Bostadens betydelse i etableringsprocessen En kunskapsöversikt om bostadssituationen för migranter i Sverige, med fokus på Allmännyttans roll och handlingsutrymme Malmö högskola, september 2016 genom Anna Ranger, Reflektionsbolaget i Lund AB 1 Innehållsförteckning Figur- och tabellförteckning ................................................................................................... 3 Förord ..................................................................................................................................... 4 Abstract .................................................................................................................................. 5 Sammanfattning ..................................................................................................................... 6 1 Uppdraget ............................................................................................................................ 7 2. Bakgrund ............................................................................................................................ 8 3. Syfte och disposition .......................................................................................................... 9 4. Centrala begrepp .............................................................................................................. 10 4.1 Bostad ......................................................................................................................... 10 4.2 Invandrare................................................................................................................... 12 4.3 Integration och segregation ........................................................................................ 14 4.4 Grannskap ................................................................................................................... 17 4.5 Allmännyttan .............................................................................................................. 18 5. Metod, material och avgränsningar .................................................................................. 19 6. Översiktens resultat .......................................................................................................... 21 6.1 Diskrimineringsstudier ............................................................................................... 21 6.2 Segregationsdrivande perspektiv ................................................................................ 21 6.3 Integrationsdrivande perspektiv ................................................................................. 22 6.4 Grannskapets karaktär ................................................................................................ 24 6.5 Relationen arbete och bostadssegregation .................................................................. 25 6.6 Tillgång till kulturellt kapital ..................................................................................... 25 6.7 Regionalt perspektiv ................................................................................................... 26 7. Slutkommentar ................................................................................................................. 27 7.1 Sammanfattning av resultatet ..................................................................................... 27 7.2 Förslag på fortsatt forskning ...................................................................................... 28 Referenser............................................................................................................................. 33 Bilagor ...................................................................................................................................... 41 Förteckning över nätverk ..................................................................................................... 41 Förteckning över artiklar ...................................................................................................... 42 2 Figur- och tabellförteckning Figur 1 Presentation av temasammanställning……………………………………………….20 Tabell 2. Presentation av forskningsbehov utifrån allmännyttans perspektiv och handlingsutrymme……………………………………………………………………………30 3 Förord Det är september 2016 och det senaste årets massiva nyhetsflöde om familjers, barns och ungas umbärande på sin flykt genom Europa har avtagit. Det har ersatts av rapportering av partipolitikens olika förslag på hur svensk migrations- och integrationspolitik bäst bör förändras för att skapa hållbara förutsättningar för dessa nytillkomna i det svenska välfärdssystemet. Det är september 2016 och bristen på bostäder debatteras i så väl dags- som fackpress. Beskrivningen av den akuta situationens uppkomst och lösning skiftar med såväl avsändare som forum. Situationens komplexitet framstår i all sin tydlighet. Det är september 2016 och allmännyttans intresseorganisation SABO summerar de erfarenheter som gjorts inom ramen för utvecklingsprojektet En hållbar integrationsstrategi. Fokus i projektet har varit allmännyttans motto en bostad för alla och hur det kan förvaltas och utvecklas i det Sverige som de senaste året allt mer präglats av bostadsbrist, (alltför) litet bostadsbyggande, segregation och oroligheter i städernas ytterområden. Men också om glesbygdskommuners utmaning att skapa en framtid för bygden i skuggan av Europas starkaste urbaniseringstrend. Hur kan allmännyttan vara en aktiv part för en hållbar social samhällsutveckling både i storstadsregionerna och i glesbygden? Vi har på uppdrag av SABO haft förmånen att få bidra till projektet i egenskap av följeforskare. Utöver det deltagande i möten samt intervjuer med projektledarna för projektet som genomförts av Anna Ranger, är det föreliggande kunskapsöversikt som är vårt