförbru kning
90a&b. Använd er intelligent styrning av belysning, värm e eller ventilation för att
m inska företagets energiförbru kning
91a&b. Digitaliserar arbetsflöd en för att m inska företagets energiförbru kning
92a&b. Använd er annan energibesp arand e IT-lösning än intelligent styrning av
transp ort, logistik, belysning, värm e, ventilation eller d igitalisering av
arbetsflöd en
93. Företagens u tgifter och investeringar i d atau tru stning
94. Företagens u tgifter och investeringar i telekom m u nikationsu tru stning
95. Företagens u tgifter och investeringar i m ju kvara
96. Företagens u tgifter för finansiell och op erationell leasing
97. Företagens u tgifter för interna och externa it-tjänster
Statistiska centralbyrån
15
Fakta om statistiken
Företagens användning av IT 2016
Fakta om statistiken
Fakta om statistiken red ovisas i tre olika avsnitt, eftersom rap p orten innefattar tre
olika u nd ersökningar.
IT-användning i företag 2016
Detta omfattar statistiken
Objekt och population
Företagsenhet är d et statistiska objekt som är u nd ersökt o ch som red ovisas i
rap p orten. I d e allra flesta fall är företagsenheten d ensam m a som d en ju ri d iska
enheten. I vissa fall förekom m er d et d ock att flera ju rid iska enheter har en så
integrerad verksam het att d e av SCB bed öm s vara en företags enhet. I resu ltatd elen
av rap p orten använd s ord et företag.
Ram p op u lationen u tgörs av företagsenheter m ed 10 anställd a eller fler som
bed river verksam het inom d e branscher som red ovisas i tabellen ned an. Ram p op u lationen består av företagsenheter som fanns registrerad e i SCB:s
Företagsd atabas (FDB) u nd er m ars 2016. Branschtillhörigheten klassificeras m ed
hjälp av svensk näringsgrensind elning (SN I2007).
Statistiska mått
De m ått som red ovisas i rap p orten är:
 and el företag m ed en viss egenskap
 e-hand el som and el av om sättningen
 and el anställd a som använd er en viss teknik eller tillhand ahålls en viss
teknik
 and el årsverken som ägnas åt en viss arbetsuppgift
Redovisningsgrupper
Statistiken red ovisas totalt sam t efter företagsstorlek, bransch och region. Ind elningen i red ovisn ingsgru p p er m ed avseend e p å storleksklass sker efter antal
anställd a.
Redovisningsgrupper, storleksklass
Storleksklasser
10 - anställda eller fler
10–49 anställda
50–249 anställda
250– eller fler anställda
Redovisningsgrupper, bransch enligt SNI 2007
SNI 2007
Formell beskrivning
Benämning i rapporten
10-33
Tillverkningsindustri
Tillverkningsindustri
35-39
El-, gas- och värmeverk; vatten- och renings-
Energi och återvinning
16
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Fakta om statistiken
verk; anläggningar för avfallshantering, återvinning och sanering
41-43
Byggindustri
Byggindustri
45-47
Handel; serviceverkstäder för motorfordon
och motorcyklar
Handel; serviceverkstäder för
motorfordon
49-53
Transport- och magasineringsföretag
Transport- och magasinerings
företag
55-56
Hotell och restauranger
Hotell och restauranger
58-63
Informations- och kommunikationsföretag
Informations- och
kommunikationsföretag
68
Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare
Fastighetsbolag och förvaltare
69-74, 77-82 Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och Andra tjänsteföretag
samt 95.1
teknik; företag inom uthyrning,
fastighetsservice, resetjänster och andra
stödtjänster; reparation av datorer och
kommunikationsutrustning
26.1-26.4,
Företag verksamma inom informations- och
kommunikationsteknik sektorn
26.8, 46.5,
58.2, 61-62,
63.1, 95.1
IKT-sektorn
Redovisningsgrupper, regional indelning enligt NUTS2
N UTS 2
Region
SE11
Stockholm
SE12
Östra Mellansverige
SE21
Sm åland m ed öarna
SE22
Syd sverige
SE23
Västsverige
SE31
N orra Mellansverige
SE32
Mellersta N orrland
SE33
Övre N orrland
Referenstider
Den hu vu d sakliga referenstid en är janu ari 2016. För skattningar som rör e-hand el,
p rogram varu u tveckling och IT-sp ecialister och IT-ku nskap er, kontakter m ed
m ynd igheter är referenstid en kalend eråret 2015.
