Malmö högskola
Lärarutbildningen
Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Man kan säga vad man tycker,
men det hjälper inte så mycket...
One may speak ones mind
but it makes no difference...
Laura Arévalo
Lärarutbildning 90hp
Examinator: Jan Nilsson
2009-01-19
Handledare: Pia Jäderquist
1
Förord
Jag vill tacka för det förtroende som jag fick av de åtta eleverna som jag
intervjuade inför min forskningsrapport. Utan deras medverkan hade mitt arbete
inte kunnat genomföras. Jag tackar även skolans personal som visade en stor
vilja och intresse att samarbeta med mig.
Tack också till min handledare, Pia Jäderquist, för hennes stöd och goda råd
under arbetets gång. Och tack till min familj, som har visat stor förståelse och
haft ett stort tålamod med mig.
Laura Arévalo
2
Sammandrag
Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på
elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna
möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två
olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt
vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna
räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte
har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94.
Nyckelord : Elevperspektiv, elevinflytande.
3
Innehållsförteckning
1.Inledning.............................................................................................................................6
1.1 Bakgrund...........................................................................................................................6
2. Syfte....................................................................................................................................7
2.1 Problemställningar............................................................................................................ 7
2.2 Avgränsning.......................................................................................................................7
2.3 Definition av begrepp som har med elevinflytande att göra..............................................7
3. Litteraturgenomgång........................................................................................................8
3.1 Historisk tillbaka...............................................................................................................8
3.2 Vad säger skollagen och läroplanen om elevinflytande?..................................................9
3.2.1 Skollagen........................................................................................................................9
3.2.2 Läroplanen.....................................................................................................................9
3.3 Tidigareforskning............................................................................................................10
3.3.1 Skolverket, Skola i utveckling, inflytandets villkor.....................................................11
3.3.2 Eva Forsberg, Rapport från Skolledares arbete och arbetsvillkor (SLAV- projektet).12
3.3.3 Kamperin, 2005: Försök att påverka - en empirisk studie av ungdomars vilja och
möjlighet att förändra............................................................................................................13
3.3.4 Selberg: Dialogen som arbetsform...............................................................................14
3.3.5 Gunnarsson 1995: Yttre kontroll och inre frihet..........................................................16
4. Teoretiska utgångspunkter............................................................................................17
4.1 John Dewey.....................................................................................................................17
4.2 Lev Vygotskij..................................................................................................................18
5. Metod................................................................................................................................19
5.1 Allmänt om metoden.......................................................................................................19
5.2 Datainsamlingsmetod......................................................................................................20
5.3 Urval...............................................................................................................................21
5.4 Tillförlitlighet..................................................................................................................21
5.5 Genomförande.................................................................................................................22
5.6 Etik..................................................................................................................................23
4
6. Resultat och tolkning.....................................................................................................23
6.1 Forum där eleverna kan ha en viss påverkan i skolan....................................................24
6.1.1 I klassrådet/ elevrådet kan eleverna diskutera om saker de vill ha..............................24
6.1.2 Något medbestämmande i bl.a. tema och bild.............................................................25
6.1.3 Duktiga elever får bestämma.......................................................................................25
6.2 Forum där eleverna sällan/eller inte alls kan påverka i skolan.......................................26
6.2.1 Eleverna har sällan inflytandeöver den fysiska miljön................................................26
6.2.2 Sittplatser i klassrummet..............................................................................................26
6.2.3 Inget inflytande över schemaläggning och planering..................................................27
6.2.4 Ingen lyssnar på vad eleverna tycker om maten..........................................................27
6.3 Fora för önskat inflytande...............................................................................................27
7. Analys ..............................................................................................................................28
7.1 Hur ser eleverna på sitt eget inflytande?.........................................................................28
7.2 När eleverna inte kan påverka sin situation i skolan.......................................................30
7.3 Om det önskade inflytandet............................................................................................32
8. Slutsats och diskussion...................................................................................................33
9. Fortsatt forskning...........................................................................................................37
Referenser............................................................................................................................38
Bilaga1 .................................................................................................................................39
Bilaga 2.................................................................................................................................40
Bilaga3 .................................................................................................................................42
5
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Mitt examensarbete handlar om att undersöka hur åtta elever i årskurs sex ser på
sitt eget inflytande i skolan, både när det gäller både formella och informella
situationer. I Skollagen och i Lpo94 står det tydligt, att varje elev ska ha
inflytande över hur deras utbildning utformas. Styrdokumenten är till för att
följas, och jag anser att det är skolans ansvar att arbeta utifrån dem. I samtal med
olika lärare på min partnerskola kom det fram, att det fanns ett intresse av att
kunna ta del av ett examensarbete som handlar om detta tema. Deras intresse
grundar sig på en undran över i vilken grad de själva uppfyller målen som står i
Skollagen och Lpo94 om att:
Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall
anpassas efter deras ålder och mognad.1
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och
vara delaktig, skall omfatta alla elever. Skolan skall sträva efter att
varje elev, successivt utövar ett allt större inflytande över utbildning
och det inre arbetet i skolan…2
Utifrån skolans övergripande mål om allas rätt till utbildning, och målet om en
likvärdig skola, vill man starkt framhålla vikten av att skapa goda lärandemiljöer
för alla barn 3. Undervisningen skall bedrivas under demokratiska arbetsformer.
Elevens förmåga att ta personligt ansvar ska utvecklas En viktig premiss för en
lyckosam inlärningsprocess är, att lärare bygger upp en förtroendefull relation
till alla sina elever. En första förutsättning för att lyckas med det, är att möta alla
elever på ett likvärdigt sätt, att skapa en atmosfär där alla känner sig välkomna
1
Utbildningsväsendets Författningsböcker, Skolans Författningar, 2004, s.36
Ibid., s.212
3
Myndigheten för skolutveckling (2004). Att läsa och skriva., s 99
2
6
och lika mycket värda4. Utgångspunkten i föreliggande studie är, att ett ökat
elevinflytande har så stor betydelse i praktiken, att det skulle kunna förbättra
elevernas prestationer genom att öka deras motivation. Lärares förhållningssätt
när det gäller elevinflytande, tror jag, har en avgörande betydelse för elevernas
skolvardag.
Intresset för att forska om elevinflytande har att göra med min syn på demokrati.
Jag anser att skoldemokrati är viktigt för att eleverna ska känna sig delaktiga i
skolan, och för den fortsatta fostran med läroplanens demokratiuppdrag. Elever
som är vana vid att få ta plats i skolan, och säga vad de tycker där, kommer
förhoppningsvis även som vuxna att vilja var med och påverka.
2.Syfte
Syftet med uppsatsen är, att redovisa hur åtta elever i årskurs sex ser på sitt inflytande i
skolan.
2.1 Problemställningar
•
På vilka sätt upplever mina informanter att de kan påverka sin situation i
skolan?
•
Vad anser eleverna att de inte har något inflytande över i skolan?
•
Vad skulle eleverna vilja ha inflytande, och kunna bestämma över i
skolan?
2.2 Avgränsning
Mitt examensarbete kommer att avgränsas till att behandla: elevdemokrati och
elevinflytande, utifrån åtta elevers perspektiv från två klasser i skolår sex.
2.3 Definition av begreppen som har med elevinflytande att göra
Thomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet, hävdar att i
arbetet med skolans demokratiska värdegrund, har det deliberativa samtalet så
småningom kommit att inta en central plats5.
4
5
Ibid.s.100
Englund, Thomas, Utbildning som kommunikation, Deliberativa samtal som möjlighet, Uddevalla 2007, s.153
7
Han säger att deliberativa samtal är ”ett samtal där olika uppfattningar och
värden kan brytas mot varandra, med en strävan att individen själv tar ställning
genom att: lyssna, överväga, söka argument och värdera, samtidigt som det finns
en kollektiv strävan efter att finna normer som alla kan enas om”6. Englund
säger vidare, att deliberativa samtal är direkt kopplat till demokratibegreppet.
Ordet demokrati kommer av de grekiska orden demos, som betyder folk, och
kratein, som betyder härska. Demokratins grundtanke är att alla medborgare i ett
samhälle skall ha lika stort inflytande över gemensamma beslut.7 Den
deliberativa demokratins grundidé som Englund talar om, innebär enligt honom,
att beslutsfattandet bör motiveras och diskuteras grundligt mellan alla parter.
Man måste bli enig om vad man är oenig om, vilka alternativa beslut som kan
fattas, och vilken procedur man skall ha för att fatta beslut.8
3. Litteraturgenomgång
3.1 Historisk tillbakablick
Vid tiden för andra världskrigets slut var skolan i Sverige uppdelad i två hälfter;
en del med folkskolan och de folkliga organisationerna, och den andra delen,
den
akademiska
med
läroverken
och
universiteten.
År
1946
lade
Skolkommissionen fram och utformade förslagen ”för en 9-årig obligatorisk
enhetsskola.”9 Efterhand kom representanter för de olika politiska partierna fram
till en enighet. Skolans främsta uppgift var att fostra demokratiska människor.
Man ville inte att skolan skulle följa en politisk doktrin. Målet var att den
demokratiska undervisningen skulle vila på en objektiv vetenskaplig grund.
Lusten att söka sanningen var viktig. ”Saklig upplysning om de stora ideologiska
och samhälleliga stridsfrågorna”10 ansågs vara viktig, för att eleverna i efterhand
skulle komma fram till en personlig uppfattning. Den demokratiska fostran
förklarades med att varje elevs personlighetsutveckling skulle främjas. Tre
6
Ibid., s. 153
Stensmo, Christer, Pedagogisk filosofi, Studentlitteratur, Lund, 1994, s.54
8
Englund, Thomas, Utbildning som kommunikation, Deliberativa samtal som möjlighet, Uddevalla 2007, s.153
9
Isling, Åke, Vägen till en demokratisk skola, Falköping, 1974,s.84
10
Ibid.s85
7
8
dygder framhävdes: ”Självständighet... kritiskt sinnelag…, och... förmågan till
samarbete”11.
”Den demokratiska skolans uppgift är således att utveckla fria människor, för
vilka samarbete är ett behov och en glädje.”12 De nya demokratiska metoderna
skulle främja elevers initiativ och självverksamhet. Läraren skulle också ha
frihet att använda sig av de metoder som han/hon fann bäst till att säkerställa
undervisningens effektivitet:
”Huvudansvaret för skolans utveckling vilar på läraren. Han är den viktigaste
faktorn i skolans liv.”13
3.2 Vad säger skollagen och läroplanen om elevinflytande?
I detta kapitel redogör jag för vad styrdokumenten säger om elevinflytande i
skolan.
