Elevinflytande - Malmö högskola

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Elevinflytande
En studie av pedagogers syn på begreppet med utgångspunkt i styrdokumenten
Ditte Kjell och Anette Pagels
Lärarexamen 140 poäng
Samhällsvetenskap och lärande
Höstterminen 2005
Handledare: Jan Anders Andersson
Examinator: Lars Pålsson - Syll
1
Sammanfattning/Abstract
Vi har undersökt pedagogernas svårigheter dels att tolka styrdokumentens formuleringar kring
begreppet elevinflytande. Dels vad är som gör att pedagogerna har så svårt att införa och
arbeta efter styrdokumentens mål och riktlinjer. Vi visste redan att det fanns en lång tradition
av det formella inflytandet så som klassråd och elevråd i den svenska skolan. Det vi
koncentrerat på inom området elevinflytande är det som kallas det informella inflytandet, det
inflytande som ger eleven möjlighet att påverka innehåll, organisation och tid inom
undervisningen. Vi har även fokuserat på pedagogens individuella tolkning av begreppet och
de möjligheter och svårigheter denne har inför att införa och arbeta med det informella
inflytandet.
Nyckelord: Elevinflytande, formellt inflytande, informellt inflytande, möjligheter och
svårigheter
2
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ....................................................................................... 1
1.1 Syfte och frågeställning .............................................................................. 2
1.2 En kortfattad litteraturstudie....................................................................... 2
1.3 Metod ......................................................................................................... 4
1.4 Genomförande ............................................................................................ 4
1.5 Definitioner ................................................................................................ 5
2 Vår definition av elevinflytande ................................................... 6
3 Elevinflytande i svensk skola ....................................................... 10
3.1 1946 års skolkommission ........................................................................... 10
3.2 1957 – skolberedning ................................................................................. 11
3.3 Lgr 62 ......................................................................................................... 11
3.4 Lgr 69 och Lgy 70 ...................................................................................... 12
3.5 Lgr 80 ......................................................................................................... 12
3.6 Lpo 94 ........................................................................................................ 13
4 Resultat av intervju A ................................................................... 14
5 Resultat av intervju B ................................................................... 19
6 Resultat av intervju C ................................................................... 23
7 Resultat av intervju D ................................................................... 28
8 Analys och diskussion av intervjuerna ......................................... 32
8.1 Formuleringar i Lpo 94 .............................................................................. 32
8.2 Inspiration och förebilder ........................................................................... 33
8.3 Det informella inflytandet .......................................................................... 34
8.4 Egen syn på elevinflytande ........................................................................ 35
8.5 Skolans arbete ............................................................................................ 36
8.6 Vår nivågruppering av elevinflytande ........................................................ 36
8.7 Problematiken kring elevinflytande ........................................................... 37
9 Slutdiskussion ............................................................................... 39
10 Referenser ................................................................................... 43
11 Bilagor ........................................................................................ 46
4
5
1 Inledning
Våra erfarenheter från lärarutbildningen samt vår verksamhetsförlagda tid har lagt grunden till
denna uppsats. Genom upprepade samtal och övningar kring styrdokumenten har vi insett att
det finns många hinder för att nå målen kring elevinflytande som eftersträvas i dem.
”Undervisning ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i
samhällslivet.
Undervisningen ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar genom att deltaga i planering och
utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna
utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.” 1
Skolverket har kritiserat skolor runt om i Sverige för att de inte infört mer elevinflytande
bland annat på de två skolor vi haft vår verksamhetsförlagda tid på. Vid de inspektionerna
undersöks hur skolorna efterföljer styrdokumenten. De båda skolorna fick anmärkning på att
de har stora brister på elevinflytande. Det vi har reagerat på är att trots inspektionernas
bristfälliga resultat har vi förstått genom samtal med våra kollegor att det finns ett intresse hos
dem att arbeta med elevinflytande. Men även om intresset verkar finnas har vi lagt märke till
olika svårigheter att införa och arbeta med elevinflytande.
Vi har förstått att det oftast finns ett formellt inflytande, exempelvis klassråd, elevråd på
de flesta skolor. Det man har problem med är att införa och arbeta med det informella
inflytandet, vilket innebär att eleven kan påverka undervisningen gällande innehåll,
organisation och tid.2
Vi är övertygade om att det inte är så enkelt att det bara finns en lösning på detta
problem. Problematiken består förmodligen av många olika faktorer samt pedagogernas
individuella åsikter och arbetsförutsättningar. En av anledningarna skulle kunna vara att
synsättet på elevinflytande varierar och att det är svårt att hitta en enkel beskrivning på vad
det är och vad det exakt innebär. Vi tror också att pedagogens och skolans syn på lärande har
1
2
Lpo -94 s 6-7.
Tham/Skolverket. Jag vill ha inflytande över allt. (1998) s. 9.
6
stor betydelse då alla måste vara överrens och sträva efter samma mål. De yttre faktorerna så
som resurser, skolmiljö och kompetensutbildning kan också bidra till problematiken.
1.1 Syfte och frågeställning
Vi vill undersöka varför fler pedagoger inte arbetar med elevinflytande och vad det kan tänkas
bero på. Vi finner detta vara en högst aktuell fråga då Skolverkets utbildningsinspektion
ställer krav på att mål och riktlinjer i styrdokumenten efterföljs. En annan intressant aspekt är
att begreppet elevinflytande har varit aktuellt ända sedan de stora skolutredningarna på 1940
talet. Elevinflytande är viktigt för elevernas demokratiska handlingsberedskap och för
elevernas utvecklings möjligheter. Vi tror även att skolans olika vardagssituationer kan göras
mer lustfylld om eleverna känner att deras röst blir hörd och att de känner eget ansvar för sin
utveckling och sitt lärande. Denna relation som bygger på samspel, ömsesidig respekt och ett
givande och tagande mellan pedagoger och elever, menar vi kan göra alla parter mer
motiverade samt gynna elevernas studieresultat. Genom att belysa eventuell problematik som
det kan innebära att införa och arbeta med elevinflytande, hoppas vi med vår uppsats kunna
konkretisera och möjligtvis avdramatisera dessa svårigheter. På så vis hoppas vi kunna
inspirera pedagoger till att börja arbeta mer aktivt med elevinflytande.
Våra frågeställningar är:
 Varför arbetar fler pedagoger inte enligt styrdokumentens mål och riktlinjer med
elevinflytande och vad beror problematiken på?
 Hur tolkar pedagogerna formuleringarna kring elevinflytande i styrdokumenten?
 Vad är pedagogens personliga uppfattning av begreppet elevinflytande, samt möjligheter
och svårigheter att införa och arbeta med elevinflytande?
1.2 En kortfattad litteraturstudie
När vi har studerat till vår uppsats har vi läst ett antal böcker för att få en djupare förståelse
för begreppet elevinflytande och dess innebörd. Vi har läst om hur och varifrån i samhället
begreppet formats. Vidare har vi studerat litteratur som rört problematiken kring införandet
7
och arbetet med elevinflytande. Vi har även gått igenom viss litteratur som berört hur man
kan arbeta med elevinflytande. För att ni som läser detta arbete ska få en tydligare bild av vårt
arbete presenterar vi härmed en kort sammanfattning av de viktigaste titlarna.
 Deliberativ Demokrati. Detta är en bok om samtalets betydelse för möjligheterna att
påverka i ett styrelseskick med representativ demokrati som strävar efter
deltagardemokrati. Boken diskuterar det deliberativa samtalets betydelse bland annat
inom skolan. Klas Roth står som ansvarig redaktör.
 Främja elevers lärande genom elevinflytande. Boken sätter elevernas lärande i centrum
och med det också de nationella styrdokumentens mål och riktlinjer. Författaren
Gunvor Selberg beskriver hur elevinflytande vuxit fram i den svenska skolan och visar
hur man praktiskt kan arbeta med elevinflytande.
 Jag vill ha inflytande över allt. Boken handlar om elevinflytande. Den tar upp
svårigheterna kring att tolka begreppet. Författaren Amelie Tham tar upp både det
formella och det informella inflytandet. Tham menar också att det är otroligt viktigt att
elevinflytande blir tydligt i hela sin mångfald.
 Pedagogik för 2000-talet. Henry Egidius är författaren och boken handlar om den
pedagogik som formats under 1900 talet och hur den påverkar 2000 talet. Vi stötte
tidigt i arbetet på de som arbetar med elevinflytande hade liknande inspirationskällor,
denna bok hjälpte oss att sammanställa källorna.
 Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån. Denna bok berättar om hur man i
en skola med elevinflytande arbetar ämnesövergripande. Författarna Pelle Persson och
Johan Krantz ger många tips och idéer om hur man i grundskolan bör möta de krav
som ett samhälle i förändring ställer med hjälp av exempelvis arbetsmetoden storyline.
 Så kan skolan förändras! Författaren Leif Berg berättar här om hur den traditionella
organisationen kan brytas upp och vilka nya modeller som finns. Boken tar upp hur
olika skolor över hela Sverige valt omforma skolan till det bättre.
8
1.3 Metod
Vi har valt att arbeta kvalitativt med ostrukturerade intervjuer. Vi grundar vårt val på att vi
inte har någon färdig teori som vi vill testa utan fokuserar på respondenternas personliga
åsikter och erfarenheter angående vår frågeställning. Vilket innebär att vi frågat oss hur våra
respondenter tänker, handlar och resonerar kring ämnet elevinflytande.3 Med denna metod
begränsar vi inte slutsatserna genom att undersöka en förbestämd teori. Däremot kan
slutsatser vara svåra att dra då respondenternas tankegång kan variera oerhört.
När vi valde respondenter utgick vi från att vi skulle få ett så brett perspektiv på den
svenska skolsituationen som möjligt, så vi valde fyra oberoende pedagoger. Vi tog hänsyn till
deras yrkeskompetens, de har alla minst fem års arbetslivserfarenhet. Vi har också tagit
hänsyn till vilken miljö pedagogerna arbetar i, vi har valt två respondenter i storstad och två i
mindre städer. Vidare ville vi respondenterna skulle representera Sveriges mångfald, därav
valet av två mångkulturella skolor och två där flertalet elever har svensk bakgrund. Skolornas
profilering har vi också uppmärksammat då det blir mer och mer vanligt i det svenska
samhället. Två av våra valda pedagoger arbetar aktivt med elevinflytande, den tredje arbetar
med utepedagogik, den fjärde arbetar mer traditionellt. Vi har även tagit hänsyn till vilka
årskurser pedagogerna arbetar med, två arbetar med årskurs 1-6 och två med årskurs 7-9. Vi
kunde ha gjort det lättare för oss genom att enbart intervjua pedagoger som arbetar mindre
med elevinflytande. Genom att intervjua pedagoger med olika erfarenheter kring
elevinflytande, är våra förhoppningar att få ett bättre resultat på vår undersökning.
1.4 Genomförande
Utförandet av intervjuerna har gått till på så sätt att vi först har skickat ut en intervjuguide så
att respondenterna har kunnat sätta sig in i vår frågeställning. Några av respondenterna valde
att besvara intervjuguiden skriftligt före intervjun. Därefter har vi dels utifrån guiden och dels
utifrån löpande samtal diskuterat kring ämnet. Vi förde anteckningar under hela samtalet och
har därefter sammanställt intervjuerna. Respondenterna och skolorna där de arbetar kommer
3
Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer(1993-2005) Lund, Studentlitteratur s. 33.
