Bostadens betydelse i etableringsprocessen

Bostadens betydelse i etableringsprocessen
En kunskapsöversikt om bostadssituationen för
migranter i Sverige, med fokus på Allmännyttans roll och
handlingsutrymme
Malmö högskola, september 2016
genom Anna Ranger, Reflektionsbolaget i Lund AB
1
Innehållsförteckning
Figur- och tabellförteckning ................................................................................................... 3
Förord ..................................................................................................................................... 4
Abstract .................................................................................................................................. 5
Sammanfattning ..................................................................................................................... 6
1 Uppdraget ............................................................................................................................ 7
2. Bakgrund ............................................................................................................................ 8
3. Syfte och disposition .......................................................................................................... 9
4. Centrala begrepp .............................................................................................................. 10
4.1 Bostad ......................................................................................................................... 10
4.2 Invandrare................................................................................................................... 12
4.3 Integration och segregation ........................................................................................ 14
4.4 Grannskap ................................................................................................................... 17
4.5 Allmännyttan .............................................................................................................. 18
5. Metod, material och avgränsningar .................................................................................. 19
6. Översiktens resultat .......................................................................................................... 21
6.1 Diskrimineringsstudier ............................................................................................... 21
6.2 Segregationsdrivande perspektiv ................................................................................ 21
6.3 Integrationsdrivande perspektiv ................................................................................. 22
6.4 Grannskapets karaktär ................................................................................................ 24
6.5 Relationen arbete och bostadssegregation .................................................................. 25
6.6 Tillgång till kulturellt kapital ..................................................................................... 25
6.7 Regionalt perspektiv ................................................................................................... 26
7. Slutkommentar ................................................................................................................. 27
7.1 Sammanfattning av resultatet ..................................................................................... 27
7.2 Förslag på fortsatt forskning ...................................................................................... 28
Referenser............................................................................................................................. 33
Bilagor ...................................................................................................................................... 41
Förteckning över nätverk ..................................................................................................... 41
Förteckning över artiklar ...................................................................................................... 42
2
Figur- och tabellförteckning
Figur 1 Presentation av temasammanställning……………………………………………….20
Tabell 2. Presentation av forskningsbehov utifrån allmännyttans perspektiv och
handlingsutrymme……………………………………………………………………………30
3
Förord
Det är september 2016 och det senaste årets massiva nyhetsflöde om familjers, barns och
ungas umbärande på sin flykt genom Europa har avtagit. Det har ersatts av rapportering av
partipolitikens olika förslag på hur svensk migrations- och integrationspolitik bäst bör
förändras för att skapa hållbara förutsättningar för dessa nytillkomna i det svenska
välfärdssystemet.
Det är september 2016 och bristen på bostäder debatteras i så väl dags- som fackpress.
Beskrivningen av den akuta situationens uppkomst och lösning skiftar med såväl avsändare
som forum. Situationens komplexitet framstår i all sin tydlighet.
Det är september 2016 och allmännyttans intresseorganisation SABO summerar de
erfarenheter som gjorts inom ramen för utvecklingsprojektet En hållbar integrationsstrategi.
Fokus i projektet har varit allmännyttans motto en bostad för alla och hur det kan förvaltas
och utvecklas i det Sverige som de senaste året allt mer präglats av bostadsbrist, (alltför) litet
bostadsbyggande, segregation och oroligheter i städernas ytterområden. Men också om
glesbygdskommuners utmaning att skapa en framtid för bygden i skuggan av Europas
starkaste urbaniseringstrend. Hur kan allmännyttan vara en aktiv part för en hållbar social
samhällsutveckling både i storstadsregionerna och i glesbygden?
Vi har på uppdrag av SABO haft förmånen att få bidra till projektet i egenskap av
följeforskare. Utöver det deltagande i möten samt intervjuer med projektledarna för projektet
som genomförts av Anna Ranger, är det föreliggande kunskapsöversikt som är vårt bidrag till
projektets kunskapsutveckling. För att ta sig dit man vill behöver man ha en förståelse för hur
terrängen är beskaffad. Vår övertygelse som forskare är också att en ökad förståelse för
nuläget och den utgångspunkt man har – och hur den över åren getts sin nuvarande form,
bidrar till att rätt kunna forma sin strategi inför framtiden. Denna kunskapsöversikt hoppas
kunna bidra med både terrängbeskrivning och en historisk horisont för att projektet ska nå
välförtjänt framgång i sitt strategiarbete inför framtiden.
Initiativet till förevarande kunskapsöversikt kom som en följd av det fleråriga
forskningsprojektet Nyttan med Allmännyttan som SABO genomförts med professor Tapio
Salonen, Malmö högskola, som huvudansvarig forskare. Anna Ranger fick därigenom en
förfrågan att genomföra denna kunskapsöversikt med stöd och handledning av professor
Tapio Salonen. Vi vill tacka varmt för förtroendet som SABO visat oss. Anna Ranger vill
även varmt tacka för ett givande samarbete med projektgruppen. I arbetet med
kunskapsöversikten har Anna också fått förmånen att ha kontakt med en rad forskare som har
kommit med tips, idéer, råd och förslag i arbetet. Ett stort tack för ert engagemang!
Anna Ranger och Tapio Salonen, Malmö i september 2016
4
Abstract
This report presents a compilation and an analysis of a research review concerning
immigrants’ housing situation in a welfare state context. The study includes material from
Sweden and Scandinavia, from The Netherlands and Germany. The report also identifies gaps
within the research.
The material that is presented in the report consist of published research results, public reports
and investigations and working papers. Main focus in the report is on 47 scientific and
internationally published studies. The review covers ten years back in time, and includes a
large number of disciplines.
In the result various factors that influence immigrants’ housing situation are addressed, such
as education, cultural competence, country of origin, discrimination, the role of landlords and
agencies, the role of labour market, the role of different types of segregation processes, and
segmentation in the stock of properties.
5
Sammanfattning
Denna kunskapsöversikt analyserar och sammanställer forskning kring boendesituationen och
bostadens betydelse i etableringsprocessen för invandrare. Översikten identifierar även
kunskapsluckor inom forskningen.
Det material som presenteras i kunskapsöversikten har insamlats genom 1) sökningar i Libris
och 2) kontakter med forskare för att ge en bakgrundsförståelse av kunskapsfältet. Materialet i
sin helhet utgörs av publicerade forskningsresultat, några offentliga rapporter och utredningar
samt en del arbetspapers. Därefter har 3) sökningar gjorts i databaserna ABI, Sociological
Abstract, Social Service Abstract, Sages Journal, Scopus samt Jstor. Tillsammans täcker dessa
databaser tusentals vetenskapliga tidskrifter med fokus på ekonomi, fastighetsfrågor,
stadsplanering, regionala studier, demografi, migration, sociala frågor med mera. 47 artiklar
av relevans påträffades i denna sökning. Materialet i kunskapsöversikten sträcker sig 10 år
tillbaka i tiden, samt täcker ett stort antal olika discipliner.
Kunskapsöversikten ger en beskrivning av bostadssegregationens karaktär och utbredning i
Sverige samt de segregerande processer som driver utvecklingen. Även individbundna
faktorer som påverkar boendesituationen identifieras och beskrivs.
Resultatet visar att boendesegregationen i Sverige inte enbart är en fråga om etnicitet, utan
snarare att segregationen är av socioekonomisk karaktär där etnicitet är en samspelande
faktor. Vidare visar kunskapsöversikten på samband mellan boendesegregation och
välfärdssystemets utformning. Resultatet visar också att viktiga faktorer som påverkar
boendesituationen för hushållet är till exempel ursprungsland, utbildningsnivå, kulturellt
kapital samt diskriminering. Resultaten visar vidare betydelsen av de aktörer som är
närvarande i ett bostadsområde – fastighetsägare, kommun med flera – och hur dessas
agerande skapar förutsättningar för utvecklingen av området.
Resultatet av kunskapsöversikten visar att undersökningsområdet är brett och
flervetenskapligt samt att forskningen inom området visar en påtaglig utveckling under de tio
år som studerats. Trots denna utveckling återstår många kunskapsluckor för att förstå
bostadens roll för en konstruktiv och gynnsam etableringsprocess och integration.
Kunskapsöversikten avslutas med förslag till fortsatt forskning.
6
1 Uppdraget
Sveriges allmännyttiga bostadsbolag, SABO, har drivit utvecklingsprojektet En hållbar
integrationsstrategi (oktober 2015 till september 2016). Projektet är en fristående fortsättning
på det omfattande forskningsprojektet Nyttan med allmännyttan, som SABO drivit under tre
år, med Tapio Salonen vid Malmö högskola som ansvarig forskare.
Syftet med Nyttan med allmännyttan var att få en ökad förståelse för hur allbolagen från 2011
har påverkat de allmännyttiga bostadsföretagens dagliga verksamhet och styrning. Resultaten
visar med all tydlighet att allbolagen inte bör uppfattas som en hämsko. Tvärtom konstaterar
forskarna att det finns ett stort handlingsutrymme för drift och strategi för de allmännyttiga
bolagen även efter lagens införande.
Med resultatet av forskningsprojektet i ryggen initierade SABO det ettåriga projektet En
hållbar integrationsstrategi för att öka förståelse för hur ett formellt och politiskt
handlingsutrymme kan omsättas i praktiken för att möta den utmaning som sedan starten varit
allmännyttans uppdrag, nämligen en bostad för alla. Hur kan allmännyttan spela en aktiv roll
som motvikt till de processer av segregation och ojämlikhet som alltmer präglar boendet i
Sverige 2016?
SABO:s projekt En hållbar integrationsstrategi har till största delen varit av praktisk karaktär,
men en mindre del har utgjorts av följeforskning i vilken denna kunskapsöversikt ingår.
Utifrån projektets rubrik faller det sig naturligt att kunskapsöversiktens har tagit utgångspunkt
i frågan om nyanländas bostadssituation och bostadsetablering i Sverige idag.
7
2. Bakgrund
Bostadssituationen i Sverige 2016 är en av de största frågorna på den politiska dagordningen.
Bostadssituationen för invandrare är en stor del av frågan och inkluderar breda aspekter om
integration, segregation och hållbarhet. En generell bostadsbrist gör att frågan kommit att
relateras till grundläggande frågeställningar kring det svenska välfärdssamhällets
funktionsförmåga.
Ett stort antal asylsökande flyktingar har bidragit till att situationen under hösten 2015 satts
ytterligare på sin spets. Frågor om organisering av bostäder för asylsökande och nyanlända
har aktualiserat den svenska organiseringen av bostadsförsörjningsansvaret och hur den
kommunala bostadspolitiken hänger samman med frågor inte bara om lokal utveckling, utan
om regional planering av infrastruktur och arbetsmarknadsregioner. Debatten 2016 går hög
om bästa sättet att skapa bostäder för invandrare som också ökar dessa personers möjlighet till
integration i samhället. Urbaniseringsprocesser påverkar situationen för lantortskommuner
och deras möjligheter till välfärdsförsörjning. I storstadskommunerna å andra sidan, ökar
socioekonomisk polarisering inom staden. Konsekvenserna av bostadssegregationen kan ses i
statistik över folkhälsa och utanförskap.
Bostadspolitiken i Sverige är inte ett entydigt politikområde. Allmännyttan har sedan
efterkrigstidens Sverige varit en väsentlig del av genomförandet av det
bostadsförsörjningsansvar som är reglerat i grundlagen. Sedan införandet av allbolagen 2011
har förutsättningarna för de allmännyttiga bostadsbolagen förändrats. En viktig fråga som
konsekvens av det är i vilken utsträckning de lokala allmännyttiga bolagen fortsatt kan
identifiera sig som, och spela en roll i välfärdssamhällets bostadsförsörjningsansvar.
Det kommunala bostadsbolaget är nära förbundet med den kommunala verksamheten, både
direkt och indirekt. Därmed blir gränssnittet mellan den kommunala verksamheten och det
lokala bostadsbolaget intressant. De två har olika roller och delvis skilda uppdrag, men
samverkar ofta i konkreta frågor för att hantera önskad utveckling i kommunen. Projekt för
områdesutveckling och grannskapsförnyelse för ökad integration är exempel på det.
Allmännyttans roll som fastighetsägare innehåller dock fler aspekter än så; organisering av
verksamheten, interna policys och organisationskultur. Här träder frågor om integration och
segregation in på många olika sätt i verksamheten. Att bidra till nyanländas och invandrares
boendeintegration, visar sig vara en ambition med många skilda facetter för det allmännyttiga
bostadsbolaget och dess samarbetspartners.
8
3. Syfte och disposition
Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa bostadssituationen för migranter i Sverige.
Kunskapsöversikten sammanställer och analyserar publicerad forskning som på olika sätt
belyser invandrares boendesituation. Särskild vikt läggs vid fastighetsägarens (och då särskilt
den allmännyttiga fastighetsägarens) roll för invandrares boendesituation. Översikten
identifierar även kunskapsluckor inom forskningen.
I nästföljande kapitel presenteras de centrala begrepp som kunskapen behandlar: bostad,
invandrare, integration och segregation, grannskap samt allmännyttan. Därefter ges en
kortfattad redogörelse för bostaden i integrationsforskningen. I kapitel 5 diskuteras
översiktens metod, material och avgränsningar. Översiktens resultat presenteras sedan i
kapitel 6. Avslutningsvis ges i kapitel 7 en slutkommentar som innefattar en kort
sammanställning över resultatet samt förslag på fortsatt forskning.
Till kunskapsöversikten följer två bilagor. Bilaga 1 utgör en förteckning över forskare som
med råd och tips hjälp till med att föra kunskapsöversikten framåt. Bilaga 2 utgör en
förteckning över de studier som översiktens resultat bygger på.
9
4. Centrala begrepp
I följande kapitel ges en kort presentation av de centrala begrepp som behandlas i
kunskapsöversikten: bostad, invandrare, integration och segregation, grannskap samt
allmännyttan.
4.1 Bostad
I det svenska välfärdssystemet är rättigheten till bostad en av hörnpelarna, vilken är inskriven
i grundlagen. Den svenska allmännyttan är en konstruktion för att bidra till verkställandet av
detta ansvarstagande från statens sida gentemot sina medborgare. Konstruktionen är unik i
världen och skiljer sig från den typ av social housing som finns i övriga nordiska och
västeuropeiska länder. Den principiella skillnaden ligger i en generell bostadspolitik
respektive en riktad bostadspolitik mot de fattigaste samhällsgrupperna. Allmännyttans
uppdrag har sedan starten 1950 (SABO grundas) varit just en bostad för alla, vilket har varit
en medvetet förd politik för att undvika social stigmatisering.
Den svenska bostadspolitiken har haft ett blandat boende som mål sedan 1960-talet, avseende
socioekonomiska, demografiska och etniska kriterier (Magnusson Turner 2008). Andersson
(2008) påpekar att dessförinnan, i samband med uppförandet av så kallade
grannskapsområden, var den bakomliggande tanken att en viktig förutsättning för dessa
områden att de boende tillhörde samma sociala klass.
Den svenska bostadspolitiken byggdes upp under perioden 1945-75, med hjälp av en rad
integrerande funktioner och institutioner. Trots de förändringar inom politikområdet som skett
sedan dess, har de grundläggande principerna om en generell bostadspolitik legat fast och kan
beskrivas som stigberoende (Bengtsson 2015; Bengtsson & Borevi 2016).
Under 1990-talet genomfördes en omfattade avreglering av den svenska bostadsmarknaden.
Tillgången till bostäder var god, och tanken på bostaden som en vara vilken som helst kom
alltmer att prägla politiken. Den förändrade bostadspolitiken är ett exempel på en mer
genomgripande politisk förändring med ledorden valfrihet och eget ansvar (Dahlstedt 2009).
Holmqvist (2015) beskriver dock att målet från 1960-talet om en social blandning lever kvar i
bostadspolitiken även på 2000-talet, men snarast i retorisk form; konkreta åtgärder saknas på
såväl nationell som lokal nivå. Detta kan jämföras med Bengtssons och Borevis konstaterande
av att den svenska bostadsregimen är stigberoende.
De senaste åren har bostadsforskningen expanderat. Olika perspektiv studeras av olika
forskargrupper och skilda lärosäten, till exempel nyinrättade Centrum för Bostadens
Arkitektur vid Chalmers i Göteborg. Ett annat initiativ är det breda och fleråriga
forskningsprojektet CRUSH vid Malmö högskola. Forskarna tar en kritisk och granskande
utgångspunkt och lyfter bland annat fram 13 retoriska aspekter, eller som de uttrycker sig:
myter, kring bostadspolitik, bostadsbrist och bostadsbyggande (CRUSH 2016). Ambitionen
från CRUSH-forskarna är att på det sättet lyfta fram dessa myters betydelse för vad som görs
(och inte görs) och vem som tar initiativ (och inte) i den komplexa väven av bostadsmarknad
och politik på 2010-talet.