3.2.1 Skollagen
I skollagen ger staten uttryck för de grundläggande förutsättningarna för
utbildning av barn och ungdom. Alla barn och ungdomar skall, oberoende av
kön, geografiska hemvist, samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika
tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall vara
likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. I Skollagen
kap.4, § 2, kan man läsa att
Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall
14
anpassas efter deras ålder och mognad.
3.2.2 Läroplanen
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) står det att:
Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer
11
Ibid,s.85
Ibid,s85
13
Ibid, s.86
14
Utbildningsväsendets Författningsböcker, ht 2004, s.36
12
9
och förbereda eleverna för att aktiv deltaga i samhällslivet.
Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar15
Man kan också läsa att
Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga
undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter,
kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar16.
Lpo94 slår alltså fast att skolan vilar på demokratisk grund. Här står klart
uttryckt hur man ska organisera verksamheten och arbetet i skolan, för att skapa
möjligheter till elevens inflytande över sin utbildning. Sådana arbetsformer är en
grundförutsättning för elevens utveckling, och skapar rum till samtal om värden
och normer. Här i Lpo 94 är lärandet beskrivet som en levande process; där barn
och unga utvecklar kunskaper genom egna handlingar och erfarenheter.
Läroplanen talar om vem som har ansvar för vad. Läraren har ansvar för att se
till att eleverna får ett verkligt inflytande över undervisningen. Elevens
inflytande över skolan och undervisningen är mycket tydligt angivet i
läroplanerna. Skolan har uppgiften att, dels överföra visa grundläggande värden
och förmedla kunskaper till eleverna, och dels att förbereda dem för att leva och
verka i samhället. I Lpo94 uttrycks mycket tydligt även rektors ansvar som
pedagogisk ledare, chef för personalen och ansvarig i övrigt för verksamheten.
Rektorn har ansvar för skolans resultat, och för att detta följs upp och utvärderas
i förhållande till de riksgiltiga målen, och till målen i den lokala skolplanen och
den specifika arbetsplatsen.
3.3 Tidigare forskning
Under denna rubrik kommer jag att redogöra för vad aktuell forskning på
området säger om elev- elevinflytande .
15
16
Utbildningsväsendets Författningsböcker, ht 2004, s.204
Ibid., s.204
10
3.3.1. Skolverket, ”Skola i utveckling”, inflytandets villkor
Under läsåren 96/97 och 97/98 har 41 skolor valt att arbeta med elevinflytande
inom skolverkets projekt, ”Skola i utveckling”.17 De medverkande skolorna
poängterar det faktum, att eleverna lär för livet, och att ett av skolans viktigaste
uppdrag, är att lära barnen utöva inflytande för att trygga demokratin i
framtiden. Flera skolor uttryckte oro över elevernas bristande intresse vad det
gäller engagemanget i organ som: klassråd, elevråd, arbetsgrupper, m.m.18
Elevråden fungerar dåligt, och valda representanter för olika arbetsgrupper
uteblir. Skolans önskan är att stödja elevråden, och hjälpa eleverna att fungera
kollektiv. Flera skolor har i sina måldokument skrivit in, att varje elev bör ha
god kunskap om hur man agera som ordförande, sekreterare, osv. innan de går ut
grundskolan. Emellertid är elevinflytande, i relation till lärandet, en komplex
fråga19. Rapporten pekar bland annat på att hos vissa lärare finns uppfattningen
att elevinflytande främjar lärandet, men det finns även lärare som ger uttryck att
elevinflytande kan motverka detsamma20. De lärare som är positiva till
elevinflytande, talar om inflytande som lustfyllt, och som en nödvändig
beståndsdel i lärandet. Många lärare ser också en direkt koppling mellan
inflytande och ansvar. De menar att eleverna ska förstå att de ska lära sig för sin
egen skull, och inte för lärarens, eller föräldrarnas skull. De lärare som ser en
motsättning mellan elevinflytande och lärande, menar att undervisningsformer
som ger utrymme för elevernas inflytande, kräver tid för reflexion och samtal.
Den tiden tas från ett produktinriktat lärande.21 Några lärare menar att det är
viktigt att se inflytandet ur olika perspektiv. De menar att läraren måste
reflektera över elevernas ålder, och kulturella och sociala bakgrund, när de
tilldelar eleverna ett utökat inflytande. Flertalet av skolorna i projektet, beskriver
att eleverna har inflytande över i vilken ordning de vill lösa sina uppgifter, och
att då och då själva får välja uppgift. Vid flera skolor får eleverna välja var de
vill utföra sina uppgifter, vanligtvis i klassrummet eller i ett utrymme i nära
anslutning till detta.22. Något som är gemensamt för ett stort antal skolor, är att
de har infört och utvecklat arbetslag, eftersom ett fungerande arbetslag ses som
17
Skolverket, Skola i utveckling, 1999,s.6
Ibid ,s .9
19
Ibid.s.9
20
Ibid,s.14
21
Ibid., s.14
22
Ibid., s.15
18
11
en förutsättning för, och ett första steg mot en förändrad undervisning. De
undervisningsformer skolorna överlag strävar mot är ämnesövergripande,
temainriktade, där eleven har möjlighet att välja fördjupning.
En annan strävan är att eleverna ska ha möjligheter att lägga upp studierna
individuellt, och att själva bestämma när de ska arbeta med de olika ämnena.23
Studien visar också att på vissa skolor i projektet, har det inte skett någon
utveckling i frågan om elevinflytande. Rapporten nämner faktorer som ligger
bakom detta som till exempel: hierarkiska strukturer, splittrande kollegier, stora
klasser, ekonomiska nedskärningar, rädsla och auktoritetstro.
Man ser att det finns en grupp skolor där åsikten råder, att det inte finns något
problem med elevinflytandet. Men där har man ändå inte någon lust att fördjupa
reflektionerna om vad elevinflytandet innebär. Lärarna vid dessa skolor tycker,
att eleverna genom det egna arbetet har ett väl utvecklat inflytande.
3.3.2 Eva Forsberg, Rapport från Skolledares arbete och arbetsvillkor
(SLAV- projektet)
Eva Forsberg, universitetslektor på pedagogiska institutionen vid Uppsala
universitet, har studerat elevers inflytande över undervisningen och frågor som
är relaterade till detta.24. Syftet med studien är att belysa mellan -ochhögstadieelevers förtroende för skolledare och elevinflytande.25 Forsbergs
forskning har ett elevperspektiv som innebär, att elevernas egna uppfattningar
och upplevelser ligger till grund för de resultat och analyser som jag kommer att
redovisa.26 Projektet fokuserar på tre huvudområden inom vilka eleverna har rätt
till inflytande:
•
den psykosociala miljön (trivsel, ordning)
•
den fysiska miljön (utformning av lokaler, uppehållsrum, skolgården,
m.m.)
•
undervisningen (planering, genomförande, utvärdering)
23
Skolverket, Skola i utveckling, 1999,s76
Forsberg, Eva, Elevinflytande eller vanmakt? En arbetsrapport från Pedagogiska institutionen Uppsala
Universitet, juni 1992,s.1
25
Forsberg, Eva,, Elevinflytande eller vanmakt? En arbetsrapport från Pedagogiska institutionen Uppsala
Universitet, juni 1992, s.2
26
Ibid., s.2
24
12
Av undersökningsresultaten framgår det att:
•
nästan alla elever (93 %) är positiva till klassråd, och att mer än hälften
av eleverna vet något som blivit bättre tack vare att de har haft klassråd.
•
ca två tredjedelar av eleverna önskar ett ökat inflytande över:
undervisningen,
skolmiljön,
ordningsreglerna,
läxorna/prov
samt
schemat. Detta gäller för en större andel av flickorna än pojkarna (76
respektive 59 %). Forsberg menar att det är anmärkningsvärt att betydligt
färre av lågstadiets elever önskar ett ökat inflytande (15-30% inom de
fem behandlade områdena)
•
fyra femtedelar av eleverna ger uttryck för att det är något som de vill
ändra på, i synnerhet gäller detta frågor knutna till den fysiska och
psykosociala miljön.27
Forsbergs studie visar att drygt hälften av eleverna anser, att de vuxna på skolan
bryr sig lite eller inte alls om elevernas åsikter. Eleverna i studien hävdar att de
sällan, eller nästan aldrig får vara med och bestämma vad de ska lära sig i
skolan. Även i frågan om hur länge ska de arbeta med ett tema/område, anser
eleverna att de sällan eller aldrig får vara med och bestämma.28
3.3.3 Kamperin, 2005: Försök att påverka - en empirisk studie av
ungdomars vilja och möjlighet att förändra
Universitetsadjunkt Kamperin har forskat om elevens försök att påverka i
skolan.