9
också att beskrivas för att läsaren ska få en tydlig och realistisk bild av deras vardag.
Resultaten från intervjuerna kommer att presenteras en och en, därefter kommer vi att
diskutera och analysera jämförelser och svar i ett gemensamt kapitel.
1.5 Definitioner
När vi pratar om elevinflytande i denna uppsats så förutsätter vi att man på ett eller annat sätt
arbetar med ett formellt inflytande i form av klassråd, elevråd eller liknande forum. Det
formella inflytandet har en direkt koppling till vårt styrelseskick i Sverige så kallad
representativ demokrati. Det elevinflytande som vi efterlyser och anser att det är brist på är
det informella inflytandet. Detta begrepp kopplas till det man kallar deltagardemokrati. Det
informella inflytandet innefattar undervisningens innehåll, organisation och tid. Så när vi
pratar om att arbeta aktivt med elevinflytande så arbetar man både formellt och informellt
med elevinflytande.4
Vi har valt att i vår intervjuguide definiera begreppet elevinflytande i olika nivåer. De olika
nivåerna är medverkan, medinflytande, medbestämmande och beslutsrätt. Dessa begrepp har
vi tagit ifrån filmen Demokrati i skolan men utvecklat innebörden med hjälp av litteraturen. I
uppsatsen kommer detta att benämnas som vår nivågruppering, intervjuguiden finns som
bilaga.
Vi kommer i vår uppsats även att nämna ordet traditionell undervisning, med det begreppet
menar vi en pedagog/skola som arbetar utifrån en traditionell syn på kunskap. Då menar vi att
kunskapen är given, läraren besitter kunskapen och ger den till eleven. 5 Eleven har möjlighet
till formellt inflytande men har inget informellt inflytande.6
När vi använder ordet styrdokument har vi medvetet valt att endast innefatta Skollagen och
Lpo 94. Eftersom det finns lärare som anser att:
4
Tham / Skolverket. Jag vill ha inflytande över allt. (1998) s. 9.
Andersson, Bengt-Erik. Spräng skolan! (1999) s. 65.
6
Tham / Skolverket. Jag vill ha inflytande över allt. (1998) s. 28.
5
10
”Läroplanens krav på ett utvecklat elevinflytande strider mot kursplanens detaljerade krav på
ämneskunskaper”.7
Vi har förstått att det finns en egen problematik kring att arbeta med elevinflytande och
detaljkunskaper, många som arbetar aktivt med elevinflytande förespråkar ämnesövergripande
undervisning.8
7
8
Danell Mats, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande. (1999) s. 72.
Krantz Johan och Persson Pelle, Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån. (2001) s. 23.
11
2 Vår definition av elevinflytande
Det finns en generell missbedömning av begreppet elevinflytande som lyder ”den högsta
formen för inflytande skulle vara när vuxna helt överlämnar beslutsfattandet till barn och
unga”9. Denna felaktiga föreställning vill vi gärna förändra. Ordet inflytande betyder att man
har möjlighet att påverka något.10 Elevinflytande betyder alltså att eleven ska ha möjlighet att
påverka sin skolgång. Vi har dock letat överallt efter en längre definition och förklaring av
begreppet elevinflytande. Vi har letat i skollagen, på skolverket, i styrdokumenten och inom
relevant litteratur, men tyvärr inte funnit någon given definition av begreppet. Av den orsaken
har vi sammanfattat allt det vi läst om elevinflytande och skissat upp en ram för er läsare på
hur vi uppfattar elevinflytande. Vi har funnit att för att förstå målet med elevinflytande måste
vi börja med att förklara det från ett större samhällsperspektiv.
I Sverige idag har vi representativ demokrati, trots detta så skolas och uppmuntras
medborgarna till en deltagardemokrati både i skolan och på arbetsplatsen11. Vilket är en
naturlig demokratiutveckling då Sverige idag till stor del är mål- och resultatstyrt12. Mål- och
resultat styrning har utvecklats till följd av att det är mycket svårt att göra lagar och
förordningar som täcker upp alla tänkbara situationer som kan uppkomma i vårt avancerade
samhälle. Formen som demokratiutredningen och andra kunniga förespråkar, för att eleverna
ska få erfarenhet av både representativ- och deltagardemokrati i skolan är det deliberativa
samtalet.13 Deliberativ betyder överväga, rådslå samt överlägga14. Skolverket förespråkar det
deliberativa samtalet i Lpo 94 bland annat i dessa meningar:
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
9
Skolverket, Jag vill ha inflytande över allt (1998) s. 8.
http://www.ne.se.
11
Rothstein, Bo, Politik som organisation (2001) s.182-183.
12
Mattson, Ingvar och Petersson, Olof, Svensk författningspoliti (2003) s. 155.
13
Roth, Klas och Premfors, Rune, Deliberativ demokrati (2004) s. 7.
14
Roth, Klas och Premfors, Rune, Deliberativ demokrati (2004) s. 8.
10
12
 utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper
och personliga erfarenheter…
Läraren skall
 tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen…
Det deliberativa samtalet ska var en del av vardagen i skolan, alla elever, lärare och andra
medarbetare i skolan ska delta. För eleven innebär det att den dels kan ha ett formellt
inflytande, dels ett informellt inflytande på sin skolgång. Inom det formella inflytandet får
eleven lära sig att påverka genom klassråd, elevråd, skolråd och kanske kommunfullmäktige.
På så vis får eleven erfarenhet av mötesordning och den representativa demokratin, här kan
eleven diskutera och påverka sin skolmiljö och organisationen av skolan. Det informella
inflytandet representerar deltagardemokratin, där eleven ges möjlighet att påverka innehållet i
undervisningen, organisationen av undervisningen och tiden den ska tillbringa i skolan. I de
båda formerna spelar det deliberativa samtalet en viktig roll för att:
”I den deliberativa demokratiteorin… betonas argumentationernas och samtalets fundamentala betydelse
för demokratin. Endast sådan maktutövning kan skapa förtroende som samspelar med övertygelser som
uppstått i fria samtal medborgare emellan. Demokratin ger ett ramverk för fri diskussion mellan jämlikar.
Politik kopplas till diskussion. Demokratin är därför i behov av arenor där opinioner kan bildas, debatteras
och ifrågasättas.”15
Enligt Skolverket är skolan en arena där det deliberativa samtalet ska uppmuntras och hållas.
Dels för att skapa den skola som elever och lärare vill ha, dels för att förbereda eleverna för
samhällslivet. Så när vi i fortsättning pratar om elevinflytande menar vi att eleverna ska ha
möjlighet att påverka både formellt och informellt genom det deliberativa samtalet.
15
SOU 2000:1, s 23; Prop. 2001/02:80 s. 27.
13
3 Elevinflytande i svensk skola
”I årtionden har huvudmålet för svenska skolreformer varit att skapa en demokratisk skola. I teorin
instämmer nästan alla i den västerländska kulturens grundläggande principer om alla människors lika
värde och människans okränkbarhet. Praktiken utövas dock inte alltid så att dessa grundpelare i
demokratin förverkligas. Som en konsekvens av detta kan skolor se olika ut både innehållsmässigt,
organisatoriskt och pedagogiskt”.16
3.1 1946 års skolkommission
De stora skolutredningarna på 1940- talet nämns i många böcker som genombrottet för att
införa elevinflytande i skolan. 1946 års skolkommission påpekade att situationen i skolan är
som ett litet samhälle och ska vara en förberedelse för ett liv i samhället. Syftet skulle vara att
lyfta fram elevernas frihetskänsla, ansvarskänsla och deras samarbetsförmåga allt för att
eleverna skulle bemöta en ljusare framtid. Det påpekades också att elevernas strävan efter ett
större inflytande måste stödjas helhjärtat från skolmyndigheterna. Kommissionen talar vidare
om i vilka frågor eleverna bör ha medinflytande:
Lärjungarna bör genom sina representanter beredas ett betydande medinflytande på skolans sociala liv, på
utformningen av skolans ordningsföreskrifter och på tillämpningen av dessa. De bör vidare ha förslagsrätt
beträffande själva skolarbetets läggning och ha rätt till överläggning med rektor och lärarkår härom.
17
Hemskheterna som inträffade under andra världskriget gjorde att samhället genomgick en stor
förändring, vilket påverkade införandet av ett demokratiskt förhållningssätt i skolan. Skolan
skulle inte bara demokratiseras utan lärarna skulle även individuellt handleda eleverna och
detaljkunskaperna skulle inte längre vara i fokus. Man inriktade sig på att ge eleverna rätt
16
17
Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande. (2001) Lund: Studentlitteratur s. 50.
SOU 1948:27, s.129-130.
14
studieteknik för att hjälpa dem att skaffa sig ny kunskap och bli bättre samhällsmedborgare.
Arbetssätten projektarbete och temaarbeten infördes med inspiration av Dewey.
3.2 1957- skolberedning
Fokuseringen på skolans demokratifostran var i full gång och ämnet samhällskunskap sattes
på schemat för årskurserna 4-9. Detta ämne skulle ge eleverna konkret kännedom om vad som
väntade dem ute i samhället.
Ett stort steg i utvecklingen gjordes med 1950-talets försöksverksamhet med
enhetsskolan. I enhetsskolan betonades två tankelinjer. Det ena var individens
självförverkligande, det andra var de individuella skillnaderna hos eleverna. Konsekvensen av
dessa tankegångar är att elever med olika förutsättningar och olika sociala bakgrund skulle
undervisas i samma klasser och inte i olika skolor som folkskola och läroverk.
”1957 tillsattes en skolberedning för att utforma organisation och läroplaner för en grundskola. Man kan i
det arbetet hitta demokrati- och decentraliseringstankar.”18
3.3 Lgr 62
På 60-talet hade behaviorismen och exempelvis psykologen Skinners inlärningspsykologi stor
inverkan på undervisningen och då fick individernas sociala utveckling och elevernas träning
av förmågan att samarbeta sättas åt sidan. De lärare som tyckte att eleverna skulle få påverka
fick mothugg. Pedagogiska diskussioner tog fart och ämnesexperter satte sig ner och
diskuterade. De kom fram till att ämnet och metoden var det viktigaste, ämneskunskaper
skulle läras ut. Undervisningsprocessen grundade sig på information, övning och repetition.
Trots denna tillbakagång till detaljkunskaper gavs förslag till åtgärder att öka elevernas
inflytande. Även att man måste lyckas skapa ett demokratiskt förhållande mellan skolledare,
lärare och elever för att lyckas.
18
Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande (2001) Lund: Studentlitteratur s. 59.
15
”I läroplanerna, styrdokumenten, för grundskolan och läroplanerna för gymnasiet framfördes kraven på
ökat elevinflytande. Elevernas utveckling skulle främjas genom medinflytande och medansvar.” 19
Det talades om att eleverna skulle ha inflytande över undervisningens innehåll samt även
utvärdera resultatet. Även att eleverna ska framföra sina åsikter i klassråd och elevråd.