Definitioner och förklaringar
Definitioner
N ed an följer d efinitioner av vissa variabler i u nd ersökningen.
Statistiska centralbyrån
17
Fakta om statistiken
Företagens användning av IT 2016
Automatiserat informationsutbyte med externa it-system
H är avses u tbyte av inform ation (t.ex. beställningar, faktu ror, transp ortd oku m ent
eller betalningstransaktioner) som sker au tom atiskt u tan att enskild a m ed d eland en
skrivs m anu ellt. Inform ationen är stru ktu rerad p å ett såd ant sätt att d en kan
p rocessas au tom atiskt i m ottagarens system (d vs. i ett stand ard iserat form at t.ex.
XML eller EDIFACT). Ofta benäm ns d etta som Electronic Data Interchange (EDI).
Utbytet kan ske via Internet eller and ra d atornätverk och företag kan vara
avsänd are och/ eller m ottagare.
Sociala medier
Använd ning av sociala m ed ier innebär företagets använd ning av ap p likationer
baserad e p å internetteknologi eller kom m u nikationsp lattform ar för att anslu ta,
skap a eller u tbyta m aterial online m ed ku nd er, leverantörer, företagsp artners eller
inom företaget.
Med företag som använd er sociala m ed ier m enas d e som har en p rofil, ett konto
eller en licens beroend e p å vad som krävs och typ en av sociala m ed ier.
Elektronisk handel
Beställningar av varor eller tjänster via inter net eller via and ra d atornätverk.
Beställning kan ske via en w ebbp lats (behöver inte nöd vänd igtvis vara företagets
egen u tan kan även vara en tred je p arts), en ap p eller via au tom atiserat
inform ationsu tbyte. Betalning och leverans behöver inte ske elektro nsikt.
Beställningar via e-p ost räknas inte som elektronisk hand el.
Kontakter med myndigheter
Med m ynd igheter avses båd e statliga m ynd igheter, kom m u ner och land sting.
Kontakter via e-p ost räknas inte m ed . Med elektronisk offentlig u p p hand ling avses
att företaget använd er internet för att erbju d a varor eller tjänster till offentliga
m ynd igheter inom Sverige eller i and ra EU -länd er. Processen för elektronisk
u p p hand ling baseras p å ett antal steg från ku ngörelse (inform ation kring
u p p hand lingen tillgänglig elektroniskt), anbu d sförfar and e, tilld elning till
betalning.
Elektroniska anbu d är d en d el av u p p hand lingsp rocessen som hand lar om
förbered elser och inläm nand e av anbu d eller förslag via internet. Båd e anbu d som
läm nas in via öp p et, selektivt eller förhand lar förfarand e sam t inom ra m en för
ram avtal räknas m ed . Anbu d som läm nas via e-p ost räknas d ärem ot inte m ed .
Så görs statistiken
Urvalsram och urvalsförfarande
Inform ationen i SCB:s företagsregister vid tillfället för u rvalsd ragni ngen, d et vill
säga m ars år 2016, ligger till gru nd för u rvalsram en. Ram en u tgörs av aktiva
företagsenheter inom aktu ella branscher och företagsstorlekar.
Urvalsram en d elas in i d elgru p p er (strata) efter bransch , storleksklass och region.
Branschstratifieringen har gjorts efter näringsgrensnomenklaturen SN I2007. I strata
beståend e av företagsenheter m ed 200 anställd a eller fler har sam tliga företag
tagits m ed i u rvalet. För strata m ed 10–199 anställd a har ett stratifierat,
slu m p m ässigt u rval m ed op tim al allokering d ragits. I strata m ed 5 företag eller
18
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Fakta om statistiken
färre har alla företag u nd ersökts. I strata m ed fler än 5 företag har åtm instone 5
företag u nd ersökts. Totalt om fattar u rvalet 4618 företag. Positiv u rvalssam ord ning
m ed förra årets u nd ersökning har använts för att få så jäm förbara resu ltat som
m öjligt.
Insamling
Datainsam lingen gjord es i form av en w ebbenkät. Företagen erbjöd s också att
besvara enkäten i p ap p ersform .
Enkäten skickad es till IT-chef/ IT-ansvarig p å företaget. Und ersökningen ingår i
Sveriges Officiella statistik och är svarsp liktig. Frågor som inte om fattas av EUregleringen besvaras frivilligt.