Hennes
projekt
har
som
målsättning
att
undersöka
olika
ungdomsgruppers erfarenheter av, och former för inflytande i skolan. Projektet
omfattar totalt sju klasser i årskurser nio, från fyra olika skolor. Skolorna har
valts från sinsemellan olika upptagningsområden i Västsverige, såväl från
storstaden som från mindre orter. Huvudtemat i denna rapport; Försök att
påverka29, har varit att redovisa och ge en kort allmän beskrivning av
27
28
Ibid, s.60
Ibid. s.41
29
13
ungdomarnas möjligheter att påverka i skolan. Här sammanfattar jag Kamperins
rapport, vars data är från två klasser vid en av de fyra skolorna. Tre
påverkanssituationer i skolan behandlas i rapporten. Den första handlar om
skolschemat, den andra handlar om inköp till nya elevskåp på skolan, och i
tredje fallet handlar det om undervisningen i språkvalet spanska. Vad som är
kännetecknade för nämnda påverkanssituationer är två saker. För det första
brukar ungdomarna vända sig till en särskild lärare, som de har personligt
förtroende för, i sina försök att påverka. För det andra, visar ungdomarna inte
någon större tilltro till skolans formella former för elevinflytande.30 Flera
ungdomar menar att det inte är meningsfullt att ge uttryck för sina synpunkter,
eftersom de vuxna på skolan inte är intresserade av vad de tycker. De tre
påverkandesituationerna visar, att det inte är de formella formerna för inflytande
som ungdomar brukar använda sig av, om de vill försöka påverka något. En
formell form av inflytande som används av ungdomarna, är dock att vända sig
direkt till rektor.31 Det är tydligt att ungdomarna vill påverka, och eventuellt
försöka förändra sådant som engagerar dem. Detta gäller både pojkarna och
flickorna. Det är också uppenbart att ungdomarna engagerar sig när det är något
som direkt berör dem själva. Rapporten visar att ungdomarna vill göra något för
sin situation, här och nu. Dessa påverkanssituationer handlar om att ungdomarna
i möjligaste mån vill förbättra det dagliga livet i skolan och höja kvaliteten i sin
vardag.32
3.3.4 Selberg: Dialogen som arbetsform
Gunvor Selberg är fil.dr i lärande, och arbetar med forskning, utveckling och
utvärdering på regional och nationell nivå. Hennes bok, Främja elevers lärande
genom elevinflytande, sätter elevers lärande i centrum, och med det också de
nationella styrdokumentens förväntningar och krav. Hon presenterar där två
studier; varav den ena studerar elever i grundskolan, och den andra i gymnasiet,
som har stort inflytande över sin situation och som upplever ett inflytande i
arbetsmiljön. Den andra studien innefattar grundskole- och gymnasier elever
30
Kamperin, Rose Marie, Försök att påverka, en empirisk studie av ungdomar vilja och möjlighet att förändra,
s.83, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, IPD-rapporter Nr.2005:01
31
Ibid. s83
32
Kamperin, Rose Marie Försök att påverka, en empirisk studie av ungdomar vilja och möjlighet att förändra,
s.88
14
som har varierande erfarenheter av detta. Selberg hävdar att motivation, aktivitet
och dialog är viktiga principer i människans arbete med lärande. Att ständigt få
tillfälle att bearbeta de nya kunskaperna och erfarenheterna i: diskussioner,
problemlösningar, samarbete och självständigt arbete, utgör vägar till nya
lärandesituationer. Selberg anser att motivet för att vilja lära sig bygger på
intresse och behov. Det leder till aktiviteter hos eleverna, och eleverna får då
möjligheter att utöva inflytande i det egna lärandet. När läraren blir lyhörd för
elevernas intressen och behov, uppstår dialogen som arbetsform. Hela
situationen leder till lärande. Selberg hävdar att om eleven får:
•
känna tilltro till sin egen förmåga att utveckla sig själv och andra i
samhället
•
bygga på sina tidigare erfarenheter och kunskaper
•
aktiv deltaga i arbete med att initiera, planera, genomföra, bearbeta
och värdera lärande i skolan
•
tid att arbeta med sina frågor och reflektera över sina erfarenheter
•
lära sig från många källor
•
göra egna observationer och upptäckter,33
så leder det till djupare insikter, mer beständiga kunskaper och ökad lust att lära.
Selbergs forskning visar att när eleverna själva deltar och är involverade i sitt
lärande, utvecklar de kunskaper och färdigheter som är målen i de nationella
styrdokumenten. Hon förklarar, att elever med erfarenhet av stort inflytande, har
god kontroll över vad som händer, och över vad de vill ska hända. I
elevgrupperna med mindre erfarenhet av inflytande, saknas denna kontroll.
Elever med större erfarenhet av medinflytande, visar med sig själva och sitt eget
agerande i skolan, att läroplanens mål går att uppfylla. Elever som saknar denna
erfarenhet visar, att läroplanens mål inte kan nås med en traditionell
undervisning, där eleverna inte har ett aktivt elevinflytande, enligt Gunvor
Selberg,34
33
34
Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevens inflytande Studentlitteratur, Lund 2001,s.48-49
Ibid., s.160
15
3.3.5 Gunnarsson : En annorlunda skolverklighet
Bernt Gunnarsson är fil.dr. i pedagogik, och är enhetschef för området Individ
och Samhälle (IS), på lärarutbildningen vid Malmö högskola, och hans
avhandling handlar om fjorton högstadieelevers byte av skolmiljö, från en
traditionell högstadiemiljö till ett alternativt arbetande, skoldaghem.35 Studien
fokuserar i flera avseenden på samband mellan upplevelse och handling, men
inte på handling som något isolerat. Studien är ett försök att identifiera och tolka
betydelsebärandet i den traditionella skolmiljön, och i den alternativa
skoldaghemsmiljön för de i studien ingående aktörerna, genom deras upplevelse
av skolverkligheten.36 Gunnarsson lyfter i sin avhandling fram begreppet
”skolan som ett system av mänskliga relationer”. Vidare menar han att detta
system kräver en social ordning, med utgångspunkt och mål från värdegrunden.
Skolan ska sträva mot rättvisa, som baseras på en demokratisk förståelse om
människors lika värde.37
Samhällets behov av att överföra: värden, traditioner, kunskap och språk till
andra generationer legitimerar skolan. Gunnarsson uppfattar dessa överförande
som en lärandeprocess som innehåller två centrala begrepp; ett som kallas en
yttre kontroll och den andra är inre frihet.
Den yttre kontrollen innebär en ömsesidig respekt mellan skolmiljöns
medlemmar, och respekt för miljöns regelsystem. Syfte med den är att formulera
en tydlig struktur, med värdegrunden som bas mellan miljöns medlemmar. Ett
annat syfte, är utforma ett inflytande och maktbalans mellan vuxen och barn.
Med andra ord skolmiljön ska vara rättvis och demokratiskt jämlik. En bra
fungerande yttre kontroll betyder bl.a.: att eleverna kan få uppleva trygghet,
kontroll, stabilitet, lika värde, rättvisa, och tilltro till miljön. Den yttre kontroll är
ett förhållande mellan elev, skolmiljö och hem som utvecklas och ändras. Därför
kräver dialogen mellan miljöerna ett samarbete med de vuxna och barnen. Här
menar Gunnarsson, att en kontinuerlig dialog mellan skolan och hemmet är
avgörande för ett gemensamt mål och värden.
35
Gunnarsson, Bernt, En annorlunda skolverklighet, Malmö1995,s.11
Ibid.s.19
37
Ibid.s.217
36
16
Inre frihet är ömsesidigt relaterat till yttre kontroll, eftersom det är i den inre
frihetens inflytande som eleven ses som ansvaring för sitt lärande, och
handlingar med krav på sig, och rätt att handla utifrån ett personligt ansvar.
Lärandeprocessen upplevs av eleven som kontrollerbar, och skolmiljön som
påverkbar.38
Den inre friheten skapas i dialogen mellan elev och lärare,
samtidigt som det etableras ett förtroende mellan dem. Gunnarsson anser att
elevers självuppfattning och självupplevelse, är direkt kopplad till upplevelser av
inre frihet och yttre kontroll, och om dessa är tillfredsställande kommer de att ha
en positiv självbild, och vara nöjda med sig själva.39
Gunnarssons studie visar att det är viktigt för elevernas lärande, att de upplever
en jämlik och likvärdig position i relation till andra elever och skolmiljön. Han
anser det som en fördel till eleverna, att kunna utöva ett inflytande i sina
lärandesituationer. Den yttre kontroll och den inre frihetens mål är bl.a., att
kunna skapa en lärandesituation som arbetar mot orättvisa och ojämlikhet.
Lärare har ansvar för att skapa villkor för elevers lärande, och inte begränsa
detta genom sitt val av metod, innehåll, och tidsram.40 Gunnarsson menar att
begränsning gör att elever kan känna sig inkompetenta. Lärarens uppdrag är att
ge stöd i lärandet och strukturera innehåll om det finns ett behov.41 Studiens
resultat visar att eleverna upplevde skoldaghemmet som mer jämlikt, och att
deras lärandesituation där var baserad på egen förmåga, inflytande, och ansvar.
4. Teoretiska utgångspunkter
I Lpo-94, påpekas det att läraren har ett viktigt ansvar i skapandet av ett
fungerande elevinflytande. I detta kapitel kommer jag att lyfta fram två
pedagoger som har inspirerat och hjälpt mig, med att definiera och förtydliga
min egen lärarroll.
4.1 John Dewey (1859-1952) amerikansk pedagogikprofessor och filosof,
hävdar att barnet är en samhällsvarelse, som är social redan från början. Deweys
38
Gunnarsson, Bernt, En annorlunda skolverklighet, 1995,s220
Ibid., s.221
40
Ibid.s.220
41
Gunnarsson, Bernt, En annorlunda skolverklighet, 1995,s221
39
17
pedagogik baseras i en dialektisk process på det sociala och emotionella
området. Han gör dialektiska analyser av sampelet mellan idé och verklighet,
mellan läroplanen och eleven. Han hävdar att det är genom aktivitet i
förhållande till ämnet, som elever når kunskap. Innehållet i undervisningen ska
komma från barnets egen naturliga miljö utanför skolan, från leken och hemmet.
Han anser att lärandet har med livet att göra, och när det innehållet tematiseras,
så blir lärandet en skapande aktivitet. Dewey betonar att skolans innehåll måste
återspegla barnens verklighet utanför skolan. Individen utvecklas genom ett
samspel med sin omvärld, lärandet av sociala regler och förståelsen för
sammanhang. I utbildningen måste eleverna ges möjligheter att aktivt pröva och
experimentera själva. Dewey ställer stora krav på lärarens pedagogiska
kunskap.42 Deweys dialektika analys av: skolans mål och barnens intressen, var
att riktlinjerna ska kunna anpassas till barnens nivå; med utgångspunkt i de
kunskaper och behov som barnen har. Han menade att barnen är intensiva och
har många aktiviteter, så att undervisning ska ta vara på dessa aktiviteter, och ge
dem en inriktning.43 Pedagogikens uppgift, enligt Dewey, är att reproducera ett
socialt system, att ge det uppväxande släktet tillgång till samhällets
grundläggande värderingar, till den kunskap som finns och till ett språk. Detta
tillägnande är en aktiv process som individen är engagerad i, ett arbete som
individen utför, där kunskapen växer genom att individen aktivt manipulerar,
experimenterar med den och observerar sin omgivning.44 Vidare säger Dewey,
att pedagogens uppgift är att vägleda, styra och organisera detta samspel mellan
en växande individ och en föränderlig omgivning. Detta samspel mellan:
utbildning, erfarenhet och omgivning, ger också kunskap, som i sin tur är en
förutsättningen för att individen aktivt skall kunna påverka det samhällssystem
han lever i.45
4.2 Lev Vygotskij (1896-1936) pedagogisk teoretiker och utvecklingspsykolog,
påstår att barnen går från att vara styrda av de yttre fysiska tingen och den
konkreta situationen, till att genom språket utveckla ett medvetande om sig själv
och sitt sätt att fungera, och på så sätt en möjlighet att bestämma över sina
42
Dewey, John, Individens, skolan och samhället, 1980, s. 11-15
Dewey, John, Experience and Education, New York:Mc.Millan1938, s.36
44
Dewey, John, Individens, skolan och samhället, 1980, s.18
45
Ibid. s.18
43
18
psykiska funkioner.46 Han menar att barnet i sin utveckling, är beroende av
sociala och pedagogiska stödinsatser, för att kunna utvecklas utifrån sina egna
förutsättningar. Han betonar vikten av det sociala sammanhanget. Vygotskij tes
är, att elevens lärande och handlingar drivs fram av barnen själva, och att
utvecklingens motor måste sökas i barnets interakion med den vuxna världen, i
familjen och i samhället i övrigt.47 Vidare menar Vygotskij, att inlärning utgör
en förutsättning för utveckling, men utvecklingen sträcker sig bortom
inlärningen som ju alltid är specifik, och sammanfattas i strukturer. Utveckling
kan sägas bestå av skapandet av olika strukturer genom inlärningen.48
Vygotskijs utvecklingsteori är således en social utvecklingsteori, där de psykiska
funtioner och de psykiska redskapen ursprungligen finns utanför barnet, men via
interaktionen sker en internalisering, och på så sätt blir yttre relationer och
verktyg till inre.49 Han anser, att barnens intressen för sitt eget lärande, har stor
vikt i barnets liv. Att det är just detta intresse som är den naturliga drivkraften
för barnens beteende. Därför krävs det att hela utbildningssystemet och all
undervisning byggs upp i relation till barnens egen motivation. Han säger att
innan man försöker uppmana barnet till någon aktivitet, måste vi vuxna lyckas
skapa ett intresse hos dem, och se om de är mogna för dessa aktiviteter.