3.4 Lgr 69 och Lgy 70
Lgr 69 och Lgy 70 lyfte båda upp elevinflytandet i utbildningen. Även kreativitet började
dyka upp som ett nyckelord. Hittills hade skolan varit uppdelad i olika ämnen men dessa nya
läroplaner gav möjligheter att arbeta ämnesövergripande. Utredningen om skolans inre arbete
SIA tillsattes av regeringen samtidigt som Lgr 69 introducerades i skolorna. Utredningarna
säger i stort att många elever var skoltrötta och detta kunde förändras med ett mer aktivt
elevinflytande.
Ett par år senare 1979, fick eleverna i grundskolan för första gången ” i förordningen
stadgad rätt till medinflytande.”20 Då främst genom att införa klassråd men eleverna skulle
även kallas till konferenser som rörde frågor angående skolmiljöfrågor, planering och
pedagogik.
3.5 Lgr 80
Genom bland annat SIA utredningarna togs de första stegen mot en decentraliserad skola –
fördelat inflytande på skolan. Dessa konsekvenser utvecklades i åttiotalets läroplan för
grundskolan Lgr 80. Denna läroplan menade att skolans arbete ska präglas av en demokratisk
samhälls och människosyn. Där påpekades även att:
”Skolan har skyldighet att ge eleverna ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och
mognad”21
19
Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande (2001) Lund: Studentlitteratur s. 60.
Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande (2001)Lund: Studentlitteratur s. 62.
21
Lgr 80 s. 13.
20
16
Enligt Lgr 80 skulle eleverna ha inflytande i hela sitt eget lärande, i val av arbetssätt,
arbetsformer, planering och utvärdering. Arbetsenheter och arbetslag började användas som
forum för pedagogerna för att ett samarbete skulle ske.
3.6 Lpo 94
Lpo 94 innefattade en ny viktig aspekt av lärande som var att förflytta sig ifrån social
inkompetens till social kompetens, med hjälp av att eleverna måste ha inflytande i sitt eget
lärande beskrivs tydligt i läroplanen.
”Kunskap är inte en avbildning av verkligheten, utan ett sätt att göra verkligheten begriplig.” 22
Enligt Lpo 94 ska inflytande och ansvar tränas i det dagliga arbetet i klassrummet och inte
bara vid enskilda tillfällen. Lärarens huvudansvar ska vara att leda eleverna till att ta ansvar
för sitt eget lärande, även att läraren ska ha ett demokratiskt förhållningssätt.
”Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning formas. Omfattningen och utformningen av
elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. 23
22
23
Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande (2001) Lund: Studentlitteratur s. 64.
Skollagen kap 4, § 2.
17
4 Resultat av intervju A
Skola AA ligger i en av Sveriges största städer i ett segregerat ytterområde. Många av
eleverna på skolan har föräldrar som lever under svåra socioekonomiska förhållanden.
Arbetslösheten i området är hög i jämförelse med staden i övrigt. De flesta av eleverna bor
nära sin skola i lägenheter byggda på 70-talet. I stort sett alla elever är födda utomlands eller
av föräldrar som är födda utanför Sverige. På skolan finns det fritidshem, förskoleklass,
klasser från år 1-9 samt en fritidsgård. Undervisningen bedrivs i åldershomogena klasser.
Skolan har många elever och arbetsklimatet är stökigt. Många av eleverna har svåra språkliga
problem och når inte upp till målen i årskurs 5 och 9. Skolan har ca 50 lärare och ca 750
elever. Skolverket har nyligen inspekterat skolan, då påtalade arbetet med elevinflytande som
ett utvecklingsområde, vilket innebär att skolan inom ett år måste ha gjort en plan för att
förbättra arbetet.
Pedagog A som vi har valt att intervjua har varit verksam på skolan i över 30 år, detta är i
stort sett hela hennes yrkesverksamma karriär. Hennes nuvarande klass är en årskurs 3 och A
är också utvald till pedagogisk ledare i arbetslaget. Den pedagogiska ledaren är utvald av
skolans ledning. De pedagogiska ledarna (en i varje arbetslag) träffas tillsammans med
ledningen en gång i veckan för samtal kring strategiska och pedagogiska frågor. A trivs
väldigt bra på skolan och är väldigt engagerad och intresserad av allt hon kan för barnens
bästa. Dock är A missnöjd med de ekonomiska indragningarna som skedde förra året då det
drogs in tjänster på skolan. Eftersom eleverna har språksvårigheter så har indragningarna
påverkat kvaliteten på undervisningen. En lärare på 23 elever är för lite eller nästan ohållbart
menar A. Men i förhållande till många andra klasser på skolan fungerar det ändå över
förväntan i A’s klass.
Om formuleringarna i Lpo 94
”För mig betyder dessa formuleringar att eleverna ska få vara delaktiga i undervisningen i den
mån det går beroende på skolsituationen. Även att eleverna ska utveckla sin förmåga att ta
ansvar för sin egen skolgång. I ett väldigt tidigt skede försöker jag alltid göra klart för
18
eleverna att de går där för sin egen skull och inte för någon annans. Eleverna får lära sig att ta
ansvar genom att ha hand om olika saker i klassrummet och skolmiljön. Eleverna sitter också
om grupper på 4-6 elever i klassrummet, dessa grupper kallar vi familjer. Familjen har ett
gemensamt ansvar att ta hand om sin familj, att vara tysta, samarbeta och att plocka undan
exempelvis. Mina elever får tyvärr inte så stort inflytande över sin skolgång men jag hade
önskat att det kunde göras mer åt situationen. De får dock förfoga över klassen en timme varje
fredag, då turas de olika familjerna om att göra vad de vill. Jag tycker att dessa formuleringar
och mycket som skrivs i exempelvis Lpo 94 är för svårtolkat. Det finns förmodligen lika
många tolkningar som det finns läsare, i och med att det är riktlinjer så bör de konkretiseras
på ett tydligt sätt. Så länge formuleringarna inte tydliggörs så tycker inte jag att skolverket
borde ha rätt att inspektera utifrån dem”.
Inspiration och förebilder
A arbetar mer traditionellt mestadels med lärarledd undervisning, men försöker växla mellan
läraraktiva och elevaktiva arbetssätt. A använder Ltg-metoden, lära sig läsa på talets grund, i
stort då det gäller läs och skriv inlärning. A jobbar även med Kiwi böcker, en inlärnings
metod från Nya Zeeland. Denna metod bygger mycket på att arbeta utifrån elevens
utvecklingsnivå och vilken sorts böcker som bäst lämpar sig till det enskilda barnet. Lärandet
innefattar många moment, i det ena som kallas vägledd läsning fungerar läraren som en
handledare och barnen kan då med hjälp utifrån läraren bemästra en högre utvecklings zon. A
arbetar också mycket med musik, bild, lek och dans, hon tycker det är bra för eleverna att lära
med olika sinnen. Framförallt för att vi lär på så olika sätt och att arbeta med många olika
metoder främjar många olika inlärningsstilar. Inspiration har A fått från bland annat från
Maria Montessori. Speciellt tror A på att låta eleverna hämta kunskap genom att arbeta
undersökande, genom att lösa problem och reflektera över dessa.
Vygotskij inspirerar A framförallt genom att elev och lärare ska ha ett aktivt samspel utifrån
en ömsesidig respekt, men även tanken att talspråk och skriftspråk hänger samman. Flertalet
gånger påpekar A att eftersom situationen ser ut som den gör på skolan med så låg nivå på
språket och mycket stök i klasserna behöver dessa elever en mycket strukturerad undervisning
för att känna trygghet och därmed fungera. Därför måste den mesta undervisningen tyvärr
vara lärarstyrd framförallt efter indragningarna av tjänster. Tidigare fanns det 2 klasslärare
som gav betydligt fler möjligheter i klassrummet för eleverna.
19
Informellt elevinflytande
”Mina elever påverkar inte vilka ämnen eller vad vi ska läsa om. Men om jag presenterar ett
ämne, brukar jag börja med att eleverna får ställa frågor kring ämnet vad de vill veta något
om, sedan riktar jag ämnet/området åt barnens intresseområde. Jag låter även barnen få
bestämma där jag anser det lämpligt, klassens timme, vad vi ska laga på hemkunskapen, lekar,
även i viss mån utflykter. De påverkar tiden till lektionerna och arbetsområdet i stort sett alltid
eftersom de alltid får göra färdigt uppgiften hur lång tid det än tar. Eftersom uppgifterna tar
olika långt tid för eleverna att göra, så får de elever som blir färdiga välja fritt på relevanta
saker att arbeta med då.”
Egen syn på elevinflytande
”Det betyder att eleverna har inflytande eller ett medbestämmande över sin undervisning,
både genom att bestämma över en del saker, vad de vill göra och på vilket sätt de vill göra det.
Även att pedagogen är öppen för förändringar och är lyhörd för vad barnen har behov av.
Elevinflytande är ett svårt begrepp som jag inte har helt under kontroll och jag vet inte hur
man kan arbeta med det på ett bra sätt. Jag känner att jag inte har den kunskap som krävs och
jag saknar direktiv och riktlinjer att arbeta efter både av skolledningen och av skolverket som
skickar ut styrdokumenten. Hur mycket inflytande krävs egentligen för att det verkligen är
eleverna som har haft ett inflytande? När är det elevinflytande som i grund och botten är
lärarlett? Jag hade gärna velat fortbilda mig inom området då jag tror det är viktigt för
eleverna.”
”Eleverna kan utveckla sina kreativa sinnen genom att få ett större inflytande. Även bli
en bättre samhällsmedborgare genom att tidigt lära sig att ta ansvar. Man får en bättre vi känsla i klassrummet eller på hela skolan då man arbetar mer som ett team. Att eleverna blir
bättre förbereda på den hårda värld och det tuffa klimat som väntar efter skolan. Läraren får
om det fungerar kanske mer tid att hjälpa och handleda eleverna och kanske mindre tid till att
hålla ordning i klassen.”
Eleverna på en del skolor vill inte och kan ha svårt att ta ansvar. Möjligtvis på en sådan
här typ av skola med stort behov av strukturerad undervisning kan viktiga saker som
läsa/skriva/räkna få ett mindre utrymme än vad som behövs. Svagare elever kan kanske slippa
undan på dessa lektioner. Elevinflytande gynnar kanske de redan starka elever som vågar
framföra sina initiativ och idéer och missgynnar i så fall de redan svaga. Det är ett problem att
20
eleverna inte riktigt vet vad de kan påverka och vilket inflytande de har rätt till. På en skola
med många etniciteter kan man få en negativ reaktion från föräldrarna då de oftast tycker att
läraren ska ta ansvar och vara lärare. Jag ser även ekonomiska svårigheter både med material,
utrymme och framförallt lärartjänster. Men det största och svåraste är nog framförallt
okunskapen om att införa och arbeta utifrån ett aktivt elevinflytande.”
Skolans arbete med elevinflytande
På pedagog A´s skola arbetar man med elevinflytande på följande sätt:
Elevens val
Elevråd/ Klassråd
Skolråd- syfte ge inflytande för elever och föräldrar. I skolråden sitter även lärare, ledning och
politiker med.