Tre skriftliga p åm innelser skickad es u t till företag som inte besvarat enkä ten. Den
första p åm innelsen innehöll ett p åm innelsebrev m ed inform ation om
inloggningsu p p gifter till w ebbenkäten. Vid d en and ra och tred je p åm innelsen
skickad es även en p ap p ersversion av enkäten.
Bearbetning
Inkom na enkäter och läm nad e u p p gifter har granskats u tifrån hu r svaren p å d e
olika frågorna hänger ihop logiskt. Vid ologiska svar och/ eller bortfall p å viktiga
frågor har ett antal företag återkontaktats för att ges m öjlighet att kom p lettera
läm nad e u p p gifter. Särskild vikt har lagts vid att återkontakta större företag, d å
d eras svar har relativt sett större betyd else för u nd ersök ningens tillförlitlighet. För
att hitta fel i m aterialet har såväl p ersonell som m askinell granskning u tförts. Vissa
logiska u p p rättningar av m aterialet har skett.
Registeru p p gifter från m om sregistret har använts för att red ovisa vissa variabler
rörand e e-hand eln i enheten kronor. I d en m ån såd ana registeru p p gifter inte varit
tillgängliga har enkätsvar använts. SCB:s egenu tvecklad e p rogram CLAN har
använts för beräkning av p u nktskattningar och varianser.
Aktualitet och frekvens
Und ersökningen genom förd es hu vu d saklig en u nd er tid en ap ril-au gu sti 2016.
Kom p letteringar av läm nad e svar genom förd es löp and e u nd er d ata insam lingen.
Und ersökningen om IT-använd ning i företag har genom förts årligen i 15 år.
Statistikens tillförlitlighet
Tillförlitlighet totalt
Urvalsu nd ersökningar som d enna är norm alt behäftad e m ed flera olika felkällor
som alla p åverkar d en totala tillförlitligheten. N ed an följer en be skrivning av d essa
olika felkällor.
Urval
Urvalet som använts i d enna u nd ersökning u tgör ett sannolikhetsu rval, d et vill
säga u rvalssannolikheterna är känd a. Ett såd ant u rvalsförfarand e orsa kar en
slu m p m ässig, m en beräkningsbar, osäkerhet hos resu ltaten eller skattningarna.
Skattningarnas osäkerhet anges m ed felm arginaler. Skatt ningen p lu s/ m inu s
felm arginalen bild ar ett 95-p rocentigt konfid ensintervall kring skattningen. Detta
innebär att m ed 95 p rocents säkerhet täcker d et angivna intervallet d et sanna
Statistiska centralbyrån
19
Fakta om statistiken
Företagens användning av IT 2016
värd et för p op u lationen (givet att inga and ra fel förekom m er), se redovisning av
osäkerhetsmått.
Ramtäckning
Problem m ed ram täckning tar sig två olika u ttryck. Dels att företag som inte sku lle
ha varit m ed i u rvalsram en är d et, t.ex. företag som gått i kon ku rs, vilket resu lterar
i övertäckning. Dels att företag som bord e varit m ed i u rvalsram en inte är d et, t.ex.
nystartad e företag, vilket resu lterar i undertäckning.
SCB:s företagsregister (FDB) håller god aktu alitet. Up p d ateringar av ny - och
avregistreringar sker varje vecka från Skatteverkets basregister och
tid sförskju tningen från att en registreringshänd else eller en föränd rin g sker till att
d en finns registrerad i FDB beräknas vara m ellan 5–15 d agar.
Mätning
För att m äta företagens använd ning av it har ett frågeform u lär använts som
m ätinstru m ent. Mätningen är natu rligtvis m ycket beroend e av frågeform u lärets
u tform ning, d e ställd a frågorna liksom d efinitioner av olika begrep p .
Mätfel inträffar bland annat p å gru nd av otyd liga frågor, instru ktioner och
d efinitioner sam t att u p p giftsläm naren m issförstår d essa.
Läm nad e svar och återkontakter m ed företagen ind ikerar att m ätfelen främ st gäller
d e kvantitativa variablerna: and el sysselsatta som arbetar m ed internetanslu tna
d atorer sam t and elsangivelser gälland e beställningar m ottagna via e-hand el.