Sveriges inträde i EU har kommit att påverka den svenska bostadspolitiken. Den svenska
regeringen har dock i motsats till exempelvis Nederländerna vidhållit allmännyttans generella
10
uppdragsformulering i den nya lagstiftningen (Grander 2015b). Forskningsprojektet Nyttan
med allmännyttan (Salonen 2015b) har visat att allbolagen ger ett stort handlingsutrymme för
att driva en allmännytta i linje med uppdraget en bostad för alla. Allmännyttans roll som
fastighetsägare och dess handlingsutrymme utvecklas utförligare nedan under rubriken
Allmännyttan.
Den svenska bostadspolitiken påverkas inte bara av ett europeiskt perspektiv. Ökade globala
migrationsflöden gör att den nationella politiken påverkas i grunden (Abrahamsson 2015a;
Abrahamsson 2015b; Öberg 2008; Stigendal & Östergren 2013). Detta ställer flera
välfärdspolitiska frågor på sin spets (Borevi 2002). Abrahamsson lyfter fram den regionala
nivåns ökade betydelse för (ekonomisk) utveckling i den globala gemenskapen. Även
regeringens demokratiutredning lyfter fram att pågående samhällsförändringar medför att de
angelägenheter som kommunerna ansvarar för har blivit mer komplexa (SOU 2016:5).
Betydelsen av att ha ett migrationsperspektiv på bostadsfrågan blir allt mer betydelsefullt. Det
ställer krav på en ökad samordning - och förändrade samarbetsformer - med ett regionalt
perspektiv (Abrahamsson 2015b). Politikområden som infrastruktur och regional
arbetsmarknad påverkar (boende-)integrationen, (se tex Boverket 2015).
Hösten 2015 tillsatte regeringen (Regeringen 2015) en utredning med uppdrag att se över och
föreslå hur ett sammanhåller system för bosättning av asylsökande och nyanlända kan se ut
för att
”(…) främja en snabb etablering i arbets- och samhällslivet för de personer som beviljats
uppehållstillstånd och stödja en effektiv och rättssäker asylprocess. Utredaren ges också i
uppdrag att förbättra systemet för statlig ersättning till kommuner och landsting.” (a.a. s.1)
Uppdraget ska redovisas 2017. Utifrån ett kommunalt perspektiv har SKL presenterat 35
åtgärdsförslag för ett förbättrat asyl- och flyktingmottagande (SKL 2013).
Bostadsbrist
Bostadsbristen i Sverige 2016 är väldokumenterad. Boverkets har prognostiserat ett behov av
710 000 bostäder fram till 2025 (Boverkets webbplats 2016-06-22). En utmaning är att skapa
en produktion och ett utbud som är åtkomligt även för dem med begränsade inkomster. Hur
detta ska gå till är omstritt och våren 2016 går debattvågorna höga. Boverket menar att den
generella välfärdspolitiken bör överges vad gäller bostäder och riktade insatser från staten
måste till. Boverket har också uttryckt behov av en brett sammansatt expertgrupp med
omfattande mandat för att nödvändiga förändringar ska komma till stånd (Boverket 2015).
Myrberg och Westin (2016) uppmärksammar att bostadsbrist kan stå för olika saker. De
refererar till Bengtsson och beskriver att bakom det generella begreppet bostadsbrist döljer sig
tre helt olika typer av brister: 1) var är det brist? – ett geografiskt perspektiv, 2) för vem är det
brist? – ett socialt perspektiv; samt 3) på vad är det brist? – om bostädernas egenskaper, till
exempel storlek, upplåtelseform, pris och kvalitet.
Flera olika initiativ har tagits runt om i landet för att möta bostadsbristen genom nyproduktion
och även med hjälp av tillfälliga lösningar. Bostädernas egenskaper har kommit i fokus och
resulterat i diskussioner inte bara om yta och pris, utan även om god standard (Magnusson
Turner 2008) och arkitektonisk kvalitet (Chalmers webbplats 2016-06-22) och fokus på
11
betydelsen av ett vidare perspektiv där inte bara bostaden utan livsmiljön som helhet lyfts
fram (SOU 2015:88).
Utöver det stora behovet av nyproducerade bostäder pågår också en omfattande aktivitet för
att utveckla kunskap och kompetens kring renovering av de flerbostadshus som producerats
under miljonprogrammet och nu är i behov av omfattande renovering (Lind & Norling
Mjörnell 2015). Även i detta arbete är frågan om integration en aspekt, eftersom
standardhöjande åtgärder också kan medföra en exkludering av hyresgäster med begränsad
betalningsförmåga.
4.2 Invandrare
Invandring och politik i Sverige
Sedan 1975 har svensk invandringspolitik karaktäriserats av två målsättningar: bevarande av
etnisk identitet och kulturarv, samt deltagande i samhällslivet på samma villkor som den
infödda befolkningen (Magnusson Turner 2008). Bengtsson och Borevi (2016) visar i sin
forskning hur de invandrarpolitiska beslut som togs 1975 fortfarande styr det som idag kallas
integrationspolitiken, trots att revideringar skett både under 1980-, 90- och 2000-talet. 1975
års politiska beslut innebär dessutom en inbyggd spänning mellan en inkluderingslinje (att
invandrare ska ha rätt till samma socioekonomiska standard som infödda genom en generell
välfärdspolitik) och en minoritetslinje som hävdar rätten till stöd för bibehållande av etnisk
identitet, kulturellt och språkligt. Bengtsson och Borevi visar att denna politik lades fast
utifrån ett sammanhang av arbetskraftinvandring (framför allt från Finland) och hävdar att om
beslutet tagits bara några år senare då invandringen skiftat karaktär - från
arbetskraftsinvandring till flykting- och anhöriginvandring – kan beslutet sett annorlunda ut.
Utgångspunkten 1975 var att (arbetskraft)invandringen gick att kontrollera:
”Jämlikhet skulle främjas framför allt genom att via invandringskontroll anpassa
invandringens storlek och karaktär till arbetsmarknadens behov och till utbudet av bostäder.”
(a.a. s. 29)
Bengtsson och Borevi beskriver också hur den svenska invandringspolitiken därmed kommit
att skilja sig från övriga nordeuropeiska länders, där man politiskt varit mer öppen för
särskilda lösningar för minoriteterna, i motsats till universella välfärdslösningar.
Borevi (2002) ställer frågan vad välfärdsstaten kan och bör göra för att främja integration och
svarar själv på den retoriska frågan:
Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället måste hantera tre principiella utmaningar i sin
integrationspolitik. För det första gäller det spänningen mellan individuella och kollektiva
mål. För det andra spänningen mellan två olika sätt att förstå den nationella identiteten:
antingen som en etnisk gemenskap, etnos, eller som en politisk gemenskap, demos. För det
tredje handlar det om spänningen mellan en generell politik, som i princip berör hela
befolkningen, och en riktad politik, som enbart avser målgrupper definierade utifrån
invandrarskap eller etnisk tillhörighet. (a.a. s.4)
I kapitlet Att främja integration via bostadspolitik beskriver Borevi hur bostadspolitiken
sedan 1970-talet påverkats av dessa analytiska spänningar i försöken att genom bostadspolitik
påverka integrationen av invandrare. Borevi konstaterar att inte någon gång under den
studerade perioden (dvs 1970- till 90-talen) har målet om social boendemiljö getts företräde
framför individens valfrihet.
12
Invandringspolitiken hade då den stakades ut i början av 1970-talet starka och naturliga
kopplingar till arbetsmarknaden (genom att invandringen främst hade karaktären av
arbetskraftsinvandring). Integrationspolitiken har under senare år åter tagit spjärn mot
arbetsmarknadspolitiken. Regeringens beslut 2010 att överföra ansvaret för nyanländas
etableringsprocess från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen kan ses som ett exempel på
detta. Genom inträde på arbetsmarknaden skulle integrationen och den socioekonomiska
etableringen ta fart. Med de erfarenheter som gjorts med denna ansvarsfördelning har frågan
om relationen mellan arbete och bostad för en lyckad etablering, kommit att hamna allt mer i
centrum. Våren 2016 presenteras en ESO-rapport (Aldén & Hammarstedt 2015) som betonar
” (…) samvariationen mellan utfallet på arbetsmarknaden och den etniska
boendesegregationen. För vissa grupper av utrikes födda är detta två processer som
förstärker varandra. (---) Detta understryker betydelsen av att nyanländas inträde på
arbetsmarknaden sker så snabbt som möjligt. Situationen med en etniskt segregerad
bostadsmarknad kommer sannolikt inte att kunna förändras förrän utrikes föddas position på
arbetsmarknaden förbättrats. För att minska den etniska boendesegregationen krävs därför
åtgärder riktade mot såväl bostads- som mot arbetsmarknaden. Om möjligheterna till
försörjning ökar, ökar även möjligheterna för nyanlända att kunna bosätta sig i mer
resursstarka områden.” (a.a s. 94f)
Författarna av ESO-rapporten lyfter fram en policyslutsats om nödvändigheten av att sänka
trösklarna för inträde på arbetsmarknaden för nyanlända förmodligen är nödvändigt för att
integrationen ska ta fart.
Engdahl studerar medborgarskapsbyten och utrikes föddas integration på arbetsmarknaden
(Engdahl 2016) och ser ett positivt samband mellan att erhålla svenskt medborgarskap och
sysselsättning och årsinkomst. Däremot kan sambandet inte ses som kausalt, eftersom
förändringen uppträder redan innan medborgarskapsbytet. En av flera förklaringar till
sambandet kan vara att den förbättrade socioekonomiska situationen såväl som
medborgarskapsbytet båda är ett resultat av individens förhållningssätt till sin personliga
integrationsprocess och syn på sin relation till det nya hemlandet.
Det har under hösten 2015 och våren 2016 rått stor turbulens på det integrationspolitiska, det
migrationspolitiska och det bostadspolitiska fältet. Ett sätt att förhålla sig till situationen är att
se den som ett exempel på den transformation från en värld där människors rörlighet är
begränsad, till en värld där migration är en naturlig del av de flesta människors liv (migration
turn), se till exempel Abrahamsson (2015a), vilket i grunder utmanar den integrationspolitik
som har sin grund 1970-talets arbetskraftsinvandring.
Invandringsproceduren i Sverige
Bostadsfrågan i samband med invandringsproceduren i Sverige kan i korthet beskrivas som
ett val mellan ABO (anvisat boende) och EBO (eget boende). Som bland annat Boverket
uppmärksammar (tex Boverket 2015) så används dessa båda begrepp både för ordnandet av
boende innan personen erhållit permanent uppehållstillstånd (PUT), såväl som efter det att
PUT beviljats.
Invandring är ett begrepp som täcker in en rad principiellt olika vägar för en person att få
uppehållstillstånd i Sverige. Flertalet personer som de senaste decennierna invandrat till
Sverige har gjort det i egenskap av flyktingar; de har sökt asyl i Sverige. Då en person
13
ansöker om asyl i Sverige påbörjas en utredning avseende PUT. Under tiden för utredningen
kan personen välja av Migrationsverket anvisad bostad, alternativt själv ordna med bostad.
Det senare alternativet innebär vanligtvis att personen blir inneboende hos en släkting eller
bekant. Även då PUT är beviljat kan personen välja mellan att bli anvisad en bostad och
därmed även en kommun i vilket personen blir skriven, eller själv ordna med boende i en
valfri kommun att skriva sig i.
De två år som följer på ett beviljat uppehållstillstånd, kallas etableringsperioden. Under
etableringsperioden betecknas personen som nyanländ. Sedan 2010 är Arbetsförmedlingen
ansvarig myndighet för åtgärder och verksamheter inom ramen för den nyanländas
etableringsperiod. Det innebär också att det är Arbetsförmedlingen som är ansvarig för att
anvisa bostad efter erhållet PUT för de nyanlända som väljer alternativet med anvisad bostad.
Men anledning av den ansträngda situation av bostadsbrist för invandrare med erhållet PUT,
tillkom under vårvintern 2016 en lag (Lag 2016:38) som innebär att kommuner är ”skyldiga
att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen.” (Riksdagens webbplats,
2016-08-05). Invandringsproceduren har därmed fått en tvingande koppling till kommunal
och regional politik, som den inte tidigare har haft.
Myrberg och Westin (2016) drar utifrån sin forskning tre slutsatser kring kommunernas syn
på situationen i samband med bosättningen av nyanlända: 1) Många kommuner lyfter fram
bristen på små respektive stora bostäder; 2) den statliga ersättningen till kommunerna är
otillräcklig och felkonstruerad; 3) etableringsersättningen till de nyanlända är för låg vilket
medför kompletterande försörjningsstöd från kommunen.
Då en persons etableringsperiod är över omfattas personen inte längre av migrationspolitiken.
Med ett politiskt språkbruk är det nu integrationspolitiken som särskilt har att ansvara för
individens fortsatta integration i det svenska samhället. I grunden är dock personen, efter det
att etableringsperioden är över, en del av den socioekonomiska politiska helheten. Det kan
vara betydelsefullt att betrakta den invandrade individen utifrån ett perspektiv av personlig
etableringsprocess som inbegriper en rad funktioner som boende, arbete och försörjning,
utbildning, hälsa, delaktighet etc. Hur individens personliga etableringsprocess tar form
påverkas av en rad faktorer som familjesituation, ekonomi, hälsa, utbildningsnivå med mera.
Medborgare i Sverige blir personen först då en personlig ansökan beviljats av
Migrationsverket.
4.3 Integration och segregation
Tanken om integration förutsätter kategoriseringar och särskiljande (Strömblad & Myrberg
2015). Alla integrerande ambitioner kan därför per definition också resultera i utpekande och
stigmatisering, se till exempel Salonen (se tex Salonen 2011). Salonen lyfter fram begreppet
desintegration som beskrivning av hur staden inte längre håller samman som en enhet, utan
faller isär i skilda fysiska, sociala och mentala rum.
I sin kunskapsöversikt kring segregationsforskning lyfter Andersson och Fransson (2008)
fram att segregation kan studeras på tre skilda sätt: 1) som en faktisk beskrivning av en
fördelning vid en given tidpunkt och plats; 2) som de processer som ger ett segregerat resultat
samt; 3) effekten av segregationen. Därutöver kan även åtgärder riktade mot segregation
studeras. De resurser som står till buds som åtgärder har olika karaktär. De kan vara
finansiella, kognitiva (kunskapsrelaterade), sociala eller politiska. Orsaken till segregation kan
14
grovt beskrivas bero antingen på fritt val eller på begränsande restriktioner.
Segregationsforskning kan bedrivas både med kvantitativa och kvalitativa metoder.
Andersson (2008) konstaterar att svensk segregationsforskning kom igång på bred front först
mot slutet av 1990-talet och framför allt har fokuserat teoribildning om dess orsaker snarare
än om segregationens konsekvenser
Denna tudelning av segregationsfrågan är troligen inte särskilt konstruktiv om man antar att
segregationen är ett dynamiskt fenomen som skapas och återskapas av de uppfattningar som
människor har av att bo i olika sociala omgivningar. (a.a. s.120)
Forskning som fokuserar segregationens effekter är till exempel de studier som gjorts inom
ramen för Malmökommissionen (Stigendal & Östergren 2013) där segregationsanalyser av
geografisk och socialekonomisk karaktär kopplas till analyser av till exempel folkhälsa och
barnfattigdom.
Segregation som relationell
Segregation bygger på två (åtminstone) segregationspoler (Grander 2015a). För att minska
avståndet polerna emellan påpekar Grander och Stigendal (SKL 2012) att det krävs ett
relationellt förhållningssätt där insatser inte riktas enbart mot ena polen för att skapa
förändring.
”Ett relationellt förhållningssätt bör ses som nödvändigt för att skapa social sammanhållning
mellan grupper med skillnader i levnadsvillkor i olika delar av staden. Relationella insatser
präglas därmed av ett generellt tänkande till skillnad från ett selektivt. (a.a. s. 175)
Franzén (2008) lyfter fram att segregation – vare sig ordet betecknar ett tillstånd, en process,
är formell eller informell – uppfattas som ett problem. Franzén beskriver att segregation
innebär hierarkisk åtskillnad och därmed innehåller aspekter av moraliskt och/eller materiellt
över/underläge. Franzén menar att de konsekvenser som detta förhållande resulterar i ger
upphov till två olika typer av reaktioner/förhållningssätt: orättfärdighetssynen tar sin
utgångpunkt i det moraliskt oriktiga i förhållandet medan farosynen lägger vikt vid den latenta
fara som finns inbyggd i en hierarkisk åtskillnad.
