14 december 2001 • NUMMER 12
”utan oskäligt dröjsmål”?
Skolverkets uppföljning av om kommunerna kan ordna barnomsorgsplats inom tre
till fyra månader efter det att föräldrarna anmält att barnet behöver plats visar att i
stort sett alla kommuner uppfyller kraven. Men det finns tecken på att en del
kommuner har anpassat intagningen i förskolan till skolans terminssystem på ett
sätt som inte har något stöd i skollagen.
I maj i år gjorde Skolverket
en uppföljning av om kommunerna
kan
ordna
barnomsorgsplats (dvs. plats
i förskola, familjedaghem eller fritidshem) i enlighet
med lagstiftningen, inom tre
till fyra månader efter det att
föräldrarna anmält att barnet
behöver plats.
Uppföljningen omfattade
alla kommuner i landet och
innehöll också frågor om
kommunernas regler när föräldrarna är arbetslösa eller
föräldralediga.
Plats i september 2001
I stort sett alla kommuner, 97
procent, uppgav att de
kunde ordna barnomsorgsplats i september 2001 till
förskolebarn om föräldrarna
anmält behov i maj samma år.
För skolbarnen var motsvarande andel 99 procent. Andelen kommuner som kan
ordna plats ”utan oskäligt
dröjsmål” har därmed ökat
kontinuerligt sedan 1995,
när bestämmelserna infördes i lagstiftningen. I september 1995 kunde 77 procent av kommunerna ordna
plats till förskolebarnen och
84 procent till skolbarnen.
Västra Götalands län har
flest kommuner som inte lever upp till lagstiftningen. Av
de sammanlagt tio kommu-
NYHETSBREV 12.01
ner som inte kan ordna plats
till förskolebarn i september
2001 ligger fyra i Västra Götalands län. Två av dessa
(Strömstad och Göteborg)
har angett att de inte kan
ordna plats ”utan oskäligt
dröjsmål” till förskolebarn i
samtliga uppföljningar som
gjorts sedan 1995.
Plats i januari 2002
Skolverket har under det senaste året fått allt fler signaler om att kommunerna koncentrerar intagningen till
förskolor och familjedaghem
till hösten när många platser
blir lediga i samband med
skolstarten. Det är svårare att
få plats vid andra tider på året.
I uppföljningen ställdes därför frågor om kommunernas
möjlighet att ordna plats i januari 2002 om föräldrarna
anmält behov av plats i september året innan.
Signalerna bekräftas i undersökningen. Det är fler
kommuner som räknar med
att inte kunna ordna förskoleplats i januari än i september (24 kommuner jämfört med 10). Uppenbarligen
ser man i alla kommuner
inte till att det finns beredskap att ta emot nya barn under hela året. En sådan anpassning till skolans terminssystem har inte någon grund
i lagstiftningen.
För skolbarnen är skillnaden inte lika stor. Fem kommuner uppger att de inte
räknar med att kunna tillhandahålla plats i januari 2002,
tre fler än i september 2001.
2
Förintelsens
minnesdag
2
Ung i demokratin
Regler för barn till arbetslösa och föräldralediga
Den 1 juli 2001 fick barn till
arbetslösa rätt till förskoleverksamhet under minst tre
timmar per dag och den 1 januari 2002 får barn till
föräldralediga samma rätt.
Detta innebär att många
kommuner måste se över sina
regelsystem. I maj 2001 hade
endast ett fyrtiotal kommuner i landet regler som överensstämde med de nya bestämmelserna.
För ytterligare information:
Ulla Nordenstam,
tfn 08-723 79 68,
[email protected]
Rapporten ”Plats utan oskäligt dröjsmål” beställs från
Liber, adress se sista sidan.
Best nr 01:680, pris 30 kr exkl
moms, porto och exp avg tillkommer. Den finns även tillgänglig på Skolverkets
webbplats.
3
Kursplaner i sfi
4
Om demokrati...
1
Förintelsens
minnesdag
Z Den 27 januari är en minnesdag för
att hedra Förintelsens offer. Det är
även en dag för samtal och reflektion
om människovärde och demokrati. År
2002 infaller minnesdagen på en
söndag.
Det finns många olika sätt att
högtidlighålla minnesdagen. Till
exempel vid minnesstunder i kyrkor
och synagogor, manifestationer och
fackeltåg, seminarier och konserter.
Förhoppningen är att minnesdagen ska
bygga på frivilliga, lokala initiativ.
