Hållbarhet - Hultabygdens Kretsloppsförening

Hultabygdens
Kretsloppsförening
 Samverkan mellan boende och lantbruk
3mil söder om Linköping
 Huvudmålsättningen är att anpassa den
befintliga bebyggelsen till ett
kretsloppssamhälle
Hållbarhet
 När man nämner begreppet hållbarhet menar man oftast
långsiktigt hållbar eller uthållighet. Man vill skapa uthålliga system.
 Det klart övergripande systemet är det ekologiska. Det regleras av
naturlagar och är därför inte förhandlingsbart.
 Ekonomisk och social uthållighet är lika nödvändig, men av en
helt annan karaktär. Sociala och ekonomiska faktorer kan , i
motsats till ekologiska gränser, kontrolleras och förändras av
mänskliga beslut.
 Vi kan och måste skapa de nödvändiga ekonomiska och sociala
villkoren för att möjliggöra ekologisk uthållighet. Men det finns
inget sätt att flytta ekologiska gränser för att bättre passa
ekonomiska eller sociala önskemål.
Tre system som styr och
påverkar oss
Naturen
Människan
Ekonomi
Tekniken
Produktion av livsmedel
I ett hållbart samhälle är det självklart att maten produceras ekologiskt.





Ekologiskt lantbruk är en kretsloppsbaserad produktion som utgår från lokala
förnyelsebara resurser. Detta ökar förutsättningarna för att hushålla med och
minska läckage av näringsämnen.
Det bevarar jordens produktionsförmåga på lång sikt.
Det bevarar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet (t ex genom att
insekter inte sprutas bort, även till glädje för insektätande fåglar).
Det ger djuren goda levnadsvillkor.
Man tillför inte några bekämpningsmedel, och minskar därmed
kemikaliespridningen i världen.
Lika självklart är det att maten produceras lokalt.




Det finns ingen anledning att transportera livsmedel längre väg än nödvändigt.
Lokal produktion ger försörjning och sysselsättning inom bygden.
Samhällen där man strävar efter så hög självförsörjningsgrad som möjligt blir
mindre sårbara om det skulle uppstå en krissituation av något slag.
Närhet skapar identitet och förtroende.
Hur underlättar man
konsumtion av lokala
produkter
 Skapa lagringsmöjligheter. Att köpa lokalt medför ofta
att man får köpa större partier vid färre tillfällen (vid
skörd eller slakt). Man behöver kanske lagra sitt
årsbehov av produkten.
 Göra så att köpen blir bekväma. Annars är det lätt att
köpa produkten när man ändå är i den vanliga butiken.
 Se till att man har enkel och bra information om
utbudet, så att alla vet vad som går att köpa.
 Göra priset attraktivt. När man hoppar över
mellanhänder ökar möjligheten att både producent och
konsument tjänar på affären.
 Öka förståelsen om värdet av lokal produktion.
Avlopp, näringsåtervinning
När man ser på flödet av näringsämnen genom ett hushåll hamnar huvuddelen slutligen i toaletten.
Av dessa återfinns ca 80 % i urinen. För att kunna få tillbaka dessa näringsämnen som
ursprungligen kommer från åkern måste vi hitta metoder att på ett säkert sätt föra tillbaka våra
avlopp till åkern.
Föreningen har planerat detta arbete i fyra steg efter vad som är ekonomiskt möjligt:




1. Lös en miljöriktig spridning av trekammarbrunnsslam direkt på åker.
2. Urinsortering – lokal användning
3. Avskiljning + kompostering av fekalier – lokal användning.
4. Biologisk rening av bad-,disk- och tvättvatten med hjälp av växters näringsupptag.
Vi har sedan 1994 tagit hand om våra ca 30 avloppsbrunnar och fört tillbaka slammet till åker. De
första åren spreds brunnarna direkt på åker efter analys. Senare år har en avvattningsbil
används som förvandlat våra ca 90 kbm slam till ca 4 kbm komposterbart material.
2000 deltog föreningen i ett lokalt investeringsprogram med namnet ”Hultabygden – ett
modellområde för lokal återföring av näringsämnen”