Vygotskij menar vidare att undervisningen måste orientera sig efter barnets
utveckling.50
5. Metod
I det här kapitlet kommer jag att presentera metoden som jag använde mig av,
för att få svar på mina frågeställningar, samt beskriva hur själva processen gick
till. Jag inleder kapitlet med ett kort avsnitt där jag beskriver skillnaden mellan
kvalitativ respektive kvantitativ metod.
5.1 Allmänt om metoden
Kvalitativa metoder handlar om att karaktärisera. Ordet kvalitativ står för
kvaliteter, det vill säga egenskaper eller framträdande. I kvantitativa metoder
46
Vygotskij, L.S. Psykologi och dialektik, 1981, s.17
Ibid, s.23
48
Ibid.s.22
49
Ibid.s.23
50
Vygotskij, L.S. Psykologi och dialektik, 1981, s.164
47
19
används siffror i flera moment av forskningsprocessen, för att beskriva hur pass
vanlig en företeelse är, för att jämföra olika företeelser med varandra, för att
bestämma statistisk representativitet i urvalet och för att uttrycka statistiska
samband eller korrelationer mellan egenskaper.51
När det gäller kvalitativa
metoder, är det i stor sett texten som är det centrala uttrycket och
arbetsmaterialet.52 I den kvalitativa forskningsprocessen skriver forskaren sina
observationer i form av anteckningar, och detta blir den text som ligger till grund
för den fortsatta analysen. Logiken i kvantitativ forskning består ofta av
jämförelser i en eller annan form. Kvalitativa studier ger ofta forskaren en god
grund för att förstå konkreta lokala skeende. Genom denna metod kan man
observera det sociala samspelet i miljön, och skapa sig en mer direkt bild av de
sociala relationerna. 53
5.2 Datainsamlingsmetod
Utifrån min undersöknings syfte, valde jag att använda kvalitativa intervjuer
som metod (se bilaga.3). Elisabet Doverborg, forskare vid Nationellt Centrum
för Matematikutbildning, och Ingrid Pramling, professor i pedagogik, skriver i
boken Att förstå barns tankar, Metodiken för barnintervjuer, att om man är
intresserad av barns tänkande, faller det sig naturligt att fråga dem hur de tänker
om olika saker.54 Syftet med intervjuerna är att få elever att avslöja så mycket
som möjligt av sina tankar om ett visst innehåll. Elevintervjuer kan användas för
att komma åt innehållet i elevens tänkande kring centrala begrepp, principer eller
idéer55. Jag anser att detta är ett lämpligt tillvägagångssätt för min undersökning,
med tanke på att jag vill veta hur elever uppfattar och upplever deras inflytande i
skolan. Jag har också blivit inspirerad av Bell, som säger att man som forskare
måste vara uppmärksam på att inte ställa ledande frågor, om man har tydliga
åsikter om det man undersöker56 (se bilaga.2). Här funderar jag på hur medvetna
eller omedvetna förutfattade meningar, kan komma att påverka den
vetenskapliga
objektiviteten.
Docent
Rolf
Ejvegård
hävdar
att
varje
51
Repstad, Pål, Närhet och distans, Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, s.9. Studentlitteratur, Lund 1999
Ibid, s.9
53
Ibid, s.10
54
Doverborg, Elisabet, Pramling Ingrid, Att förstå barns tankar, metodik för barnintervjuer, 1991, s.7
55
Ibid., s.9
56
Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund, 1995, s.93
52
20
vetenskapligt arbete skall vara sakligt, objektivt och balanserat57. Med saklighet
menas först och främst att de uppgifter man gör skall vara sanna och riktiga, som
författare måste man alltså ta sig tid att kontrollera de uppgifter man presenterar.
Objektivitet enligt Svensk ordbok58 definieras som egenskapen att vara saklig
och att inte ta något parti. Som forskare krävs det att man är objektiv för att vara
vetenskaplig, men en annan fråga är, om det är möjligt att vara fullständigt
objektiv. Jag anser personligen att det inte är möjligt att vara helt objektiv,
eftersom vi, även som forskare, kan ha svårt att inte blanda in egna fördomar och
förutfattade meningar. Men jag kommer i detta arbete att sträva efter
objektivitet, genom att vara medveten om mina egna värderingar eller åsikter i
ämnet.
5.3 Urval
Mitt urval är från två klasser från skolår sex på en grundskola. Jag valde denna
årskurs, eftersom eleverna går i sista terminen på denna skola, och således anser
jag att de har tillräcklig med erfarenhet för att ha åsikter om elevinflytande.
Anledningen till att jag valde just dessa två klasser, är att jag har jobbat med
dem tidigare. Jag tycker att jag har lyckas skapa en förtroendefull relation med
dessa barn, som jag tror kommer att vara avgörande under själva intervjuerna.
Både de intervjuade flickorna och pojkarna är vana vid att uttrycka sig och få
säga sin mening. Tre veckor innan intervjuerna utfördes, hade jag ett möte med
arbetslaget för de båda klasserna. Där informerade jag om min forskningsplan,
och vi diskuterade tillsammans hur jag skulle göra mitt urval av elever för
intervjuerna, och när de kunde planeras in i förhållande till arbetslagets rutiner.
Min utgångspunkt var att urvalet av elever till studien skulle ske under
demokratiska former. Resultatet blev att varje lärare lottade fram fyra barn från
varje klass, och att läraren kortfattat skulle informera om vad mitt
examensarbete gick ut på.
5.4 Tillförlitlighet
Jag är medveten om de risker som finns när man intervjuar någon som man
känner sedan tidigare, och om svårigheten att upprätthålla den distans som kan
57
58
Rolf, Ejvegård , ”Vetenskaplig metod”, Studentlitteratur, Lund ,2003 s.17
Illustrerad svensk ordbok, Natur och kultur , Stockholm1958
21
behövas som forskare. Repstad varnar för, att ett starkt beroendeförhållande till
en skola kan vara en nackdel i ens forskning59. Jag hoppas att så inte är fallet
här, trots mina två vft perioder på den aktuella skolan. Att känna informanterna
sedan tidigare kan, enligt Repstad, också ses som en styrka, eftersom de kan vara
mera öppna än om jag hade varit en främling.60
5.5 Genomförande61
Ett antal dagar innan intervjuerna, hade jag ett möte med alla de åtta eleverna
som skulle delta i min studie. Syfte var: att förbereda dem inför intervjuerna, att
skapa en trygghet hos dem, och att diskutera själva begreppet inflytande. Hur
förstod de detta ord? Vad hade de för uppfattning av själva ordet? Vi pratade
också om hur viktigt det var för undersökningen att vara ärlig, och att de inte
skulle tänka på att det fanns något rätt svar som jag skulle vilja ha. Jag berättade
också att intervjuerna skulle ske parvis, och att de själva kunde bilda de här
paren. Parvisa intervjuer ville jag ha för att ge eleverna maximal trygghet. De
skulle inte behöva uppleva sig själva som om de vore misstänkta i utfrågning.
Parbildningen blev ett naturligt kompisval, av fyra par; flickor för sig i två par
och pojkar för sig. Under mötets gång ville en av eleverna inte längre vara med.
Jag sade att det inte var något problem med det. Jag tackade honom för hans
ärlighet och modet att säga ifrån. Efter det talade jag med klassläraren, som
lottade in en ny villig elev till gruppen.
Platsen eller lokalen för en intervju kan påverka resultatet62. Det bör vara en
neutral plats, eller ett ställe där de som blir intervjuade kan känna sig hemma,
och man är säker på att inte bli störd.63 Jag reserverade i förhand en sal på
skolan, där vi kunde vara hela dagen. Till min hjälp hade jag en bandspelare för
att bättre kunna koncentrera mig på vad eleverna sade. Dessutom tar
bandspelaren inte bara upp det som sägs, också hur det sägs, som till exempel
tonfall.64 Som stöd hade jag också frågorna nedskrivna framför mig. Jag följde
Repstads rekommendationer, och betonade för eleverna att banden skulle raderas
59
Repstad, Pål, Närhet och distans, Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Studentlitteratur1999,s.28
Ibid., s.69
61
Se Bilaga 3, s. 42
62
Repstad, Pål, Närhet och distans, Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Studentlitteratur1999,s.72
63
Ibid., s.72
64
Ibid., s.70
60
22
när mitt examensarbete var färdigt. Jag anser att mina intervjuer förlöpte enligt
planen utan några incidenter. Eleverna verkade tycka om situationen. De visade
ingen nervositet, utan var glada och lugna i mitt sällskap. Jag pressade dem inte;
när det uppstod tystnad frågade jag dem efter en liten stund, om de ville tillägga
något annat. Efter intervjuerna frågades eleverna hur de upplevt situationen. De
svarade alla att det hade varit roligt och trevligt. Efter varje intervju tog jag en
paus, där jag direkt efteråt skrev ner mina observationer och tankar om intervjun,
samt elevernas kommentarer och kroppsspråk. Detta för att inte riskera att
glömma
bort
något
jag
lagt
märke
till
under
intervjuerna.
Efter
intervjusessionerna transkriberades alla intervjuer noggrant. När detta var klart
tog jag ett stort papper och penna och skapade ett diagram med tre rutor med
mina tre frågeställningar. Anledningen till detta var att skapa en kvalitativ matris
som skulle hjälpa mig att både se om jag hade fått tillräckligt information och
leta efter mönster och samband i materialet, som Repstad nämner.65
5.6 Etik
Eleverna blev informerade om de etiska reglerna att deras medverkan var helt
frivillig, och att deras svar skulle användas endast för mitt examensarbete. Varje
elev fick ett brev med sig hem där föräldrarna blev informerade om projektet,
och där de blev ombedda att godkänna undersökningen.( se bilaga 1) De blev
även informerade att intervjuerna skulle äga rum på skolan under skoltid.