Under november lanserades en
webbplats som bland annat innehåller
förslag till aktiviteter, en tipskatalog
med litteratur och filmer samt information om organisationer och föreläsare
med särskilda kunskaper om Förintelsen. Här finns också ett kalendarium
över minnesdagsaktiviteter i Sverige.
Adressen är www.27januari.org.
Minnesdagen syftar till att minnas,
sprida kunskap, lyfta fram det personliga ansvaret och att öka handlingskraften.
Stöd till
vuxnas lärande
Z Kommunerna kan för år 2002
ansöka om statsbidrag till stöd för
fortsatt utveckling av en infrastruktur
för vuxnas lärande. 350 miljoner kronor
föreslås i budgetpropositionen för 2002.
Bidraget syftar till att utveckla stöd
för alla vuxnas lärande. Hela den
kommunala utbildningen för vuxna –
alltså grundläggande och gymnasial
vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) samt
påbyggnadsutbildning - ska därför
involveras. För att utveckla en infrastruktur behöver också lokala och
regionala myndigheter och organisationer samt andra aktörer engageras i
framtagande av ansökan och genomförande av insatser.
Kommunernas ansökan om statsbidrag ska vara Skolverket tillhanda
senast den 31 januari 2002. För
ytterligare information, se webbplatsen
www.skolverket.se/ProjektStudier/
Vuxenutbildning
2
I skolan kan eleven
bli demokratisk!
Skolan har betydelse för elevers utveckling till demokratiska
medborgare. Det visar undersökningen ”Ung i demokratin”, en
svensk delstudie inom en internationell undersökning av fjorton- och
femtonåringars demokratiska kunskap, förståelse och värderingar.
Skolans uppdrag avseende demokrati
riktar sig till skolan både som institution och som organisation. Uppdraget
till skolan som institution handlar om
att undervisa om demokrati och om att
den demokratisyn som kommer till
uttryck i styrdokumenten ska praktiseras i klassrummet. Resultaten från
”Ung i demokratin” visar att hur skolan fungerar som demokratisk institution är avgörande för elevernas demokratiska fostran. Ju bättre kunskaper
om demokrati ungdomar har och ju
öppnare de bedömer klassrumsklimatet vara, desto mer toleranta är
eleverna. Förhållningssättet lärare och
elever emellan spelar viktig roll för
vilka grundläggande demokratiska
värderingar en elev omfattar.
Fallstudier inom ramen för ”Ung i
demokratin” visar tendenser till en förskjutning i skolan från formellt beslutsfattande i elevråd o.dyl., till informella överenskommelser mellan enskilda elever och lärare. Denna förskjutning kan sägas innebära att samtalet som verktyg för demokrati blir allt
viktigare, och därmed också ett gott
samtalsklimat i klassrummet. Eleverna
i studien bedömer samtalsklimatet i
det egna klassrummet som gott. Fyra
Skolans demokratiska vardag
Skolan har också ett uppdrag som organisation, nämligen att lära eleverna
att tillämpa demokratiska beslutsformer genom att utöva inflytande.
Studien visar att endast ett mindre
antal elever är engagerade i detta och
att dessa elever oftare använder den
informella vägen via lärare och rektor
i stället för att formellt agera i klassoch elevråd.
Svenska elever i allmänhet är dock
övertygade om att skolan blir en bättre
miljö om elever får vara med och påverka. Elever är också mycket positiva
till elevinflytande, nio av tio elever
håller med om påståenden av typen
”När eleverna samarbetar blir skolan
bättre”. Studerar man elevernas bedömning av vilka möjligheter de faktiskt har att påverka blir bilden en annan. Inom områden som schemaläggning och val av läromedel anser drygt
två av tre elever att de har inga eller
små möjligheter att påverka i skolan.
Störst möjlighet att påverka har elever
genom att byta exempelvis skola eller
klass.
femtedelar av eleverna upplever att de
kan framföra alla sina åsikter, de känner sig respekterade och uppmuntrade att ha en egen uppfattning. Det
är dock bekymmersamt att en femtedel av eleverna inte känner sig respekterade och uppmuntrade. Bland
dessa elever återfinns i högre grad
elever som inte är speciellt studiemotiverade. Konsekvenserna av att just
de resurssvaga eleverna är de som i
minst utsträckning anser sig kunna
utnyttja den informella vägen till inflytande, tål att tänkas på.