bidrag till projektets kunskapsutveckling. För att ta sig dit man vill behöver man ha en förståelse för hur terrängen är beskaffad. Vår övertygelse som forskare är också att en ökad förståelse för nuläget och den utgångspunkt man har – och hur den över åren getts sin nuvarande form, bidrar till att rätt kunna forma sin strategi inför framtiden. Denna kunskapsöversikt hoppas kunna bidra med både terrängbeskrivning och en historisk horisont för att projektet ska nå välförtjänt framgång i sitt strategiarbete inför framtiden. Initiativet till förevarande kunskapsöversikt kom som en följd av det fleråriga forskningsprojektet Nyttan med Allmännyttan som SABO genomförts med professor Tapio Salonen, Malmö högskola, som huvudansvarig forskare. Anna Ranger fick därigenom en förfrågan att genomföra denna kunskapsöversikt med stöd och handledning av professor Tapio Salonen. Vi vill tacka varmt för förtroendet som SABO visat oss. Anna Ranger vill även varmt tacka för ett givande samarbete med projektgruppen. I arbetet med kunskapsöversikten har Anna också fått förmånen att ha kontakt med en rad forskare som har kommit med tips, idéer, råd och förslag i arbetet. Ett stort tack för ert engagemang! Anna Ranger och Tapio Salonen, Malmö i september 2016 4 Abstract This report presents a compilation and an analysis of a research review concerning immigrants’ housing situation in a welfare state context. The study includes material from Sweden and Scandinavia, from The Netherlands and Germany. The report also identifies gaps within the research. The material that is presented in the report consist of published research results, public reports and investigations and working papers. Main focus in the report is on 47 scientific and internationally published studies. The review covers ten years back in time, and includes a large number of disciplines. In the result various factors that influence immigrants’ housing situation are addressed, such as education, cultural competence, country of origin, discrimination, the role of landlords and agencies, the role of labour market, the role of different types of segregation processes, and segmentation in the stock of properties. 5 Sammanfattning Denna kunskapsöversikt analyserar och sammanställer forskning kring boendesituationen och bostadens betydelse i etableringsprocessen för invandrare. Översikten identifierar även kunskapsluckor inom forskningen. Det material som presenteras i kunskapsöversikten har insamlats genom 1) sökningar i Libris och 2) kontakter med forskare för att ge en bakgrundsförståelse av kunskapsfältet. Materialet i sin helhet utgörs av publicerade forskningsresultat, några offentliga rapporter och utredningar samt en del arbetspapers. Därefter har 3) sökningar gjorts i databaserna ABI, Sociological Abstract, Social Service Abstract, Sages Journal, Scopus samt Jstor. Tillsammans täcker dessa databaser tusentals vetenskapliga tidskrifter med fokus på ekonomi, fastighetsfrågor, stadsplanering, regionala studier, demografi, migration, sociala frågor med mera. 47 artiklar av relevans påträffades i denna sökning. Materialet i kunskapsöversikten sträcker sig 10 år tillbaka i tiden, samt täcker ett stort antal olika discipliner. Kunskapsöversikten ger en beskrivning av bostadssegregationens karaktär och utbredning i Sverige samt de segregerande processer som driver utvecklingen. Även individbundna faktorer som påverkar boendesituationen identifieras och beskrivs. Resultatet visar att boendesegregationen i Sverige inte enbart är en fråga om etnicitet, utan snarare att segregationen är av socioekonomisk karaktär där etnicitet är en samspelande faktor. Vidare visar kunskapsöversikten på samband mellan boendesegregation och välfärdssystemets utformning. Resultatet visar också att viktiga faktorer som påverkar boendesituationen för hushållet är till exempel ursprungsland, utbildningsnivå, kulturellt kapital samt diskriminering. Resultaten visar vidare betydelsen av de aktörer som är närvarande i ett bostadsområde – fastighetsägare, kommun med flera – och hur dessas agerande skapar förutsättningar för utvecklingen av området. Resultatet av kunskapsöversikten visar att undersökningsområdet är brett och flervetenskapligt samt att forskningen inom området visar en påtaglig utveckling under de tio år som studerats. Trots denna utveckling återstår många kunskapsluckor för att förstå bostadens roll för en konstruktiv och gynnsam etableringsprocess och integration. Kunskapsöversikten avslutas med förslag till fortsatt forskning. 6 1 Uppdraget Sveriges allmännyttiga bostadsbolag, SABO, har drivit utvecklingsprojektet En hållbar integrationsstrategi (oktober 2015 till september 2016). Projektet är en fristående fortsättning på det omfattande forskningsprojektet Nyttan med allmännyttan, som SABO drivit under tre år, med Tapio Salonen vid Malmö högskola som ansvarig forskare. Syftet med Nyttan med allmännyttan var att få en ökad förståelse för hur allbolagen från 2011 har påverkat de allmännyttiga bostadsföretagens dagliga verksamhet och styrning. Resultaten visar med all tydlighet att allbolagen inte bör uppfattas som en hämsko. Tvärtom konstaterar forskarna att det finns ett stort handlingsutrymme för drift och strategi för de allmännyttiga bolagen även efter lagens införande. Med resultatet av forskningsprojektet i ryggen initierade SABO det ettåriga projektet En hållbar integrationsstrategi för att öka förståelse för hur ett formellt och politiskt handlingsutrymme kan omsättas i praktiken för att möta den utmaning som sedan starten varit allmännyttans uppdrag, nämligen en bostad för alla. Hur kan allmännyttan spela en aktiv roll som motvikt till de processer av segregation och ojämlikhet som alltmer präglar boendet i Sverige 2016? SABO:s projekt En hållbar integrationsstrategi har till största delen varit av praktisk