Bortfall
Det finns två typ er av bortfall: objektsbortfall och partiellt bortfall. Objektsbortfall
u tgörs av d e företag som inte svarar p å enkäten, m ed an p artiellt bortfall innebär
att ett företag svarar p å enkäten, m en hop p ar över en eller flera frågor. Ett stort
bortfall ökar osäkerheten i skattningarna. Svarsbortfall ökar även risken för
skevhet i skattningarna. Svarsfrekvensen i d enna u nd ersökning är 84 p rocent.
En d el företag har m issat eller valt att bort att besvara vissa frågor i enkäten. Detta
u tgör d et p artiella bortfallet. Ett överhop p at svar kan innebära att företaget inte
har tekniken i fråga, att u p p giftsläm naren inte förstått frågans innebörd eller inte
känner till svaret. Vissa frågor, som till exem p el d e som behand lar e -hand el, kan
u p p levas som känsliga att besvara och kan d ärför vara överhop p ad e. De frågor
som inte om fattas av EU-regleringen eller är u p p gifter till nationalräkenskap erna
och N äringsd ep artem entet är frivilliga och d essa frågor har också ett högre
p artiellt bortfall.
Inga im p u teringar har gjorts. Det p artiella bortfallet har p åverkan p å resu ltaten.
Resu ltat som avser and elen företag som har eller använd er it för något änd am ål är
sannolikt u nd erskattad vid förekom st av p artiellt bortfall.
Objektsbortfall i procent efter redovisningsgrupp
Redovisningsgrupp
Objektsbortfall i procent
Totalt
16
Storleksklasser
10–49 anställda
50–249 anställda
250 anställda eller fler
18
12
14
20
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Branscher (SNI 2007)
Tillverkningsindustri (10-33)
Energi och återvinning (35-39)
Byggindustri (41-43)
Handel; serviceverkstäder för motorfordon (45-47)
Transport- och magasineringsföretag (49-53)
Hotell och restauranger (55-56)
Informations- och kommunikationsföretag (58-63)
Fastighetsbolag och förvaltare (68)
Andra tjänsteföretag (69-82)
Fakta om statistiken
15
15
14
15
19
26
16
13
15
Bearbetning
I sam band m ed hantering och bearbetning av blanketter, d atafiler och tabeller kan
fel u p p kom m a. I arbetet m ed enkäten arbetar vi ständ igt m ed att förbättra
ru tinerna för att m inim era såd ana fel.
Redovisning av osäkerhetsmått
I sam tliga tabeller i tabellbilagan anges 95-p rocentiga konfid ensintervall för
skattningarna.
Ett 95-p rocentigt konfid ensintervall ges av:
Skattning ±1,96 × m ed elfel. I tabellerna betecknas ”1,96 × m ed elfel” m ed ”ki”.
Bra att veta
Jämförbarhet
Många variabler är d irekt jäm förbara m ed tid igare års u nd ersökningar. Dock
änd ras enkäten d elvis varje år och nya frågor tillkom m er m ed an and ra tas bort.
Det förekom m er även att frågeform u leringen änd ras något och att resu ltaten
d ärför inte är helt jäm förbara. Vid jäm förelse m ed resu ltat från tid igare år bör
beaktas att svarsfrekvensen ökad e betyd ligt från och m ed 2008 d å u nd ersökningen
fick svarsp likt.
Jämförbarhet mellan grupper
Statistiken är i p rincip jäm förbar m ed övriga stu d ier av it -använd ning i företag
som genom förts av and ra länd er inom ram en för d et eu rop eiska sam arbetet. Det
kan d ock finnas skillnad er m ellan d essa stu d ier som kan ha m er eller m ind re
p åverkan p å jäm förbarheten, såsom frågeform u lering, täckning, insam lingsm etod
och svarsbortfall.
Tillgänglighet
Spridningsformer
Utöver d enna p u blikation p u bliceras m aterial från u nd ersökningen även p å SCB:s
w ebbp lats, w w w .scb.se. Resu ltat från d enna u nd ersökning och övriga
u nd ersökningar u tförd a av EU-länd er p resenteras av EU:s statistik organ, Eu rostat,
se - Digital econom y and society statistics - enterp rises
http :/ / ec.eu rop a.eu / eu rostat/ w eb/ d igital-econom y-and -society/
Statistiska centralbyrån
21
Fakta om statistiken
Företagens användning av IT 2016
Dokumentation
Doku m entation om u nd ersökningen finns även p å SCB:s w ebbp lats
w w w .scb.se/ N V0116 u nd er ru briken ”Om statistiken”.