Föräldragrupper
Lokal arbetsplan- med demokrati och inflytande som särskild punkt.
Individuella utvecklingsplaner
Utvärderingar från eleverna.
Vår nivågruppering av elevinflytande
”Enligt er definition har i så fall mina elever ett medinflytande i sin skolsituation. De har
elevens val som är förbestämda val från pedagoger som ni påpekar. Även har vi
klassrepresentanter som sitter med i elevråd. Vi har föräldrar i föräldrar grupper. Klassen
förfogar också över klassens timme.”
Problematiken kring elevinflytande
”De flesta pedagoger jag stött på arbetar nog utifrån medinflytande, det kan jag nog säga att
alla mina ca 50 kollegor gör. Blir väl enklast så när det saknas kunskap och instruktioner.
Även tiden på skolorna är knappa för pedagoger det blir mer och mer skriftliga saker som ska
lämnas in till ledningen. Tiden för vidare utbildning och förnyelse är knapp. Många tänker
nog att varför ska man förnya ett koncept som fungerar? Tryggheten att släppa på strukturen
har nog också många pedagoger svårt för, speciellt på skolor av detta slag då eleverna är i
behov av oerhört tydlig struktur för att fungera.”
21
5 Resultat av intervju B
Skola BB ligger i en mindre stad i södra Skåne. Staden skolan ligger i är belägen längst med
en tåglinje och servar landsortsbefolkningen i omgivningen med allt det nödvändigaste.
Skolan har åldersblandade klasser i form av en F-2a, en 3-4a, en 5-6a samt en åldersblandad
Montessoriklass. De har även fritidsverksamhet på morgonen och eftermiddagen. Skolan
ligger i den södra delen av staden, i anslutning till ännu en F-6 skola samt högstadieskolan i
staden. Skolan hyser ca 150 elever och har ca 20 anställda, den har god ekonomi och bra
”förutsättningar”. Skolan ligger i ett villaområde som också är skolans upptagningsområde,
tillsammans med vissa delar av landsbygden. De flesta eleverna har gifta eller sammanboende
föräldrar samt 1-2 syskon, 99 % har svenskt bakgrund. Skolan har valt att ha ute verksamhet en så kallad friluftsprofil. När utbildningsinspektionen kom till skolan 2003 fick man liksom
skola A anmärkning på avsaknaden av elevinflytande.
Pedagog B som vi valt att intervjua är kvinna och född på 1960 talet. B har fem års
yrkeserfarenhet och gick en lärarutbildning med inriktning mot temaarbete. B har arbetat på
denna arbetsplats sedan hon avslutade utbildningen och trivs bra. Mycket beroende på det
goda samarbete hon och hennes partner utvecklat under dessa år, i 3-4an de har gemensamt
ansvar för idag. B är även ansvarig för kamratstödjarna på skolan, hon är också med i
nätverksgruppen för engelska språket i kommunen. Skolans personal har allmänna personal
träffar två gånger i månaden och arbetslagsträffar två gånger i månaden då de ofta arbetar med
olika teman. B är mycket engagerad och tar ofta initiativ och ansvar för skolans gemensamma
aktiviteter och andra målsättningar. Skolan erbjuder ofta pedagogerna utbildningar som hon
gärna deltar i.
22
Om formuleringarna i Lpo 94
”Formuleringen är en viktig del, en stor del av vårt uppdrag – att lära eleverna de
demokratiska formerna. På vilket sätt man gör det kan ju vara väldigt olika. Det är svårt för
den är väldigt abstrakt. Elevråd och klassråd med omröstningar där majoriteten vinner, det blir
bara en önskebrunn, där man får önska det man vill ha här på skolan. Eleverna ser inte den
demokratiska gången, jag tror att den är abstrakt och svår att greppa. Eleverna som är med i
elevrådet verkar inte förstått hur viktigt det är att gå tillbaka till klassen och förmedla
uppdraget, de tar det oftast inte på allvar, men vi gör det nog inte så viktigt för dem heller. Vi
måste förmedla till eleverna vikten av det formella inflytandet och se till att de får tid till det
och det måste ske ganska tätt inpå, annars glömmer de ju det. De känner nog inte att de har så
mycket att bestämma över. Egentligen är det arbetet i klassrummet som är det viktigaste det är
där man egentligen ska börja och befästa elevinflytandet, men det är om möjligt ännu
svårare.”
B och hennes partner arbetar oftast i 40 minuters pass, ibland i 80 minuters. De arbetar
mycket individanpassat, alla elever ingår i en mängd olika nivågrupperingar utifrån elevernas
individuella förutsättningar i de olika ämnena. B har ofta korta genomgångar framme vid
tavlan, sedan får eleverna själva och be om hjälp vid behov. B följer ofta upp arbetet i slutet
av varje pass.
Inspiration och förebild
”Jag har inga förebilder. Tematisk undervisning är ju en inspiration i sig. Vi har ju inte tema
hela tiden men det är en intention. Det finns så mycket, det finns bitar från mycket. Jag kan
inte plocka ut någon speciell. Jag kan tycka att vissa bitar av Montessori är jättebra, men så
läser man Dewey och Freinet så vill man arbeta med det. Det är många pedagogiska teorier
man kan hitta bra saker i. Jag tror det kan vara bra om man kan ta lite av varje och göra till sitt
eget.”
Informellt inflytande
”I temaarbetena får eleverna välja på olika arbetssätt, då har de små mål som de kan
bestämma hur de vill uppnå. I det praktiska skapandet inom temaarbetet diskuterar vi fram
med dem vad de vill göra och hur dem vill skapa det. Men dem har även möjligheter att
påverka vilka källor de vill använda sig av i sin forskning ibland. Vad vi har gjort i klassen
för att öka inflytandet över det egna lärandet är att införa Betalöven. Man fyller i vad barnen
kan och allt man klarar av i de olika ämnena utifrån styrdokumenten. Det är ett verktyg för att
23
barnen ska kunna se sin egen process och kanske kunna ha lite inflytande och förstå vad det är
dem behöver jobba med och varför. Vi satt ju vid något tillfälle med vart barn och skrev
målplaner utifrån detta, de målen har dem själva lättillgängligt. Det är ett verktyg som vi
hoppas kunna jobba mycket mer med, där vart barn kan ha förslag på hur dem vill nå målen.
Det kan vara små korta mål som att lära sig klockan eller att man ska läsa en enklare text med
flyt osv.”
Egen syn på elevinflytande
B anser att det är svårt att definiera begreppet elevinflytande och vad det innebär. B vet inte
hur mycket eleverna ska ha inflytande över eller vad. B tror att det innebär att låta eleverna
bestämma över allt och det vill hon inte.
”Att låta eleverna styra över innehållet alltid tycker hon inte heller kan fungera då de
inte kan veta vad de ska sortera mellan.”
Samtidigt känner B att det lätt blir skendemokrati när eleverna endast får bestämma i
vilken ordning de ska göra olika saker. Däremot tror B att man kanske kan lära dem
elevinflytande, det svåra är hur mycket det ska gälla och i vilken ordning det ska komma?
Skolans arbete med elevinflytande
”Vi har ett förbättringsprojekt här på skolan. Förbättringsprojektet är en direkt följd av
Skolverkets inspektion 2003. Ett av målen i projektet är att vi ska öka elevinflytandet, så vi
har kommit överens om att hela skolan ska jobba med elevinflytande nu. Det ska vara ett
pågående arbete där eleverna ska få veta sina möjligheter till att ha inflytande.I denna
kommun har de BUFF – barn och ungdoms fullmäktige, där det sitter representanter från alla
skolor. De elever som är med där får en utbildning, men alla som är med i något råd borde få
utbildning.
Vår nivågruppering
”Jag känner att vi är på medinflytande.”
Problematiken kring elevinflytande
”Det som hindrar oss från att nå målen är tradition, slentrian och att det är svårt att bryta
mönster. Det beror på vilka barngrupper man har också men mest handlar det om att hitta rätt
former för det. Sedan att det finns för många måsten, det läggs på uteprofil, temaarbete, NO24
projekt och mycket mer. Även om det ska genomsyra allt så blir det lätt att det känns så. Det
ska ju finnas med oss hela tiden och det gör det också, men utvecklandet stannar lätt av. Man
är lite rädd för det också, funderar på vilka bitar man kan släppa mer. Man är rädd för att
tappa vissa elever, känner att vissa inte klarar av det, jag känner att vissa av våra elever är så
små. Det svåra är var man ska börja, vad är den successiva stegordningen för att eleverna ska
kunna ta mer ansvar. Den har jag nog inte riktigt klar för mig. Man skulle ha en trappa på
något vis så det stegras, så dem får mer och mer. Det är inte så lätt! Arbetssätten är nog ofta så
att dem som klarar mer elevinflytande får stå tillbaka för dem som är lite mer besvärliga, för
de tar så mycket tid och kraft. Det är svårt att se förbi dessa hinder och det är synd! Jag önskar
man kunde hitta en lösning på det. Man vill ju att det ska vara enklare för vi vill ju verkligen
det här med att öka elevinflytandet.”
25
6 Resultat av intervju C
Skola CC ligger i ett ytterområde till Sveriges största stad. Området som skolan ligger i består
till stor del av familjer med god inkomst. Inom det närliggande området ligger flertalet
friskolor med diverse pedagogiska inriktningar. I de närliggande kommunerna bor också
människor med väldigt god ekonomi. De flesta av eleverna har högutbildade föräldrar och 9095% av eleverna är födda i Sverige. De flesta eleverna bor i villa. I stort sett alla elever på
skolan har sin egen MP3-spelare och mobil, men trots att skolan är lite överklass så är där en
väldigt avslappnad stämning. CC är ingen traditionell skola utan en friskola med en
profilering mot att arbeta med ett aktivt elevinflytande.
I dagsläget går det ca 260 elever från år 6-9 och här arbetar ca 15 pedagoger. En klass
består av ca 20 elever + 1 handledare. Skolan har funnits i drygt 4 år och flertalet lärare har
varit med sedan starten. Skolan har åldershomogena klasser. Skola CC har stormöte varannan
vecka då all personal medverkar och de diskuterar praktiska saker, de har även arbetslagsmöte
varje vecka då diskuteras framförallt sådant som är angeläget för eleverna.
Pedagogen vi valt att intervjua kommer vi att kalla C. C har arbetat på skolan i 2 år och är
handledare för en 8:a och är dessutom engelskansvarig på skolan. Detta är det första arbetet
som C haft sedan hon blev klar med sin utbildning, men hon hade sin verksamhetsförlagda tid
på en traditionell skola under hela utbildningen. Eftersom C är väldigt engagerad i att utveckla
elevernas egna kunskaper och arbeta mer som en handledare än som lärare, så var valet av
skola självklart då hon letade tjänster. C känner verkligen att skola CC lever upp till hennes
värderingar och arbetar på ett sätt hon kan relatera till hennes egna ideal. C trivs
utomordentligt på skolan och då framförallt med den gemenskap och profil som skolan har. C
kan inte tänka sig att arbeta på en vanlig traditionell skola.
26
Om formuleringarna i Lpo 94
”Dessa formuleringar stämmer helt in på hur våra samlingar ser ut. På morgonsamlingen
planerar eleverna sin dag tillsammans med mig, de väljer vad de ska jobba med under dagen.