karaktär, men en mindre del har utgjorts av följeforskning i vilken denna kunskapsöversikt ingår. Utifrån projektets rubrik faller det sig naturligt att kunskapsöversiktens har tagit utgångspunkt i frågan om nyanländas bostadssituation och bostadsetablering i Sverige idag. 7 2. Bakgrund Bostadssituationen i Sverige 2016 är en av de största frågorna på den politiska dagordningen. Bostadssituationen för invandrare är en stor del av frågan och inkluderar breda aspekter om integration, segregation och hållbarhet. En generell bostadsbrist gör att frågan kommit att relateras till grundläggande frågeställningar kring det svenska välfärdssamhällets funktionsförmåga. Ett stort antal asylsökande flyktingar har bidragit till att situationen under hösten 2015 satts ytterligare på sin spets. Frågor om organisering av bostäder för asylsökande och nyanlända har aktualiserat den svenska organiseringen av bostadsförsörjningsansvaret och hur den kommunala bostadspolitiken hänger samman med frågor inte bara om lokal utveckling, utan om regional planering av infrastruktur och arbetsmarknadsregioner. Debatten 2016 går hög om bästa sättet att skapa bostäder för invandrare som också ökar dessa personers möjlighet till integration i samhället. Urbaniseringsprocesser påverkar situationen för lantortskommuner och deras möjligheter till välfärdsförsörjning. I storstadskommunerna å andra sidan, ökar socioekonomisk polarisering inom staden. Konsekvenserna av bostadssegregationen kan ses i statistik över folkhälsa och utanförskap. Bostadspolitiken i Sverige är inte ett entydigt politikområde. Allmännyttan har sedan efterkrigstidens Sverige varit en väsentlig del av genomförandet av det bostadsförsörjningsansvar som är reglerat i grundlagen. Sedan införandet av allbolagen 2011 har förutsättningarna för de allmännyttiga bostadsbolagen förändrats. En viktig fråga som konsekvens av det är i vilken utsträckning de lokala allmännyttiga bolagen fortsatt kan identifiera sig som, och spela en roll i välfärdssamhällets bostadsförsörjningsansvar. Det kommunala bostadsbolaget är nära förbundet med den kommunala verksamheten, både direkt och indirekt. Därmed blir gränssnittet mellan den kommunala verksamheten och det lokala bostadsbolaget intressant. De två har olika roller och delvis skilda uppdrag, men samverkar ofta i konkreta frågor för att hantera önskad utveckling i kommunen. Projekt för områdesutveckling och grannskapsförnyelse för ökad integration är exempel på det. Allmännyttans roll som fastighetsägare innehåller dock fler aspekter än så; organisering av verksamheten, interna policys och organisationskultur. Här träder frågor om integration och segregation in på många olika sätt i verksamheten. Att bidra till nyanländas och invandrares boendeintegration, visar sig vara en ambition med många skilda facetter för det allmännyttiga bostadsbolaget och dess samarbetspartners. 8 3. Syfte och disposition Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa bostadssituationen för migranter i Sverige. Kunskapsöversikten sammanställer och analyserar publicerad forskning som på olika sätt belyser invandrares boendesituation. Särskild vikt läggs vid fastighetsägarens (och då särskilt den allmännyttiga fastighetsägarens) roll för invandrares boendesituation. Översikten identifierar även kunskapsluckor inom forskningen. I nästföljande kapitel presenteras de centrala begrepp som kunskapen behandlar: bostad, invandrare, integration och segregation, grannskap samt allmännyttan. Därefter ges en kortfattad redogörelse för bostaden i integrationsforskningen. I kapitel 5 diskuteras översiktens metod, material och avgränsningar. Översiktens resultat presenteras sedan i kapitel 6. Avslutningsvis ges i kapitel 7 en slutkommentar som innefattar en kort sammanställning över resultatet samt förslag på fortsatt forskning. Till kunskapsöversikten följer två bilagor. Bilaga 1 utgör en förteckning över forskare som med råd och tips hjälp till med att föra kunskapsöversikten framåt. Bilaga 2 utgör en förteckning över de studier som översiktens resultat bygger på. 9 4. Centrala begrepp I följande kapitel ges en kort presentation av de centrala begrepp som behandlas i kunskapsöversikten: bostad, invandrare, integration och segregation, grannskap samt allmännyttan. 4.1 Bostad I det svenska välfärdssystemet är rättigheten till bostad en av hörnpelarna, vilken är inskriven i grundlagen. Den svenska allmännyttan är en konstruktion för att bidra till verkställandet av detta ansvarstagande från statens sida gentemot sina medborgare. Konstruktionen är unik i världen och skiljer sig från den typ av social housing som finns i övriga nordiska och västeuropeiska länder. Den principiella skillnaden ligger i en generell bostadspolitik respektive en riktad bostadspolitik mot de fattigaste samhällsgrupperna. Allmännyttans uppdrag har sedan starten 1950 (SABO grundas) varit just en bostad för alla, vilket har varit en medvetet förd politik för att undvika social stigmatisering. Den svenska bostadspolitiken har haft ett blandat boende som mål sedan 1960-talet, avseende socioekonomiska, demografiska och etniska kriterier (Magnusson Turner 2008). Andersson (2008) påpekar att dessförinnan, i samband med uppförandet av så kallade grannskapsområden, var den bakomliggande tanken att en viktig förutsättning för dessa områden att de boende tillhörde samma sociala klass. Den svenska bostadspolitiken byggdes upp under perioden 1945-75, med hjälp av en rad integrerande funktioner och institutioner. Trots de förändringar inom politikområdet som skett sedan dess, har de grundläggande principerna om en generell bostadspolitik legat fast och kan beskrivas som stigberoende (Bengtsson 2015; Bengtsson & Borevi 2016). Under 1990-talet genomfördes en omfattade avreglering av den svenska bostadsmarknaden. Tillgången till bostäder var god, och