Tillgång till primärmaterial
Sp ecialbearbetningar kan göras av m aterialet såsom and ra aggregeringar efter
branscher eller storleksklasser, föru tsatt att resu ltatet inte m ed för att något enskilt
företag går att id entifiera. Avid entifierat m aterial kan göras tillgängligt för
forsknings- och statistikänd am ål efter god kännand e vid särskild p rövning.
Upplysningstjänster
Vid frågor kring u nd ersökn ingen, kontakta Björn Forssell, [email protected]
tfn 010 – 479 43 82 vid enheten för ind u striind ikatorer, FoU och IT vid SCB. Det går
även att vänd a sig till Statistikservice p å SCB m ed telefonnu m m er 010-479 50 00
eller skriva till [email protected]
It-användning i små företag 2016
Detta omfattar statistiken
Ram p op u lationen u tgörs av företagsenheter m ed 0-9 anställd a m ed verksam het
inom d e branscher som red ovisas i tabellen ned an. Ram p op u lationen består av
företagsenheter som fanns registrerad e i SCB:s Företagsd atabas (FDB) u nd er m ars
2016. Branschtillhörigheten klassificeras m ed hjälp av svensk
näringsgrensind elning (SN I 2007).
Rampopulation, bransch enligt SNI 2007
SNI 2007
Formell beskrivning
10-33
Tillverkningsindustri
35-39
El-, gas- och värmeverk; vatten- och reningsverk; anläggningar för
avfallshantering, återvinning och sanering
41-43
Byggindustri
45-47
Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar
49-53
Transport- och magasineringsföretag
55-56
Hotell och restauranger
58-63
Informations- och kommunikationsföretag
64-66 (delmängd av)
Kreditinstitut och försäkringsbolag enligt SNI 64.19, 64.92, 65.1-2,
66.12, 66.19
68
Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare
69-74, 77-82
Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik; företag inom
uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster
95.1
Reparation av datorer och kommunikationsutrustning
Urvalet bestod av 3067 företagsenheter och u nd ersökningen genom förd es u nd er
ap ril - au gu sti 2016.
Und ersökningen genom förd es för första gången 2008.
De m ått som red ovisas i rap p orten är:
22
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Fakta om statistiken
 and el företag m ed en viss egenskap
Statistiken red ovisas totalt sam t efter företagsstorlek. Ind elningen i red ovisningsgrupper m ed avseend e på storleksklass sker efter antal anställd a.
Svarsfrekvensen i u nd ersökningen var 58 p rocent.
Objektsbortfall i procent efter redovisningsgrupp
Redovisningsgrupp, antal anställda
Objektsbortfall, i
procent
Totalt
41
0
48
1-4
38
4-9
31
Statistiska centralbyrån
23
Fakta om statistiken
Företagens användning av IT 2016
Företagens utgifter för it och marknadsföring 2015
Detta omfattar statistiken
Ram p op u lationen u tgörs av företagsenheter m ed 10 anställd a eller fler m ed
verksam het inom d e branscher som red ovisas i tabellen ned an. Den består av
företagsenheter som fanns registrerad e i SCB:s Företagsd atabas (FDB) i novem ber
2015. Und ersökningen genom förd es ap ril-au gu sti 2016, året efter referensåret. I
u nd ersökningen ingick 4 495 företagsenheter. Und ersökningen genom förs årligen.
Statistiken red ovisas efter företagsstorlek och bransch. Ind elningen i
red ovisningsgru p p er m ed avseend e p å storleksklass sker efter antal anställd a. Det
statistiska m ått som red ovisas är totalsu m m or p er bransch och storleksklass.
Redovisningsgrupper, storleksklass
Storleksklasser
10–49 anställda
50–249 anställda
250- anställda eller mer
Ind elningen i red ovisningsgru p p er m ed avseend e p å bransch sker efter företagets
näringsgrenstillhörighet (SN I 2007).