Social, civil och kulturell integration
Ett annat sätt att förstå olika aspekter av integration presenteras av Miller (2016). Miller talar
om tre olika typer av integration, vilka kan beskrivas som faser i en allt starkare integration av
individen. Social integration innebär att invandrare och lever och arbetar tillsammans med den
infödda befolkningen. Civil integration innebär att den invandrade lär sig och accepterar de
principer och normer som styr det sociala och politiska livet. Det gäller allt från oskrivna
regler för hur man uppträder vid köbildning och hur man använder offentliga platser, till
kunskap om vad det innebär att rösta i allmänna val. Den tredje typen av integration är
kulturell integration vilket enligt Miller innebär att migranten delar en gemensam kultur och
uppsättning värderingar med den inhemska befolkningen; en delad kulturell identitet.
Etnisk/kulturell respektive socioekonomisk integration
Det är främst personer från ickevästerländska länder som förknippas med boendesegregation
och Molina (2008) beskriver en rashierarkisk differentiering av segregationsmönstren. Molina
vänder sig mot etnicitet och ”kultur”, vilka lätt, menar hon, får en statisk mening. I likhet med
15
Grander och Stigendal (SKL 2012) menar Molina att begreppet segregation bör ses
relationellt:
Varför är det alltid socialt marginaliserade bostadsområden som står i fokus när fenomenet
studeras? Med en sådan utgångspunkt är det som om de människor som bor i
högstatusområden inte hade någon inblandning i segregationsprocesser. Som om dessa
människor inte själva har ett segregerat boende. Som om de inte vore viktiga
segregationsagenter.” (a.a. s 54.)
Molina framhåller betydelsen av att studera maktrelationer i allmänhet och rasrelationer i
synnerhet i analysen av etnisk boendesegregation och förespråkar en dekonstruktivistisk
ansats för att revidera det kulturalistiska perspektivet som hittills dominerat.
Forskare har också uppmärksammat en utbredd diskriminering på bostadsmarknaden i
samband med kontraktsgivning, (tex Molina 2016).
Geografisk integration
Magnusson Turner (2008) konstaterar att boendesegregation alltid har funnits i Sverige; det
nya är den geografiska omfattningen där kvarter har bytts mot bostadsområden och stadsdelar
och bostadens upplåtelseform är en vattendelare.
Social stratifiering och en befolkning som i olika avseenden kan betecknas som minoritet och
majoritet, finns i alla samhällen. Av det följer att rumslig segregation förekommer överallt.
Det som skiljer olika samhällen åt är graden av segregation, segregationsmönstret och
grundvalen för segregation. (a.a. s. 16)
Segmentering på bostadsmarknaden innebär dessutom att olika upplåtelseformer är
geografiskt åtskilda på bostadsområdesnivå. Bostadens upplåtelseform skiljer den invandrade
befolkningen från den infödda. Boendesegregationen har ökat i Sverige (tex Hedman &
Andersson 2016; Salonen 2015a) och inkomstrelaterad och etniskt relaterad
boendesegregation samvarierar och sambandet har ökat över tid (Hedman & Andersson
2016). Samtidigt kan de konstatera att den geografiska spridningen av utrikes födda har ökat
under den studerade perioden (1990-2010), medan låginkomsttagarna blivit något mer
geografiskt koncentrerade till vissa områden.
Att mäta och undersöka segregation innebär alltid ett gränsdragningsproblem; inom vilket
område ska vi bedöma graden av integration/segregation (Andersson & Fransson 2008)? På
vilket sätt blir skalan av det studerade området avgörande för utfallet (fastighet, grannskap,
stadsdel, stad, region, land, globalt)? Jämför till exempel med Öberg (2008) som diskuterar
global segregation i ett historiskt perspektiv.
I takt med en ökad globalisering och migration ökar stadsregionernas påverkan på
samhällsekonomin (Abrahamsson 2015b). I relation till det kommunala
bostadsförsörjningsansvaret uppstår här nya typer av situationer att hantera för de olika
beslutandenivåerna i samhällets planering för bostadsförsörjning och hur denna planering kan
samverka med infrastrukturplanering och regionala arbetsmarknader, (tex Andersson 2008;
Boverket 2010).
”Våra studier visar hur inbäddad och beroende den enskilda orten i realiteten är av den
strukturella inramningen och den specifika roll och funktion en stad tillmäts i relation till sin
omgivning.” (Salonen 2011, s. 338)
16
4.4 Grannskap
Ordet grannskap är relativt nytt i forskningen om integration och segregation skriver
Andersson och Fransson (2008). Däremot har antisegregationspolitik länge använt byggande
och bostadspolitik som redskap för integration. Urban (2016) lyfter särskilt fram byggablandat-politik (tydligast under 70- och 80-talen) för att uppnå en socialt blandadbefolkning,
Hela-Sverige-strategin (1985-1994) som syftade till att sprida ut flyktingars boende genom
kommunplaceringar, samt Storstadssatsningen (1999-2005) med vilken
”…områdesbaserade lokala utvecklingsprogram etablerades på storskalig nationell nivå.
Den lokala områdesutvecklingen är fortfarande aktuell nu på 2010-talet, om än i mindre
skala sett som statlig politik.” (---) …de statliga och lokala storstadsutvecklingsprogrammen
som riktas mot boendesegregation innehåller antaganden om att lokal sammanhållning å ena
sidan är positivt för att minska fattigdom och sociala problem samtidigt som det å andra
sidan finns farhågor om att sociala problem och kriminalitet kan spridas genom lokala
sociala nätverk. Det är med andra ord inte vilken sorts sammanhållning som helst som
eftersträvas. (a.a. s.183)
Den statliga politik som förts efter storstadssatsningens slut 2005 har karaktäriserats av tanken
om kunskapsbaserade tvärsektoriella samarbeten. Med ett statsvetenskapligt perspektiv kan
ett sådant förhållningssätt beskrivas med begreppet regimteori, vilket sätter fokus på att
”kapacitet att styra staden hela tiden måste organiseras.” (Bengtsson & Hertting 2016, s. 125)
och att basen för att styra staden måste vara bredare; på lokal nivå sker påverkan av
utvecklingen genom breda nätverk av aktörer i staden. Med ett regimperspektiv ”bör vi
således förvänta oss breda strategier för att mobilisera resurser för att kunna styra effektivt”
(a.a. s. 126) där förankring hos olika medborgargrupper skapar nödvändig legitimitet, och för
att delta i en långsiktig påverkan ”handlar det om att ’identifiera’ sig och bli erkänd som en
del av regimen.” (a.a. s. 126)
Poppola (2008) konstaterar att dessa omfattande projekt i samverkan mellan en lång rad
aktörer (däribland) fastighetsägare, riskerar att bli kontraproduktiva i sin integrerande
ambition på grund av ett ensidigt fokus på vissa områden i staden; en stigmatisering blir lätt
resultatet. Poppola efterlyser ett ökat fokus på integrations- och segregationsprocesser. I de
samverkansprocesser som Poppola refererat visar sig grundläggande perspektiv på skala,
organisering och värdering ofta framträda för deltagarna som överraskande betydelsefulla och
innebär skiljelinjer mellan hur samverkande aktörer definierar problem och möjligheter.
Johansson (2015) konstaterar att det är orealistiskt att tro att denna typ av frågeställningar ska
kunna hanteras inom ramen för ett begränsat antal workshops. Ek et al. (2014) visar hur en
metod uppbyggd kring så kallade forskningscirklar (i det här fallet utifrån behov av ökad
förmåga till hantering av sociala risker i ett område) öppnar möjliga vägar för att skapa en
ökad förståelse för de utmaningar som behöver hanteras, men också metoder för hur aktörerna
tillsammans kan möta dessa utmaningar.
För att återgå till Urban (2016) så konstaterar hon sammanfattningsvis att det är svårt att
forskningsmässigt konstatera att bebyggelse och det lokala sociala sammanhanget har större
genomslag för individens framtida individuella karriär än familjebakgrund och utbildning.
Möjligheten att genom lokal områdesutveckling påverka socioekonomisk boendesegregation
är liten och förbiser dessutom relationella samband med andra mer välbärgade områden och
grupper (Urban 2016). Att ta staden som helhet som utgångspunkt för att påverka integration
17
och segregation mellan grupper och områden är en numera en viktig utgångspunkt. I
forskning om hur kommunal stadsplanering kan bidra till ökad integration lyfts betydelsen av
mötesplatser och förbindande stråk mellan olika delar av staden, fram som viktiga för en
social integration, (tex Abrahamsson 2015b; Boverket 2010; Listerborn 2014).
I takt med att forskning inom en rad områden på olika sätt studerar exkludering och
utanförskap, identifieras frågeställningar om boendet som faktor för till exempel hälsa och
delaktighet, till exempel hur ”socialt kapital kan ’byggas in’ i våra bostadsområden och
därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?” (MILSA 2015).
4.5 Allmännyttan
Allmännyttans situation och roll på 2010-talet har utvecklas utförligt i forskningsprojektet
Nyttan med Allmännyttan (Salonen 2015b). Bakgrunden till projektet var frågeställningen hur
allbolagen i praktiken har påverkat de lokala allmännyttiga bolagen, men också vilket
handlingsutrymme som lagen innebär för bolagen. Forskargruppen konstaterar att
handlingsutrymme är stort, men Holmqvist (2015) konstaterar också att ”(d)et finns ett
kunskapsglapp vad gäller betydelsen av lokal bostadspolitik för allmännyttans praktik.” I det
handlingsutrymme som ges av lagen, kommer med andra ord den lokala politiken och
ägardirektivet att utgöra de faktorer som ger det lokala bostadsföretaget en viss riktning i sin
verksamhet.
Kommunen kan påverka bostadsplanering genom allmännyttan i dess roll av fastighetsägare.
Men en enskild kommun möter också svårigheter i planeringen av bostadsbyggande, mot
bakgrund av den regionala politikens allt större betydelse och behovet att samordna
bostadsplanering med infrastrukturplanering och arbetsmarknadsregionala frågor (Boverket
2010). Boverket uppmärksammar vidare att internationellt är det vanligare att
bostadsplaneringen har en större formell koppling till nationell och regional planering.
I polariseringen mellan bolagens val att tolka lagen ”marknadsmässigt” respektive som
varande en del av ett offentligt bostadsförsörjningsansvar, har ordet ”samhällsansvar” blivit
centralt (Grander 2015a). Grander beskriver hur detta samhällsansvar kan kategoriseras i tre
typer av verksamhetsområden inom det allmännyttiga bolaget, nämligen 1) relationen med de
boende, 2) ansvaret för områdets utveckling samt 3) ansvarstagande för stads- och
samhällsutveckling genom det bostadsförsörjningsansvar man formulerar som en del av sitt
uppdrag.
Grander (2015b) utvecklar förståelsen för hur detta ansvar praktiseras i praktiken under 2010talet, och konstaterar att en bostad för alla i praktiken kommit att utvecklas till strategier som
dels riktar sig till målgrupper som har sin försörjning genom offentliga medel, dels till
målgrupper som är socioekonomiskt etablerade. Grander benämner fenomenet new public
housing, och menar att de strategier som allmännyttan utvecklat inte medger möjligheter för
ett brett spektrum av befolkningen, utan tvärt emot den uttalade ambitionen bidrar till att öka
polariseringen i boendet Sverige. Poppola (2008) gör samma beskrivning men utifrån en skala
av segregation inom och mellan bostadsområden.
18
5. Metod, material och avgränsningar
En hållbar integrationsstrategi förutsätter grundläggande kunskap om rörligheten i boendet för
olika grupper. Varför bor man där man bor? Det är för de flesta människor en fråga som inte
har ett enkelt och entydigt svar. Frågan kan besvaras på många olika sätt. Den kan knyta an
till arbets- eller familjesituationen, till den ekonomiska situationen, till frågor om utbildning
och helt enkelt till personliga preferenser. Det är en fråga med många svar, och orsakerna till
varför man bor där man bor kan också påverkas av faktorer som ligger utanför individens val
och möjlighet till insyn, man är av olika anledningar hänvisad att bo där man bor.
Vetenskapligt sett är frågan därmed av flervetenskaplig karaktär och kan utforskas utifrån en
rad olika infallsvinklar och discipliner, och med skilda metoder, allt från statistiska analyser
till kvalitativa intervjuer och observation. Bostadens betydelse för integration kan studeras
utifrån en mångfald av frågeställningar och i kombination med en rad olika faktorer som till
exempel arbetssituation, utbildning och personliga preferenser. Denna vetenskapliga
kunskapsöversikt har därför tagit utgångspunkt i en bred sökning för att fånga upp studier som
genomförts utifrån skilda vetenskapliga frågeställningar som på olika sätt kan ge perspektiv
på frågan om invandrares boendesituation.
Sökningar har gjorts i de breda databaserna ABI, Sociological Abstract, Social Service
Abstract, Sages Journal, Scopus samt Jstor. Tillsammans täcker dessa databaser tusentals
vetenskapliga tidskrifter med fokus på ekonomi, fastighetsfrågor, stadsplanering, regionala
studier, demografi, migration, sociala frågor med mera.
Sökningen har gjorts med sökorden housing, dwelling, neigborhood, immigrant och landlord
och genomförts under juni månad 2016. Sökorden har trunkerats (trunkering innebär att
sökning görs på ordets grundform i kombination med en asterisk, vilket gör att sökningen
omfattar olika böjningar av ordets grundform). Sökningen har begränsats genom att omfatta
endast så kallade scholorly journals (peer reviewed). En annan begränsning har varit att
sökorden ska återfinnas i artiklarnas abstract samt att artiklarna ska vara skrivna på engelska.
(Sökning gjordes även på svenska, norska och danska, men inga sådana träffar gavs.)
Sökningen omfattar studier från de senaste tio åren, det vill säga 2006-2016.
Sökningen resulterade i upp emot tusen träffar och en manuell gallring utifrån relevans har
sedan genomförts. Första kriteriet på relevans har varit att studien ska vara genomförd i något
av de nordiska länderna, i Nederländerna eller Tyskland. Bakgrunden till detta kriterium är
den betydelse som välfärdspolitiken har för frågeställningen. Mot bakgrund av Sveriges unika
bostadspolitiska situation där frånvaron av social housing varit en viktig faktor har artiklar där
social housing uttryckligen varit en faktor i studien, sorterats bort.
Fokus i de artiklar som ingår i de nära tusen är hemmahörande inom vitt skilda vetenskapliga
discipliner som till exempel kriminologi, folkhälsa, medicin, barn- och ungdomsforskning,
skolforskning, genus, resurshushållning och äldreforskning. Gemensamt för merparten av
dessa artiklar är att ämnesvalet kan beskrivas som ett fokus på konsekvenser av att ”man bor
där man bor”. På så sätt kan hävdas att dessa studier alla kan bidra till kunskap som är av
relevans för en hållbar integrationsstrategi. Av systematiska samt avgränsningsmässiga skäl
har dessa studier dock lämnats utför denna kunskapsöversikt.
19
De studier som uttryckligen fokuserar bostad och var man bor i relation till
arbetsmarknadsmässiga frågor har inkluderats i materialet. Övriga arbetsmarknadsmässiga
frågeställningar har sorterats bort. Även studier genomförda utifrån en mediafrågeställning
och produktionen av ”den andre” har sorterats bort. Studier om hemlöshet har även de
sorterats bort.
Några av träffarna studerar vilka behov en viss kategori boende har av sin bostad. Frågan om
olika gruppers skilda behov vad gäller bostad kan anses vara av stort intresse för en hållbar
integrationsstrategi. De studier som påträffats i sökningen har dock alla sin bakgrund i
forskning om äldre invandrade personers behov i ett vårdrelaterat boende, och har därför
sorterats bort.
Den manuella gallringen av de upp emot tusen träffarna har resulterat i 47 träffar av relevans
för kunskapsöversikten. I syfte att skapa en överblick över det insamlade materialet
kategoriserades detta i sju olika teman. Dessa teman valdes på grund av att de framkom
tydligt i det insamlade materialet samt för att de ger en bred bild av varierande faktorer som
påverkar invandrade personers val av boende och rörlighet i boendet. Nedanstående figur
presenterar aktuella teman samt den centrala frågeställning som varje enskild del behandlar.