tanken på bostaden som en vara vilken som helst kom alltmer att prägla politiken. Den förändrade bostadspolitiken är ett exempel på en mer genomgripande politisk förändring med ledorden valfrihet och eget ansvar (Dahlstedt 2009). Holmqvist (2015) beskriver dock att målet från 1960-talet om en social blandning lever kvar i bostadspolitiken även på 2000-talet, men snarast i retorisk form; konkreta åtgärder saknas på såväl nationell som lokal nivå. Detta kan jämföras med Bengtssons och Borevis konstaterande av att den svenska bostadsregimen är stigberoende. De senaste åren har bostadsforskningen expanderat. Olika perspektiv studeras av olika forskargrupper och skilda lärosäten, till exempel nyinrättade Centrum för Bostadens Arkitektur vid Chalmers i Göteborg. Ett annat initiativ är det breda och fleråriga forskningsprojektet CRUSH vid Malmö högskola. Forskarna tar en kritisk och granskande utgångspunkt och lyfter bland annat fram 13 retoriska aspekter, eller som de uttrycker sig: myter, kring bostadspolitik, bostadsbrist och bostadsbyggande (CRUSH 2016). Ambitionen från CRUSH-forskarna är att på det sättet lyfta fram dessa myters betydelse för vad som görs (och inte görs) och vem som tar initiativ (och inte) i den komplexa väven av bostadsmarknad och politik på 2010-talet. Sveriges inträde i EU har kommit att påverka den svenska bostadspolitiken. Den svenska regeringen har dock i motsats till exempelvis Nederländerna vidhållit allmännyttans generella 10 uppdragsformulering i den nya lagstiftningen (Grander 2015b). Forskningsprojektet Nyttan med allmännyttan (Salonen 2015b) har visat att allbolagen ger ett stort handlingsutrymme för att driva en allmännytta i linje med uppdraget en bostad för alla. Allmännyttans roll som fastighetsägare och dess handlingsutrymme utvecklas utförligare nedan under rubriken Allmännyttan. Den svenska bostadspolitiken påverkas inte bara av ett europeiskt perspektiv. Ökade globala migrationsflöden gör att den nationella politiken påverkas i grunden (Abrahamsson 2015a; Abrahamsson 2015b; Öberg 2008; Stigendal & Östergren 2013). Detta ställer flera välfärdspolitiska frågor på sin spets (Borevi 2002). Abrahamsson lyfter fram den regionala nivåns ökade betydelse för (ekonomisk) utveckling i den globala gemenskapen. Även regeringens demokratiutredning lyfter fram att pågående samhällsförändringar medför att de angelägenheter som kommunerna ansvarar för har blivit mer komplexa (SOU 2016:5). Betydelsen av att ha ett migrationsperspektiv på bostadsfrågan blir allt mer betydelsefullt. Det ställer krav på en ökad samordning - och förändrade samarbetsformer - med ett regionalt perspektiv (Abrahamsson 2015b). Politikområden som infrastruktur och regional arbetsmarknad påverkar (boende-)integrationen, (se tex Boverket 2015). Hösten 2015 tillsatte regeringen (Regeringen 2015) en utredning med uppdrag att se över och föreslå hur ett sammanhåller system för bosättning av asylsökande och nyanlända kan se ut för att ”(…) främja en snabb etablering i arbets- och samhällslivet för de personer som beviljats uppehållstillstånd och stödja en effektiv och rättssäker asylprocess. Utredaren ges också i uppdrag att förbättra systemet för statlig ersättning till kommuner och landsting.” (a.a. s.1) Uppdraget ska redovisas 2017. Utifrån ett kommunalt perspektiv har SKL presenterat 35 åtgärdsförslag för ett förbättrat asyl- och flyktingmottagande (SKL 2013). Bostadsbrist Bostadsbristen i Sverige 2016 är väldokumenterad. Boverkets har prognostiserat ett behov av 710 000 bostäder fram till 2025 (Boverkets webbplats 2016-06-22). En utmaning är att skapa en produktion och ett utbud som är åtkomligt även för dem med begränsade inkomster. Hur detta ska gå till är omstritt och våren 2016 går debattvågorna höga. Boverket menar att den generella välfärdspolitiken bör överges vad gäller bostäder och riktade insatser från staten måste till. Boverket har också uttryckt behov av en brett sammansatt expertgrupp med omfattande mandat för att nödvändiga förändringar ska komma till stånd (Boverket 2015). Myrberg och Westin (2016) uppmärksammar att bostadsbrist kan stå för olika saker. De refererar till Bengtsson och beskriver att bakom det generella begreppet bostadsbrist döljer sig tre helt olika typer av brister: 1) var är det brist? – ett geografiskt perspektiv, 2) för vem är det brist? – ett socialt perspektiv; samt 3) på vad är det brist? – om bostädernas egenskaper, till exempel storlek, upplåtelseform, pris och kvalitet. Flera olika initiativ har tagits runt om i landet för att möta bostadsbristen genom nyproduktion och även med hjälp av tillfälliga lösningar. Bostädernas egenskaper har kommit i fokus och resulterat i diskussioner inte bara om yta och pris, utan även om god standard (Magnusson Turner 2008) och arkitektonisk kvalitet (Chalmers webbplats 2016-06-22) och fokus på 11 betydelsen av ett vidare perspektiv där inte bara bostaden utan livsmiljön som helhet lyfts fram (SOU 2015:88). Utöver det stora behovet av nyproducerade bostäder pågår också en omfattande aktivitet för att utveckla kunskap och kompetens kring renovering av de flerbostadshus som producerats under miljonprogrammet och nu är i behov av omfattande renovering (Lind & Norling Mjörnell 2015). Även i detta arbete är frågan om integration en aspekt, eftersom standardhöjande åtgärder också kan medföra en exkludering av hyresgäster med begränsad betalningsförmåga. 4.2 Invandrare Invandring och politik i Sverige Sedan 1975 har svensk invandringspolitik karaktäriserats av två målsättningar: bevarande av etnisk identitet och kulturarv, samt deltagande i samhällslivet på samma villkor som den infödda befolkningen (Magnusson Turner 2008). Bengtsson och Borevi (2016) visar i sin forskning hur de invandrarpolitiska beslut som togs 1975 fortfarande styr det som idag kallas integrationspolitiken, trots att revideringar skett både under 1980-, 90- och 2000-talet. 