Detta medför att vi i dag har 18 hushåll med urinsortering.
Energi
 I ett kretsloppssamhälle baseras
energiförbrukningen av förnyelsebara
energikällor som sol vind och vatten.
 Ved är den vanligaste värmekällan i bygden.
Några hus har installerat solfångare, några
monterat värmepumpar och några har skaffat
andelar i vindkraftverk.
 På drivmedelssidan finns mycket att göra även
om en del kör på rapsolja respektive biogas.
Bara tillsammans kan vi
förändra
 Gemenskapen är en stor drivkraft som
knyter samman människor i bygden.
 Genom bl.a. sociala arrangemang sprider
vi idéer och kunskap om det vi jobbar för
och med – kretsloppsidéerna.
Manicken Pizz
Energianvändning vid
olika förutsättningar
Energi
Ständigt ökande användning när vi tror oss
ha obegränsade förråd
Ökningstakten minskar med
solbaserad energi
Tid
Energitillgångens påverkan
på samhällets uppbyggnad
Energiinsats
Storstad
Industrijordbruk
Export
Soldrivna
ekosystem
Transport
Import
Mogna solenergibaserade system baserar sig till största delen på
en intern produktion och konsumtion av biomassa.
KRETSLOPP
STORAGE
S
MINES
P
INDUSTRY
FERTILIZER
PESTICIDES
HERBICIDES
DETERGENT
S
P
FOSSIL
ENERGY
OIL & NATURAL GAS




Linear flows
MINERAL
PHOSPHORUS
AGRICULTURE
P
RESOURCE DEPLETION
HIGH ENERGY DEMAND
POTENTIAL SUPPLY DISRUPTIONS
POLLUTION
Food
CITIES
WASTE or
LEAKAGE
P
WATERS
FG
Ett hektar:
Balanserat lantbruk:
Djurens foder produceras
med djurens gödsel ─
80% vn-cirkulation
Foder
Gödsel
PO
4
Lösningen på linjära flöden:
• cirkulära flöden
• växtnäringscirkulation
Ett hektar:
Foder
Gödsel
Mat
PO
De 3-4 kg
motsvarar Pinnehållet i
exkrement från
5 personer
4
.. men 3-4 kg
av fosforn
(20%)
exporteras
som mat
= 0,2 ha/pers
Urin
Ett hektar:
Foder
.. dessa
näringsämnen
måste tillbaka
för att sluta
kretsloppet
Med källseparerande
toaletter kan
näringsämnen
återcirkulera
Gödsel
Mat
PO
4
PO
4
Urin
= 0,2 ha/pers
Hinder
- Att vi fortsätter att få tillgång till billig
energi.
- Den storskaliga strukturen.
- Att vi inte inser att det finns både
ekonomisk och oekonomisk tillväxt
- Att klyftorna mellan fattiga och rika
fortsätter öka
Framgångsfaktorer
+ Att andra värden än materiell standard
får ökad betydelse
+ Att var och en tar ansvar för sin egen
försörjning – hög självförsörjning
+ Uppmuntra positiva exempel
+ Samverka med naturen istället för att
besegra den
+ Att kostnader för miljöförstöring blir synlig
Klimatsmart jordbruk
Lantbrukare och forskare, forskar tillsammans för ett hållbart,
klimatneutralt lantbruk
För att med utgångspunkt i forskning och praktisk verklighet:
 Utveckla och utvärdera metoder och lösningar för den förändring
som behövs
 Lära tillsammans, inspirera och samtala om hållbarhet med
människor runt om kring
Vår idé är lantbruk –
 Där lokala förnybara resurser och tjänster ersätter fossil energi
 Baserat på kretslopp
 Som använder biologisk mångfald som redskap i produktionen
 Som är mångfunktionellt
 Som är rättvist
www.schwartzstiftelse.se