Diskrimineringsstudier
(sju träffar)
I vilken utsträckning, var och på vilket sätt
förekommer diskriminering på ett sätt som kan tänkas
påverka invandrade personers boende och rörlighet i
boendet?
Segregationsdrivande perspektiv
(elva träffar)
Finns det faktorer i bostadspolitiken, och vilka är i så
fall dessa, som ger en segregationsdrivande effekt i
boendet?
Integrationsdrivande perspektiv
(tolv träffar)
Finns det faktorer i bostadspolitiken, och vilka är i så
fall dessa, som ger en integrationsdrivande effekt i
boendet?
Grannskapets karaktär
(tio träffar)
Vilka faktorer – processer, skala, funktioner, aktörer
mm – påverkar utvecklingen av ett grannskap?
Relationen arbete och
bostadssegregation
(tre träffar)
Samverkar faktorerna boende och arbete i
integrationsprocessen och i så fall hur?
Tillgång till kulturellt kapital
(tre träffar)
På vilket sätt påverkar tillgången och förmågan att
omsätta kulturellt kapital personens boende och
rörlighet i boendet?
Regionalt perspektiv
(en träff)
På vilket sätt spelar regionala faktorer utbildningsmöjligheter, kommunikationer, sociala
preferenser mm - en roll för boendeintegrationen och
invandrades personers rörlighet i boendet?
Figur 1. Presentation av temasammanställning.
20
6. Översiktens resultat
6.1 Diskrimineringsstudier
Av de sju relevanta diskrimineringsstudier som identifierats undersöker två (Ahmed &
Hammarstedt 2008; Ahmed et al. 2010) diskriminering i uthyrningsprocessen på den svenska
bostadsmarknaden och konstaterar diskriminering både vad gäller etnicitet och kön. I en
senare studie (Carlsson & Eriksson 2014) konstateras också utbredd diskriminering, men även
att diskrimineringen varierar påtagligt med fastighetsägare, lägenhet och regionala faktorer.
Utifrån resultaten poängterar författarna betydelsen av att anlägga ett brett perspektiv i
studierna av diskriminering.
I två studier genomförda i Tyskland (Dill & Jirjahn 2014; Dill et al. 2015) konstateras att
bostadssegregation snarare beror på diskriminering på bostadsmarknaden än ett självvalt
beteende hos de invandrade grupperna.
Två svenska studier tar ett mer organisationskulturellt grepp för att närma sig frågan om
diskriminering i relation till boende. En studie (Boréus & Mörkenstam 2015) undersöker ett
bostadsföretag som arbetsplats sett ur en jämlikhetsperspektiv avseende etniskt bakgrund. I
studien konstateras att olika typer av ojämlikhet existerar; ojämlik lönesättning, en
arbetsfördelning baserad på etnicitet, ojämlikt inflytande vad gäller arbetsrelaterad säkerhet
samt ojämlika möjligheter att kapitalisera på användbara förmågor (till exempel
språkfärdighet). En viktig slutsats är att olika typer av ojämlikhet tycks förstärka varandra.
Eliassi (2015) studerar hur socialarbetare i Sverige förstår och tolkar immigranters sociala
problem. I studien konstateras att socialarbetarna inte bara ser kulturella skillnader utan också
betraktar dessa skillnader som centrala i sitt arbete att skapa lösningar för sina klienter. På så
sätt blir de kulturella skillnaderna centrala för hur socialarbetarna förstår immigranternas
sociala problem i Sverige.
6.2 Segregationsdrivande perspektiv
Av de elva studier som har frågan om segregationsdrivande faktorer i fokus, finns en
litteraturstudie (Rauhut 2010) som undersöker en ofta allmän uppfattning att integrationen i
Sverige fungerade bättre förr. Nio variabler undersöks, däribland inkomst och sociala nätverk,
under åren 1945-1975. Den utforskande (explorativa) studien indikerar att integrationen
snarast förbättras på en del områden.
Den bostadspolitik som förts i Sverige sedan 1990-talets början och hur denna bidragit till en
ökad boendesegregation är fokus i artikeln Neoliberalization of Housing in Sweden:
Gentrification, Filtering, and Social Polarization skriven av Hedin et al. (2012). Författarna
studerar hur den neoliberala politiken påverkat segregationsprocesser i Stockholm, Göteborg
och Malmö. Frågan om relationen mellan socioekonomiska faktorer och etnicitet som
drivande för ökad segregation fokuseras i en studie av Andersson och Kährik (2015). Studien
lyfter fram socio-geografiska förändringar och boendesegregation i tidsspannet 1990 till 2010
och relaterar dessa till neoliberal bostadspolicy. I studien konstateras att boendesegregationen
i Stockholmsområdet har ökat under den studerade perioden. Forskarna identifierade även en
”dubbel sorteringsprocess” på så sätt att låginkomsttagare med svensk bakgrund tenderade att
bo i andra områden än låginkomsttagare med en icke-västerländsk bakgrund. Skifter
Anderson et al. (2016) studerar bostadssituationen i de fyra huvudstäderna i Sverige,
21
Danmark, Norge och Finland. I studien konstateras att den geografiska fördelningen av
invandrare har ett starkt samband med typen av upplåtelseformer i ett bostadsområde.
I en dansk studie (Møller & Larsen 2015) studeras och jämförs levnadsfaktorer för etniska
danskar med immigranter. Faktorer som undersöks är fattigdom i hushållet och dess
geografiska utbredning. Även sociala nätverk och immigranters erfarenhet av utbildning,
anställning och medborgarskap undersöks. Forskarna konstaterar stora skillnader mellan
immigranter och infödda danskar och uppmärksammar de konsekvenser dessa skillnader kan
komma att få för Köpenhamns utveckling som stad. En nederländsk studie (Hartog & Aslan
Zorlu 2009) undersöker graden av etnisk segregation i Nederländerna. Forskarna konstaterar
att det inte tycks finnas några monoetniska bostadsområden i landet. Forskarna föreslår att
etniskt segregerade områdena däremot kan antas bero på bostädernas sammansättning i ett
område och att utbudet attraherar icke-västerländska immigranter med en svag
socioekonomisk situation. Även i en tysk studie (Schönwälder & Söhn 2009) konstateras att
immigranter bor i multietniska områden och skälen till detta söks i en historisk förståelse av
invandringen, i hur bostadsmarknaden fungerar, immigrantspecifika policyåtgärder såväl som
skillnader mellan etniska grupper vad gäller finansiella tillgångar, diskriminering och etniska
preferenser.
Några studier relaterar till de fenomen som inom vetenskapen kommit att kallas White Flight
och White Avoidance. Begreppen syftar på hur inhemsk befolkning agerar då ett område
upplevs blivit ”invandrartätt”. Som begreppen säger handlar White Flight om att inhemsk
befolkning väljer att lämna området och flytta någon annanstans. White Avoidance innebär att
inhemsk befolkning undviker att flytta till ett område som uppfattas som ”invandrartätt”. En
studie av Andersson (2013) fokuserar flyttningsmönster inom det urbana Stockholmsområdet.
Studiens fokus ligger på att identifiera individuell karakteristik som ligger bakom
flyttmönster. Studiens resultat indikerar stöd för ett White Avoidance-beteende, men inte för
ett White Flight-beteende. Även en studie från 2006 (Bråmå 2006) konstaterar att White
Avoidance förekommer men att White Flight inte är påtagligt.
I en studie som studerar eventuell White Flight i Finland (Komulainen 2012) konstateras att
flyttmönster snarare beror av var i livet hushållet befinner sig och andra familjerelaterade
omständigheter, än ett White Flight-beteende.
I en artikel av Aldén et al. (2015) används begreppet Tipping Point för att definiera den
numerära relation mellan infödda svenskar respektive invandrare i ett område som påverkar
processerna White Flight respektive Avoidance. Forskarna kallar detta Native Tipping
Behaviour och konstaterar att det hänger samman med såväl etnisk som socioekonomisk
segregation i Sverige.
6.3 Integrationsdrivande perspektiv
Då teorierna om White Flight och White Avoidance har ett fokus på segregerande processer,
tar Spatial Assimilation Theory utgångpunkt i processer som över tid stöder
boendeintegration. Båda teorierna har utvecklats i USA och många av de träffar som gjorts i
föreliggande kunskapsöversikt kan ses som exempel på hur den skandinaviska forskningen
prövar i vilken utsträckning dessa teorier är tillämpbara i en skandinavisk kontext. Just det
skandinaviska välfärdssystemets påverkan på assimilationsteorin tillämpbarhet studeras i en
jämförande studie av Wessel et al. (2016). Forskarna jämför situationen i Oslo, Köpenhamn,
Stockholm och Helsingfors och konstaterar att en aggregerad rörelse uppåt i bostadshierarkin
22
saknas i alla fyra städerna. En geografisk mobilitet finns som trots allt medför etnisk
integration, men andra faktorer motverkar en sammanvägd integration och bidrar till
bibehållen segregation. Resultatet av studien visar att den antagna relationen mellan
välfärdsstatens karakteristika och geografisk integration stämmer, nämligen att
välfärdssystemets generella utjämnande ambition, minskar takten av geografisk integration.
Studiens inledande antagande “We assume that welfare generosity decreases the speed of
spatial integration.” Ytterligare forskning behövs dock för att fördjupa och förtydliga bilden
av hur dessa samband ser ut.
I en annan studie från 2016 presenteras resultat avseende enbart Danmark (Andersen 2016)
genom att immigranters boendekarriär, under deras första år i Danmark, jämförs med infödda
danskars. Studien bekräftar en utveckling i linje med spatial assimilationsteorin, men under de
24 år som studien täckte, var den geografiska integrationen trots allt mycket liten.
I ytterligare en annan dansk studie (Skovgaard Nielsen 2015) tas en något annorlunda ingång i
fråga om spatial assimilation genom att studera personer som flyttar hemifrån. Studien visar
på specifika flyttningsmönster och skillnaden mellan dessa för unga med danskfödda
respektive utlandsfödda föräldrar. Särskilt upptäcktes ett samband att unga från etniska
minoriteter som flyttat hemifrån var överrepresenterade i områden med hög andel
utlandsfödda hushåll. Studien lyfter fram komplexa samband mellan etniska och
socioekonomiska faktorer mellan generationer.
Tillämpningen av teorin om spatial assimilation studeras även i två tidigare danska artiklar
(Andersen 2007; Andersen 2010). I en nederländsk studie (Logan 2006) påvisas att invandrare
från forna kolonier assimileras i Nederländerna enligt teorin om spatial assimilation, medan
det är svårare för de två andra grupperna som studien omfattar: turkar och marockaner.
Andra studier har inte på samma uttryckliga sätt sin utgångspunkt i teorin om spatial
assimilation, men anlägger ett tidsgeografiskt perspektiv på de frågeställningar som
undersöks, vilket kan beskrivas som att ”var i livet” man befinner sig spelar roll för var man
bor. Att som invandrare ha en flyktinghistorik ger naturligtvis en särskild karaktär på
livsmönstrets utveckling över tid; med nystart mitt i livet för en vuxen. Att äga sitt hem, i
motsats till att hyra, är i fokus för några av studierna. En studie av Kauppinen et al. (2015)
konstaterar att – i kontrast till vad man funnit i tidigare studier – kan frågan om immigranters
bostadsägande inte enbart hänföras till ekonomiska faktorer. Forskarna talar om determinanter
för ägande av egen bostad och studerar situationen i Helsingfors, Köpenhamn och Stockholm.
Ett svagare samband bland invandrare än bland infödda, mellan socioekonomisk situation och
bostadsägande, indikerar att andra faktorer än ekonomiska spelar roll i valet om
bostadsägande. Forskarna lyfter som exempel på tänkbar orsak, en osäkerhet inför framtiden
bland invandrade medelinkomsttagare. Resultaten indikerar också att svårigheter för
invandrare att ta sig in på den privata hyresmarknaden är en möjlig orsak till invandrares
bostadsägande. Även en nederländsk studie visar liknande resultat (Uunk 2016). Studien visar
att turkar i de högre inkomstgrupperna äger sin bostad i samma utsträckning som infödda. I
lägre inkomstgrupper däremot, är skillnaden påvisbar vilket inte kan förklaras med faktorer
som utbildning, dubbel inkomst i hushållet eller föräldrarnas ekonomiska situation. Studien
konstaterar att det finns anledning att anta att faktorer som boendepreferenser eller
diskriminering är orsak till skillnaderna i de lägre inkomstgrupperna. Redan 2010 konstateras
att immigranter är generellt sett överrepresenterade inom utbudet av hyresrätter och att
23
demografiska och socioekonomiska faktorer inte kan vara hela förklaringen till detta. (Bråmå
& Andersson 2010)
I en tysk studie av Constant et al. (2009) undersöks hur etnisk identitet är en faktor som
påverkar valet att själva äga sin bostad. Studien visar att för ett givet demografiskt och
socioekonomiskt urval ökar sannolikheten att äga sin bostad med graden av engagemang för,
och deltagande i, det nya hemlandet. Studien visar också att engagemanget i det nya
hemlandet inte kausalt innebär en förminskad betydelse av det gamla hemlandet för individen.
Sammanfattningsvis kan två svenska studier lyftas fram som centrala för förståelsen av
rörligheten i boendet för olika grupper. I en av dessa (Hedman 2013) studeras flyttmönster i
en lokal kontext i Uppsala. Studien visar att familjeband är en stark orsak till hur flyttmönster
inom en lokal kontext ser ut. De grupper som detta särskilt gäller är ickevästerländska
invandrare, medelålders samt individer med låg socioekonomisk status. Det gäller även de
personer som redan tidigare bebott det specifika området. I den andra av de två studeras
sambandet mellan integration och bostadskarriär och hur dessa båda faktorer påverkar
varandra (Magnusson Turner & Hedman 2014). Studiens resultat visar att det finns påtagliga
etniska skillnader vad gäller bostadskarriär som inte har med familjesituation eller
karriärsituation i övrigt att göra. Resultatet av studien visar också att det finns tre faktorer som
minskar skillnaden mellan svenskar och invandrare vad gäller att äga sitt hem, nämligen
universitetsutbildning, typ av kommun samt hur länge man vistats i Sverige.
6.4 Grannskapets karaktär
I nio av de identifierade artiklarna läggs fokus på karaktären på bostadsområdet.
Två av artiklarna har ett perspektiv som framför allt utgår från hyresvärdens betydelse för
utvecklingen av bostadsområdet. Dessa båda artiklar bidrar med ett processperspektiv på
bostadsområdets karaktär och varför ett område tenderar att utvecklas på ett visst sätt över tid.
En nederländsk studie (Aalbers 2006) beskriver hur ett område som förfallit kan utvecklas på
ett positivt sätt genom att en rad aktörer av olika slag, tar en aktiv roll och samverkar. I en
annan studie (Lind & Blomé 2012) lägger forskarna fram rimliga förklaringar till hur
förekomsten av slumfastigheter är möjlig i Sverige. Förklaringarna menar Lind och Blomé,
bygger på rationellt agerande från såväl hyresgäster, offentliga aktörer som fastighetsägare
och hur dessa rationaliteter samspelar på ett för området negativt sätt.
En tysk studie (Kuppinger 2014) beskriver hur en shoppinggata i ett bostadsområde utgör en
plats för skapande av ny kulturell autenticitet i ett i övrigt allt mer homogeniserat
stadslandskap.
I en nederländsk studie av Vermeulen et al. (2016) ställs frågan vilka kvaliteter i ett
bostadsområde som bidrar till fortlevnaden av organisationer som tillvaratar invandrares
intressen. Resultatet visar att bostadsområdets karaktär inte är en bidragande faktor för dessa
organisationers fortlevnad. Forskarna menar att vad som snarare verkar spela roll är
karaktäristiken hos organisationerna själva och hur denna påverkar legitimiteten i relationen
till andra invandrarorganisationer och övriga aktörer i det urbana sammanhanget.
I en studie som jämför förhållanden i Nederländerna, Tyskland och Frankrike (Koopmans &
Schaeffer 2016) ifrågasätter forskarna antagandet att etnisk diversitet sammanfaller med
minskad social sammanhållning i ett område. Forskarna utgår i sin studie från boendes egna
uppfattningar och beskrivningar av hur de upplever omfattningen av diversitet i grannskapet
24
men också hur de värdesätter kvaliteten av densamma. Resultatet ger delvis stöd för
forskarnas antagande att etnokulturell diversitet inte i någon större utsträckning påvisar
samband med graden av social sammanhållning i ett område, vilket ofta görs gällande. Hur ett
område värderas studeras också i en nederländsk studie av Bakens et.al. (2013). Studien
jämför ett områdes kulturella diversitet med hyresnivåer och bostadspriser och konstaterar att
inga entydiga samband finns.