1975 års politiska beslut innebär dessutom en inbyggd spänning mellan en inkluderingslinje (att invandrare ska ha rätt till samma socioekonomiska standard som infödda genom en generell välfärdspolitik) och en minoritetslinje som hävdar rätten till stöd för bibehållande av etnisk identitet, kulturellt och språkligt. Bengtsson och Borevi visar att denna politik lades fast utifrån ett sammanhang av arbetskraftinvandring (framför allt från Finland) och hävdar att om beslutet tagits bara några år senare då invandringen skiftat karaktär - från arbetskraftsinvandring till flykting- och anhöriginvandring – kan beslutet sett annorlunda ut. Utgångspunkten 1975 var att (arbetskraft)invandringen gick att kontrollera: ”Jämlikhet skulle främjas framför allt genom att via invandringskontroll anpassa invandringens storlek och karaktär till arbetsmarknadens behov och till utbudet av bostäder.” (a.a. s. 29) Bengtsson och Borevi beskriver också hur den svenska invandringspolitiken därmed kommit att skilja sig från övriga nordeuropeiska länders, där man politiskt varit mer öppen för särskilda lösningar för minoriteterna, i motsats till universella välfärdslösningar. Borevi (2002) ställer frågan vad välfärdsstaten kan och bör göra för att främja integration och svarar själv på den retoriska frågan: Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället måste hantera tre principiella utmaningar i sin integrationspolitik. För det första gäller det spänningen mellan individuella och kollektiva mål. För det andra spänningen mellan två olika sätt att förstå den nationella identiteten: antingen som en etnisk gemenskap, etnos, eller som en politisk gemenskap, demos. För det tredje handlar det om spänningen mellan en generell politik, som i princip berör hela befolkningen, och en riktad politik, som enbart avser målgrupper definierade utifrån invandrarskap eller etnisk tillhörighet. (a.a. s.4) I kapitlet Att främja integration via bostadspolitik beskriver Borevi hur bostadspolitiken sedan 1970-talet påverkats av dessa analytiska spänningar i försöken att genom bostadspolitik påverka integrationen av invandrare. Borevi konstaterar att inte någon gång under den studerade perioden (dvs 1970- till 90-talen) har målet om social boendemiljö getts företräde framför individens valfrihet. 12 Invandringspolitiken hade då den stakades ut i början av 1970-talet starka och naturliga kopplingar till arbetsmarknaden (genom att invandringen främst hade karaktären av arbetskraftsinvandring). Integrationspolitiken har under senare år åter tagit spjärn mot arbetsmarknadspolitiken. Regeringens beslut 2010 att överföra ansvaret för nyanländas etableringsprocess från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen kan ses som ett exempel på detta. Genom inträde på arbetsmarknaden skulle integrationen och den socioekonomiska etableringen ta fart. Med de erfarenheter som gjorts med denna ansvarsfördelning har frågan om relationen mellan arbete och bostad för en lyckad etablering, kommit att hamna allt mer i centrum. Våren 2016 presenteras en ESO-rapport (Aldén & Hammarstedt 2015) som betonar ” (…) samvariationen mellan utfallet på arbetsmarknaden och den etniska boendesegregationen. För vissa grupper av utrikes födda är detta två processer som förstärker varandra. (---) Detta understryker betydelsen av att nyanländas inträde på arbetsmarknaden sker så snabbt som möjligt. Situationen med en etniskt segregerad bostadsmarknad kommer sannolikt inte att kunna förändras förrän utrikes föddas position på arbetsmarknaden förbättrats. För att minska den etniska boendesegregationen krävs därför åtgärder riktade mot såväl bostads- som mot arbetsmarknaden. Om möjligheterna till försörjning ökar, ökar även möjligheterna för nyanlända att kunna bosätta sig i mer resursstarka områden.” (a.a s. 94f) Författarna av ESO-rapporten lyfter fram en policyslutsats om nödvändigheten av att sänka trösklarna för inträde på arbetsmarknaden för nyanlända förmodligen är nödvändigt för att integrationen ska ta fart. Engdahl studerar medborgarskapsbyten och utrikes föddas integration på arbetsmarknaden (Engdahl 2016) och ser ett positivt samband mellan att erhålla svenskt medborgarskap och sysselsättning och årsinkomst. Däremot kan sambandet inte ses som kausalt, eftersom förändringen uppträder redan innan medborgarskapsbytet. En av flera förklaringar till sambandet kan vara att den förbättrade socioekonomiska situationen såväl som medborgarskapsbytet båda är ett resultat av individens förhållningssätt till sin personliga integrationsprocess och syn på sin relation till det nya hemlandet. Det har under hösten 2015 och våren 2016 rått stor turbulens på det integrationspolitiska, det migrationspolitiska och det bostadspolitiska fältet. Ett sätt att förhålla sig till situationen är att se den som ett exempel på den transformation från en värld där människors rörlighet är begränsad, till en värld där migration är en naturlig del av de flesta människors liv (migration turn), se till exempel Abrahamsson (2015a), vilket i grunder utmanar den integrationspolitik som har sin grund 1970-talets arbetskraftsinvandring. Invandringsproceduren i Sverige Bostadsfrågan i samband med invandringsproceduren i Sverige kan i korthet beskrivas som ett val mellan ABO (anvisat boende) och EBO (eget boende). Som bland annat Boverket uppmärksammar (tex Boverket 2015) så används dessa båda begrepp både för ordnandet av boende innan personen erhållit permanent uppehållstillstånd (PUT), såväl som efter det att PUT beviljats. Invandring är ett begrepp som täcker in en rad principiellt olika vägar för en person att få uppehållstillstånd i Sverige. Flertalet personer som de senaste decennierna invandrat till Sverige har gjort det i egenskap av flyktingar; de har sökt asyl i