På återsamlingen utvärderar de hur dagen har gått, om deras planering höll exempelvis. Men i
min egen undervisning påverkar inte formuleringarna så mycket. Jag har fasta
kommunikationspass då jag har planerat vad eleverna ska göra under passet. Det kan hända att
jag har flera saker planerat så eleverna kan få välja själva vad de vill arbeta med, men för det
mesta gör vi något gemensamt. Däremot har jag workshops varje dag där jag finns till hands
för eleverna och de kommer till mig och jobbar med sådant de behöver eller ber om hjälp
med. Eleverna väljer själva vilka workshops de går på. De fasta passen är däremot
obligatoriska. Det finns ingen möjlighet att arbeta på något annat sätt i min skola då den är
profilerad. Jag tycker att det är ett jättebra arbetssätt för ”rätt” elever. Eleverna får möjligheter
till stort inflytande över sina studier och lär sig ta ansvar. Eleverna är mer motiverade i sin
skolgång eftersom de har ganska fria tyglar. Som sagt, svårigheterna kommer då man har
elever som behöver en mer styrd skolform. När man ser hur vissa elever glider igenom sin
skolgång och inte får någonting gjort hur mycket tid och stöd man än lägger ner på dem. Hur
många samtal man än har med föräldrar och skolchefen, hur många åtgärdsprogram man än
skriver och så vidare. Då inser man snabbt att detta arbetssätt inte passar alla, men det får man
inte säga högt, för skolans koncept är att skolan passar alla.”
Inspiration och förebilder
”Jag hade en magister i lågstadiet som faktiskt är anledningen till att jag är lärare idag. Han
var mycket sträng och hård men alltid rättvis. Jag är inte sån och vill inte vara, men det
viktigaste hos min magister är att man kände hur mycket han tyckte om oss. Det ser jag också
hos mina elever, de känner att jag tycker om dem och det är super viktigt. Men det är klart att
man också inspireras av att se hur eleverna växer när de lär sig att ta ansvar för sina studier
och lär sig att planera arbetet. Skolan har en pedagogisk riktning som vi jobbar efter. Jag vet
inte om den heter något speciellt men den går som sagt ut på att eleverna själva ska planera
sina studier och ta ansvar för dem. Denna inriktning passar mina egna värderingar utmärkt
och jag skulle ha svårt att arbeta på en traditionell skola efter att ha arbetat här.”
27
Informellt inflytande
”De påverkar inte direkt innehållet i undervisningen, men har dem önskemål om vad de vill
göra eller gå igenom så frågar de bara och då brukar vi gå igenom det vid nästa pass. Men
eftersom eleverna bara har ett lärarlett pass i veckan på 45 minuter så vill jag gärna bestämma
över innehållet då så att det blir något vettigt av det. Det är ju då de ska lära sig grunderna och
öva sin kommunikativa förmåga. Det som är skönt på min skola är att man har så nära kontakt
med eleverna och det gör det lättare att föra en dialog med dem om allt, även innehållet i
undervisningen. De får ofta påverka på vilket sätt de vill arbeta, men uppgiften får de av mig.
I början på varje termin så planerar eleverna hur mycket de ska hinna i varje ämne och vilka
veckor sakerna ska vara klara. Varje måndagsmorgon börjar eleverna med att planera sin
vecka. De skriver i sin loggbok vilka mål de har för veckan och hur de ska jobba för att nå dit.
Dessutom planerar de varje morgon sin dag. Jag visar dem vad som finns tillgängligt under
dagen och de väljer själva om de vill gå på någon workshops, sitta vid datorerna eller själva
sitta och arbeta. De fasta passen måste de gå på och det är 1 tillfälle/vecka i engelska och
moderna språk. Det ges även föreläsningar till olika moment som ska göras beroende på var
eleven jobbar. Även till grammatiska moment ges föreläsningar.”
Egen syn på elevinflytande
”Det betyder just det som min skola står för. Att eleverna själva har möjlighet att påverka sin
egen skolgång. Det är viktigt att eleverna själva kan välja vad de vill jobba med just den
dagen. Det finns dagar då eleverna inte vill eller orkar jobba med spanska och då gör man inte
det heller. Det är också viktigt med ett fungerande elevråd som kan ta upp och diskutera
viktiga och angelägna frågor som eleverna vill förändra/förbättra.”
”Eleverna utvecklas enormt och blir mycket mer medvetna om att de själva påverkar
sina studier. De lär sig planera och organisera sitt arbete något som är ovärderligt i det
”verkliga” livet. Eftersom eleverna känner större lust till att lära så blir arbetsklimatet bättre.”
”Jag ser inga svårigheter med elevinflytande, men det får ju inte gå överstyr så att
eleverna bestämmer helt över skolan som över budget och sådant. Det behövs en viss struktur
som skolchef och lärare måste stå för. Det ända som kan vara lite problematiskt är det lilla
fåtal elever som inte riktigt klarar av detta med ansvarstagande och studera med frihet under
ansvar.”
28
Skolans arbete med elevinflytande
”Jag har beskrivit ganska mycket av det i tidigare och senare frågor, men vi har även ett väl
fungerande elevråd där flera av representanterna har deltagit i SVEA - Sveriges Elevråds
styrelse konferenser. I elevrådet finns det representanter från alla ”klasser” och de
sammanträder varannan vecka. Den andra veckan har vi klassråd i vår klass. Dessutom har vi
en IT-grupp på skolan med representanter från alla år och den IT-ansvariga på skolan. De
sammanträder också varannan vecka och diskuterar IT frågor. De ser även till att alla datorer
fungerar och att trasiga datorer lagas. Det finns även ett matråd på skolan som sammanträder
1 gång i månaden för att diskutera maten. Vi har haft varierande matkvalitet på skolan men
tack vara matrådets möten med skolchef och mat leverantör har kvaliteten förbättrats.”
Vår nivågruppering av elevinflytande
”Vår skola hamnar definitivt under beslutsrätt. Läraren är en handledare och ansvarar för sin
grupp. Dessa elever träffar man varje morgon och eftermiddag för att planera och sedan
utvärdera dagen. Dessutom träffar handledaren eleverna enskilt under 15 minuter varje vecka
då man planerar för nästa vecka och utvärderar den gångna veckan. Självklart pratar man även
om andra personliga saker. Det kan man göra för man känner eleverna så väl och man märker
om det är något som är fel. Som jag har sagt tidigare så planerar eleven för sina studier och
ansvarar även för den.”
Problematiken kring elevinflytande
”Svårt att säga hur andra skolor arbetar, men det känns som om den ”traditionella” skolan
arbetar utifrån medverkan och medinflytande. Jag för min del tror dock att den gamla
lärarstyrda skolan är på väg bort då det öppnar fler och fler friskolor hela tiden. Deras profiler
och olika pedagogiska inriktningar är oftast långt ifrån den ”traditionella” skolan. Jag tror det
beror på tradition, många äldre som inte vill/orkar ändra pedagogik jobbar i den traditionella
skolan. Det har ju alltid fungerat så varför ändra? Även att pedagoger tolkar styrdokumenten
på olika sätt. Det krävs tydligare direktiv från skolverket för att lyckas ändra den traditionella
skolan.”
29
7 Resultat av intervju D
Skola DD påträffas i en mindre universitetsstad. Skolan ligger i ett tungt socialt belastat
område. Området har ca 40 % invånare med annan kulturell bakgrund än den traditionellt
svenska, men vi är överens om att etnicitet inte är orsaken till områdets dåliga situation, utan
människornas sociala situation. Området är segregerat, det består av ett villaområde där dem
bor som arbetar på universitetet eller har andra välbetalda arbeten, en så kallad övre
medelklass. Den andra delen av området består av lägenheter som ofta står tomma trots
lägenhetsbrist i studentstaden. Här bor arbetarklass, arbetslösa, och socialt belastade av olika
orsaker. Skolan är en F-9 och har ca 400 elever. Ekonomin är god på grund av att man delar
med sig till varandra. Klasserna är åldershomogena och har ofta mer än en pedagog kopplat
till sig. Skolan har en uttalad profil som är elevinflytande.
Pedagog D är man, född på 1960 talet och bor i samma stad som han arbetar. D har varit
lyckosam i sin karriär som lärare, han fick arbetet på den skolan som han ännu är anställd på,
endast sex veckor efter avslutad utbildning 1995. 1997 skulle en högstadieskola varit färdig i
anslutning till den 1-6 skola de arbetade på. När det inte blev så, bad föräldrarna D och hans
partner E att ändå arbeta vidare med ”deras” sjätte klass. D och E tackade ja och det första
året genomförde de undervisningen i en förskolelokal. Här arbetade de två pedagogerna fram
en plan för skolan som gäller än idag.
Om formuleringarna i Lpo 94
Formuleringen är den viktigaste, men D tycker vi har glömt en som är exakt lika viktig och
grunden i D’s arbete och utveckling av målsättningen på skolan: ”Läraren skall …
tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen…”
30
Dessa formuleringar har D och hans medarbetare tagit till sig och med hjälp av sin
pedagogiska profession har de format en profil som utgår från dessa formuleringar – en skola
med elevinflytande. Skolan visar oerhört goda resultat trots upptagningsområdets sociala
brister vilket är givande. Den största svårigheten med denna formulering är att många i den
svenska skolan fortfarande ser läroplanen som regel styrd enligt 1962 års läroplan. 1994 års
läroplan är målstyrd och de förstår inte att det är vi lärare som bestämmer. Du som lärare tar
ansvar för hela skolan, hela organisationens utveckling tillsammans med de andra lärarna. D
menar att alla pedagoger kan införa elevinflytande, dem måste bara inse det. D viskar att det
är ett problem att Skolverket säkert inte ens själv har bra exempel på välfungerande
elevinflytande. D nämner även ett uttalande som Elevorganisationens ordförande som gått på
skola DD har yttrat. Att det finns dem som inte vill vara delaktiga eller ha inflytande och det
kan vi inte tvinga dem till heller.
Inspiration och förebilder
D ritar tre skisser över en viktig aspekt som han dessutom anser är ett av svaren på vår
frågeställning. Uppifrån och ned är de: Behaviorismen – de tror på överföring av kunskap. De
som är för en lärarstyrd undervisning befinner sig här. Här ägs kunskapen av läraren och lär
sig eleven inte kunskapen så kan den inte heller den. De ser individen och skolan som en
byggsats där man måste gå stegvis nerifrån och upp med undervisningen. De inspireras av
Pavlov och Skinner. De som befinner sig någonstans i mitten av elevinflytande och lärarstyrd
undervisning menar han tillhör kognitivismen, med visst inflytande av konstruktivismen.
Piaget är förebilden och stadietänkandet kommer härifrån. D menar att han inspireras och
arbetar enligt ett sociokulturellt perspektiv. Med visst inflytande av konstruktivism, det ena
utesluter inte det andra menar han. Vygotskij är förgrundsgestalten som sätter barnet i
centrum. Språk och kommunikation är ledorden och alla konstruerar själva men i samarbete
med andra människor och artefaktorer – saker vi omger oss med.