Redovisningsgrupper, bransch enligt SNI 2007
SNI 2007
Benämning i rapporten
05-09
Gruvor och mineralutvinning
10-33
Tillverkningsindustri
35-39
Energi och återvinning
41-43
Byggindustri
45-47
Handel; serviceverkstäder för motorfordon
49-53
Transport- och magasineringsföretag
55-56
Hotell och restauranger
58-63
Informations- och kommunikationsföretag
64-66
Finansiell verksamhet (delmängd av
64.19, 64.92, 65.1-2, 66.12, 66.19)
68
Fastighetsbolag och förvaltare
69-74, 77-78
Andra tjänsteföretag
90-93
Kultur, nöje och fritid
95.1
Reparation av datorer och kommunikationsutrustning
26.1-26.4, 26.8,
46.5, 58.2, 61, 62,
63.1, 95.1
IKT-sektorn
Und ersökningen har genom förts sed an 2006. De första åren var d ock
svarsfrekvensen låg och d ärför p u blicerad es inte resu ltaten från u nd ersökningen
förrän 2008 (u nd ersökningen avseend e år 2007). I sam band m ed att svarsp likt
24
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Fakta om statistiken
införd es i u nd ersökningen år 2008 har svarsfrekvensen ökat och resu ltaten
p u bliceras nu årligen. Svarsfrekvensen i 2016 års u nd ersökning u p p gick till 79
p rocent.
Objektsbortfall i procent efter redovisningsgrupp
Redovisningsgrupp
Objektsbortfall,
%
Totalt
21
Storleksklasser
10–49 anställda
50–249 anställda
250 anställda eller fler
23
14
12
Branscher (SNI 2007)
Gruvor och mineralutvinning (05-09)
Tillverkningsindustri (10-33)
Energi och återvinning (35-39)
Byggindustri (41-43)
Handel; serviceverkstäder för motorfordon (45-47)
Transport- och magasineringsföretag (49-53)
Hotell och restauranger (55-56)
Informations- och kommunikationsföretag (58-63)
Finansiell verksamhet (delmängd av 64-66)
Fastighetsbolag och förvaltare (68)
Andra tjänsteföretag (69-82)
Kultur, nöje och fritid (90-93)
Reparation av datorer och kommunikationsutrustning (95.1)
12
15
14
21
15
19
26
13
6
11
16
20
30
Definitioner och förklaringar
D atautrustning inklu d erar bland annat alla typ er av d atorer och servrar,
kringu tru stning som skrivare och m u ltikop iatorer och d atalagringsenheter.
Telekommunikationsutrustning kan t.ex. vara telefoner (båd e fasta och m obila),
telefonväxlar, basstationer och annan u tru stning för att sänd a och ta em ot lju d ,
d ata och bild er.
Mjukvara inklu d erar köp t stand ard p rogram vara, u tgifter för licenser och
m ju kvara sp eciellt u tvecklad för företagets behov av extern leverantör.
Finansiell leasing innebär att d e ekonom iska risker och förd elar som för knip p as
m ed ägand et av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasinggivaren till
leasingtagaren. Det är inköp sp riset för leasingobjektet som ska red o visas. Detta
finns ofta angivet i leasingavtalet.
Operationell leasing kan liknas vid en vanlig hyressitu ation. Leasingbola get
förvärvar u tru stning som sed an hyrs u t till leasingtagaren m ot avgift.
Leasingbolaget står bland annat för service, u nd erhåll och försäkringar.
Statistiska centralbyrån
25
Fakta om statistiken
Företagens användning av IT 2016
IT-tjänster innebär att företagen köp er fu nktionsleveranser av it d är m an köp er it fu nktioner u tan att själva behöva investera i IT-u tru stning, t.ex. en fu ngerand e
d ator istället för att bara köp a en d ator. Även d riftskostnad , IT-su p p ort,
ap p likationshyrning, serverhostning m m ingår i begrep p et. Variabeln är vid are
u p p d elad p å externa leverantörer u tanför företaget eller koncernen och interna
leverantörer inom sam m a koncern.
Jämförbarhet med tidigare år
Enkäten om arbetad es inför u nd ersökningen avseend e 2009, vilket m ed för att
jäm förelser m ed tid igare årgångar inte är m öjliga. Dock är företagens u tgifter för it
2015 fu llt jäm förbar m ed u nd ersökningarna sed an 2009.
Mer inform ation om u nd ersökningen finns p å w w w .scb.se/ nv0802
26
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Bilagor
Bilagor
Enkät: IT-användning i företag – 10 anställda eller fler
Statistiska centralbyrån
27
Bilagor
28
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Bilagor
29
Bilagor
30
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Bilagor
31
Bilagor
32
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Bilagor
Enkät: IT-användning i företag – 0 – 9 anställda
Statistiska centralbyrån
33
Bilagor
34
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Bilagor
35
Bilagor
36
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Bilagor
37
Bilagor
38
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Bilagor
39
Bilagor
40
Företagens användning av IT 2016
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Bilagor
In English
Summary
This rep ort p resents the resu lts of the su rvey on ICT Usage by Enterp rises in 2016.