Sverige. Då en person 13 ansöker om asyl i Sverige påbörjas en utredning avseende PUT. Under tiden för utredningen kan personen välja av Migrationsverket anvisad bostad, alternativt själv ordna med bostad. Det senare alternativet innebär vanligtvis att personen blir inneboende hos en släkting eller bekant. Även då PUT är beviljat kan personen välja mellan att bli anvisad en bostad och därmed även en kommun i vilket personen blir skriven, eller själv ordna med boende i en valfri kommun att skriva sig i. De två år som följer på ett beviljat uppehållstillstånd, kallas etableringsperioden. Under etableringsperioden betecknas personen som nyanländ. Sedan 2010 är Arbetsförmedlingen ansvarig myndighet för åtgärder och verksamheter inom ramen för den nyanländas etableringsperiod. Det innebär också att det är Arbetsförmedlingen som är ansvarig för att anvisa bostad efter erhållet PUT för de nyanlända som väljer alternativet med anvisad bostad. Men anledning av den ansträngda situation av bostadsbrist för invandrare med erhållet PUT, tillkom under vårvintern 2016 en lag (Lag 2016:38) som innebär att kommuner är ”skyldiga att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen.” (Riksdagens webbplats, 2016-08-05). Invandringsproceduren har därmed fått en tvingande koppling till kommunal och regional politik, som den inte tidigare har haft. Myrberg och Westin (2016) drar utifrån sin forskning tre slutsatser kring kommunernas syn på situationen i samband med bosättningen av nyanlända: 1) Många kommuner lyfter fram bristen på små respektive stora bostäder; 2) den statliga ersättningen till kommunerna är otillräcklig och felkonstruerad; 3) etableringsersättningen till de nyanlända är för låg vilket medför kompletterande försörjningsstöd från kommunen. Då en persons etableringsperiod är över omfattas personen inte längre av migrationspolitiken. Med ett politiskt språkbruk är det nu integrationspolitiken som särskilt har att ansvara för individens fortsatta integration i det svenska samhället. I grunden är dock personen, efter det att etableringsperioden är över, en del av den socioekonomiska politiska helheten. Det kan vara betydelsefullt att betrakta den invandrade individen utifrån ett perspektiv av personlig etableringsprocess som inbegriper en rad funktioner som boende, arbete och försörjning, utbildning, hälsa, delaktighet etc. Hur individens personliga etableringsprocess tar form påverkas av en rad faktorer som familjesituation, ekonomi, hälsa, utbildningsnivå med mera. Medborgare i Sverige blir personen först då en personlig ansökan beviljats av Migrationsverket. 4.3 Integration och segregation Tanken om integration förutsätter kategoriseringar och särskiljande (Strömblad & Myrberg 2015). Alla integrerande ambitioner kan därför per definition också resultera i utpekande och stigmatisering, se till exempel Salonen (se tex Salonen 2011). Salonen lyfter fram begreppet desintegration som beskrivning av hur staden inte längre håller samman som en enhet, utan faller isär i skilda fysiska, sociala och mentala rum. I sin kunskapsöversikt kring segregationsforskning lyfter Andersson och Fransson (2008) fram att segregation kan studeras på tre skilda sätt: 1) som en faktisk beskrivning av en fördelning vid en given tidpunkt och plats; 2) som de processer som ger ett segregerat resultat samt; 3) effekten av segregationen. Därutöver kan även åtgärder riktade mot segregation studeras. De resurser som står till buds som åtgärder har olika karaktär. De kan vara finansiella, kognitiva (kunskapsrelaterade), sociala eller politiska. Orsaken till segregation kan 14 grovt beskrivas bero antingen på fritt val eller på begränsande restriktioner. Segregationsforskning kan bedrivas både med kvantitativa och kvalitativa metoder. Andersson (2008) konstaterar att svensk segregationsforskning kom igång på bred front först mot slutet av 1990-talet och framför allt har fokuserat teoribildning om dess orsaker snarare än om segregationens konsekvenser Denna tudelning av segregationsfrågan är troligen inte särskilt konstruktiv om man antar att segregationen är ett dynamiskt fenomen som skapas och återskapas av de uppfattningar som människor har av att bo i olika sociala omgivningar. (a.a. s.120) Forskning som fokuserar segregationens effekter är till exempel de studier som gjorts inom ramen för Malmökommissionen (Stigendal & Östergren 2013) där segregationsanalyser av geografisk och socialekonomisk karaktär kopplas till analyser av till exempel folkhälsa och barnfattigdom. Segregation som relationell Segregation bygger på två (åtminstone) segregationspoler (Grander 2015a). För att minska avståndet polerna emellan påpekar Grander och Stigendal (SKL 2012) att det krävs ett relationellt förhållningssätt där insatser inte riktas enbart mot ena polen för att skapa förändring. ”Ett relationellt förhållningssätt bör ses som nödvändigt för att skapa social sammanhållning mellan grupper med skillnader i levnadsvillkor i olika delar av staden. Relationella insatser präglas därmed av ett generellt tänkande till skillnad från ett selektivt. (a.a. s. 175) Franzén (2008) lyfter fram att segregation – vare sig ordet betecknar ett tillstånd, en process, är formell eller informell – uppfattas som ett problem. Franzén beskriver att segregation innebär hierarkisk åtskillnad och därmed innehåller aspekter av moraliskt och/eller materiellt över/underläge. Franzén menar att de konsekvenser som detta förhållande resulterar i ger upphov till två olika typer av reaktioner/förhållningssätt: orättfärdighetssynen tar sin utgångpunkt i det moraliskt oriktiga i förhållandet medan farosynen lägger vikt vid den latenta fara som finns inbyggd i en hierarkisk åtskillnad. Social, civil och kulturell integration Ett annat sätt att förstå olika aspekter av integration presenteras av Miller (2016). Miller talar om tre