Informellt inflytande
D anser att många av styrdokumenten är alldeles för komplicerat skrivna för att presentera för
eleverna. Det han gör är att lyfta fram enskilda ord och meningar i kursplanerna så som lust
och intresse för att lära. Detta används som en motivation för eleverna att vara med och
påverka undervisningen – hur ska vi göra detta intressant för dig som elev? D arbetar mycket
med Storyline och PBL arbete, då har lärarna valt ett tema som de presenterar för eleverna på
31
ett lockande sätt. Sedan kan eleverna välja mer specifika områden inom temat som de kan bli
experter inom, på så vis påverkar de innehållet en hel del.
”Eleverna har väldigt mycket inflytande över just tid och organisation eftersom vi oftast
arbetar i 3-4 veckors perioder som man tillsammans med eleven lägger upp mål för. När vi
lägger upp målen är eleven också med och gör en tidsplan och arbetar fram hur de ska
organisera forskningen. Vi vuxna följer upp arbetet under processen och stöttar dem tills
slutprodukten är färdig.”
Egen syn på inflytande
”Elevinflytande innebär inte att eleven ska bestämma allt” För mig och mina medarbetare
innebär elevinflytande att eleven och läraren är medforskare i samarbete med varandra.
Läraren är en samarbetspartner som ibland är expert, ibland pedagog och främst en vuxen
tillsammans med alla andra som arbetar på skolan. De vuxnas främsta uppgift är att ”stötta
inte lotsa” eleverna till att bli experter på sina områden samt få eleverna att känna att de äger
sina kunskaper.”
Skolans arbete med elevinflytande
”När vi planerar och lägger upp verksamheten efter att resurserna fördelats så tittar vi på hur
det motsvarar våra behov. Exempelvis om någon årskurs får ekonomiska eller fysiska resurser
över så delar vi med oss till någon som behöver det. I arbetslagen samlas vi och pratar om
verksamheten och det är lika viktigt vad som händer i 6an som i 9an även om jag har min
tjänst i 8an. Vi har pedagogiska möten flera gånger per termin, där vi diskuterar ny litteratur
och forskning i anslutning till vårt eget arbete. Arbetet som lärare går ut på att göra det
intressant och roligt för eleverna så att vi inte tappar någon. Vi anser att det bästa sättet att
göra det på och samtidigt uppnå styrdokumentens mål är att eleverna ska känna sig
motiverade.”
Vår nivågruppering av elevinflytande
”Jag kan inte säga att jag är under beslutsrätt, det beror på att det skulle ha stått ”Eleven och
läraren har gemensamt ansvar för elevens studier”, men annars skulle jag ha placerat mig där.
32
Problematiken kring elevinflytande
”Det beror på tre faktorer. Den första faktorn är att läraren inte har definierat sin lärarroll
enligt min skiss. Som innebär att om läraren ser sitt klassrum som en ö bland andra öar på
skolan och inte tar ansvar för mer än det egna ämnet och/eller klassrummet så fungerar det
inte. Alla på skolan har ett gemensamt ansvar, det ska inte finnas någon hierarkisk ordning,
alla är samarbetspartners. Den andra faktorn är lärarens kunskapssyn enligt mina tidigare
givna definitioner. Läraren måste hänge sig åt den sociokulturella inriktningen med idéer från
bl.a. Vygotskij. Den tredje faktorn är att läraren måste se att läroplanen är målstyrd inte
regelstyrd, läraren är tvungen att reflektera över sin praktik.”
33
8 Analys och diskussion av intervjuerna
8.1 Formuleringar i Lpo 94
Respondenterna A och B känner att formuleringarna är otydliga och svår tolkade, de saknar
tydliga direktiv kring dem. Trots deras bristfälliga kunskap om hur man arbetar utifrån dessa
uttryck så anser de dem vara oerhört viktiga och B nämner en viktig detalj om att det formella
inflytandet är viktigt, men att det informella inflytandet lägger grunden till att förstå
demokratibegreppet. ”Det är där man egentligen ska börja att befästa elevinflytandet”. Vi
upplever att budskapet och vikten av att förmedla demokratins olika sidor har gått fram till
dem båda, men att deras osäkerhet kring begreppet försvårar deras möjligheter att utveckla det
och arbeta med det informella inflytandet.
Respondent D påpekar en viktig aspekt att problematiken runt Lpo 94 är att den är
målstyrd och inte regelstyrd, vilket ger pedagogerna stora möjligheter att uppnå målen på sitt
eget sätt. Pedagogerna måste själv inse att det är deras eget ansvar att utbilda sig inom ämnet
elevinflytande och inte förlita sig på att få direktiv från högre instanser. Därefter säger D
ytterligare en tänkvärd aspekt ”Det är ett problem att Skolverket säkert inte ens själv har bra
exempel på ett välfungerande elevinflytande”. A är ett levande bevis på denna problematik då
hon efterlyser tydligare riktlinjer för att arbeta med elevinflytande enligt styrdokumenten: ”Så
länge formuleringarna inte tydliggörs så tycker inte jag att Skolverket borde ha rättigheter att
inspektera utifrån dessa”. Vi har både i litteraturen och intervjuerna förstått att synsättet på
elevinflytande varierar oerhört och det är svårt att hitta en enkel beskrivning på vad det är och
exakt vad det innebär. Uppenbart anser pedagogerna att de inte får tydliga direktiv och
instruktioner om vad begreppet innebär och hur de kan införa elevinflytande i undervisningen.
Detta håller vi med respondent D om att det kan bero på Skolverkets oförmåga att ge konkreta
exempel på vad elevinflytande innebär, hur elevinflytande kan införas och hur man kan arbeta
med det. Vi måste nog ändå reservera oss för detta då vi personligen hittat både forskning,
utredningar, rapporter och litteratur om ämnet ganska enkelt. Även om Skolverket tydliggör
34
begreppet så håller vi med respondent D att ”Du som lärare tar ansvar för hela skolan, hela
organisationens utveckling tillsammans med de andra lärarna”. Vilket innebär att pedagogerna
enskilt måste omvärdera sitt ansvarsområde och inse att alla som är i skolans värld har ett
gemensamt ansvar att reda ut begreppet elevinflytande och införa det.
8.2 Inspiration och förebilder
B visar på en problematik vi vill lyfta fram, hon är inte helt klar över vilka hennes
inspirationskällor är och hon har inga förebilder. Detta tror vi är en av anledningarna till att B
ser svårigheter kring införandet och arbetet med elevinflytande. Vi tror att det är viktigt att
definiera sin lärarroll utifrån en pedagogik som utgår från elevens individuella behov och ser
sig själv som en samarbetspartner till eleven. Vi får stöd i respondent D ’s teori som innebär
att om man ska arbeta med elevinflytande måste man bland annat se sitt arbete utifrån ett
sociokulturellt perspektiv som D definierar så här: ”Vygotskij är förgrundsgestalten som sätter
barnet i centrum. Språk och kommunikation är ledorden och alla konstruerar själva men i
samarbete med andra människor och artefaktorer – saker vi omger oss med”. Vi har kommit
fram till att det är fullt möjligt att vara inspirerad av flera olika källor. Poängen är att de måste
bland annat sätta barnet i centrum- det ska vara lustfyllt att lära. Pedagogen bör se sig själv
som en handledare till eleven och uppmuntra denne till att utvecklas inom den egna
forskningen.
A anser att hon arbetar traditionellt men när vi studerar hennes inspirationskällor och
undervisningsmetoder ser vi att hon påbörjat ett arbete med elevinflytande, då hon bland
annat inspireras av Maria Montessori och Vygotskij. Hon är dock inte övertygad om att det är
elevinflytande hon arbetar med. Vi menar att när hon låter eleverna reflektera kring ämnena
och riktar dem mot elevernas intresseområden. Då har hon påbörjat tanken att det är viktigt att
väcka elevens lust för att lära, vilket är en viktig del i arbetet med det informella inflytandet.
C är dock ett undantag för vår analys då hon inte kan dra några paralleller till vare sig
inspirationskällor eller arbetsmetod. Trots detta arbetar hon utomordentligt med
elevinflytande på grund av hennes personliga värderingar och skolans profilering. Om våra
respondenter representerar den svenska lärarkåren motsäger vi oss själva i ovanstående
resonemang. För i så fall skulle C representera ca 25 % av lärarkåren och trots bristerna på
pedagogiska förebilder uppnår hon målen i styrdokumenten. Vi vill ändå tro att hennes skola
35
har inspirerats av någon källa och använt det som utgångspunkt för sin profil, men att hon är
omedveten om detta. Så med hjälp av skolans profilering och sina personliga värderingar når
pedagog C målen med elevinflytande trots bristen på koppling till befintliga
inspirationskällor.
8.3 Det informella inflytandet
Alla respondenterna arbetar med informellt elevinflytande på olika nivåer. A och B arbetar
utifrån medinflytande enligt vår nivågruppering i intervjuguiden. A utgår från olika ämnen
och låter eleverna reflektera kring dessa, det hon brister på är att hon inte använder sig av
deliberativa samtal med eleverna. Detta innebär att hon har påbörjad en del av arbetet med
elevinflytande, det hon bör göra nu är att medvetandegöra det för eleverna. 24 B har infört
speciella individuella utvecklingsplaner - IUP vilka hon anser vara elevinflytande. Vi
reserverar oss då vi känner att IUP i detta fall inte är elevinflytande. För eleven har inte varit
med och påverkat planeringen av innehåll, tid och organisation innan utvärdering genomförs.
Det enda eleven får möjligheten att göra är att föra ett deliberativt samtal kring det läraren
förutbestämt att eleven skall utföra.
C och D arbetar enligt vår definition med beslutsrätt, de uppnår målen med
styrdokumenten. De utgår båda från styrdokumenten och delger eleverna delvis om bitar av
dem, de har båda deliberativa samtal kring ämnen, teman och aktiviteter så som
styrdokumenten förskriver. C ger goda praktiska exempel på hur detta kan gå till. ”Varje
måndagsmorgon börjar eleverna med att planera sin vecka. De skriver i sin loggbok vilka mål
de har för veckan och hur de ska jobba för att nå dit. Dessutom planerar de varje morgon sin
dag. Jag visar dem vad som finns tillgängligt under dagen och de väljer själva om de vill gå på
någon workshops, sitta vid datorerna eller själva sitta och arbeta”.
24
Krantz, Johan och Persson, Pelle , Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån (2001) s. 18-19.
36
8.4 Egen syn på elevinflytande
Pedagog B kan inte definiera innebörden av elevinflytande, vilket är lite förvånande då hon
ändå verkar ha insett hur viktigt det är, kanske hade hon bara svårt att förmedla det i ord till
oss.
A har en definition på vad hon tror begreppet innefattar. ”Det betyder att eleverna har
inflytande eller ett medbestämmande över sin undervisning, både genom att bestämma över
en del saker, vad de vill göra och på vilket sätt de vill göra det. Även att pedagogen är öppen
för förändringar och är lyhörd för vad barnen har behov av”. Än en gång visar A att hon har
en bättre insikt i begreppet än hon själv inser. Vi anser att hennes förklaring är
medbestämmande enligt vår nivågruppering i intervjuguiden. Detta innebär att hon i sina
tankar har en bättre insikt i begreppet än hon har i sin handling, det är svårare för henne att
genomföra tanken. Både A och B påpekar att hur svårt det är att förstå och tolka begreppet.