Storleken på bostadsområdet och dess påverkan för de boendes integration har studerats i en
artikel av Andersson och Musterd (2010) genom att statistiskt över tid jämföra storleken på
grannskap som en faktor med faktorn socioekonomisk utveckling på individnivå (för de som
bott i området vid tidpunkt 1). Resultatet visar att socioekonomiskt fattiga grannskap har stor
påverkan på individers socioekonomiska utveckling över tid.
Tre av studierna med fokus på bostadsområdets karaktär fokuserar de boendes egna
preferenser. I en finsk studie (Dhalmann 2013) undersöks somaliers respektive ryssars
preferenser i Helsingforsområdet. Studien visar en preferens för en mix av infödda och
invandrare, snarare än för en homogent etnisk sammansättning. En liknande studie är
genomförd i Oslo (Søholt & Lynnebakke 2015) med samma resultat. En studie genomförd i
Malmö (Polanska 2016) undersöker Rodenstedt tankar och val kring boendet bland boende i
ett övre medelklassområde, och hur segregationen kan ta sig uttryck på den lokala nivån i
staden. För de intervjuade är en känsla av trygghet och säkerhet, uttryckt som välmående och
förutsägbarhet, grunden för deras val av bostadsområde (vilket kan beskrivas som en
konsekvens i likhet med teorin om White Avoidance, se ovan).
6.5 Relationen arbete och bostadssegregation
Tre av de identifierade artiklarna har ett fokus på relationen mellan bostad och arbete ur ett
integrationsperspektiv. En svensk studie (Strömgren et al. 2014) konstaterar att graden av
segregation på arbetsmarknaden är mindre än den på bostadsmarknaden. Forskarna
identifierade också ett samband mellan låg grad av boendesegregation och låg grad av
arbetsplatssegregation. I en studie av Andersson et al. (2014) studeras etnisk sammansättning
i bostadsområdet och dess samband med senare arbetsinkomst under ett spann av femton år.
Resultaten visar att en hög grad av utestängning från arbetsmarknaden som många invandrare
upplever i Sverige, inte är en konsekvens av boendesegregationen för invandrare utan av
andra faktorer. Sambandet bostads- och arbetsmarknadssegregation i svenska
storstadsområden studeras även i en artikel av Musterd et al. (2008). Resultatet visar att hög
grad av etnisk homogenitet i bostadsmiljön inledningsvis underlättar möjligheterna på
arbetsmarknaden, men att denna positiva effekt avtar med tiden.
6.6 Tillgång till kulturellt kapital
Tre studier lägger fokus på hur det kulturella kapitalet påverkar agerandet och möjligheterna
på bostadsmarknaden.
I en skandinavisk studie av Nielsen et al. (2015) belyses somaliers upplevelse av sina
möjligheter på bostadsmarknaden i Oslo, Köpenhamn, Stockholm respektive Helsingfors.
Resultatet visar betydelsen av att beakta samspelet mellan kulturell bakgrund och lokal
kontext (vilka i vissa fall står i motsättning till varandra), men också att utformningen av detta
samspel skiftar på individuell nivå. I en norsk studie (Søholt 2014) jämförs på ett motsvarande
sätt hur somalier, pakistanier och tamiler upplever och hanterar sin situation på
bostadsmarknaden. Resultaten visar att det sätt på vilket hushållet förmår anpassa sitt
25
handlande har konsekvenser för möjligheterna på bostadsmarknaden. De som förmår tillämpa
tidigare kunskap i situationer av öppningar och möjligheter i det nya landets bostadssystem
har en fördel.
I en tysk studie (Ozuekren & Ergoz-Karahan 2010) jämförs turkar som immigrerat till Berlin
med turkar som migrerat till Istanbul. Med grund i resultatet hävdar forskarna att mer fokus
bör läggas på skillnader inom etniska grupper för att få förståelse för olika hushålls skilda
situationer och agerande på bostadsmarknaden. Studien visar hur graden av religiös kulturell
hemvist (religiös kulturell konservatism) spelar roll för agerande på bostadsmarknaden.
6.7 Regionalt perspektiv
En av de identifierade artiklarna har fokus på hur invandrare väljer bostadsort utifrån ett
regionalt perspektiv. Studien (Damm 2009) är dansk och studerar vilka faktorer som bidragit
till att invandrare som blivit tilldelade bostad utanför urbana områden, väljer att flytta närmare
det urbana livet. Studien visar att viktiga faktorer var avsaknad av landsmän och andra
invandrare, brist på bostäder samt brist på kvalificerade utbildningsmöjligheter. Även hög
arbetslöshet i området är en faktor som påskyndar flytt.
26
7. Slutkommentar
Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att belysa invandrares boendesituation i Sverige.
I översiktens resultat har olika teman kopplade till invandrares boende och bostadssituation
presenterats. I följande avslutande del ges en kort sammanfattning över de huvudsakliga
konklusioner som har dragits i temana. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning.
7.1 Sammanfattning av resultatet
Under de tio år mellan 2006 och 2016 som sökningen fångar upp kan man genom träffarna se
en tydlig progression inom forskningsfältet, framför allt vad det gäller studier med
utgångspunkt i teoribildningarna om spatial assimilation respektive White Flight, vilka båda
har ett amerikanskt ursprung. Från några tidiga och förhållandevis allmänt hållna studier som
undersöker dessa teoriers tillämpbarhet i en skandinavisk kontext, till studier från 2016 där
frågeställningen spetsats till genom att studera teoribildningen i relation till en skandinavisk
välfärdskontext, med konstaterandet att assimilationshastigheten tycks reduceras på grund av
välfärdssystemets utformning.
Flera studier har konstaterat att fenomenet White Flight inte tycks förekomma i skandinaviskt
sammanhang. Tvärt om finns bekräftat (i en nederländsk studie) att fastighetsvärdet i ett
område stiger med en ökad diversitet under vissa förutsättningar. Flera studier bekräftar dock
förekomsten av fenomenet White Avoidance och en studie myntar begreppet Tipping Point
Behaviour som markör för att andelen invandrare nått en gräns i ett område så att White
Avoidance-processer sätts igång. Studien visar dock att Tipping Point Behaviour inte endast
relaterar till etnicitet utan också till socioekonomiska faktorer i ett område. Detta är
gemensamt för flera av de allra senast publicerade artiklarna, nämligen att studiernas resultat
lyfter fram segregerande processer som har sin grund i socioekonomiska faktorer snarare än
etniska, men där de båda faktorerna också samspelar.
I 26 av de 47 studier som identifierats har det geografiska området som studerats uttryckligen
varit en urban miljö - större stad eller huvudstad. Endast en studie har ett regionalt perspektiv
som utgångspunkt. Två studier omnämner lokala regionala faktorer som viktiga för studiens
resultat, men har inte uttryckligen haft dessa faktorer som centrala i upplägget. Vart man
kommer är med andra ord en faktor som tycks påverka boendesituationen för den nyanlända
och hens fortsatta rörlighet i boendet.
Samverkansformer på lokal nivå är fokus för en artikel. Bostadsregimens konstruktion och
dess konsekvenser i utvecklingen av slumfastigheter som effekt av att aktörer inte agerar i
enlighet med bostadsregimens ursprungliga tanke, är fokus för en artikel.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de är två faktorer som lyfts fram som väsentliga för
invandrarens boende och rörlighet i boendet, nämligen tillgången till kulturellt kapital samt
varifrån man kommer. Flera av de studier som har detta fokus, har genomförts med en
kvalitativ metodik där intervjuer och observationer varit en viktig del, och de flesta är av
nyare datum. Dessa studier kompletterar på ett bra sätt de kvantitativt baserade
segregationsstudier som under tio års tid statistiskt kunnat belägga boendesegregationen i
Skandinavien. Bland de kvalitativa studierna finns exempel på forskning som fokuserar
systemfaktorer av betydelse för segregation, såväl som studier med fokus på individens
(förmåga att göra) val av betydelse för bostadsintegration. Kulturellt kapital tycks spela en
27
roll för integrationen vare sig det gäller systemstyrande faktorer eller individuella val.
Utbildningsnivå, familjebakgrund med mera lyfts fram som viktiga faktorer. Men studierna
visar också att det spelar roll varifrån i världen man kommer. Studierna visar att det
förekommer diskriminering – i många olika sammanhang – som försvårar invandrares
boendeintegration. En annan faktor som lyfts fram i en av studierna är betydelsen av den
invandrades engagemang för och delaktighet i, det nya landet och hur en sådan upplevelse och
ett sådant förhållningssätt påverkar personens agerande.
7.2 Förslag på fortsatt forskning
SABO:s projekt En hållbar integrationsstrategi öppnar upp för en mångfald av frågor och
perspektiv. Integrationsforskningen såväl som bostadsforskningen är breda forskningsfält som
båda dessutom är i tilltagande. Således växer kunskapen kring bostadens betydelse för
integration av invandrare sig successivt allt större. Nedan ges några vidare förslag på fortsatt
forskning. Förslagen grundar sig i de vita fläckar som visat sig i denna kunskapsöversikt.
Den svenska invandringspolitiken byggdes upp under 1970-talets första hälft och präglas
alltjämt av de förutsättningar som gällde då: en arbetskraftsinvandring som reglerades av
tillgången på bostäder och jobb. Den dualism som byggdes in i systemet – att den invandrade
befolkningen skulle omfattas av samma välfärdstjänster som infödda å ena sidan, men å andra
sidan också ha rätt att få stöd för att bibehålla sin kulturella identitet – lever kvar in i vår tid.
Frågan är vilka konsekvenser denna utgångspunkt samt denna inbyggda dualism för med sig
då invandringens karaktär dramatiskt har förändrats från arbetskraftsinvandring till flyktingar
i behov av skydd och stöd i from av utbildning och kanske vårdande insatser. Vilka alternativ
kan skönjas och vilka olika handlingsalternativ framåt kan preciseras? Resultatet av
kunskapsöversikten påvisar en avsaknad av forskning i dessa för politiken mycket aktuella
frågor.
Kunskapsöversiktens resultat påvisar betydelsen av utbildning och kulturellt kapital som
viktiga faktorer för de invandrades etableringsprocess. Begreppen social, civil respektive
kulturell integration blir intressanta i sammanhanget. Forskning med inriktning på hur dessa
begrepp kan förstås och omsättas inom det svenska samhället olika nivåer kan bidra på ett
värdefullt sätt för att lotsa migrations- och integrationspolitiken in i framtiden. Här kan säkert
med fog göras värdefulla jämförelser med forskning om klassresenärernas erfarenhet,
förutsättningar och villkor i 1900-talets Sverige.
Kunskapsöversikten visar på intressanta men ännu inte fullt klarlagda samband mellan
bostadssegregation av etnisk karaktär respektive av socioekonomisk karaktär. Frånsett den
påtagliga utbredningen av diskriminering som forskningen har kunnat belägga, finns det
eventuellt anledning att fortsatt forskning riktas mer mot socioekonomiska faktorer för att
minska segregationen i boendet, snarare än ett fortsatt fokus på etniska faktorer.
Vad gäller etnisk diskriminering visar kunskapsöversikten med all tydlighet att ytterligare
forskning är befogad. En viktig princip som lyfts fram i kunskapsöversiktens
forskningsresultat är betydelsen av ett relationellt perspektiv i frågor om boendesegregation.
Förhållningssättet skulle med önskvärdhet kunna överföras till andra ämnesområden än
boendesegregation, så att belysning sker av båda sidor i en diskriminerande situation. Det
medför ökade möjligheter till medvetandegörande, lärande och förändring. En intressant fråga
är gränsdragningen mellan kulturellt kapital å ena sidan och å andra sidan utveckling av
coopingstrategier för att hantera diskriminerande situationer och strukturer.
28
En viktig politisk fråga är huruvida det kan anses finnas behov av riktade insatser mot
särskilda grupper vad gäller boende, eller om den generella välfärdspolitiken fortsatt har
möjligheter att skapa ett bra boende för alla. Kunskapsöversiktens resultat ger inga
indikationer på att det finns anledning att överge välfärdspolitisk hållning av generell
karaktär. Kunskapsöversikten visar dock hur välfärdssystemets ekonomiska stödsystem
tenderar att minska rörligheten i boendet och därmed motverka en spontan boendeintegration i
enlighet med den vetenskapliga assimileringsteori som finns. Fördjupad forskning kring dessa
samband skulle bidra till ökad förståelse och möjligheter till adekvata åtgärder.
Den svenska bostadspolitiken byggdes upp under perioden 1945-75 och är alltjämt präglad av
de grundförutsättningar som gällde då. Det system av aktörer och instanser som skapades för
att säkerställa ett bra boende och möjligheter för de boende att påverka sin situation visar sig
vara otillräckliga under de förutsättningar som råder idag. Tvärtom tycks olika aktörers skilda
rationaliteter idag snarare motverka sitt syfte. Kanske är det så att den konstruktion som
byggts upp förutsätter en annan typ av civil integration än vad som utmärker ett samhälle
präglat av migration och kulturell diversitet? En annan förklaring är hur vår tid med sin
minskade förmåga till central styrning och regioners och lokala miljöers stora inverkan på den
ekonomiska utveckling, kräver utveckling av nya typer av organiserande och styrande system
för den lokala utvecklingen. Här uppvisar kunskapsöversikten ett förhållandevis outforskat
fält som handlar om hur regimteoretiska perspektiv kan knytas samman med arbetssätt och
pedagogik lämpad för samverkan mellan skilda aktörer som alla är verksamma i samma
kontext. Med tanke på den mångfald av erfarenheter som finns av samverkansprojekt i
bostadsmiljöer från den vardagliga praktiken, framstår bristen av vetenskaplig genomlysning
som stor. Forskning med ett medskapande och lösningsfokuserat perspektiv och med fokus på
interaktion mellan olika typer av organisationer, skulle kunna bidra med genomlysning och
kunskapsutveckling.
Den enskilda kommunen är idag påverkad och i beroende av sin regionala omgivning på ett
annat sätt än tidigare. Starka urbaniseringsprocesser skapar diametralt motsatta erfarenheter
hos kommuner i olika delar av landet. Påtagligt i kunskapsöversikten är avsaknaden av ett
icke-urbant fokus i fråga om invandrares boende och integration. Hur ser förutsättningarna
och utmaningarna ut i en kommun som inte tillhör storstadskommunerna? Hur utvecklas
lokala regimer på mindre orter, vad präglas de av och hur påverkar detta den invandrades
möjligheter till en konstruktiv etableringsprocess? På detta område finns kunskapsluckor där
forskning av olika slag skulle kunna bidra till ökad kunskap och förståelse.
Invandringsproceduren har idag en tvingade koppling till kommunal och regional politik. I ett
nationellt perspektiv är det viktigt att hela landet ges goda förutsättningar till utveckling.
Vilka samverkansformer behöver utvecklas för att hantera denna nya situation där det
kommunala bostadsförsörjningsansvaret påverkas av helt nya förutsättningar? Hur kan en
planeringsmetodik utvecklas som stödjer en bostadsplanering i samklang med fungerande
kommunikationer och en arbetsmarknad som är nåbar i vardagen? Detta är stora frågor som
bland annat hänger samman med frågor om demokrati och delaktighet. De kan belysas ur en
mångfald av olika teoretiska perspektiv. Till detta kommer också frågor om vad som byggs.
Bostadsbrist handlar inte bara om antal utan också om utformning. Hur vi bor - och önskar bo
- återspeglar på olika sätt kulturella aspekter som vi lever under. På vilket sätt och hur kan ett
svenskt bostadsbestånd utvecklas så att det motsvarar de kulturella dimensioner som
nyanlända i Sverige tar med sig? Hur kan bostadsbeståndet utvecklas så att större social
29
samvaro mellan generationer möjliggörs, så att stora familjer har valmöjligheter i sitt boende
eller så att ensamkommande flyktingbarn kan uppleva social gemenskap över
generationsgränser?
I en tid av generell bostadsbrist väcks åter insikten om bostadens fundamentala betydelse för
att leva ett fungerande vardagsliv (jämför till exempel Housing First-rörelsen). I
kunskapsöversiktens resultat är frånvaron påtaglig av nyanländas och invandrares egna
berättelser om bostadens betydelse i individens personliga etableringsprocess. Kanske skulle
resultat av sådana studier knyta an till den förhållandevis omfattande forskning kring
invandrares bostadsägande och flera andra av de teman som beforskats och som finns
representerade bland träffarna i resultat. Sådan forskning skulle kunna ge värdefull input till
hur bostadsbeståndet på ett bra sätt kan utvecklas för att motsvara de behov som uppstår som
konsekvens av en ökad migration.