olika typer av integration, vilka kan beskrivas som faser i en allt starkare integration av individen. Social integration innebär att invandrare och lever och arbetar tillsammans med den infödda befolkningen. Civil integration innebär att den invandrade lär sig och accepterar de principer och normer som styr det sociala och politiska livet. Det gäller allt från oskrivna regler för hur man uppträder vid köbildning och hur man använder offentliga platser, till kunskap om vad det innebär att rösta i allmänna val. Den tredje typen av integration är kulturell integration vilket enligt Miller innebär att migranten delar en gemensam kultur och uppsättning värderingar med den inhemska befolkningen; en delad kulturell identitet. Etnisk/kulturell respektive socioekonomisk integration Det är främst personer från ickevästerländska länder som förknippas med boendesegregation och Molina (2008) beskriver en rashierarkisk differentiering av segregationsmönstren. Molina vänder sig mot etnicitet och ”kultur”, vilka lätt, menar hon, får en statisk mening. I likhet med 15 Grander och Stigendal (SKL 2012) menar Molina att begreppet segregation bör ses relationellt: Varför är det alltid socialt marginaliserade bostadsområden som står i fokus när fenomenet studeras? Med en sådan utgångspunkt är det som om de människor som bor i högstatusområden inte hade någon inblandning i segregationsprocesser. Som om dessa människor inte själva har ett segregerat boende. Som om de inte vore viktiga segregationsagenter.” (a.a. s 54.) Molina framhåller betydelsen av att studera maktrelationer i allmänhet och rasrelationer i synnerhet i analysen av etnisk boendesegregation och förespråkar en dekonstruktivistisk ansats för att revidera det kulturalistiska perspektivet som hittills dominerat. Forskare har också uppmärksammat en utbredd diskriminering på bostadsmarknaden i samband med kontraktsgivning, (tex Molina 2016). Geografisk integration Magnusson Turner (2008) konstaterar att boendesegregation alltid har funnits i Sverige; det nya är den geografiska omfattningen där kvarter har bytts mot bostadsområden och stadsdelar och bostadens upplåtelseform är en vattendelare. Social stratifiering och en befolkning som i olika avseenden kan betecknas som minoritet och majoritet, finns i alla samhällen. Av det följer att rumslig segregation förekommer överallt. Det som skiljer olika samhällen åt är graden av segregation, segregationsmönstret och grundvalen för segregation. (a.a. s. 16) Segmentering på bostadsmarknaden innebär dessutom att olika upplåtelseformer är geografiskt åtskilda på bostadsområdesnivå. Bostadens upplåtelseform skiljer den invandrade befolkningen från den infödda. Boendesegregationen har ökat i Sverige (tex Hedman & Andersson 2016; Salonen 2015a) och inkomstrelaterad och etniskt relaterad boendesegregation samvarierar och sambandet har ökat över tid (Hedman & Andersson 2016). Samtidigt kan de konstatera att den geografiska spridningen av utrikes födda har ökat under den studerade perioden (1990-2010), medan låginkomsttagarna blivit något mer geografiskt koncentrerade till vissa områden. Att mäta och undersöka segregation innebär alltid ett gränsdragningsproblem; inom vilket område ska vi bedöma graden av integration/segregation (Andersson & Fransson 2008)? På vilket sätt blir skalan av det studerade området avgörande för utfallet (fastighet, grannskap, stadsdel, stad, region, land, globalt)? Jämför till exempel med Öberg (2008) som diskuterar global segregation i ett historiskt perspektiv. I takt med en ökad globalisering och migration ökar stadsregionernas påverkan på samhällsekonomin (Abrahamsson 2015b). I relation till det kommunala bostadsförsörjningsansvaret uppstår här nya typer av situationer att hantera för de olika beslutandenivåerna i samhällets planering för bostadsförsörjning och hur denna planering kan samverka med infrastrukturplanering och regionala arbetsmarknader, (tex Andersson 2008; Boverket 2010). ”Våra studier visar hur inbäddad och beroende den enskilda orten i realiteten är av den strukturella inramningen och den specifika roll och funktion en stad tillmäts i relation till sin omgivning.” (Salonen 2011, s. 338) 16 4.4 Grannskap Ordet grannskap är relativt nytt i forskningen om integration och segregation skriver Andersson och Fransson (2008). Däremot har antisegregationspolitik länge använt byggande och bostadspolitik som redskap för integration. Urban (2016) lyfter särskilt fram byggablandat-politik (tydligast under 70- och 80-talen) för att uppnå en socialt blandadbefolkning, Hela-Sverige-strategin (1985-1994) som syftade till att sprida ut flyktingars boende genom kommunplaceringar, samt Storstadssatsningen (1999-2005) med vilken ”…områdesbaserade lokala utvecklingsprogram etablerades på storskalig nationell nivå. Den lokala områdesutvecklingen är fortfarande aktuell nu på 2010-talet, om än i mindre skala sett som statlig politik.” (---) …de statliga och lokala storstadsutvecklingsprogrammen som riktas mot boendesegregation innehåller antaganden om att lokal sammanhållning å ena sidan är positivt för att minska fattigdom och sociala problem samtidigt som det å andra sidan finns farhågor om att sociala problem och kriminalitet kan spridas genom lokala sociala nätverk. Det är med andra ord inte vilken sorts sammanhållning som helst som eftersträvas. (a.a. s.183) Den statliga politik som förts efter storstadssatsningens slut 2005 har karaktäriserats av tanken om kunskapsbaserade tvärsektoriella samarbeten. Med ett statsvetenskapligt perspektiv kan ett sådant förhållningssätt beskrivas med begreppet regimteori, vilket sätter fokus på att ”kapacitet att styra staden hela tiden måste organiseras.” (Bengtsson & Hertting 2016, s. 125) och att basen för att styra staden måste vara bredare; på lokal nivå sker påverkan av utvecklingen genom breda