De båda efterfrågar någon slags beskrivning av arbetsområdet och hur man arbetar med det
samt hur man stegvis kan införa det i årskurserna.
C och D har tydliga exempel på vad begreppet innebär. C menar att det betyder ”Att
eleverna ges möjlighet att påverka sin egen skolgång”. D styrker vår åsikt om att
elevinflytande inte innebär att eleven ska få bestämma över allt. ”För mig och mina
medarbetare innebär elevinflytande att eleven och läraren är medforskare i samarbete med
varandra. Läraren är en samarbetspartner som ibland är expert, ibland pedagog och främst en
vuxen tillsammans med alla andra som arbetar på skolan. De vuxnas främsta uppgift är att
”stötta inte lotsa” eleverna till att bli experter på sina områden samt få eleverna att känna att
de äger sina kunskaper”. Vi tycker att de båda ger tydliga och bra exempel på hur man kan
arbeta med ett informellt inflytande. Då en av de viktigare punkterna är att se sig själv som en
handledare till eleven och att man gemensamt strävar efter samma mål.
Eftersom B inte riktigt behärskar innebörden av begreppet ser hon heller inga
möjligheter med det. A ser positivt på elevinflytande hon menar att det är ett bra sätt att
förbereda eleverna för ett liv i vårt samhälle. C håller med A om att elevinflytande är bra för
att eleverna ska bli goda samhällsmedborgare. Hon tycker även att det är bra för elevernas
individuella utveckling. C pekar även på ännu en viktig detalj ”När eleverna känner större lust
till att lära så blir arbetsklimatet bättre”. D instämmer men vidare utvecklar resonemanget.
”Att arbeta som lärare går ut på att göra det intressant och roligt för eleverna, så att vi inte
tappar någon”. Att eftersträva ett lustfyllt lärande verkar vara en grundpelare i arbetet med
37
elevinflytande. Det finns två olika sätt att se på detta, det första är att när eleven får eget
ansvar väcker det mer lust att lära. Det andra är att när elevens lust väcks vill denne ta mer
ansvar. Oavsett så kan det ge bättre arbetsklimat och studieresultat.25
8.5 Skolans arbete
Alla skolorna arbetar med formellt inflytande i form av klassråd, elevråd och skolråd. Skola
AA och DD har även föräldragrupper som arbetar för att få inflytande över sina barns
skolgång. Eleverna på skola AA får möjligheten ett par gånger per termin att utvärdera
lektionernas innehåll. Även här måste vi reservera oss då vi anser att när eleven endast får
utvärdera pedagogens förbestämda undervisning så är det inte elevinflytande. På skola BB har
de utvecklat ett förbättringsprojekt som en följd av skolverkets inspektion 2003. Vilket
innebär att pedagogerna har en kvalitetsindikator att förbättra i detta fall elevinflytande.
Vidare diskuterar pedagogerna vad problemet kan bero på, vad man skulle kunna göra för att
förbättra det samt vilka hinder det kan finnas för detta och slutligen görs en liten plan på när,
hur och vem som ska göra vad. Skola CC har förutom de råd vi nämnt tidigare ett IT och
matråd där eleverna ges möjlighet att påverka samt att ta ansvar. Det som skiljer skola CC och
DD från de övriga är att de förutom det formella inflytande arbetar aktivt med det informella
elevinflytande varje dag. Deras profilering är baserat på de mål i styrdokumenten som rör
båda formerna av elevinflytande.
8.6 Vår nivågruppering av elevinflytande
Pedagog A och B anser sig vara under bestämningen medinflytande, vilket inte var en
överraskning med tanke på Skolverkets inspektions resultat. Det som har överraskat oss är när
vi närmare studerar pedagog A och hennes arbete i klassrummet. Då ser vi att hon ligger i vår
nivågruppering mellan medinflytande och medbestämmande utan att själv vara medveten om
det. Denna felaktiga bedömning av sitt eget arbete kopplar vi till okunskapen om vad
styrdokumenten egentligen menar med sina mål om elevinflytande. Detta befästs i B’s
25
Danell, Mats, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande (1999) s. 9, 62-63.
38
placering under medinflytande då hon tydligt påpekar att hon inte har någon aning om hur
man kan arbeta med informellt inflytande i klassrummet och inte nämner någonstans att
hennes klass har något informellt elevinflytande.
Pedagog C och D placerade sig båda under beslutsrätt, vilket infriade våra
förväntningar. D reserverade sig dock genom att påpeka att det var av yttersta vikt att det i
nivågrupperingen står ”Eleven och läraren har gemensamt ansvar för elevens studier” och inte
som enligt vår intervjuguide ”Eleven har eget ansvar för sina studier”. Idag är vi betydligt
bättre pålästa och insatta inom ämnet och instämmer därmed i respondent D’s kritik. C talar
också om vikten av att vara en handledare och föra deliberativa samtal varje dag med
eleverna. Hon poängterar även betydelsen av det enskilda samtalet med eleven och att det är
viktig att lära känna varandra. Detta är förutom det deliberativa samtalet för att lära eleven om
demokratins olika sidor, en mycket viktig poäng tycker vi. Att läraren och eleven kommer
närmare varandra och ser sig som medmänniskor betyder att de inte lika lätt förtalar och är
elaka mot varandra. En större förståelse de två emellan leder till större respekt inför hela
verksamheten…
8.7 Problematiken kring elevinflytande
Med risk för återupprepning måste vi än en gång påpeka att vi tror att pedagogernas
svårigheter att tolka styrdokumenten är en orsak till problematiken kring arbetet med
elevinflytande. Respondent A påpekar att det blir enklast att arbeta vidare med den
traditionella undervisningen så länge det saknas kunskap. Vidare nämner A och C tradition
som ett ytterligare hinder för att införa och arbeta med elevinflytande. De båda hävdar att
många säkert undrar varför man ska förändra ett redan fungerande koncept. Ytterligare en
viktig anledning till problematiken kan vara pedagogens rädsla för att förlora tryggheten och
de inarbetade vanorna med en lärarstyrd undervisning. Pedagog B poängterar att ”Man är lite
rädd för det också, funderar på vilka bitar man kan släppa mer. Man är rädd för att tappa vissa
elever, känner att vissa inte klarar av det, jag känner att vissa av våra elever är så små.” Denna
rädsla och otrygghet tror vi kan bero på okunskap, vilket vi tydligt ser i pedagog B´s
kontinuerliga kunskapsbrist runt begreppet. Respondent C påtalar att denna rädsla är befogad
då det finns elever som ”behöver en mer styrd skolform”. Alla fyra respondenter påpekar
någon gång under intervjuerna att elevinflytande kanske inte passar alla elever. De menar att
39
det finns elever som inte klarar av att ta ansvar över sin undervisningssituation. Det finns även
de elever som inte vill och/eller inte har intresse för att påverka sin skolgång. Här vill
reservera oss då vi i litteraturen och intervjuerna träffat på motsatsen. De som har infört
elevinflytande för att eleverna med sociala problem mår bättre av det och klarar skolan bättre,
samt de som infört det och sedan sett att det gett bättre resultat för eleverna. 26
Respondent D säger att pedagogerna måste inse att ”läroplanen är målstyrd och inte
regelstyrd”. Vilket innebär att han anser att pedagogen måste ta eget ansvar för att utveckla en
större förståelse för begreppet elevinflytande och införandet av det. Vi håller med om att det
är viktigt att pedagogen förstår att denne har ett eget ansvar, men trots detta borde alla i
skolan hjälpas åt att införa elevinflytande och detta kräver nytänkande och utbildning. Vi tror
att om pedagogen inte får någon skolning runt ämnet så bevarar denne hellre traditionen av
något som trots allt fungerat tidigare. Vi menar också att oavsett vem som tar initiativet till att
lära sig mer om begreppet elevinflytande så krävs det ett samarbete med alla inblandade
parter elever, föräldrar, pedagoger och ledning för att genomföra det.
26
Mats Danell, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande (1999) s. 11.
40
9 Slutdiskussion
När vi påbörjade vårt arbete ville vi undersöka problematiken runt bristen på arbetet med det
informella elevinflytandet i den svenska skolan. Vi valde att utgå från skollagen och
läroplanen för den svenska skolan, eftersom Skolverket bland annat utgår från dessa
dokument då de utför sina inspektioner runt om i Sverige. Vi fick inspiration till vår uppsats i
en diskussion vi hade om elevinflytande i början av processen. Då insåg vi att båda våra
skolor under vår verksamhetsförlagda tid genomgått en inspektion och fått kritik inom
området. När vi skulle välja undersökningsmetod kom vi fram till att en kvalitativ metod med
ostrukturerade intervjuer var mest intressant och givande. Genom denna metod hade vi långa,
givande samtal och diskussioner med våra respondenter. Vi känner att detta har gett oss ett
bra undersökningsmaterial att arbeta utifrån, som vi dessutom kunnat koppla till den litteratur
vi studerat. På så vis har vi kunnat dra bra och nyttiga slutsatser som eventuellt kan bidra till
att göra det enklare att reda ut bristerna med det informella inflytandet. Vi baserar vår
slutdiskussion på resultaten av intervjuerna och den litteratur vi har studerat.
En av de viktigaste aspekterna kring problematiken är dels pedagogernas individuella
tolkning av styrdokumenten, dels Skolverkets oförmåga att förtydliga och konkretisera dem.27
Det finns helt klart ett glapp mellan pedagogen och Skolverkets intentioner. Det finns en
efterfrågan på att Skolverket tydliggör målsättningen angående elevinflytande. Skolverket bör
förmedla budskapet till pedagogerna genom utbildning och praktiska exempel på hur
elevinflytande kan införas och hur man kan arbeta med det. En av våra respondenter hade en
annan viktig infallsvinkel rörande styrdokumenten, han menade att pedagogerna måste inse
att styrdokumenten är målstyrda och inte regelstyrda. Detta innebär i så fall att många
pedagoger inte insett vilket stort individuellt ansvar de har att omvandla målen och
riktlinjerna till verklighet. Vi måste nog inse att en del pedagoger kanske behöver traditionell
undervisning angående elevinflytande och andra nöjer sig med handledning från skolverket.
Detta är oerhört komplicerat för även om Skolverket tydliggör styrdokumenten så kvarstår
27
Tham/Skolverket, Jag vill ha inflytande över allt (1998)s. 5-6.
41
ändå den enskilde pedagogen och rektorns kunskap och tolkning kring de mer tydliga
riktlinjerna. Denna individuella tolkning avgör nämligen hur mycket inflytande eleven får
över sin vardag i skolan.