7.2.1 Fortsatt forskning utifrån Allmännyttans perspektiv och
handlingsutrymme
Utifrån Allmännyttans perspektiv och handlingsutrymme kan förslag till fortsatt forskning
beskrivas på följande sätt (även detta gjort utifrån det studerade materialet):
Forskning med ett policy- och
implementeringsperspektiv
med fokus på den lokala
politikens betydelse.
Vilken betydelse har den lokala politiken för det
allmännyttiga bostadsbolagets policy för uthyrning? Hur
hänger formuleringen av ägardirektiv samman med
kommunens bostadsförsörjningsansvar och andra
(ekonomiska) åtaganden som kommunen har gentemot sina
medborgare? Hur skapas största möjliga resurseffektivitet
mellan olika delar av den kommunala verksamheten
relaterat till ett hållbart vardagslivs för hushållen?
Forskning med inriktning mot
deltagardemokrati,
medborgardemokrati och
brukardialog.
Kan principiella skillnader i medborgardialog respektive
brukardialog spela någon roll i allmännyttans arbete med
sitt demokratiska uppdrag? Kan ett kommunalt
dialogengagemang i utvecklingen av en stadsdel samordnas
med fastighetsägarperspektivet och dennes dialog med
hyresgästerna, och i så fall hur?
Forskning om
organisationskultur med ett
diskrimineringsperspektiv.
Hur kan allmännyttan arbeta med diskriminering inom
företagskulturen?
Forskning med fokus på
kunskapsförsörjning och
samverkansformer med andra
aktörer kring utbudsförnyelse
(utformning, upplåtelse, med
flera frågor).
Vilka behov finns kring utformningen av bostadsutbudet
för att skapa goda förutsättningar för nyanländas
etableringsprocess på kort och lång sikt? Kan denna
kunskapsförsörjnings underlättas genom nya typer av
samverkansutveckling med andra aktörer som är viktiga i
den nyanländes etableringsprocess?
Tabell 2. Presentation av forskningsbehov utifrån allmännyttans perspektiv och
handlingsutrymme.
30
Ägardirektivet och den lokala politikens betydelse
Forskning har konstaterat att det finns en tendens att allmännyttiga bolag i sin verksamhet har
kommit att inrikta sig mot två kundsegment: å ena sidan den grupp där kommunen står för
hyreskontraktet, och å andra sidan en grupp som är traditionellt ekonomiskt stabilt integrerade
i samhället. Det segment som ligger mellan dessa båda ytterligheter har svårare att ta sig in
som hyresgäster inom allmännyttan. Mot bakgrund av de strukturella förändringar som
arbetsmarknaden har genomgått de senaste decennierna och hur det påverkar uppbyggnaden
av många människors privatekonomiska situation över tid, kan allmännyttans
uthyrningspolicy generellt sett tyckas vara allt sämre i samklang med tiden.
Om det allmännyttiga bostadsbolaget definieras som en del av kommunens verksamhet för att
hantera bostadsförsörjningsansvaret, kan situationen grovt beskrivas som att det som sparas in
genom ”uppstramning” i fråga om uthyrningspolicys, förloras genom ökad resursåtgång från
socialtjänsten i form av stödåtgärder och bidrag, samt att en ökad polarisering mellan olika
befolkningsgrupper blir en följd av detta. Forskning skulle här kunna bidra med ökad kunskap
kring hur bostadsförsörjningsansvaret kan förstås och organiseras med utgångspunkt i att den
kommunala verksamhetens olika delar samspelar för en sammantaget god resurshushållning,
samt att det sätt på vilket det kommunala bostadsförsörjningsansvaret bedrivs inte ska
medföra effekter av ökad polarisering i boendet mellan olika inkomstgrupper.
Deltagardemokrati, medborgardialog och brukardialog
Varför ett område utvecklas på ett visst sätt berörs i det insamlade materialet. Det är dock
anmärkningsvärt att antalet påträffade artiklar är så pass litet mot bakgrund av den omfattande
verksamhet med fokus på dialoginriktade arbetsprocesser som kan påträffas runt om i landet.
En slutsats som kan dras är att merparten av det arbete där olika former av dialog med boende
är viktiga delar, aldrig har genomlysts av forskningen. Grannskap och stadsdelar kan
beskrivas som en arena för olika aktörer med ambitioner om delaktighet och integration av de
boende. Mot bakgrund av att agerande aktörer oftast skiljer sig åt vad gäller typ av legitimitet
och relation till de boende, kan vällovliga initiativ från skilda aktörer komma att motverka
varandra i mening att den förtroendefulla dialog som eftersträvas snarast för de boende blir en
upplevelse av förvirring och motstridig rolltilldelning. Exempel på detta är då en
fastighetsägare med målsättning att skapa förtroendefulla och stödjande relationer till
hyresgästerna utvecklar arbete för detta samtidigt som kommunen har vällovliga ambitioner
om de boendes delaktighet i utveckling av de ytor och funktioner i området som är
kommunala. De båda aktörerna har olika incitament för dialog och utvecklar därmed också
naturligt olika strategier för arbetet. Detta kan för båda aktörerna innebära kontraproduktiva
resultat och för de boende en komplex och otydlig bild av deras roll och mandat i
delaktighetsarbetet. En ökad kompetens kring dialogprocesser och hur dessa skiljer sig åt
beroende på om medborgardialogen eller brukardialogen står i centrum, tycks behöva
utvecklas, både utifrån perspektiv av de aktörer som tar initiativ till dessa dialoger, såväl som
utifrån ett perspektiv av kunskap kring rättigheter och möjligheter som man som boende och
medborgare har. Fastighetsägare, kommun, Hyresgästföreningen med flera har alla intressen i
ett grannskap eller stadsdel. Hur bör deras enskilda och samverkande arbete utvecklas för att
stärka boendes integration och delaktighet utifrån de utmaningar som finns idag?
Organisationskultur och diskriminering
Kunskapsöversikten presenterar påfallande många forskningsresultat som pekar i riktning mot
att diskriminering är mer förekommande än vad som eventuellt är den allmänna
31
uppfattningen. Resultat visar till och med att diskrimineringen är inbyggd i
organisationskulturen i ett fastighetsbolag. Även den professionella hållningen hos
socialarbetare som möter invandrare med anledning av deras boendesituation tenderar att
generellt hänvisa till kulturella aspekter som orsaker och lösningar i givna situationer.
Hur kan bostadsbolaget hantera utmaningen med en diskriminerande organisationskultur?
Vilka arbetssätt finns att tillgå eller kan utvecklas för att skapa en organisationskulturell
förändring där medvetna och omedvetna diskriminerande tendenser kan hanteras på ett
konstruktivt sätt? Var går gränsen mellan en alltför låg civil integration hos hyresgästerna
(relaterat hänsyn till övriga hyresgäster samt omsorg om fastighetsbeståndets beständighet)
och en osaklig diskriminering? Detta är viktiga frågor för ett fastighetsbolag med en
integrerande ambition att förhålla sig till. Här kan forskningen vara behjälplig med
genomlysning, lärande och metodutveckling i ett interaktivt forskningsupplägg.
Kunskapsförsörjning och samverkansformer
Mot bakgrund av stora samhälleliga förändringar, bland annat omfattningen av migration men
också hur samhällsplaneringen har utvecklats mot ett allt mer regionalt fokus, möter
kommunen med sitt bostadsförsörjningsansvar nya utmaningar. Samverkansformer för
kunskaps- och informationsinhämtning men också för planering och genomförande behöver
utvecklas mellan centrala aktörer på bolagsnivå, kommunnivå, regional nivå såväl som statlig
nivå. Kunskapsutveckling behöver ske kring hur bostadsbeståndet kan utvecklas för att möta
nya typer av behov vad gäller storlek, komfort och sociala preferenser. Forskning kan ge
värdefulla inspel i förståelsen av behov och hur de på olika sätt kan omsättas i
fastighetsutveckling. De olika aktörerna i samverkanskedjan arbetar under olika
förutsättningar, där tidsperspektivet är ett av flera. Ur ett boendeperspektiv är det av betydelse
att behov som utgår från barns uppväxthorisont tas i beaktande; en barndom förvinner snabbt i
perspektiv av en flerårig byggarbetsplats eller ”tillfälliga lösningar”. I de processer av
förändring som kommer att krävas för att utveckla strukturer och bestånd som motsvarar de
behov som migration och regionalt fokus ger upphov till, kan forskning av interaktiv karaktär
vara av värde för att skapa genomlysning, struktur och lärande.
32
Referenser
Aalbers, Manuel B. (2006). 'When the Banks Withdraw, Slum Landlords Take Over': The
Structuration of Neighbourhood Decline through Redlining, Drug Dealing, Speculation
and Immigrant Exploitation. [Digital version]. Urban Studies, vol. 43 nr. 7 s. 1061-1086.
Tillgänglig: Sociological Abstracts.
Abrahamsson, Hans (2015a). The Great Transformation of Our Time. Ingår i Erica Righard,
Magnus Johansson & Tapio Salonen (red.), Social transformations in Scandinavian cities
: Nordic perspectives on urban marginalization and social sustainability. Lund: Nordic
Academic Press. (s. 21)
Abrahamsson, Hans (2015b). Vår tids stora samhällsomdaning. Politiskt ledarskap, social
hålbarhet och medskapande medborgardialog. No. Mistra Urban Futures Report
2015:10)Mistra Urban Futures och Sveriges Kommuner och Landsting.
Ahmed, Ali M., Andersson, Lina & Hammarstedt, Mats (2010). Can Discrimination in the
Housing Market Be Reduced by Increasing the Information about the Applicants?
[Digital version]. Land Economics, vol. 86 nr. 1 s. 79. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Ahmed, Ali M. & Hammarstedt, Mats (2008). Discrimination in the rental housing market: A
field experiment on the Internet. [Digital version]. Journal of Urban Economics, vol. 64
nr. 2 s. 362-372. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Aldén, Lina & Hammarstedt, Mats (2015). Boende med konsekvens : en ESO-rapport om
etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Stockholm: Finansdepartementet,
Regeringskansliet.
Alden, Lina, Hammarstedt, Mats & Neuman, Emma (2015). Ethnic Segregation, Tipping
Behavior, and Native Residential Mobility. [Digital version]. International Migration
Review, vol. 49 nr. 1 s. 36-69. Tillgänglig: Sociological Abstracts.
Andersen, Hans S. (2016). Spatial assimilation? The development in immigrants' residential
career with duration of stay in Denmark. [Digital version]. Journal of Housing and the
Built Environment, vol. 31 nr. 2 s. 297-320. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Andersen, Hans S. (2010). Spatial Assimilation in Denmark? Why do Immigrants Move to
and from Multi-ethnic Neighbourhoods? [Digital version]. Housing Studies, vol. 25 nr. 3
s. 281. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Andersen, Hans S. (2007). Is the Settlement Pattern of Immigrants a Social Problem? [Digital
version]. Dansk Sociologi, vol. 18 nr. 4 s. 99-105. Tillgänglig: Sociological Abstracts.
Andersson, Eva & Fransson, Urban (2008). Från Babylon och Chicago till Fittja. Ingår i Lena
Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s.
85)
33
Andersson, Roger (2008). Skapandet av svenskglesa bostadsområden. Ingår i Lena
Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s.
119)
Andersson, R. (2013). Reproducing and reshaping ethnic residential segregation in
Stockholm: The role of selective migration moves. [Digital version]. Geografiska
Annaler, Series B: Human Geography, vol. 95 nr. 2 s. 163-187. Tillgänglig: SCOPUS. [3
July 2016]
Andersson, R. & Kährik, A. (2015). Widening gaps: Segregation dynamics during two
decades of economic and institutional change in Stockholm. Socio-Economic
Segregation in European Capital Cities: East Meets West (s. 110-131) [29 April 2016]
Andersson, R. & Musterd, S. (2010). What scale matters? exploring the relationships between
individuals' social position, neighbourhood context and the scale of neighbourhood.
[Digital version]. Geografiska Annaler, Series B: Human Geography, vol. 92 nr. 1 s. 2343. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016]
Andersson, R., Musterd, S. & Galster, G. (2014). Neighbourhood Ethnic Composition and
Employment Effects on Immigrant Incomes. [Digital version]. Journal of Ethnic and
Migration Studies, vol. 40 nr. 5 s. 710-736. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016]
Bakens, Jessie, Mulder, Peter & Nijkamp, Peter (2013). ECONOMIC IMPACTS OF
CULTURAL DIVERSITY IN THE NETHERLANDS: PRODUCTIVITY, UTILITY,
AND SORTING. [Digital version]. Journal of Regional Science, vol. 53 nr. 1 s. 8.
Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Bengtsson, Bo (2015). Allmännyttan och bostadspolitiken i går, i dag och i morgon institutionella förutsättningar i förändring. Ingår i Tapio Salonen (red.), Nyttan med
allmännyttan (1. uppl. uppl.). Stockholm: Liber. (s. 25)
Bengtsson, Bo & Borevi, Karin (2016). Mångfaldens vägskäl - om integrationspolitikens
stigberoende. Ingår i Bo Bengtsson, Gunnar Myrberg & Roger Andersson (red.),
Mångfaldens dilemman: medborgarskap och integrationspolitik. Malmö: Gleerups
Utbildning. (s. 17)
Bengtsson, Bo & Hertting, Nils (2016). Markten i den etnifierade staden - invandrarföreningar
och lokal politik i Botkyrka. Ingår i Bo Bengtsson, Gunnar Myrberg & Roger Andersson
(red.), Mångfaldens dilemman: medborgarskap och integrationspolitik. Malmö: Gleerups
Utbildning. (s. 121)
Boréus, Kristina & Mörkenstam, Ulf (2015). Patterned Inequalities and the Inequality Regime
of a Swedish Housing Company. [Digital version]. Nordic Journal of Working Life
Studies, vol. 5 nr. 4 s. 105-124. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Borevi, Karin (2002). Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället, Uppsala: Acta
Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör].
Boverket (2015). Boendesituationen för nyanlända: slutrapport. Karlskrona: Boverket.
34
Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling : en kunskapsöversikt (1. uppl. uppl.).
Karlskrona: Boverket.
Bråmå, Åsa & Andersson, Roger (2010). Who leaves rental housing? Examining possible
explanations for ethnic housing segmentation in Uppsala, Sweden. [Digital version].
Journal of Housing and the Built Environment, vol. 25 nr. 3 s. 331-352. Tillgänglig:
JSTOR.
Bråmå, Åsa (2006). 'White flight'? The production and reproduction of immigrant
concentration areas in Swedish cities, 1990-2000. [Digital version]. Urban Studies, vol.
43 nr. 7 s. 1127-1146. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Carlsson, M. & Eriksson, S. (2014). Discrimination in the rental market for apartments.
[Digital version]. Journal of Housing Economics, vol. 23 nr. 1 s. 41-54. Tillgänglig:
SCOPUS. [29 April 2016]
Constant, Amelie F., Roberts, Rowan & Zimmermann, Klaus F. (2009). Ethnic Identity and
Immigrant Homeownership. [Digital version]. Urban Studies, vol. 46 nr. 9 s. 1879.
Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
CRUSH, forskargrupp (2016). Tretton myter om bostadsfrågan (1. uppl. uppl.). Årsta:
Dokument Press.
Dahlstedt, Magnus (2009). Aktiveringens politik : demokrati och medborgarskap för ett nytt
millenium (1. uppl. uppl.). Malmö: Liber.
Damm, Anna P. (2009). Determinants of recent immigrants' location choices: quasiexperimental evidence. [Digital version]. Journal of Population Economics, vol. 22 nr. 1
s. 145-174. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Dhalmann, Hanna (2013). Explaining Ethnic Residential Preferences - The Case of Somalis
and Russians in the Helsinki Metropolitan Area. [Digital version]. Housing Studies, vol.
28 nr. 3 s. 389. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Dill, Verena & Jirjahn, Uwe (2014). Ethnic residential segregation and immigrants'
perceptions of discrimination in West Germany. [Digital version]. Urban Studies, vol. 51
nr. 16 s. 3330. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Dill, Verena, Jirjahn, Uwe & Tsertsvadze, Georgi (2015). Residential Segregation and
Immigrants' Satisfaction with the Neighborhood in Germany. [Digital version]. Social
Science Quarterly, vol. 96 nr. 2 s. 354-368. Tillgänglig: Sociological Abstracts.