6. Resultat och tolkning
I detta kapitel kommer jag att presentera vad jag har fått fram genom min
undersökning. Jag börjar med att redovisa vad de intervjuade eleverna anser att
de har möjlighet att ha inflytande över i skolan, och fortsätter med en
redogörelse för vad de anser att de inte kan påverka. Sista delen handlar om vad
eleverna skulle vilja ha inflytande över.
65
Repstad, Pål, Närhet och distans, Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Studentlitteratur1999,s.113
23
6.1 Forum där eleverna kan påverka i skolan
6.1.1 I klassrådet/ elevrådet kan eleverna diskutera om saker de vill ha
Sex av de åtta intervjuade hade en positiv inställning till klassrådet som sådant.
Samtidigt berättar eleverna, att de har klassråd en gång varannan vecka. Några
av mina informanter säger, att de själva sällan kommer till tals. När det gäller
urvalet av de elever som ska ha poster som ordförande respektive sekreterare,
röstas eller lottas detta fram i klassen. Här tolkar jag det som att eleverna har
erfarenhet av hur den formella aspekten med klassråd och elevråd fungerar. De
menar också att elever och lärare tillsammans bestämmer vad de ska ta upp på
klassrådet. Enligt eleverna, är alltid lärarna med och rådgör om vilka frågor som
ska diskuteras. Eleverna anser att det är positivt med klassrådet, eftersom de
upplever att där kan de utrycka sig och diskutera saker som gäller alla elever. De
kan t ex framföra önskemål om vad som ska införskaffas ex gungor eller ha en
klassfest, eller en ny fotbollsplan som nu är på gång. I klassrådet diskuteras
också olika klassregler.
– Det är bra, eftersom man kan säga saker till läraren som inte
går att säga under andra dagar, ja, vi har saker som vi vill ha,
som gungor, bollar, eller nya hopprep
Elevernas uttalande antyder att de inte har möjlighet att framföra åsikter vid
andra tillfällen än i mera formella sammanhang, som det nämnda klassrådet eller
i elevrådet. Jag tolkar det så att demokrati enbart tycks råda i samband med
formella fora. När jag frågade om eleverna kunde berätta något speciellt som de
hade fått vara med och bestämma om, svarade de, att de inte kunde komma ihåg
något speciellt. Detta förefaller mig som anmärkningsvärt, eftersom de borde ha
kommit ihåg om de hade varit med att bestämma om något som var viktigt för
dem själva. Detta tyder också på att det som bestäms i klassrådet/ elevrådet inte
alltid verkställs, annars borde eleverna ha kunnat berätta något. Det verkar alltså
vara så att eleverna förvisso har möjlighet att framföra sina åsikter, men att
skolans ledning sällan tar någon hänsyn till vad de anser.
24
Mina informanter förklarade mig om elevrådet; elever som representerar olika
klasser träffas en gång i månaden tillsammans med två lärare, för att diskutera
skolfrågor som rör hela skolan. Där bestämmer man om de saker som elever
önskar sig; vilka av dessa som är möjliga att bli uppfyllda, och vilka är inte. Det
är två elever per klass, en pojke och en flicka, som har blivit valda. Sättet att bli
vald varierar; vissa har blivit framlottade och andra framröstade. De flesta
eleverna kom inte ihåg vad man har beslutat om. Två elever nämnde nya gungor,
en ny fotbollsplan, nya rep och bollar. Enligt dem är det alltid två lärare där, som
säger när en fråga kan vara relevant att diskutera och vilka som inte är det. När
det gäller klassrådet och elevrådet verkar inte eleverna ha lärarnas förtroende att
själva välja de frågor de vill ta upp.
6.1.2 Något medbestämmande i bl.a. ”tema” och ”bild”
När det gäller elevinflytande i undervisningen, säger mina informanter att de i
vissa ämnen, som tema eller bild, har viss möjlighet att påverka, men att det
ändå är läraren som har sista ordet. Däremot kan de komma med synpunkter på
om arbetet ska göras enskilt eller i grupp. När det gäller frågan om innehåll i
dessa lektioner, påstår eleverna att det är läraren som bestämmer vad bild och
tema ska handla om. Min tolkning är, att det enbart är de formella aspekterna av
undervisningen i bild och tema som eleverna har någon möjlighet att påverka.
När det handlar om möjlighet att påverka var eleverna ska sitta när de arbetar, sa
alla, att det för det mesta inte är några problem med att de kan välja det själva.
– Ibland får man sitta i korridoren om det finns plats...
Detta tyder också på att eleverna i vissa ämnen, verkar ha mer frihet att
bestämma över hur de vill arbeta.
6.1.3 Duktiga elever får bestämma
Vissa duktiga elever på engelskan, får ibland välja hur många glosor de ska lära
sig till nästa lektion, berättade mina informanter för mig. Här ser jag risken att
eleverna kan tolka kunskap som en form av belöning eller straff. Alla fortsatte
att med att säga att om man inte tillhör den gruppen, får man aldrig, eller nästan
aldrig vara med och bestämma över läxan. Några av de intervjuade, inklusive de
25
duktiga, säger att det är orättvist att inte alla elever i skolan har samma
privilegier. Här anser jag att skolan har lyckats att göra eleverna uppmärksamma
på hur en demokratisk skola borde fungera, eftersom eleverna genom
särbehandlingen med läxan i engelska, har uttryckt ett missnöje med denna
situation. Dessutom märker jag att de duktiga eleverna uttrycker en solidaritet
med dem som inte har något inflytande över sin läxa.
6.2 Forum där eleverna inte får påverka i skolan
6.2.1 Den fysiska miljön
Det verkar som om frågan som rör den fysiska miljön är begränsad till
klassrummet, och det är i klassrådet man diskuterar detta. Här gäller det teman
som hur man ska sätta bänkarna i klassrummet: i rader, två och två, eller i andra
grupperingar. Detta tyder på att skolan inte har utvecklat begreppet ”skolmiljön”
i ett vidare perspektiv. När det gäller miljön i klassrummet, säger drygt sex av de
åtta eleverna, att läraren inte är lyssnar på eleverna. Eleverna verkar mena att de
vuxna i skolan inte bryr sig om vad eleverna tycker.
– Man kan säga vad man tycker, men det hjälper inte så mycket.
Sällan händer det att vuxna gör som vi vill i skolan...
Detta tyder på att även om eleverna får lov att uttrycka sig, blir de inte indragna i
beslutsprocessen, och att deras önskningar inte har en chans att bli verkställda.
6.2.2 Sittplatser i klassrummet
Alla informanterna anser att de sällan eller aldrig får vara med och bestämma
var de ska sitta i klassrummet. Några elever berättade att läraren redan i förväg
hade bestämt var alla elever skulle sitta när de började skolan i augusti. Eleverna
uttrycker sig så här:
– Oftast inte. Vi får säga vad vi vill, men det är läraren som bestämmer,
hur vi ska sätta oss i klassrummet. Ibland lottar läraren.
– När man säger hur man vill ha, är det nästan alltid samma svar…
vi får se... eller jag ska tänka...
26
En elev säger att han aldrig fick välja med vem han ville sitta bredvid. Här fick
jag intrycket att flera elever var mycket otillfredsställda med att de inte fick lov
att välja sittplatser. Utifrån elevers uttalande, tolkar jag det som att läraren här
utövar sin makt att bestämma.
6.2.3 Schemaläggning och planering
Schemafrågor var också ett område där eleverna sade sig sakna inflytande. Det
är enbart läraren (och ledningen) som får lov att bestämma om det. Eleverna
säger att de aldrig fått vara med och planera tillsammans med sina lärare. Alla
var fullständigt överens om detta. Aktiviteter på idrottslektionerna, kan de inte
heller påverka. Även när de har tagit upp och diskuterat ämnet med respektive
idrottslärare, har de inte fått gehör.
6.2.4 Vad eleverna tycker om maten
Skolmaten är den viktigaste frågan där eleverna inte tycker att de blir lyssnade
på. Ingen i skolan har frågat dem vad de tycker om skolmaten. De har försökt
göra sina röster hörda ifråga om skolmaten, att de inte tycker om den, men
ingenting händer.
– Jag går hungrig hem, jag äter nästan aldrig i skolan ...
– Maten i skolan är riktig dålig
Denna fråga har flera gånger diskuterats på elevrådet och klassrådet, men enligt
eleverna har inget hänt. Jag tolkar det så att varken lärarna eller skolledningen
verkar ta hänsyn till vad eleverna tycker. Förmodligen förstärker det elevernas
känsla av att det inte lönar sig att säga vad man tycker, vilket kan leda till en
misstro hos eleverna angående möjligheterna med att påverka skolvardagen.
6.3 Fora för önskat inflytande
Sammanfattningsvis kan jag slå fast att de flesta eleverna vill ha mer inflytande
över: schemat, lektioner, raster, maten, läxor, och gärna ibland bestämma
tillsammans med läraren. De vill vara med och bestämma om innehållet i
27
undervisningen. De skulle även vilja kunna påverka hur mycket läxor de ska ha.
För det mesta är det stressande med läxorna, säger de. De säger också att de
önskar sig ”Tid för eget arbete”, där de skulle vilja jobba med sina läxor. Samt
att de skulle vilja ha mer inflytande över ämnet idrott. Eleverna vill också
påverka för att höja kvaliteten på skolmaten. Ibland vill eleverna gärna
bestämma tillsammans med lärarna. Alla var positiva och tyckte att det är bra att
eleverna få vara med och bestämma. Men ibland säger de att det är bra att de
vuxna är med tar besluten, så det inte blir så mycket diskussioner.De vill gärna
att lärare ska bistå dem. Här kan jag se en kluvenhet i elevernas hållning. Å ena
sidan vill de har mer inflytande, å andra sidan tycks de vilja slippa påfrestande
diskussioner. De säger också att skolan kanske skulle bli roligare och lugnare,
ifall de skulle kunna bestämma mer
7. Analys
I detta kapitel kommer jag att analysera resultaten av min undersökning i
förhållande till mina frågeställningar. Resultaten kommer jag att relatera till
styrdokumenten; (3.2) och den tidigare forskningen (3.3); Skolverkets Skola i
utveckling, Forsberg, Kamperin, Selberg, Gunnarsson, och utifrån Dewey och
Vygotskij; (4.1, 4.2.). Texterna i styrdokumenten talar ett tydligt språk angående
elevinflytande, att eleven efter ålder och mognad, ska ha ett inflytande över hur
skolgången utformas. Skolan skall utformas i enlighet med grundläggande
demokratiska värderingar, och läraren har ansvar att se till att eleverna får ett
verkligt inflytande över undervisningen. Både Dewey och Vygotskij menar, att
barnen ska stå i centrum. Dewey har ståndpunkten, att utbildningen måste ge
eleverna möjligheter att aktivt pröva och experimentera själva utifrån sina
erfarenheter utanför skolan, och Vygotskij att hela utbildningssystemet och all
undervisning bör byggas upp i relation till barnens egen motivation, och var de
befinner sig i sin utveckling. Båda lägger stor vikt vid elevinflytande och eget
ansvar för att upprätthålla elevens intresse för sin skolgång. De förespråkar helt
enkelt demokratiska arbetsformer.