Goda kunskaper
Skola och klassrumsklimat är följaktligen betydelsefullt för ungas demokratiska utveckling. Vilka kunskaper och
värderingar är det då som ungdomar
tillägnar sig i skolan idag? I ”Ung i
demokratin” har man försökt belysa
det komplexa begreppet demokrati
ur flera perspektiv för att försöka fånga
alla de komponenter som tillsammans
utgör demokratisk kompetens.
NYHETSBREV 12.01
I studiens kunskapstest har frågor
förts samman till åtta olika områden,
som alla omfattar viktig kunskap om
demokrati. Det kunskapsområde som
svenska elever behärskar bäst är demokratins grundläggande innebörd.
Många elever har också goda kunskaper om t.ex. jämställdhet och mänskliga rättigheter. Inom övriga områden
varierar andelen rätt svar kraftigt mellan eleverna. Den stora variationen tyder på att eleverna ännu inte har en
enhetlig föreställning om sammanhangen inom dessa områden.
Kunskapstestet rymmer både frågor
som mäter faktakunskaper och
tolkningsfrågor. Den viktigaste slutsatsen av testet är dock att elever har för
sin ålder goda kunskaper i demokrati
men att de ännu inte tillägnat sig en
djup förståelse av begrepp och sammanhang. En sådan kommer förhoppningsvis med åren. Eleverna lyckas
bättre på testets tolkningsfrågor än de
rena faktafrågorna, antagligen för att
dessa frågor är mer konkreta och i
högre grad lyckas fånga fenomen som
eleverna är bekanta med. En internationell jämförelse visar att resultatskillnaderna mellan de deltagande
länderna är små och att de svenska
elevernas resultat överensstämmer
med det internationella genomsnittet. Av de nordiska länderna är det bara
Finland som visar upp ett avvikande
resultat, finländska elever presterar
bättre än jämnåriga i övriga länder.
Artonåringar i vår
Den studie som nu presenteras kompletteras i vår med resultat från en
motsvarande undersökning avseende
artonåringar. Om den nu presenterade studien kan sägas fokusera
grundskolans demokratiuppdrag, blir
vårens resultat mer med fokus på
gymnasieskolans arbete.
Rapporten Ung i demokratin, Skolverkets rapport nr 210, kan beställas
från Liber Distribution. Beställningsnummer 01:684, pris 75 kronor. Det
finns också en separat sammanfattning av rapporten att beställa, pris 30
kronor beställningsnummer 01:685
Folkens rätt ideologiers övergrepp
Försvarsmakten har, med stöd av
Kulturdepartementet, producerat ett
utbildningsmaterial som anknyter till
regeringens arbete med Levande historia och boken ”Om detta må ni berätta...”.
Materialet består av ett paket som i sin
utformning är anpassat för användning
i skolan. De olika delarna kan användas varför sig eller tillsammans.
Utbildningspaketet innehåller följande delar:
• Studiehäften
• OH-material
• Videofilm
• Multimedia
• Diskussionsfrågor.
”Folkens rätt - ideologiers övergrepp”
beställs hos:
Försvarets Bok och blankettförråd
Box 1501
172 29 Sundbyberg
Tfn 08-562 819 10, fax 08-562 819 61
Nya kursplaner i sfi
- lägesbeskrivning
Z De nya kursplanerna i sfi kommer
att träda i kraft tidigast den 1 juli 2002.
Skolverket utvecklar kursplanerna och
de ska lämnas till Utbildningsdepartementet den 1 februari 2002. Det första
förslaget finns fortfarande på Skolverkets webbplats, under Kursplaner
på gång, Vuxenutbildning och Svenska
för invandrare. En andra version
kommer preliminärt att finnas för
synpunkter från den 18 december 2001
till 15 januari 2002. Beteckningen
”elev” kommer att ändras till ”studerande”. Många har lämnat synpunkter
på det förslag som finns på Skolverkets
och fler synpunkter kommer fortlöpande.
För ytterligare information:
Eva Jönsson, tfn 08-723 79 67,
e-post [email protected]
Ida Sohlbergs
Studiefond
Z Ansökningarna skall vara fonden
tillhanda senast den 7 mars 2002.
Se vidare: www.skolverket.se/studier/
bidrag/svenska/ida.shtml
Teknikprogrammet
halvvägs
Z Läs om ny broschyr, nya erbjudanden om kompetensutveckling, stöd till
nätverksbyggande, skolbesök eller
prova den nya virtuella mötesplatsen!
www.skolverket.se/teknikprogrammet
Det lackar mot jul...
… och Nyhetsbrevet tar jullov. Vi vill
passa på att önska er alla en riktig
skön och vilsam jul- och nyårshelg.