Ek et al. (2014). Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den
postindustriella staden. Malmö: Malmö högskola.
Eliassi, Barzoo (2015). Constructing cultural Otherness within the Swedish welfare state: The
cases of social workers in Sweden. [Digital version]. Qualitative Social Work, vol. 14 nr.
4 s. 554-571.
35
Engdahl, Mattias (2016). Medborgarskap och arbetsmarknaden. Ingår i Bo Bengtsson, Gunnar
Myrberg & Roger Andersson (red.), Mångfaldens dilemman: medborgarskap och
integrationspolitik. Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 65)
Franzén, Mats (2008). Problemet segregation: en orättvis jämförelse. Ingår i Lena Magnusson
Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 25)
Grander, Martin (2015a). Allmännyttans samhällsansvar. Ingår i Tapio Salonen (red.), Nyttan
med allmännyttan (1. uppl. uppl.). Stockholm: Liber. (s. 160)
Grander, Martin (2015b). New Public Housing: A Selective Model Disguised as Universal?
Implications of the Market Adaption of Swedish Public Housing. Paper presented at the
ENHR 2015 conference, Lisboa, Portugal.
Hartog, Joop & Aslan Zorlu (2009). Ethnic segregation in The Netherlands. [Digital version].
International Journal of Manpower, vol. 30 nr. 1/2 s. 15-25. Tillgänglig: ABI/INFORM
Global.
Hedin, K., Clark, E., Lundholm, E. & Malmberg, G. (2012). Neoliberalization of Housing in
Sweden: Gentrification, Filtering, and Social Polarization. [Digital version]. Annals of
the Association of American Geographers, vol. 102 nr. 2 s. 443-463. Tillgänglig:
SCOPUS. [4 July 2016]
Hedman, Lina & Andersson, Roger (2016). Etnisk segregation och inkomstsegregation i
Sveriges tio största arbetsmarknadsregioner 1990-2010. Ingår i Roger Andersson, Bo
Bengtsson & Gunnar Myrberg (red.), Mångfaldens dilemman: boendesegregation och
områdespolitik (1. uppl. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 15)
Hedman, Lina (2013). Moving Near Family? The Influence of Extended Family on
Neighbourhood Choice in an Intra-urban Context. [Digital version]. Population, Space
and Place, vol. 19 nr. 1 s. 32-45. Tillgänglig: Sociological Abstracts.
Holmqvist, Emma (2015). Spelar ägandet någon roll? Lokalpolitiska perspektiv på
allmännyttans funktion och framtid. Ingår i Tapio Salonen (red.), Nyttan med
allmännyttan (1. uppl. uppl.). Stockholm: Liber. (s. 211)
Johansson, Magnus (2015). Conflicts and Meaning-Making in Sustainable Urban
Development. Ingår i Erica Righard, Magnus Johansson & Tapio Salonen (red.), Social
transformations in Scandinavian cities : Nordic perspectives on urban marginalization
and social sustainability. Lund: Nordic Academic Press. (s. 233)
Kauppinen, T. M., Skifter Andersen, H. & Hedman, L. (2015). Determinants of immigrants'
entry to homeownership in three nordic capital city regions. [Digital version].
Geografiska Annaler, Series B: Human Geography, vol. 97 nr. 4 s. 343-362. Tillgänglig:
SCOPUS. [3 July 2016]
Komulainen, Sirkka, PhD (2012). 'White Flight' in Finland? A Qualitative Study into Finnishborn Families' Housing and School Choices in Turku. [Digital version]. Finnish
Yearbook of Population Research, nr. 47 s. 51-64. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
36
Koopmans, Ruud & Schaeffer, Merlin (2016). Statistical and Perceived Diversity and Their
Impacts on Neighborhood Social Cohesion in Germany, France and the Netherlands.
[Digital version]. Social Indicators Research, vol. 125 nr. 3 s. 853-883. Tillgänglig:
Sociological Abstracts.
Kuppinger, Petra (2014). A Neighborhood Shopping Street and the Making of Urban Cultures
and Economies in Germany. [Digital version]. City & Community, vol. 13 nr. 2 s. 140157. Tillgänglig: Sociological Abstracts.
Lind, Hans & Blomé, Gunnar (2012). Slumlords in the Swedish welfare state: how is it
possible? [Digital version]. International Journal of Housing Markets and Analysis, vol.
5 nr. 2 s. 196-210. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Lind, Hans & Norling Mjörnell, Kristina (2015). Ingår i Lind Hans, Norling Mjörnell Kristina
(red.), Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering: en antologi. Borås:
Listerborn, Carina (2014). Ingår i Listerborn Carina (red.), Strategier för att hela en delad
stad : samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö: Malmö högskola.
Logan, John R. (2006). Variations in Immigrant Incorporation in the Neighborhoods of
Amsterdam. [Digital version]. International Journal of Urban and Regional Research,
vol. 30 nr. 3 s. 485-509. Tillgänglig: Sociological Abstracts.
Magnusson Turner, Lena (2008). Invandring och segregation. Ingår i Lena Magnusson Turner
(red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 9)
Magnusson Turner, Lena & Hedman, Lina (2014). Linking Integration and Housing Career: A
Longitudinal Analysis of Immigrant Groups in Sweden. [Digital version]. Housing
Studies, vol. 29 nr. 2 s. 270-290. Tillgänglig: Sociological Abstracts.
Miller, David (2016). Strangers in our midst : the political philosophy of immigration.
Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
MILSA (2015). MILSA - stödplattform för migration och hälsa [Elektronisk
resurs]Länsstyrelsen Skåne.
Molina, Irene (2016). Kvalitativ praktikprövning och rasdiskriminering på bostadsmarknaden
- metodologiska reflektioner. Ingår i Roger Andersson, Bo Bengtsson & Gunnar Myrberg
(red.), Mångfaldens dilemman: boendesegregation och områdespolitik (1. uppl. uppl.).
Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 159)
Molina, Irene (2008). Den rasifierade staden. Ingår i Lena Magnusson Turner (red.), Den
delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 51)
Møller, Iver H. & Larsen, Jørgen E. (2015). The Socioeconomic and Ethnic Segregation of
Living Conditions in Copenhagen/ A segregação racial e socioeconómica nas condições
de vida em Copenhaga/ La ségrégation raciale et socioéconomique dans les conditions de
vie à Copenhague. [Digital version]. Revista Crítica De Ciências Sociais, nr. 108 s. 7.
Tillgänglig: Sociological Abstracts.
37
Musterd, Sako, Andersson, Roger, Galster, George & Kauppinen, Timo M. (2008). Are
Immigrants' Earnings Influenced by the Characteristics of Their Neighbours? [Digital
version]. Environment and Planning A, vol. 40 nr. 4 s. 785-805.
Myrberg, Gunnar & Westin, Sara (2016). Bostadsbrist som problem vid bosättning av
flyktingar - hur ser kommunerna på frågan? Ingår i Bo Bengtsson, Gunnar Myrberg &
Roger Andersson (red.), Mångfaldens dilemman: medborgarskap och integrationspolitik.
Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 81)
Nielsen, Rikke S., Holmqvist, Emma, Dhalmann, Hanna & Søholt, Susanne (2015). The
Interaction of Local Context and Cultural Background: Somalis' Perceived Possibilities
in Nordic Capitals' Housing Markets. [Digital version]. Housing Studies, vol. 30 nr. 3 s.
433. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Öberg, Sture (2008). Global segregation. Ingår i Lena Magnusson Turner (red.), Den delade
staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 231)
Ozuekren, Sule & Ergoz-Karahan, Ebru (2010). Housing Experiences of Turkish
(Im)migrants in Berlin and Istanbul: Internal Differentiation and Segregation. [Digital
version]. Journal of Ethnic and Migration Studies, vol. 36 nr. 2 s. 355-372. Tillgänglig:
Sociological Abstracts.
Polanska, Dominika V. (2016). Ann Rodenstedt: Living in the calm and safe part of the city:
the socio-spatial reproduction of upper-middle class neighbourhoods in Malmö. [Digital
version]. Journal of Housing and the Built Environment, vol. 31 nr. 1 s. 171-173.
Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Popoola, Margareta (2008). Hyresvärdars inflytande på segregationen. Ingår i Lena
Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s.
189)
Rauhut, Daniel (2010). Integration of Immigrants in Sweden 1945-1975. [Digital version].
Finnish Yearbook of Population Research, vol. 45s. 103-122. Tillgänglig: Sociological
Abstracts.
Regeringen, kommittédirektiv (2015). Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande
och nyanlända No. Dir 2015:107)Regeringen, kommittédirektiv.
Salonen, Tapio (2011). Desintegration och hållbar stadsutveckling. Ingår i Tapio Salonen
(red.), Hela staden : social hållbarhet eller desintegration? (1. uppl. uppl.). Umeå:
Borea. (s. 335)
Salonen, Tapio (2015a). Allmännyttans skiftande roll på den lokala bostadsmarknaden. Ingår i
Tapio Salonen (red.), Nyttan med allmännyttan (1. uppl. uppl.). Stockholm: Liber. (s.
132)
Salonen, Tapio (2015b). Ingår i Salonen Tapio (red.), Nyttan med allmännyttan (1. uppl.
uppl.). Stockholm: Liber.
38
Schönwälder, Karen & Söhn, Janina (2009). Immigrant Settlement Structures in Germany:
General Patterns and Urban Levels of Concentration of Major Groups. [Digital version].
Urban Studies, vol. 46 nr. 7 s. 1439. Tillgänglig: ABI/INFORM Global.
Skifter Andersen, H., Andersson, R., Wessel, T. & Vilkama, K. (2016). The impact of
housing policies and housing markets on ethnic spatial segregation: comparing the capital
cities of four Nordic welfare states. [Digital version]. International Journal of Housing
Policy, vol. 16 nr. 1 s. 1-30. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016]
SKL (2013). 35 åtgärdsförslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagandeSveriges
Kommuner och Landsting.
SKL (2012). Att främja integration och social sammanhållning. En kunskapsöversikt över
verksamma åtgärder inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar. No.
ISBN 978-91-7164-883-9)Sveriges Kommuner och Landsting.
Skovgaard Nielsen, R. (2015). Straight-line Assimilation in Leaving Home? A Comparison of
Turks, Somalis and Danes. [Digital version]. Housing Studies, s. 1-20. Tillgänglig:
SCOPUS. [3 July 2016]
SOU 2016:5 Betänkande av 2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt
inflytande. Statens offentliga utredningar.
SOU 2016:88 Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design; betänkande
Statens offentliga utredningar.
Stigendal, Mikael & Östergren, Per-Olof (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid : hälsa,
välfärd och rättvisa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.
Strömblad, Per & Myrberg, Gunnar (2015). Kategoriernas dilemman : en kunskapsöversikt
om kategorisering utifrån nationellt och etniskt ursprung i offentlig politik och forskning.
Stockholm: Delegationen för Migrationsstudier (Delmi).
Strömgren, Magnus, Tammaru, Tiit, Danzer, Alexander M., van Ham, Maarten, Marciczak,
Szymon, Stjernström, Olof et al (2014). Factors Shaping Workplace Segregation
Between Natives and Immigrants. [Digital version]. Demography, vol. 51 nr. 2 s. 645-71.
Tillgänglig: ABI/INFORM Global, ProQuest Social Sciences Premium Collection.
Søholt, Susanne (2014). Pathways to Integration: Cross-cultural Adaptations to the Housing
Market in Oslo. [Digital version]. Journal of Ethnic and Migration Studies, vol. 40 nr. 10
s. 1637-1656. Tillgänglig: Sociological Abstracts.
Søholt, Susanne & Lynnebakke, Brit (2015). Do Immigrants' Preferences for Neighbourhood
Qualities Contribute to Segregation? The Case of Oslo. [Digital version]. Journal of
Ethnic and Migration Studies, vol. 41 nr. 14 s. 2314-2335. Tillgänglig: Sociological
Abstracts.
Urban, Susanne (2016). Lokal sammanhållning mot segregation - varför då? Ingår i Roger
Andersson, Bo Bengtsson & Gunnar Myrberg (red.), Mångfaldens dilemman:
39
boendesegregation och områdespolitik (1. uppl. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning. (s.
183)
Uunk, W. (2016). Does the ethnic gap in homeownership vary by income? An analysis on
Dutch survey data. [Digital version]. Housing Studies, s. 1-20. Tillgänglig: SCOPUS. [3
July 2016]
Vermeulen, Floris, Minkoff, Debra C. & van der Meer, Tom (2016). The Local Embedding of
Community-Based Organizations. [Digital version]. Nonprofit and Voluntary Sector
Quarterly, vol. 45 nr. 1 s. 23. Tillgänglig: ABI/INFORM Global, ProQuest Social
Sciences Premium Collection.
Wessel, Terje, Andersson, Roger, Kauppinen, Timo & Andersen, Hans S. (2016). Spatial
Integration of Immigrants in Nordic Cities: The Relevance of Spatial Assimilation
Theory in a Welfare State Context. [Digital version]. Urban Affairs Review,
40
Bilagor
Förteckning över nätverk
Nedan följer en förteckning över de kontakter som hjälpt till att föra kunskapsöversikten
framåt i from av tips på verksamma forskare, litteratur, forskningsmiljöer etc.
Abrahamsson, Hans. Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Beaten, Guy. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet
Cuadra, Carin. Socialhögskolan, Lunds universitet
Grander, Martin. Urbana studier, Malmö högskola
Holmqvist, Emma. Institutet för bostadsforskning, Uppsala universitet
Lind, Hans. Avdelningen för fastighetsekonomi, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm
Listerborn, Carina. Urbana studier, Malmö högskola
Norling Mjörnell, Kristina. SP: Science Partner
Righard, Erica. Malmö Institute for Studies of Migration, Diverstiy and Welfare (MIM),
Malmö högskola
41
Förteckning över artiklar
Sammanställning av de artiklar som redovisas i kunskapsöversikten.
Svenska studier
Källinformation
Studiens fokus
Ahmed, AM., Anderssom, L &
Hammarstedt, M. Can Discrimination in the
Housing Market Be Reduced by Increasing
the Information about the Applicants? Land
Econ. 2010 Feb 2010;86(1):79
Genom fiktiva ansökningar via internet om
hyreskontrakt undersöks hur en ökning av
informationen i ansökningarna påverkar
möjligheterna till ett kontrakt. Ansökningarna
skickas med fiktiva arabiska respektive svenska
namn.
Ahmed, AM & Hammarstedt, M.
Discrimination in the rental housing market:
A field experiment on the Internet. J.Urban
Econ. 2008 Sep 2008;64(2):362-372
Genom fiktiva ansökningar via internet om
hyreskontrakt undersöks hur en ökning av
informationen i ansökningarna påverkar
möjligheterna till ett kontrakt. Ansökningarna
skickas med fiktiva arabiska respektive svenska
namn av båda könen.
Aldén, L., Hammarstedt, M. & Neuman, E.
Ethnic Segregation, Tipping Behaviour,
and Native Residential Mobility.
International Migration review
IMR Volume 49 Number 1 (Spring
2015):36–69
Med hjälp av statistisk regressionsanalys studeras
rörelser i boendet hos den inhemska befolkningen
under tidsspannet 1990-2007, med fokus att
undersöka så kallad tipping behaviour, det vill
säga att orsaken till flytt är att bostadsområdet ”i
för hög utsträckning” kommit att bebos av
invandrad befolkning.
Andersson, R. Reproducing and reshaping
ethnic residential
segregation in Stockholm: the role of
selective migration
moves’. Geografiska Annaler: Series B ©
2013 Swedish Society for Anthropology and
Geography
Med hjälp av statistisk multivariatanalys studeras
rörelsemönster i boendet på individnivå inom
Stockholm, och eventuella etniska skillnader.
Andersson, R. & Kährik, A. Widening gaps:
Segregation dynamics during two decades of
economic and institutional change in
Stockholm. Socio-Economic Segregation in
European Capital Cities: East Meets West,
2015. p. 110-131
Studien fokuserar såväl socioekonomiska som
etniska dimensioner och undersöker med statistisk
metod förändringar i social ojämlikhet och
boendesegregation i tidsspannet 1990-2010 i
Sverige med särskild tonvikt på
Stockholmsområdet.
Andersson, R. & Musterd, S. What scale
matters? Exploring the relationships
between individuals' social position,
Om det finns ett samband mellan bostadsområdets
sammansättning och individens framtida
inkomstutveckling, vilken roll spelar då den
42
neighbourhood context and the scale of
neighbourhood'. Geografiska Annaler.