”Eleverna är dessutom beroende av de vuxnas goda vilja. Så frågan är vad lagen om elevinflytande
egentligen är värd?”28
I och med att det ändå beror på den enskilde vuxnes tolkning så kommer elevernas rättigheter
till informellt inflytande ändå delvis vara styrda av hur den enskilde pedagogen i praktiken
genomför sin undervisning. Ett litet ljus i mörkret kan vara att om pedagogen väljer att
studera och arbeta efter en inspirationskälla som främjar det informella inflytandet. Denne
eller dessa bör innehålla att: Pedagogen måste sätta barnet i centrum – det ska vara lustfyllt att
lära, pedagogen bör se sig själv som en handledare till eleven, praktik och teori hör ihop,
processen är en viktig del av lärandet och eleven ska lära sig ta eget ansvar. En av våra
respondenter ser detta som en av de största anledningarna till att fler inte arbetar med
elevinflytande. Läraren måste försöka definiera sin lärarroll dels utifrån en pedagogik, dels
angående sin relation till resten av skolan. Vi menar att det är av yttersta vikt att ha en
personlig inriktning baserad på en eller flera förebilder. Detta är dock långt ifrån tillräckligt
för att uppnå högsta nivån beslutsrätt i vår nivågruppering. Det visar respondent A som till en
viss del arbetar med det informella inflytandet på grund av hennes pedagogiska inspiratörer
och förebilder. Vi menar att för att uppnå ett informellt inflytande krävs det att respondent A
medvetandegör mål och intentioner med sitt arbete både för sig själv och för sina elever och
kopplar det till mål och riktlinjer i styrdokumenten angående elevinflytande.
Ytterligare måste pedagogen samarbeta med övrig personal och hela skolan för att
utbilda sig och utveckla arbetet med det informella elevinflytandet.29 För att pedagogen ska
uppnå vår nivågruppering beslutsrätt inom elevinflytande så krävs det noggranna studier,
planering och uppföljning av arbetet och vidareutbildning inom området. Det krävs att alla på
skolan utbildas inom området elevinflytande med hjälp av att studera befintlig litteratur och
forskning kring området. Utifrån studierna sätter alla upp gemensamma mål baserat på sin
kunskap kring materialet. Alla vuxna ska vara delaktiga i planeringen och känna att man
gemensamt arbetar mot samma mål. När man väl påbörjat arbetet är det viktigt att ha
28
29
Tham/Skolverket. Jag vill ha inflytande över allt. (1998) s. 7.
Berg, Leif. Så kan skolan förändras! (1999) s. 18, 38.
42
kontinuerliga utvärderingar för att kunna utöka sina kunskaper inom ämnet. Liknande det
arbete man genomför med eleverna.30
Ett annat skäl till varför det kan vara svårt att följa styrdokumentens mål och riktlinjer
som vi fick fram i vår intervju var att det finns en rädsla för det man inte vet något om men
även för att förändra något som redan fungerar och för att eventuellt bli motarbetad av
kollegor eller föräldrar. Respondent B visar tydligt hur hennes okunskap inom ämnet gör att
hon känner rädsla för att införa det då hon tror att det innebär att eleverna ska bestämma över
allt själv. Detta är en av de vanligare feltolkningarna kring det informella inflytandet, vilket
även respondent D påpekar och litteraturen styrker, vilket vi nämnt tidigare. Vidare anser
många som arbetar i den traditionella skolan att deras elever klarar sig alldeles ypperligt och
kan inte förstå varför man ska förändra sitt arbetssätt.31 Respondent A och hennes kolleger
känner att elevernas sociala situation kräver en lärarstyrd undervisning. Respondent D visar
dock att det är möjligt att arbeta med ett informellt inflytande på skolor som en del elever med
liknande sociala situationer.32
En annan bidragande faktor som vi möter i vår undersökning är bristande resurser,
exempelvis den ekonomiska fördelningen gällande tillgång på lärare, tillgång på materiel och
skolans lokaler. Vi kan dock i litteraturen hitta exempel på skolor som infört elevinflytande
under knappa omständigheter. Där kan vi konstatera att det handlar om att omfördela
resurserna, vilket innebär att man måste utveckla möjligheterna till att använda datorer och få
tillgång till Internet.33 Det är också viktigt att ha ett bra bibliotek istället för läroböcker inom
de enskilda ämnena.34 Skolan måste även samarbeta när man fördelar resurserna för att se var
de behövs mest.
Pedagogerna upplever att allt större arbetsbörda läggs på dem de upplever att deras tid är
begränsad. De tycker att de inte har tid att utbilda sig inom området och att det skulle ta mer
tid att arbeta med informellt elevinflytande, tid som de känner att de inte har. Det finns även
här ett sätt att komma runt problemet. Många av de skolor som arbetar med ett aktivt
elevinflytande har längre arbetspass och ämnesintegrerad undervisning.35 En del lärare känner
att detta minskar arbetsbördan på så vis att alla pedagoger hjälps åt att fördela ansvaret för
eleverna genom att varje lärare får färre elever att handleda än traditionell klasslärare.
Krantz, Johan och Persson, Pelle , Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån (2001) s. 46-48.
Danell, Mats, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande (1999) s. 14.
32
Danell, Mats, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande (1999) s. 11.
33
Berg, Leif. Så kan skolan förändras! (1999) s. 17.
34
Danell, Mats, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande (1999) s. 71.
35
Berg, Leif. Så kan skolan förändras! (1999) s. 11.
30
31
43
Nu har vi lyft fram många tänkbara orsaker till problematiken med att följa styrdokumentens
mål och riktlinjer. Som vi nämner i vår inledning trodde vi inte att det fanns en enkel lösning
på problemet. Men vi känner att genom att belysa orsakerna till problematiken genom våra
respondenter och litteraturen har vi kommit fram till goda resultat som kan bistå pedagoger att
utveckla sitt arbete med elevinflytandet.
Vi väljer att avsluta vår slutdiskussion med att belysa några fördelar som arbetet med
elevinflytande kan innebära. Vi har kommit fram till att eleverna blir goda
samhällsmedborgare, vilket innebär att de kan hantera både den formella och informella
demokratin med hjälp av deliberativa samtal. När eleverna lär sig att planera och organisera
sin vardag och sitt arbete innebär det att de är väl förberedda för ett liv utanför skolan.
Pedagoger och elever förstärker gemenskapen genom att samarbeta och sträva efter samma
mål. När pedagogerna tillsammans med eleverna väcker deras lust till att lära skapas det ett
bättre arbetsklimat, genom att eleverna får mer ansvar blir de också mer motiverade. En av
våra respondenters skola och flera i litteraturen visar dessutom att det ger goda studieresultat
för eleverna när de får möjligheten att påverka sin skolgång.
44
10 Referenser
Litteraturlista
Andersson, Bengt-Erik, 1999. Spräng skolan! Jönköping: Bokförlaget Brain Books AB.
Berg, Leif, 1999. Så kan skolan förändras! Författaren och Aros Förlag AB.
Bryman, Alan, 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.
Egidius, Henry, 1999, 2000. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Henry Egidius och
bokförlaget Natur och Kultur.
Ferm, Christer, 1993. Demokrati i praktiken. Stockholm: RUNA FÖRLAG AB.
Krantz, Johan och Persson, Pelle 2001. Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån.
Lund: Bokförlaget Moped HB.
Mattson, Ingvar och Petersson, Olof, 2003. Svensk författningspolitik. Stockholm, SNS
Förlag.
Premfors, Rune och Roth, Klas (red.), 2004. Deliberativ Demokrati. Lund: Studentlitteratur.
Rothstein, Bo, 2001. Politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag.
Selberg, Gunvor, 2001. Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
Tham/Skolverket, 1998. Jag vill ha inflytande över allt. Stockholm: Enskede Offset.
Trost, Jan, 2002. Att skriva uppsats med akribi. Lund, Studentlitteratur.
Trost, Jan, 1993, 2005. Kvalitativa intervjuer. Lund, Studentlitteratur.
Rapporter
Mats Danell, Anna Klerfelt, Karin Runevad, Katarina Trodden, 1999. Inflytandets villkor En
rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande. Skolverket.
Skolverket, 2003. Utbildningsinspektion i grundskolorna BB och bb.
Skolverket, 2005. Utbildningsinspektion i grundskola AA.
Film
Utbildningsradion, 1987. Demokrati i skolan.
Internet
http://www.ne.se, 2006-01-02
45
11 Bilagor
Intervjuguide
Vi har tagit fast på denna målsättning i värdegrunden och arbetar utifrån den i vårt
examensarbete.
Enligt Lpo 94 ”…Undervisning ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att
aktivt deltaga i samhällslivet.
Undervisningen ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar genom att deltaga i planering och
utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter.
Eleverna ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar…”
1a. Vad betyder dessa formuleringar för dig i din undervisning?
1b. Vilka möjligheter ser du med dessa formuleringar i ditt arbete?
1c. Vilka svårigheter ser du med dessa formuleringar i ditt arbete?
2a. Har du några förebilder eller något du inspireras av i din undervisning?
2b. Eller arbetar du rentav efter någon teori eller pedagogisk riktning?
3. Innehållet i din undervisning styrs delvis av kursplaner, läroplaner och timplaner. Om dina
elever får påverka innehållet i undervisningen, kan du beskriva hur detta görs i så fall?
4. Andra faktorer som elever kan påverka är organisation (lektionsupplägget) och tiden för
sina studier. Om dina elever har möjligheter att påverka detta, kan du beskriva hur detta görs i
så fall?
46
5a. Vad betyder elevinflytande för dig?
5b. Vilka möjligheter ser du med elevinflytande?
5c. Vilka svårigheter ser du med elevinflytande?
6. På vilket sätt arbetar din skola med elevinflytande?
7. Vi har valt att se på elevinflytande enbart i undervisningssituationer. De områden vi väljer
att fokusera på är; innehåll, organisation (lektionsupplägg) och tid.
Vi har valt att definiera elevinflytande enligt dessa fyra begrepp:
Medverkan
Medinflytande
Medbestämmande
Beslutsrätt
Lärarstyrd
undervisning.
Eleven har endast att
välja på att vara i
skolan eller inte och
vilken kunskap den
vill ta till sig genom
att lyssna eller inte.
Lärarstyrd
undervisning direkt
eller indirekt.
Eleverna har klassråd
som kan ledas av
dem själva men är
begränsat till
skolmiljöfrågor.
Elevens val där
lärarna förutbestämt
valmöjligheterna.
1 fri lektion/v t.ex.
roliga timmen. IUP
Delvis lärarstyrd
undervisning. Delvis
diskussion och
planering med
eleverna av
undervisningen,
gällande innehåll,
organisation och tid.
IUP
Enstaka lärarstyrda
lektioner.
Läraren fungerar som
en mentor för eleven.
Mentorn och eleven
har regelbundna
planerings och
utvärderings- möten.
Eleven har eget
ansvar för sina
studier.
36
Inom de områden vi fokuserar på, innehåll, organisation och tid. Vilken nivå arbetar du med
elevinflytande utifrån vår definition? Kan du förklara och ge exempel på detta?
8a. Vi tror att pedagoger mestadels arbetar utifrån medverkan eller medinflytande håller du
med om vårt påstående?
8b. Om du håller med om vårt påstående, vad tror du detta beror på?
36
Utbildningsradion, 1987. Demokrati i skolan samt Ferm, Christer, 1993. Demokrati i
praktiken.
47
9. Om du ser på elevinflytande på annat sätt än ovanstående definitioner och arbetar med
elevinflytande i annan form. Beskriv då gärna ditt arbetssätt?
48