Mot slutet av januari är vi tillbaka igen.
Ann Charlotte Gunnarson,
Informationschef Skolverket
PS! Vill du ha ett avbrott i julstöket
håller www.skolverket.se öppet hela
jullovet, dygnet runt…
För ytterligare information:
Mats Norrman, stabspastor Försvarsmakten, tfn 08-788 86 45,
e-post [email protected]
NYHETSBREV 12.01
3
Om demokrati...
I samband med ”Ung i demokratin”
ställs frågan om vad som finns skrivet
om demokrati och värdegrund. Skolverket ger ut olika former av material
för att stödja förskolors och skolors arbete med demokratifrågor. Förhoppningen är att dessa publikationer kan
vara till hjälp och stöd för skolledning,
lärare och övrig skolpersonal, samt
kommunala politiker och tjänstemän.
Materialen bistår med kunskap och
analyser samt perspektiv och idéer som
kan stimulera och utmana tankar och
verksamheter. Syftet är att bidra till utvecklingsarbete inom området.
”Med demokrati som uppdrag”
Boken ”Med demokrati som uppdrag”
presenterar och problematiserar
barnomsorgens och skolornas arbete
med värdegrundsfrågor. Syftet är att
den ska fungera som ett stöd för vidare diskussioner om de möjligheter,
problem och förutsättningar som finns
i arbetet med de demokratiska värdena – för personal och ledning inom
barnomsorg och skolor samt för politiker och tjänstemän på både lokal och
central nivå. Boken identifierar, utifrån den kunskap och de erfarenheter som finns idag, de faktorer som
verkar vara av störst betydelse för ett
framgångsrikt arbete med värdegrunden.
De frågor som berörs är bl.a. synen på
skolans och barnomsorgens uppdrag
att utveckla demokratisk kompetens
4
hos barn och unga, hur utrymme skapas för samtal, möten och sociala relationer, vilken betydelse organisatoriska faktorer har, den faktiska situationen i barnomsorg och skola, styrkedjans problem och möjligheter samt
betydelsen av ett helhetsperspektiv på
värdegrundsarbetet.
Best.nr: 00:577, pris 50 kr exkl moms,
porto och exp avg tillkommer.
”Jag vill ha inflytande över allt”
Boken ”Jag vill ha inflytande över allt”
syftar till att vidga och fördjupa förståelsen för vad elevinflytande är och kan
vara. Boken vänder sig till alla som arbetar med dessa frågor i skolan.
”Om demokrati- och hälsoarbete i
förskolor och skolor”
En broschyr som utförligt presenterar
demokrati-, hälso och övrigt värdegrundsmaterial från Skolverket. Broschyren är kostnadsfri, porto och exp
avg tillkommer dock. Best.nr. 01:625.
Samtliga publikationer finns även på
www.skolverket.se.
Mer information om värdegrunden:
www.skolverket.se/studier/
vardegrunden/index.shtml
Den visar också på erfarenheter från
olika studier och sammanställningar
som gjorts om elevinflytande.
Elevinflytande diskuteras i relation till
en rad andra begrepp och perspektiv,
såsom mångkulturalism, makt, demokrati, och organisation. Elevinflytande
är ett mångsidigt begrepp. Det handlar om arbetet i skolan, skolans arbetsmiljö och formella beslutsprocesser.
Men elevinflytande handlar dessutom
om inflytande på arbetet i klassrummet och det egna lärandet. Dialogens
betydelse för att utveckla formerna för
demokrati i skolan betonas särskilt.
Best.nr: 98:398, pris 30 kr exkl moms,
porto och exp avg tillkommer.
Nyhetsbrevet skickas gratis i ett exemplar till skolförvaltningar, skolstyrelser, skolledare, förskolor, fritidshem m.fl. Det är föreståndarens/
rektorns ansvar att kopiera och sprida det till lärare och övriga kollegor!
Nyhetsbrevet finns även på Skolverkets webbplats, www.skolverket.se
www.skolverket.se.
Beställa läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS:
Fritzes, Kundtjänst, 106 47 Stockholm
Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: [email protected]
Webbplats: www.fritzes.se
Ansvarig utgivare: Ann Charlotte Gunnarson
Synpunkter och tips: Gunnevi Henriksson, Skolverket, 106 20 Stockholm,
[email protected]
Beställa skrifter:
Liber Distribution, Publikationstjänst, 162 89 Stockholm
Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: [email protected]
Illustrationer detta nummer: Lotta Persson
ISSN 1402-0491
NYHETSBREV 12.01