7.1 Hur ser eleverna på sitt eget inflytande?
Nästan alla eleverna i min undersökning, tycker att det är positivt med klassråd
28
Eleverna i min undersökning säger bland annat:
– Det är bra med klassråd, eftersom man kan säga saker
till läraren som inte går att säga under andra dagarna, ja,
vi har saker som vi vill ha ,som gungor, bollar, eller nya hopprep.
Detta överensstämmer i stora drag med Forsbergs undersökning, där en majoritet
av eleverna tycker att något har blivit bättre tack vara klassrådet.66. Samtidigt
som eleverna i min undersökning sade, att de var positivt inställda till klassrådet,
visade de inte någon större entusiasm i frågan. De intervjuade eleverna gav mig
intrycket att deras inflytande är begränsat. När jag försökte fördjupa temat kunde
de inte utveckla sina svar. Detta tolkar jag som att klassrådet eller elevrådet
endast omfattar formella diskussioner, och det gäller framför allt inköp av
materiel och dylikt till klassen. Här finner jag likheter med Skolverkets rapport,
Skola i utveckling, att flera skolor var oroliga för bristande elevintresse vad det
gäller engagemanget i organ som klassråd och elevråd, och att elevrådet
fungerade dåligt.67 Detta missnöje verkar också återspeglas i min undersökning.
Även om eleverna har en formell möjlighet att påverka vid elev- och klassråd,
tycks det ändå vara de vuxna som mest beslutar om innehållet i dessa organ.
Enligt eleverna är det alltid en eller två lärare i klassrådet/elevrådet som avgör
när en fråga kan vara relevant att diskutera, och vilka som inte är det. Jag menar
att eleverna är väl medvetna om att det är de vuxna i skolan som har den
verkliga makten, också i formella forum som klassråd och elevråd, trots att
eleverna själva har poster som ordförande och sekreterare. Att de flesta av
eleverna som jag intervjuade inte kom ihåg vad de hade bestämt om, och att
några av dem inte kom till tals alls under klassråd eller elevråd, tolkar jag som
en brist på engagemang. Detta stämmer överens med Kamperins studier, där
man kan läsa att ungdomarna inte visar någon större tilltro till skolans formella
former för elevinflytande.68. Min undersökning visar på att de flesta eleverna är
66
Forsberg, Eva, Elevinflytande eller vanmakt? En arbetsrapport från Pedagogiska institutionen Uppsala
universitet, juni 1992,s.60
67
Skolverket, Skola i utveckling, 1999,s.6
68
Kamperin, Rose Marie, Försök att påverka, en empirisk studie av ungdomar vilja och möjlighet att förändra,
s.83, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, IPD-rapporter Nr.2005:01
29
positiva till sådana formella forum, men att de samtidigt säger att de sällan eller
aldrig diskuterar relevanta frågor.
Visserligen finns det ett annat moment av elevinflytandet som kom fram under
mina intervjuer; att de duktiga eleverna på engelsklektionerna ibland har rätten
att begränsa sina glosor som de ska ha till läxa, samtidigt som de mindre duktiga
eleverna inte har samma rätt. Eleverna, även de duktiga, anser att så kan inte en
demokratisk skola fungera. Denna upplevelse stämmer inte överens med
skrivningarna i Skollagen kap.1, § 2, som säger att verksamheten i skolan skall
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar69 .
Och det stämmer inte heller med Gunnarssons idéer, om att det är viktigt för
elevernas lärande, att de upplever skolmiljön som jämlik och likvärdig, i relation
till andra elever och lärare.70. I min undersökning, finner jag att eleverna inte
bara fråntas rätten till inflytande i undervisningen, utan också att de upplever en
ojämlik skolsituation. Gunnarsson säger att lärare har ansvaret för att skapa
villkor för elevens lärande, och att läraren inte ska begränsa detta genom sitt val
av: metod, innehåll och tidsram Han lyfter i sin avhandling fram begreppet
skolan som ett system av mänskliga relationer. Han menar att detta system
kräver en social ordning med utgångspunkt och mål från värdegrunden. Skolan
ska sträva mot rättvisa, som baseras på en demokratisk förståelse om människors
lika värde.71
7.2 När eleverna inte kan påverka sin skolsituation
Eleverna i min undersökning försöker hitta tid och plats för att visa sitt missnöje
med bl.a. skolmaten, men de upplever att ingen är intresserad och att de vuxna
inte lyssnar på dem. Några av eleverna som jag intervjuade sade:
– Man kan säga vad man tycker, men det hjälper inte så mycket.
Sällan händer det att de vuxna gör som vi vill i skolan .
69
Utbildningsväsendets Författningsböcker, ht 2004, s15
Gunnarsson, Bernt, En annorlunda skolverklighet, 1995,s220
71
Ibid.s.217
70
30
Mina informanter anser att de aldrig får lov att bestämma i den här frågan. I
Kamperins rapport kan jag också se dessa synpunkter; att läraren inte lyssnar,
vilket tyder på ett bristande intresse från de vuxnas sida, men jag kan också se
ett engagemang från eleverna när det är något som direkt berör dem själva. Både
i Kamperins forskning och i min undersökning, vill elever gärna göra något åt
sin situation och vill förbättra det dagliga livet i skolan och höja kvaliteten i sin
vardag.72
Alla mina informanter säger vidare att de inte har något inflytande över schemat
och planeringar av lektioner. Det är bara läraren som får lov att bestämma om
det. Alla är fullständigt överens om detta. Eleverna klagar också över att det inte
får lov att påverka innehållet i idrottsämnet, vilket de har påpekat för respektive
idrottslärare, utan att någon förändring har kommit tillstånd. Eleverna upplever
att det är bara de vuxna som i verkligheten bestämmer innehåll och struktur i
undervisningen. Detta stämmer väl överens med Forsbergs studier, där eleverna
hävdar att de sällan eller aldrig får vara med och bestämma vad de ska lära sig i
skolan73.
När det gäller skolmiljön säger de flesta eleverna, att man kan säga vad man
tycker men att det inte hjälper. De menar att lärarna inte lyssnar på dem.
Eleverna i min undersökning menar samstämmigt att de vuxna i skolan inte bryr
sig om vad eleverna tycker. Selberg hävdar att när läraren blir lyhörd för
elevernas intressen och behov, uppstår dialogen som arbetsform. Hela
situationen leder till lärande.74 Jag tolkar resultatet i min empiri så, att eleverna
inte räknar med en fungerande dialog mellan dem och läraren, vilket jag menar
kan leda till tvivel hos eleverna angående den existerande elevdemokratin; att
lärarna inte lyssnar på dem. Forsbergs studie pekar på liknande resultat; att en
majoritet av eleverna upplever att de vuxna inte bryr sig vad de tycker. Även
Kamperins studie visar att ungdomar menar att det inte är meningsfullt att ge
72
Kamperin, Rose Marie, Försök att påverka, en empirisk studie av ungdomar vilja och möjlighet att förändra,
s.88
73
Forsberg, Eva, Elevinflytande eller vanmakt? En arbetsrapport från Pedagogiska institutionen Uppsala
universitet, Juni 1992,s.41
74
Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevens inflytande Studentlitteratur, Lund 2001,s.48-49
31
uttryck för sina synpunkter, eftersom de vuxna på skolan inte är intresserade i
vad de tycker.
7.3 Om det önskade inflytande
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att de flesta eleverna i min undersökning
vill ha mer inflytande över schemat, att vara med och bestämma när och hur de
ska jobba med olika ämnen, under vilka dagar samt hur rasterna ska vara. Dessa
önskningar överensstämmer med Forsbergs undersökning, att en majoritet av
eleverna önskar större inflytande över schemat75.
Eleverna i min undersökning menar också att de saknar möjligheten att ha en
lektionstimme för eget arbete76, vilket är något de önskar sig. En timme där de
skulle kunna jobba med sina läxor. De skulle också vilja kunna påverka hur stor
mängd läxor de ska ha. Deras önskemål om tid för eget arbete, stämmer väl
överens Skolverkets rapport Skola i utveckling; en uttryckt strävan att eleverna
ska ha möjlighet att lägga upp studierna individuellt, och att själva bestämma när
de ska arbeta med de olika ämnena77.
Selbergs forskning visar på samma sätt, att när eleverna själva deltar och är
involverade i sitt lärande, utvecklar de kunskaper och färdigheter78. Även i
Skolverkets rapport finns det lärare som säger, att de ser en direkt koppling
mellan inflytande och ansvar för att eleverna ska lära sig för sin egen skull. Men
också för att de ska lära sig för livet, för att utöva reellt inflytande för att trygga
demokratin i framtiden79.
Mina informanter skulle även vilja ha mer inflytande över innehållet i
undervisningen. Detta överensstämmer väl med Lpo94 riktlinjer om planering av
undervisningen, som säger att ”Skolan skall sträva efter att varje elev, successivt
utövar ett allt större inflytande över utbildning och det inre arbetet i skolan”80
75
Forsberg, Eva, Elevinflytande eller vanmakt? En arbetsrapport från Pedagogiska institutionen Uppsala
universitet, Juni 1992,s.60
76
”Tid för eget arbete” som de kallar det.
77
Skolverket, Skola i utveckling, 1999,s76
78
Skolverket, Skola i utveckling, 1999, Lund 2001,s.48-49
79
Ibid. 1999,s 14
80
Utbildningsväsendets Författningsböcker ht2004, s.212
32
Resultatet från min empiri är slående lik Forsbergs och Kamperins slutsatser, där
två tredjedelar av eleverna önskar ett ökat inflytande över: sin undervisning,
skolmiljö, ordningsreglerna, läxorna/prov samt sitt schema. Att eleverna i min
undersökning vill ha inflytande över undervisningen, stämmer också med deras
rättigheter enligt Lpo94, som säger ”att elever får ett reellt inflytande på
arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehållet…”81. Men man kan
också koppla till Dewey, som hävdar att utbildning måste ge eleverna möjlighet
att aktivt pröva och experimentera själva och att kunskapen växer genom att
individen aktivt manipulerar, experimenterar med den och observerar sin
omgivning.82 Även Vygostskij talar om hur viktigt barnens intressen är för deras
eget lärande. Att det är just barnets intressen som är den naturliga drivkraften för
lärandet. Därför krävs det att hela utbildningssystemet och all undervisning
byggs upp i relation till barnens egen motivation83.
