1 (3)
2011-10-25, rättad 2011-12-10
TJÄNSTESKRIVELSE
R5514.2011
Utbildningsnämnden
Ledamotsförslag angående elevers inflytande
Förslag den 29 augusti 2011 av Soledad Aguilar Oddershede (C)
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden beslutar att förslaget lämnas utan åtgärd mot bakgrund av redan
pågående arbete.
Sammanfattning
Trots ett kontinuerligt arbete med elevinflytande har skolornas resultat i Nacka kommuns
kundundersökning inte förbättrats. Inflytandefrågan behöver fortsatt vara ett prioriterat
förbättringsområde för skolorna. Kultur- och utbildningsenheten kommer att följa upp
kundundersökningsresultaten och då ytterligare belysa detta område tillsammans med
skolorna.
Styrningen i Nacka kommun bygger på ett decentraliserat beslutsfattande och en övertygelse
om att rektorer och lärare själva bäst bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka
elevernas inflytande. Med grunden i vision och styrprinciper för Nacka kommun och det
pågående arbetet med uppföljning och utvärdering föreslår Kultur- och utbildningsenheten
att förslagen lämnas utan åtgärd.
Ledamotens förslag
Av ledamotsförlaget framgår att man för att sätta fokus på elevinflytande bör sätta ett mål
som handlar om elevernas delaktighet och inflytande. Det kan sedan bli en del av den
kvalitetsuppföljning som görs årligen. Målformuleringen bör även tas upp i överläggningar
med de friskolor som finns etablerade i kommunen. För att sätta fokus på elevinflytande
bör ett mål sättas upp som handlar om elevernas delaktighet och inflytande. Det kan sedan
bli en del av den kvalitetsuppföljning som görs årligen. Målformuleringen bör även tas upp i
överläggningar med de friskolor som finns etablerade i kommunen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår ledamoten att utbildningsnämnden beslutar
att
ta fram en handlingsplan för hur elevinflytandet ska utvecklas i skolan,
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
SMS
WEBB
ORG.NUMMER
Nacka kommun, 131 81 Nacka
Stadshuset, Granitvägen 15
08-718 80 00
[email protected]
716 80
www.nacka.se
212000-0167
2 (3)
att
att
ge de kommunala grundskolorna och gymnasieskolorna i uppdrag att
formulera hur skolan tänker arbeta med elevinflytandefrågorna och hur
eleverna ska få utvärdera inflytandet i den lokala arbetsplanen.
ge kultur- och utbildningsenheten i uppdrag att formulera ett uppföljningsbart
mål i samband med framtagande av mål- och budget som handlar om
elevernas delaktighet och inflytande.
Kultur- och utbildningsenhetens utredning och bedömning
Enligt ledamoten är det grundläggande för demokratin att skolan har arbetsformer som ger
kunskap om och incitament för ett aktivt deltagande i samhället. Ett reellt elevinflytande i
skolan lägger en positiv grund för ungdomars syn på delaktighet och engagemang i lokala
samhällsfrågor. Det är viktigt för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle och för att unga
ska veta att de har möjligheten att påverka och förändra. Det stämmer väl överens med
skolans styrdokument där man påpekar vikten av demokratiska principer som att kunna
påverka, ha reellt inflytande och vara delaktig.
Utbildningsnämnden har fastställt strategiska mål som gäller elevers inflytande och varje år
följs utfallet upp på nyckeltal för området. Utfallet på dessa nyckeltal har försämrats något
under 2010. Området följs upp genom den årliga kundundersökningen och i observationer
samt i kvalitetsredovisningen. Dessa verktyg ger också skolorna möjlighet att följa upp
effekter av sina åtgärder.
I kvalitetsredovisningarna för grundskolorna 2010 menar de flesta skolorna att de har väl
fungerande former för elevråd och klassråd samt andra samarbetsgrupper som matgrupp,
och miljögrupp m.m. Eleverna undervisas i demokrati och får lära sig ett demokratiskt
arbetssätt.
På flera skolor visas i kvalitetsredovisningarna att lärarna kontinuerligt arbetar med
elevinflytande genom att eleverna får välja arbetsområden, välja redovisningsform och
ämnesinnehåll.
I gymnasieskolan har inflytandefrågan varit prioriterad under några år . I kvalitetsredovisningen tar skolorna upp det formella inflytandet som blir kanaler där man kan ta upp
frågor om undervisningen och sådant som handlar om lärande och förutsättningar för det.
På Nacka gymnasium finns t.ex. ett internationellt råd och ett programråd. Där har lärare
och skolledning definierat begreppet inflytande vilket gjort att andelen nöjda elever har ökat.
I den senaste kundundersökningen är andelen elever som svarar att de är med och planerar
sitt skolarbete oförändrad jämfört med föregående år, men andelen har minskat något
jämfört med tidigare. Nackas resultat för skolår fem ligger under genomsnittet för
kommunerna som genomfört samma undersökning, och över genomsnittet för skolår åtta.
Detta trots skolans målmedvetna arbete med frågan.
I gymnasieskolan märktes tidigare en förbättring av resultatet på kundundersökningen när
det gällde elevernas bedömning av sitt inflytande. Under senare år har resultatet varit relativt
konstant.79 procent är nöjda med sitt inflytande och resultaten varierar en del mellan
skolorna.
3 (3)
Kultur- och utbildningsenheten kommer att följa upp kundundersökningsresultaten och då
belysa detta ytterligare med skolorna, då dessa resultat inte kan anses tillfredsställande.
Det är svårt att mäta det reella inflytandet hos eleverna då det finns olika former av
elevinflytande. Dels är det de formella råden där eleverna kan utöva sitt inflytande som
klassråd, elevråd och andra samarbetsgrupper . Enligt ledamoten är det en förutsättning för
att eleverna ska kunna utöva inflytande är att formerna för detta är enkla och inbjudande, så
att varje elev känner att han eller hon enkelt kan framföra sina frågor eller synpunkter - och
få bra svar. Den bedömningen stöds av Kultur- och utbildningsenhetens arbete med
uppföljning och utvärdering.
Utöver de formella råden finns det ett annat elevinflytande över elevernas egen
undervisning, vilket är en mer komplex fråga. Den frågan måste varje skola och lärare arbeta
med i verksamheterna och också stämma av hur elevinflytandet ska se ut utifrån elevernas
olika åldrar. Som ledamoten själv påpekar bygger styrningen av skolorna i Nacka kommun
på ett decentraliserat beslutsfattande och en övertygelse om att rektorer och lärare själva
bäst bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka elevernas inflytande.
Det måste finnas en progression i elevinflytandet som fastställs av lärare, elever och
rektorer. Dessa frågeställningar ingår också i Kultur- och utbildningsenhetens uppföljningsoch utvärderingsarbete, t.ex. genom observationer i VÅGA VISA och i
kvalitetsredovisningarna.
Det är viktigt att Utbildningsnämnden fortsätter att sätta mål och utveckla dessa i
förhållande till nya styrdokument samt att följa upp och utvärdera elevernas inflytande i
kvalitetsredovisningarna, observationer och kundundersökningen. Därvid framhåller
Kultur- och utbildningsenheten att det inte behövs någon särskild handlingsplan eller andra
krav på åtgärder än de som redan finns.
Ylva Bandmann Holmberg
Tf chef för Kultur- och utbildningsenheten