The su rvey on IT u sage in enterp rises aim s to m easu re the access and u sage of
inform ation technology in Sw ed ish enterp rises. It is cond u cted annu ally since year
2000 and cover enterp rises w ith 10 p ersons em p loyed or m ore rep resenting m ost of
the econom ic activities classified accord ing to N ace Rev.2. The su rvey is p art of
Sw ed en’s official statistics and m and atory to all EU m em ber cou ntries
The su rvey is aim ed at enterp rises w ith 10 or m ore em p loyees. The rep ort also
inclu d es resu lts from the su rvey on ICT u sage am ong Sm all Enterp rises w ith 0–9
em p loyees. As w ell as Enterp rises’ IT Exp end itu res in 2015. The resu lts are
p u blished in N ovem ber each year.
The resu lts can be fou nd on http :/ / w w w .scb.se/ nv0116-en as an excel attachm ent
file u nd er books and rep orts.
For com p arable statistics at Eu rop ean level, p lease see Eu rostat’s w ebp age.
http :/ / ec.eu rop a.eu / eu rostat/ w eb/ d igital-econom y-and -society/
Explanatory symbols and abbreviations
.
Data u nreliable (confid ence interval ≥10 p ercentage p oints
..
The d ata have been om itted w ith resp ect to corp orate integrity
List of tables
1. Use computers
2. Employ IT specialists
3. Provided IT related training for employed IT specialists
4. Provided IT related training for other employees than IT specialists
5. Recruited or attempted to recruit persons with IT specialist skills
6. Had vacancies for IT specialists that where difficult to fill
7a&b. Mainly performer of maintenance of ICT infrastructure
8a. Mainly performer of support for office software
9a. Mainly performer of support for business management systems, e.g. ERP,
CRM
10a&b. Mainly performer of development of business management systems, e.g.
ERP, CRM
11a&b. Mainly performer of support for web solutions
12a&b. Mainly performer of development of web solutions
13a&b. Mainly performer of ict security and data protection
14a&b. Have access to the internet
15. Use computers with access to the internet for business purposes
16a&b. Use of fixed broadband connection
17a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet
connection, below 2 Mbit/s
18a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet
Statistiska centralbyrån
41
English summary
Use of IT in Swedish enterprises 2016
connection, between 2 and 10 Mbit/s
19a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet
connection, between 10 and 30 Mbit/s
20a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet
connection, between 30 and 100 Mbit/s
21a&b. Maximum contracted download speed of the fastest fixed internet
connection, above 100 Mbit/s
22a&b. Use of mobile broadband connection using mobile telephone networks,
3G or 4G
23. Use of portable device, that allows internet connection via mobile telephone
networks for business purposes
24. Persons employed can access the enterprise's e-mail system through
portable device that allow mobile connection
25. Persons employed can access and modify enterprise's documents through
portable device that allow mobile connection
26. Persons employed can use dedicated business software applications
27a&b. Have a website
28a&b. There is a description of goods or services or pricelists on the enterprise's
webbsite
29a&b. Have a website that provides online ordering or reservation or booking
30a&b. Have a website that provides the possibility for visitors to customise or
design online goods or services
31a&b. Have a website that provides possibility of tracking orders
32a&b. Have a website with personalised content for regular visitors
33a&b. Have a website with links or references to the enterprise's social media
profiles
34a&b. Use social networks e.g. Facebook, LinkedIn
35a&b. Use blogs or microblogs e.g. Twitter
36a&b. Use multimedia content sharing websites e.g. YouTube, Flickr, Pinterest
or Instagram
37a&b. Use wiki based knowledge sharing tools
38. At least one person employed have remote access to the enterprise's e-mail
system, documents or applications
39. Pay to advertise on the internet
40. Pay for targeted advertise based on webpages content or keywords searched
by users
41. Pay for targeted advertise based on the tracking of internet users' past
activities
42. Pay for targeted advertise based on the geolocation of internet users
43. Pay for targeted advertise on the internet based on any other method
44a&b. Buy cloud computing service
45a&b. Buy cloud computing service
46a&b. Buy office software, e.g. word processors or spreadsheets as a cloud
computing service
47a&b. Buy database hosting as a cloud computing service
48a&b. Buy storage of files as a cloud computing service
49a&b. Buy finance or accounting software applications as a cloud computing
service
50a&b. Buy software applications for customer relationship management (CRM)