8. Slutsats och diskussion
Syfte med uppsatsen är att redovisa hur några elever i årskurs sex ser på sitt eget
elevinflytande i skolan. Mina frågeställningar var:
På vilka sätt upplever mina informanter att de kan påverka sin situation i
skolan?
Vad anser eleverna att de inte har något inflytande över i skolan?
Vad skulle eleverna vilja ha ett inflytande och kunna bestämma över i
skolan?
Min forsknings resultat visar att:
Nästan alla eleverna upplever ett begränsat inflytande när det gäller
klassrådet och elevrådet. Några elever får ibland påverka läxan i
engelskan. På bilden eller tema, får de ibland bestämma om de vill jobba
81
Ibid.s.213
Dewey, John, Individens, skolan och samhället, 1980s. 11-15
83
Vygotskij, L.S. Psykologi och dialektik, 1981, s 164
82
33
enskilt eller i grupp, eller om de vill sitta i klassrummet eller i
korridoren.
Alla, eller nästa alla eleverna, var överens att de inte har något inflytande
när det gäller: sittplatser i klassrummet (med undantag i bild och tema),
skolmiljön, schemat, skolmaten, och innehållet i undervisningen. Alla
säger att planera med läraren har aldrig skett.
Eleverna önskar ha inflytande över schemat, läxor, innehållet i
undervisningen, skolmaten. Alla, eller nästan alla, önskar sig att ha tid
för eget arbete.
Min slutsats är att barnen i min undersökning inte får det inflytande i skolan som
de verkligen har rätt till enligt Lpo94, och Skollagen § 2, kapitel 4. Ett av
skolans viktigaste uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare.
Detta har varit ett krav ett krav sedan 194684. Jag anser att elevinflytandet i
skolan inte är något som kan ligga vid sidan av skolans egentliga uppgift.
Elevernas inflytande bör gripa in i skolans vardag och i hela verksamheten. Med
detta menar jag att elever har rätt till inflytande i skolan, både när det gäller
innehållet i undervisningen, men också sättet att utöva den. Som jag ser på
elevinflytande, är det både ett redskap och en målsättning. Utifrån min empiri
finner jag att eleverna i min undersökning, oavsett vilket område man inriktar
sig på, sällan eller aldrig får vara med och bestämma i skolan. Även om mina
informanter är positiva till de formella klassråden och elevråden, visar min
empiri att deras möjligheter att utöva ett reellt inflytande är ganska små, även
om eleverna har möjligheten att öva sig som ordförande eller sekreterare. I
Skolverkets rapport, ” Skola i utveckling” har det påpekats, att flera skolor har
skrivit in i måldokumenten, att varje elev bör ha god kunskap om hur man agerar
som ordförande, sekreterare, osv., innan man går ut grundskolan.85 Mitt intryck
är att de intervjuade eleverna genom klassråd och elevråd fått pröva på de
formella aspekterna av att t ex vara sekreterare och ordförande, men att de
egentligen inte har deltagit i en genuin demokratisk process. Demokrati innebär
att många aktivt tar del i beslutsprocesserna, och får ett reellt inflytande86.
84
Isling, Åke, Vägen till en demokratisk skola, Falköping, 1974,s.84
Skolverket, Skola i utveckling, 1999,s. 9
86
Stensmo, Christer, Pedagogisk filosofi, Studentlitteratur, Lund, 1994, s.54
85
34
Svensk skola ska fostra till demokrati, och för att kunna nå detta mål behövs det
att skolan i sin dagliga verksamhet visar eleverna hur demokrati fungerar, så att
de får en direkt upplevelse av vad det betyder att leva i en demokrati. Jag anser
att demokrati främst lärs in genom att det upplevs och praktiseras. Min
konklusion är att de intervjuade elevernas inflytande i klassrådet och elevrådet
enbart reducerats till procerdurfrågor.
Eleverna menar att ”duktiga” elever ibland får möjlighet att bestämma över sina
läxor, kanske en enstaka händelse. Men något de inte glömmer är att påpeka
orättvisan med att alla inte får samma läxor. Lpo94 och skollagen förordar ett
demokratiskt arbetssätt i skolan; ”verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar”87. Detta går
också emot målen i värdegrunden, som Gunnarsson tar upp i En annorlunda
skolverklighet, att skolan ska sträva mot rättvisa om människans lika värde88.
Det framkom också i min undersökning att lärarna inte visar så stort intresse för
vad eleverna tycker, och att de inte heller så noga lyssnar på elevernas åsikter.
Eleverna menar själva att de inte tas på allvar. Detta har lett till att många elever
har tappat lusten att utrycka sig, eftersom det inte leder till något. Det som slår
mig är att eleverna tycks sakna en äkta dialog byggd på respekt och tolerans.
Selbergs hävdar, att motivation, aktivitet och dialog är viktiga principer i
människans arbete med lärandet. När läraren blir lyhörd för elevernas intressen
och behov, uppstår dialogen som arbetsform89. Gunnarsson poängterar också att
dialogen i skolan är avgörande för ett gemensamt mål och värden. Han tycker att
en bra fungerande yttre kontroll betyder, bl.a. att eleverna kan få uppleva
trygghet, kontroll, stabilitet, lika värde, rättvisa, och tilltro till miljön. Vidare
säger han, att man således bör sträva efter ett inflytande och en maktbalans
mellan de vuxna och barnen i skolan90. Jag anser att lärare och elever
tillsammans ska sträva efter att nå dessa mål, genom att utveckla det deliberativa
samtalet som, enligt min mening, utgör basen för en fungerande demokrati.
87
88
Utbildningsväsendets Författningsböcker ht2004, s15
Gunnarsson, Bernt, En annorlunda skolverklighet, Malmö1995,s.217
89 Selberg
, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevensinflytande Studenlitteratur, Lund
90 Gunnarsson,Bernt,
2001, ,s 160
En annorlunda skolverklighet,1995,s220
35
Utgångspunkten i det deliberativa samtalet är att allas röster är lika mycket värda
att lyssnas på. I det ser jag möjligheten att utveckla inte bara skoldemokratin
utan även eleverna själva. Det deliberativa samtalet kan få eleverna att känna sig
kompetenta och värdefulla och få dem växa som kritiskt tänkande människor.
Jag menar att det är viktigt att fördjupa kommunikationen mellan elever och
skolpersonal, för att kunna utveckla ett engagemang för medbestämmande hos
eleverna. Enligt min åsikt, kan en bra dialog leda till en ökad elevdelaktighet i
skolan, och även föda andra engagemang utanför skolans värld. Förtroendefulla
samtal, skapas genom att man tar hänsyn till både elevers och lärarens önskemål
så att man tillsammans kan genomföra de beslut man gemensamt fattat. Genom
att tänka kring elevinflytande på detta sätt, anser jag att elevernas roll som
medproducenter av skolvardagen, förtydligas.
Dessutom finner jag i min undersökning, att eleverna vill ha inflytande över
många saker i skolan, och de säger själva, att det skulle bli lugnare och roligare
om de fick ha ett större inflytande. Detta stämmer väl överens med Kamperins
forskning, som visar att ungdomarna vill göra något för sin situation, här och
nu.91 Men också med Dewey, som hävdar att detta samspel mellan utbildning,
erfarenhet och omgivning, ger också kunskaper, som i sin tur är en
förutsättningen för att individen aktivt skall kunna påverka det samhällssystem
han lever i92. Det är inte tillräckligt att i undervisningen enbart förmedlar
kunskaper om demokratiska värderingar, utan undervisningen ska också
bedrivas i demokratiska former, anser jag.
Eleverna i min undersökning säger också att det är viktigt att ha med en vuxen
vid sin sida, för att inte hamna i stora diskussioner. De vill gärna att läraren ska
finnas bredvid dem. Detta stämmer med Deweys idéer om att pedagogens
uppgift är att vägleda, styra och organisera detta samspel mellan en växande
individ och en föränderlig omgivning93. Men också med Vygotskij, som menar
att barnet i sin utveckling är beroende av sociala och pedagogiska stödinsatser,
91
Kamperin, Rose Marie, Försök att påverka, en empirisk studie av ungdomar vilja och möjlighet att förändra,
s.88
92
Dewey, John, Individens, skolan och samhället, 1980, s.18
93
Dewey, John, Individens, skolan och samhället, 1980, s.18
36
för att kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.94. Både skolledningens
och lärarnas pedagogiska ledarskap och kompetens har stor betydelse för att
utveckla läroprocesser där elevernas inflytande över det egna lärandet är en
grundläggande utgångspunkt.
Jag anser att jag har nått syftet med min undersökning, med att få fram uppgifter
om elevinflytande i skolan. Och jag menar också att resultatet är relevant för
arbetslaget som önskade denna rapport. Förhoppningsvis kan de ta slutsatserna
till sig och förhålla sig till innehållet på ett konstruktivt sätt.
9. Fortsatt forskning
I Skolverkets rapport, nämns följande faktorer som kan ligga bakom ett
bristande elevinflytande: hierarkiska strukturer, splittrande kollegier, stora
klasser, ekonomiska nedskärningar, rädsla, auktoritetstro. Därför förefaller det
mig som en relevant fortsättning på min undersökning, att undersöka dels hur de
inblandade lärarna tolkar Skollagens § 2, i 4:e kapitlet, och de relevanta
formuleringarna i Lpo94, och dels lärarnas egna förklaringar om resultatet i min
undersökning.