Series B, Human Geography, Vol. 92, No. 1
(March 2010), pp.23-43
storleksmässiga avgränsningen av
bostadsområdet? Studien har ett longitudinellt
statistiskt upplägg.
Andersson, R., Musterd, S. & Galster, G.
Neighbourhood Ethnic Composition and
Employment Effects on Immigrant Incomes.
Journal of Ethnic and Migration Studies,
2014 Vol. 40, No. 5, 710–736
Sambandet mellan ett bostadsområdes etniska
sammansättning och individuell
inkomstutveckling studeras med statistisk metod
för de tre svenska storstadsområdena.
Boréus, K, & Mörkenstam, U. Patterned
Inequalities and the Inequality Regime of a
Swedish Housing Company.
Nordic Journal of Working Life Studies
2015 Dec 2015;5(4):105-124
Diskriminering avseende anställda inom ett
bostadsföretag undersöks med hjälp av intervjuer,
observation och jämförelser av anställningsvillkor.
Bråmå, Å. 'White Flight'? The Production
and Reproduction of Immigrant
Concentration Areas in Swedish Cities,
1990-2000. Urban Studies 2006 June
01;43(7):1127-1146
Studien undersökermed statistiska metoder
huruvida processer som White Flight respektive
White Avoidance har spelat en roll för den ökade
segregeringen av svenska bostadsområden.
Bråmå, Å. & Andersson R Who leaves
rental housing? Examining possible
explanations for ethnic housing
segmentation in Uppsala, Sweden. Journal
of Housing and the Built Environment
2010;25(3):331-352
Svenska städer är inte bara segregerade utan även
segmenterade utifrån etnicitet, det vill säga olika
etniska grupper är fördelade på ett visst sätt
mellan olika upplåtelseformer. Med hjälp av
statistiska studier utvärderar studien betydelse av
socioekonomiska resurser som orsak till
segmenteringen.
Carlsson, M. & Eriksson, S. Discrimination
in the rental market for apartments. Journal
of Housing Economics 2014;23(1):41-54
Studien undersöker vilka faktorer som spelar en
roll i fall av diskriminering; kön, etnicitet, ålder
och anställning. Studien utforskar hur
diskrimineringen påverkas av den sökande, av
hyresvärden, typen av lägenhet respektive
regionala faktorer.
Eliassi, B. Constructing cultural Otherness
within the Swedish welfare state: The cases
of social workers in Sweden. Qualitative
Social Work 2015, Vol. 14(4) 554–571
Genom djupintervjuer av socialarbetare
undersöker studien hur socialarbetarna i sitt
yrkesutövande skapar sig en förståelse för
problemsituationen för invandrade klienter.
Hedin, K., Clark, E., Lundholm, E. &
Malmberg, G. Neoliberalization of Housing
in Sweden: Gentrification, Filtering, and
Social Polarization. Annals of the
Association of American Geographers,
102(2) 2012, pp. 443–463
Studien redovisar socialgeografiska förändringar i
de tre storstadsområdena åren 1986-2001 och
relaterar dessa förändringar till den förda
neoliberala bostadspolitiken.
43
Hedman, L. Moving Near Family? The
Influence of Extended Family on
Neighbourhood Choice in an Intra-urban
Contex. Population, Space and Place 2013
Jan 2013;19(1):32-45
Studien undersöker med statistisk metod
betydelsen av att familj/släkt bor i ett område som
påverkansfaktor i val av bostadsområde inom en
stad.
Lind, H. & Blomé, G. Slumlords in the
Swedish welfare state: how is it possible?
Journal of Housing Markets and Analysis
2012;5(2):196-210
Utifrån frågeställning framförs argument för att
slumförvaltning är ett resultat av ett i sig rationellt
agerande från såväl fastighetsägare som
hyresgäster som av olika anledning inte agerar på
missförhållanden. För att myndigheter ska ingripa
krävs enligt den svenska legala modellen att
hyresgäster agerar då missförhållanden uppstår.
Magnusson Turner, L. & Hedman, L.
Linking Integration and Housing Career:
A Longitudinal Analysis of Immigrant
Groups in Sweden. Housing Studies, 2014
Vol. 29, No. 2, 270–290
Bostadsförhållanden påverkar integration, men
integrerande faktorer kan också påverka
bostadsmöjligheterna. Studien undersöker med
hjälp av longitudinell data i vilken utsträckning
invandrares boendekarriär samspelar med
familjeförhållanden och arbetskarriär på samma
sätt som för den inhemska befolkningen.
Musterd, S., Andersson, R., Galster, G &
Kauppinen, TM Are Immigrants' Earnings
Influenced by the Characteristics of Their
Neighbours? Environment and Planning A
2008 April 01;40(4):785-805
Longitudinell data för de tre storstadsområdena
analyseras för att undersöka huruvida invandrares
socioekonomiska möjligheter påverkas av
sammansättningen av grannar i bostadsområdet.
Polanska, DV Ann Rodenstedt: Living in the
calm and safe part of the city: the sociospatial reproduction of upper-middle class
neighbourhoods in Malmö. Journal of
Housing and the Built Environment 2016
Mar 2016;31(1):171-173
Med hjälp av intervjumetodik undersöks
bakgrunden till självsegregerande agerande hos
priviligierade grupper i Malmö.
Rauhut, D. Integration of Immigrants in
Sweden 1945–1975. Finnish Yearbook of
Population Research XLV 2010, pp. 103–
122
Studien är en litteraturöversikt med syfte att
undersöka graden av integration bland invandrare
i Sverige under perioden 1945-75.
Strömgren, M., Tammaru, T., Danzer, AM.,
van Ham, M., Marcińczak, S., Stjernström,
O. & Lindgren, U. Factors Shaping
Workplace Segregation
Between Natives and Immigrants.
Demography (2014) 51:645–671
Med longitudinell analys jämförs graden av
arbetsplatsintegration med graden av
boendeintegration mellan 1990-2005 och hur
sambandet mellan dessa båda faktorer ser ut.
44
Tvärnationella skandinaviska studier
Källinformation
Studiens fokus
Kauppinen, TM., Skifter Andersen, H. &
Hedman, L. Determinants of immigrants
entry to homeownership
in three Nordic capital city regions.
Geografiska Annaler: Series B © 2016
Swedish Society for Anthropology and
Geography
Studien jämför graden av husägande bland
invandrare respektive infödda i Köpenhamn,
Helsingfors och Stockholm med hjälp av statistisk
analys.
Nielsen, RS., Holmqvist, E., Dhalman, H. &
Søholt, S. The Interaction of Local Context
and Cultural Background: Somalis'
Perceived Possibilities in Nordic Capitals'
Housing Markets. Housing Studies
2015;30(3):433
Med djupintervjuer av somalier i Köpenhamn,
Helsingfors, Stockholm och Oslo, undersöks
denna invandrargrupps upplevelser av möjligheter
på respektive bostadsmarknad utifrån vad de
själva strävar efter och hur de förmår anpassa sin
kulturella bakgrund till de lokala
förutsättningarna.
Skifter Andersen, H., Andersson, R.,
Wessel, T. & Vilkama, K. The impact of
housing policies and housing
markets on ethnic spatial segregation:
comparing the capital cities of four Nordic
welfare states. International Journal of
Housing Policy, 2016 Vol. 16, No. 1, 1_30
Studien undersöker sambanden mellan etnisk
segregation och sammansättningen av
upplåtelseformer i ett bostadsområde i
Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors.
Wessel, T., Andersson, R., Kauppinen, T. &
Andersen HS. Spatial Integration of
Immigrants in Nordic Cities: The Relevance
of Spatial Assimilation Theory in a Welfare
State Context. Urban Affairs Review 2016
March 16
Studien undersöker i vilken utsträckning teorin om
spatial assimilation är giltig i Köpenhamn,
Helsingfors, Oslo och Stockholm. Studien
relaterar resultatet till det nordiska
välfärdsmodellerna.
Danska studier
Källinformation
Studiens fokus
Hornemann Møller, I. & Elm Larsen, J. The
Socioeconomic and Ethnic Segregation of
Living Conditions in Copenhagen. Revista
Crítica de Ciências Sociais 108 (2015)
I studien analyseras skillnader vad gäller
levnadsvillkor mellan etniska danskar och
invandrare i Köpenhamn; hur andelen fattiga
hushåll fördelas över stadens olika delar.
Pil Damm, A. Determinants of Recent
Immigrants' Location Choices: QuasiExperimental Evidence. Journal of
Population Economics 2009;22(1):145-174
Utifrån ett så kallat naturligt experiment
analyseras olika regional faktorers påverkan
på nyanländas val av bostadsort.
Skifter Andersen, H. Is the Settlement
Pattern of Immigrants a Social Problem?
Studien prövar tillämpbarheten av teorin om
spatial integration i en dansk kontext.
45
Dansk Sociologi 2007 Dec 2007;18(4):99105
Skifter Andersen, H. Spatial Assimilation in
Denmark? Why do Immigrants Move to and
from Multi-ethnic Neighbourhoods?
Housing Studies 2010 May 2010;25(3):281
Studien prövar tillämpbarheten av teorin om
spatial integration i en dansk kontext och
undersöker anledningar till invandrares
boende utifrån val eller hänvisning.
Skifter Andersen, H. Spatial assimilation?
The development in immigrants’
residential career with duration of stay in
Denmark. J House and the Built Environ
(2016) 31:297–320
I studien undersöks icke västerländska
nyanländas bostadskarriär under deras första
år i Danmark, vilket jämförs med danskars
boendekarriär. Studien är av longitudinell
karaktär och omfattar åren 1985-2008.
Skovgaard Nilsen, R. Straight-line
Assimilation in Leaving Home? A
Comparison of Turks, Somalis and Danes.
Housing Studies, 2016
VOL. 31, NO . 6, 631–650
I studien prövas tillämpningen av teorin om
spatial assimilation i samband med att unga
flyttar hemifrån. Jämförelse görs mellan
unga danskar, somalier, turkar samt med
unga turkar som är andra generationens
invandrare.
Norska studier
Källinformation
Studiens fokus
Søholt, S. Pathways to Integration: Crosscultural Adaptations to the Housing Market
in Oslo. Journal of Ethnic and Migration
Studies 2014 Oct 3, 2014;40(10):1637-1656
En kvalitativ studie som undersöker och
jämför hur hushåll med Pakistansk, tamilsk
och somalisk bakgrund anpassar sig till
bostadsmarknaden i Oslo.
Søholt, S & Lynnebakke, B. Do Immigrants’
Preferences for Neighbourhood Qualities
Contribute to Segregation? The Case of
Oslo. Journal of Ethnic and Migration
Studies, 2015 Vol. 41, No. 14, 2314–2335
En kvalitativ studie som med djupintervjuer
undersöker vilka lokaliteter och
boendekvaliteter som värdesätts av invånare
i Oslo med turkisk, somalisk respektive
polsk bakgrund.
Finska studier
Källinformation
Studiens fokus
Dhalmann, H. Explaining Ethnic Residential
Preferences - The Case of Somalis and
Russians in the Helsinki Metropolitan Area.
Housing Studies 2013;28(3):389
Genom djupintervjuer av somalier och
ryssar samt socialarbetare och hyresvärdar i
Helsingforsområdet studeras etniska
segregationsprocesser och etniska
boendepreferenser
Komulainen, S. 'White Flight' in Finland? A
Qualitative Study into Finnish-born
Families' Housing and School Choices in
Turku. Finnish Yearbook of Population
Research 2012(47):51-64
Studien undersöker genom djupintervjuer av
finska skolbarnsföräldrar förekomsten av
White Flight-processer i kombination med
val av skola som samspelande faktorer i
valet av bostad.
46
Nederländska studier
Källinformation
Studiens fokus
Aalbers, MB 'When the Banks Withdraw,
Slum Landlords Take Over': The
Structuration of Neighbourhood Decline
through Redlining, Drug Dealing,
Speculation and Immigrant Exploitation.
Urban Stud. 2006 Jun 2006;43(7):10611086
Ett bostadsområde I Rotterdam utgör ett så
kallat naturligt experiment för studien som
fokuserar följderna av bankers och
fastighetsägares agerande för utvecklingen
av ett bostadsområde med sociala problem.
Bakens, J., Mulder, P. & Nijkamp, P.
Economic Impacts of cultural Diversity in
the Netherlands: Productivity, Utility and
Sorting. J.Reg.Sci. 2013 Feb 2013;53(1):8
Med statistisk metodik identifieras påverkan
av kulturell diversitet på lokala ekonomier
exemplifierat ibland annat genom påverkan
på huspriser i holländska städer.
Hartog, J. & Aslan Zorlu Ethnic segregation
in The Netherlands. International Journal of
Manpower 2009;30(1/2):15-25
Studien har ett beskrivande syfte och
använder data på grannskapsnivå för att
statistiskt visa samband mellan
bostadsområdets etniska sammansättning
och de boendes ekonomiska situation.
Logan, R. Variations in Immigrant
Incorporation in the Neighborhoods of
Amsterdam. Volume 30.3 September 2006
485–509 International Journal of Urban and
Regional Research
Studien prövar teorin om spatial assimilation
genom statistisk metod.
Uunk, W. Does the ethnic gap in
homeownership vary by income? An
analysis on Dutch survey data. Housing
Studies, 2016
Studien utgår från hypotesen att det finns en
etnisk skillnad i förekomsten av husägande
och att denna skillnad är större i de lägre
inkomstgrupperna.
Vermeul, F., Minkoff, DC. & van der Meer,
T. The Local Embedding of CommunityBased Organizations. Nonprofit and
Voluntary Sector Quarterly 2016, Vol. 45(1)
23–44
Genom en fallstudie i Amsterdam studeras
vilka faktorer i ett bostadsområde som är
avgörande för fortlevnaden av
invandrarföreningar.
Tyska studier
Källinformation
Constant, AF., Roberts, R., & Zimmermann,
KF. Ethnic Identity and Immigrant
Homeownership. Urban Studies 2009
August 01;46(9):1879-1898
Studiens fokus
Studien undersöker samband mellan
invandrares val av upplåtelseform och etnisk
identitet och jämför påverkansgrad av både
ursprungskulturen och invandrarnas relation
till det nya hemlandet.
47
Dill, V. & Jirjan, U. Ethnic residential
segregation and immigrants' perceptions of
discrimination in West Germany. Urban
Stud. 2014 Dec 2014;51(16):3330
Studien undersöker i vilken utsträckning
etnisk diskriminering rapporteras från
personer boende I områden med hög andel
invandrare.
Dill, V., Jirjan, U., & Tsertsvadze, G.
Residential Segregation and Immigrants'
Satisfaction with the Neighborhood in
Germany. Social Science Quarterly 2015
Jun 2015;96(2):354-368
Med data från perioden 1986-1994 görs en
statistisk analys av samband mellan
boendesegregation och invandrares nöjdhet
med sitt boende.
Kuppinger, P. A Neighborhood Shopping
Street and the Making
of Urban Cultures and Economies in
Germany. City & Community 13:2 June
2014
Genom etnografiskt fältarbete undersöker
studien hur affärsverksamhet i multietniska
grannskap innebär en omvandlingsprocess
av det tyska stadslandskapet genom
kulturell, social och ekonomisk påverkan.
Schönwälder, K. & Söhn, J. Immigrant
Settlement Structures in Germany: General
Patterns and Urban Levels of Concentration
of Major Groups. Urban Studies 2009 June
01;46(7):1439-1460
Med hjälp av statistiska data undersöks
bosättningsmönstren hos invandrare och då
särskilt turkar, ex-jugoslaver, italienare,
greker och ex-sovjeter.
Tvärnationella europeiska studier
Källinformation
Studiens fokus
Koopmans, R. & Schaeffer, M. Statistical
and Perceived Diversity and Their Impacts
on Neighborhood Social Cohesion in
Germany, France and the Netherlands. Soc
Indic Res (2016) 125:853–883
Studien fokuserar kognitiva aspekter och
dessas påverkan på samband mellan
kulturell diversitet och social
sammanhållning. Studien genomförs med
hjälp av enkäter i upp mot 1000 lokaliteter i
Tyskland, Nederländerna och Frankrike.
Ozuekren, S, & Ergoz-Karahan, E. Housing
Experiences of Turkish (Im)migrants in
Berlin and Istanbul: Internal Differentiation
and Segregation. Journal of Ethnic and
Migration Studies 2010 Feb
2010;36(2):355-372
I denna jämförande studie läggs fokus på
betydelsen av skillnader inom etniska
grupper, snarare än mellan grupper, vilka
påverkar boendesituationen och rörligheten i
boendet.
48