as a cloud computing service
51a&b. Buy computer power to run the enterprise's own software as a cloud
computing service
52a&b. Buy cloud computing service from shared servers of service providers
53a&b. Buy cloud computing service from servers of service providers exclusively
reserved for your enterprise
54. Sent invoice to other enterprises (electronic or paper form)
55. Sent invoice to public authorities (electronic or paper form)
56. Sent invoice to private consumers (electronic or paper form)
42
Statistiska centralbyrån
Företagens användning av IT 2016
Bilagor
57. Sent e-invoices in a standard structure suitable for automated processing e.g.
XML, EDIFACT
58. Sent invoices in electronic form not suitable for automated processing e.g.
email attachment as pdf
59. Sent invoices in paper form
60. Received e-invoices in standard structure suitable for automated processing
e.g. XML, EDIFACT
61. Received invoices in paper form or in electronic form not suitable for
automated processing e.g. email attachment as pdf
62a&b. Received orders placed via a website or apps
63. Turnover generated by orders received that were placed via a website or app
64. Accept online payment for websales
65. Accept offline payment for websales
66. The enterprises products or services are not suitable for online sales
67. Logistical problems prevent or restrict online sales
68. Payment problems prevent or restrict online sales
69. Problems with IT-security prevent or restrict online sales
70. Problems with the law prevent or restrict online sales
71. Turnover costs to start selling through a website or app is / would have been
too high in comparison with the profits
72a&b. Received orders placed via EDI-type messages
73. Turnover resulting from orders received that were placed via EDI-type
messages
74a&b. Placed orders for goods or services via a website or EDI-type messages
75. Ordervalue (in SEK) of orders the enterprise placed electronically, was equal
or more than 1% of the total purchases' value
76. In-house software developers
77a&b. Used the internet to search for information on public authoriries websites
78a&b. Used the internet to download forms on public authoriries websites
79a&b. Used the internet to to return filled in forms electronicially to public
authoriries
80a&b. Använde internet för att deklarera moms fullständigt elektroniskt
81a&b. Used the internet to fill in the declaration of social contributions
82. Used the internet to acess tender documents and specifications in electronic
procurement systems of public authorities
83. Used the internet for offering goods or services in public authorities' electronic
procurement systems in Sweden
84. Used the internet for offering goods or services in public authorities' electronic
procurement systems in other EU countries
85a&b. Have an environmental policy stipulating that telephone- or videomeetings should be chosen rather than meetings that involve travel
86a&b. Have an environmental policy stipulating that the enterprise should
reduce ICT related power consumption e.g. by using screen savers and reduce
printing
87a&b. Have an environmental policy stipulating that the enterprise should
require suppliers are environmentally certified
88a&b. Have an environmental policy stipulating that power consumption should
be considered when chosing IT systems and hardware
89a&b. Use intelligent control of transport or logistics to reduce power
consumption
90a&b. Use intelligent control of light, heat or ventilaton to reduce power
consumption
91a&b. Digitalising work flows to reduce power consumption
92a&b. Use other energy saving solution than intelligent control of transport,
logistics, light, heat, ventilation or digitalising work flows
93. Total expenses (including investments) in computer equipment
94. Total expenses (including investments) in telecommunicationequipment
95. Total expenses (including investments) in software
Statistiska centralbyrån
43
English summary
Use of IT in Swedish enterprises 2016
96. Total expenses (including investments) in software
97. Total expenses (including investments) for IT-servises
A note of thanks
We w ou ld like to exp ress ap p reciation to ou r su rvey resp ond ents – the p eop le,
enterp rises, governm ent au thorities and other institu tions of Sw ed en – w ith w hose
coop eration Statistics Sw ed en is able to p rovid e reliable and tim ely statistical
inform ation m eeting the cu rrent need s of ou r m od ern society.
44
Statistiska centralbyrån
ISSN 1654-7632 (online)
All officiell statistik finns på: www.scb.se
Statistikservice: tfn 010-479 50 00
All official statistics can be found at: www.scb.se
Statistics service, phone +46 10 479 50 00