94
Vygotskij, L.S. Psykologi och dialektik, 1981, s. 23
37
Referenser
Bell Judith, Introduktion till forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund, 1995
Dewey John, Experience and Education, New York: Mc.Millan1938
Dewey John, Individens, skolan och samhället, Falköping 2004
Doverborg Elisabet, Pramling Ingrid, Att förstå barns tankar, metodik för
barnintervjuer, Uddevalla 1991
Englund Thomas, Utbildning som kommunikation, Deliberativa samtal som
möjlighet, Uddevalla 2007
Ejvegård Rolf, Vetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 2003
Forsberg Eva, Arbetsrapporter från pedagogiska institutionen Uppsala
universitet, Elevens inflytande eller vanmakt, Uppsala Pedagogiska institutionen,
univ.1992
Gunnarsson Bernt, En annorlunda skolverklighet, Malmö, 1995
Illustrerad Svensk ordbok, Natur och kultur, Stockholm 1958
Isling Åke, Vägen till en demokratisk skola, Falköping, 1974
Kamperin Rose Marie, Försök att påverka, en empirisk studie av ungdomar vilja
och möjlighet att förändra, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik
och didaktik, IPD-rapporter Nr.2005:01
Myndigheten för skolutveckling (2004). Att läsa och skriva
Repstad Pål, Närhet och distans, Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Lund,
Studentlitteratur1999
Selberg Gunvor, Främja elevers lärande genom eleven inflytande, Lund,
Studenlitteratur2001
Skolverket1999, Skola i utveckling, Inflytandets villkor, Utbildningsdepartement
Stensmo Christer, Pedagogisk filosofi, Studentlitteratur, Lund,1994
Vygotskij, L.S. Psykologi och dialektik, Stockholm, Norstedt, 1981
Utbildningsväsendets Författningsböcker ht2004, Norge 2004
38
Bilaga 1.
Malmö, den 1 oktober
2008
Till föräldrarna: Ansökan om tillåtelse att intervjua ert barn under skoltid.
Jag heter Laura Arévalo, tidigare praktkant som lärarstuderande i ert barns klass.
Jag ska skriva ett examensarbete som handlar om ”Elevens inflytande i skolan" i
ert barns klass. Därför önskar jag att ert barns tankar och idéer kommer att vara
en del i min undersökning, kvalitativa intervjuer utförda på skolan under skoltid.
Ur ett etiskt perspektiv och med tanke på sekretess, kommer inga av barnens
namn framgå i mitt arbete, inte heller från vilken skolan intervjuerna kommer
ifrån, kommer att nämnas.
Ifall ni ändå inte skulle vilja att ert barn ska vara med i undersökningen, var
vänlig och meddela mig detta per telefon:
070-404 45 83
senast på fredagen den 3 oktober .
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Laura Arévalo
39
Bilaga 2.
o
Har ni klassråd i klassen?
o
Vad gör ni där?
o
Vad bestämmer ni om där?
o
Kommer ni ihåg något speciellt som ni bestämt?
o
Hur ofta har ni det?
o
Vilka är med?
o
Är det bra med klassråd? Berätta
o
Brukar ni vara aktiva, alltså pratar under klassrådet?
o
Vad är elevrådet?
o
Vad bestämmer de om där?
o
Vilka är med?
o
Hur ofta har ni det?
o
Hur vet ni vad man diskuterar och bestämmer i elevråd?
o
Vad har ni varit med och bestämma om?
40
o
Får ni vara med och bestämma vad ni ska lära er?
o
Kan ni påverka hur mycket läxor ni har
o
Får ni vara med och bestämma hur schemat ser ut?
o
Får ni vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut? Både inne och ute?
o
Får ni vara med och bestämma var ni sitter i klassrummet?
o
Får ni vara med och bestämma hur ni arbetar? Om ni t.ex. vill arbeta i
grupp eller enskilt?
o
Måste ni sitta på er plats, eller kan ni sitta någon annanstans om ni vill?
o
Får du vara med och bestämma vad ni får till middag?
o
Upplever du att lärarna planerar undervisningen tillsammans med
eleverna?
o
Vilka saker tycker ni att ni inte kan bestämma om? Berätta
o
Vilka saker skulle ni vilja kunna ha ett inflytande över? Berätta
41
Bilaga 3.
Har ni klassråd i klassen?
Alla de intervjuade barnen svarade jakande på frågan.
Vad gör ni där?
– Vi tar upp saker som man vill ha, som till exempel: nya gungor.
– Om man ska ha klassfest till exempel…
– Om man ska ha nya bollar till fotbollen...
Kommer ni ihåg något speciellt som ni har bestämt?
De flesta eleverna kunde inte komma ihåg något speciellt. De återkom till
gungor och fotbollsplan.
Hur ofta har ni klassråd?
De var överens om att de har klassråd en gång varannan vecka.
Vilka är med?
Alla i de två klasserna är med. I den ena väljer de en sekreterare och en
ordförande. Här säger de fyra eleverna från en klass att de röstar fram den som
kommer att vara ordförande i klassrådet. I den andra, lottar de om vem som
kommer att ha dessa poster. De säger att lärarna och eleverna tillsammans avgör
vad de ska prata på klassrådet.
Är det bra med klassråd? Berätta!
42
Alla utom två elever säger att det är positivt med klassråd, eftersom där har de
möjligheten att uttrycka sig, och säga vad man önskar och vill ha. Men de som
är oense tycker att det är tråkigt.
– Det är bra, eftersom man kan säga saker till läraren som inte går att säga
under andra dagar…
– Ja, vi har saker som vi vill ha för det mesta.
Brukar ni säga något under klassrådet?
Här säger tre av åtta elever att de inte brukar komma till tals, eftersom de tycker
att det inte hjälper så mycket.
Vad är elevrådet för något?
De förklarade att det är när elever som representerar olika klasser träffas
tillsammans med två lärare för att diskutera saker som handlar om hela skolan.
Enligt dem är det alltid två läraren där, som säger när en fråga kan vara relevant
att diskutera och vilka som inte är det.
Vad bestämmer de om där?
Där bestämmer man om de saker som elever önskar sig; vilka är möjliga att få
och vilka är det inte.
Vilka är med?
Det är två elever per klass, en pojke och en flicka. Hur de har blivit valda kan
variera som vi har sett. Vissa har blivit framlottade och andra framröstade.
Hur ofta har ni det?
– En gång i månaden.
Hur vet ni vad man diskuterar och bestämmer i elevrådet?
Eleverna berättade att man tar upp detta under klassrådet vad man har kommit
fram till.
Vad har ni varit med och bestämma om?
– Att det blir nya gungor
43
– Vi håller också på att få en ny fotbollsplan och nya rep och bollar.
Några av de andra eleverna sa att de inte kommer ihåg.
Får ni vara med och bestämma om vad ni ska lära er?
Här svarade alla nej. Det är lärarna som bestämmer vad de ska lära sig.
Kan ni påverka hur mycket läxor ni har?
Även här anser elever att de sällan kan vara med och bestämma.
De flesta svarar nej, men en tillägger:
– bara på engelskan. Ibland får vi säga hur många ord vi tycker är lagom, men
inte alltid. Inte särskilt mycket. Det är läraren som bestämmer om läxorna.
Några elever säger att det här inte är rättvist, även dem som tillhör den duktiga
gruppen.
Får ni vara med och bestämma hur schemat ser ut?
– Nej, det har aldrig hänt tidigare att vi kan påverka hur schemat ser ut.
Alla var eniga med detta svar.
Får ni vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut? Både inne och ute?
– Man kan säga vad man tycker, men det hjälper inte så mycket. Sällan händer
det att de vuxna gör som vi vill i skolan .
– läraren är inte bra på att lyssna oss, fastän de säger hela tiden att vi måste
lyssna de...
– Dom lyssnar inte så mycket på elever, dem lyssnar mer på vuxna.
Elever verkar mena att de vuxna i skolan egentligen inte bryr sig om vad
eleverna anser. Här pratar eleverna endast om klassrummet, om hur det man ska
sätta bänkarna i klassrummet: i rader, två och två eller i andra grupperingar.
Får ni vara med och bestämma var ni sitter i klassrummet?
De anser att de sällan eller nästan aldrig får vara med och bestämma
– Oftast inte. Vi får säga vad vi vill, men det är läraren som bestämmer hur vi
ska sätta oss i klassrummet. Ibland lottar läraren.
– När man säger hur man vill ha, är det nästan alltid samma svar… vi får se...
eller jag ska tänka...
En elev säger att han aldrig fick välja med vem han ville sitta bredvid.
44
Får ni vara med och bestämma hur ni arbetar? Om ni t.ex. vill arbeta i
grupp eller enskilt?
Ibland, säger de flesta. Det beror på ämnet. På bild, eller temat går det bra att
jobba i grupp men inte på matten eller svenskan. Men eleverna säger också att
läraren bestämmer om man ska jobba i grupp eller enskilt under de olika
lektionerna.
Måste ni sitta på er egen plats, eller kan ni sitta någon annanstans om ni
vill?
Att kunna sitta någon annanstans beror på ämnet, om det finns lediga rum, och
på läraren godkännande. Om det är tema eller bild, är det lättare att välja, var vill
man jobba. Men för det mesta är det inga problem att göra det.
Får du vara med och bestämma vad ni får till lunch?
De var överens om att man aldrig fick lov att bestämma. Men de hade försökt att
göra sina röster hörda om att de inte tyckte om maten, och att de skulle vilja ha
godare mat. Men de upplever att ingenting händer.
Upplever ni att lärarna planerar undervisningen tillsammans med
eleverna?
– det har aldrig hänt
Alla var fullständigt överens om detta.
Vilka saker tycker ni att ni inte kan bestämma om? Berätta!
De nämner: maten, schemat, tid för eget arbete, innehållet i undervisningen,
aktiviteterna under idrotten där de sa:
– vi undrar varför man ska alltid spela fotboll när det inte alla som vill det.
Vilka saker skulle ni vilja kunna ha ett inflytande över? Berätta
De skulle vilja ha mer inflytande om schemat, om hur mycket läxor som de vill
ha.
– för det mesta är det stressande situationer med läxorna, säger de. De skulle
vilja ha mer inflytande i innehållet av undervisningen. De säger också att under
”Tid för eget arbete skulle de vilja jobba med sina läxor. Två elever säger att de
45
slutar sexan utan att t.ex. ha någon idé om hur det såg ut i 1500 talets Amerika,
eller för den delen i andra delar av världen.
De skulle vilja ha mer inflytande med innehållet i Idrott, och att kunna ha
påverkan om skolmaten.
Vad tycker ni om att eleverna få vara med och bestämma i skolan?
Här var alla positiva och tyckte att det är bra att eleverna få vara med och
bestämma. De upplever att det också är bra med de vuxna som tar besluten, så
blir det inte så mycket diskussioner.
När skulle ni vilja få lov att bestämma?
– Nästan alltid om det vi gör tillsammans med läraren. Det är roligt när de
vuxna frågar oss om vad vi tycker. De flesta eleverna säger att skolan kanske
skulle bli roligare och lugnare ifall de skulle kunna bestämma mer.
När skulle ni inte vilja få lov att bestämma?
När det gäller att dela eleverna in i olika grupper beroende på nivån. Här pratar
de om matte, svenska, och läs grupper.
46