nätverk av aktörer i staden. Med ett regimperspektiv ”bör vi således förvänta oss breda strategier för att mobilisera resurser för att kunna styra effektivt” (a.a. s. 126) där förankring hos olika medborgargrupper skapar nödvändig legitimitet, och för att delta i en långsiktig påverkan ”handlar det om att ’identifiera’ sig och bli erkänd som en del av regimen.” (a.a. s. 126) Poppola (2008) konstaterar att dessa omfattande projekt i samverkan mellan en lång rad aktörer (däribland) fastighetsägare, riskerar att bli kontraproduktiva i sin integrerande ambition på grund av ett ensidigt fokus på vissa områden i staden; en stigmatisering blir lätt resultatet. Poppola efterlyser ett ökat fokus på integrations- och segregationsprocesser. I de samverkansprocesser som Poppola refererat visar sig grundläggande perspektiv på skala, organisering och värdering ofta framträda för deltagarna som överraskande betydelsefulla och innebär skiljelinjer mellan hur samverkande aktörer definierar problem och möjligheter. Johansson (2015) konstaterar att det är orealistiskt att tro att denna typ av frågeställningar ska kunna hanteras inom ramen för ett begränsat antal workshops. Ek et al. (2014) visar hur en metod uppbyggd kring så kallade forskningscirklar (i det här fallet utifrån behov av ökad förmåga till hantering av sociala risker i ett område) öppnar möjliga vägar för att skapa en ökad förståelse för de utmaningar som behöver hanteras, men också metoder för hur aktörerna tillsammans kan möta dessa utmaningar. För att återgå till Urban (2016) så konstaterar hon sammanfattningsvis att det är svårt att forskningsmässigt konstatera att bebyggelse och det lokala sociala sammanhanget har större genomslag för individens framtida individuella karriär än familjebakgrund och utbildning. Möjligheten att genom lokal områdesutveckling påverka socioekonomisk boendesegregation är liten och förbiser dessutom relationella samband med andra mer välbärgade områden och grupper (Urban 2016). Att ta staden som helhet som utgångspunkt för att påverka integration 17 och segregation mellan grupper och områden är en numera en viktig utgångspunkt. I forskning om hur kommunal stadsplanering kan bidra till ökad integration lyfts betydelsen av mötesplatser och förbindande stråk mellan olika delar av staden, fram som viktiga för en social integration, (tex Abrahamsson 2015b; Boverket 2010; Listerborn 2014). I takt med att forskning inom en rad områden på olika sätt studerar exkludering och utanförskap, identifieras frågeställningar om boendet som faktor för till exempel hälsa och delaktighet, till exempel hur ”socialt kapital kan ’byggas in’ i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?” (MILSA 2015). 4.5 Allmännyttan Allmännyttans situation och roll på 2010-talet har utvecklas utförligt i forskningsprojektet Nyttan med Allmännyttan (Salonen 2015b). Bakgrunden till projektet var frågeställningen hur allbolagen i praktiken har påverkat de lokala allmännyttiga bolagen, men också vilket handlingsutrymme som lagen innebär för bolagen. Forskargruppen konstaterar att handlingsutrymme är stort, men Holmqvist (2015) konstaterar också att ”(d)et finns ett kunskapsglapp vad gäller betydelsen av lokal bostadspolitik för allmännyttans praktik.” I det handlingsutrymme som ges av lagen, kommer med andra ord den lokala politiken och ägardirektivet att utgöra de faktorer som ger det lokala bostadsföretaget en viss riktning i sin verksamhet. Kommunen kan påverka bostadsplanering genom allmännyttan i dess roll av fastighetsägare. Men en enskild kommun möter också svårigheter i planeringen av bostadsbyggande, mot bakgrund av den regionala politikens allt större betydelse och behovet att samordna bostadsplanering med infrastrukturplanering och arbetsmarknadsregionala frågor (Boverket 2010). Boverket uppmärksammar vidare att internationellt är det vanligare att bostadsplaneringen har en större formell koppling till nationell och regional planering. I polariseringen mellan bolagens val att tolka lagen ”marknadsmässigt” respektive som varande en del av ett offentligt bostadsförsörjningsansvar, har ordet ”samhällsansvar” blivit centralt (Grander 2015a). Grander beskriver hur detta samhällsansvar kan kategoriseras i tre typer av verksamhetsområden inom det allmännyttiga bolaget, nämligen 1) relationen med de boende, 2) ansvaret för områdets utveckling samt 3) ansvarstagande för stads- och samhällsutveckling genom det bostadsförsörjningsansvar man formulerar som en del av sitt uppdrag. Grander (2015b) utvecklar förståelsen för hur detta ansvar praktiseras i praktiken under 2010talet, och konstaterar att en bostad för alla i praktiken kommit att utvecklas till strategier som dels riktar sig till målgrupper som har sin försörjning genom offentliga medel, dels till målgrupper som är socioekonomiskt etablerade. Grander benämner fenomenet new public housing, och menar att de strategier som allmännyttan utvecklat inte medger möjligheter för ett brett spektrum av befolkningen, utan tvärt emot den uttalade ambitionen bidrar till att öka polariseringen i boendet Sverige. Poppola (2008) gör samma beskrivning men utifrån en skala av segregation inom och mellan bostadsområden. 18 5. Metod, material och avgränsningar En hållbar integrationsstrategi förutsätter grundläggande kunskap om rörligheten i boendet för olika grupper. Varför bor man där man bor? Det är för de flesta människor en fråga som inte har ett enkelt och entydigt svar. Frågan kan besvaras på många olika sätt. Den kan knyta an till arbets- eller familjesituationen, till den ekonomiska situationen, till frågor om utbildning och helt enkelt till personliga preferenser. Det är en fråga med många svar, och orsakerna till varför man bor där man bor kan också påverkas av faktorer som ligger utanför individens val och möjlighet till insyn, man är av olika anledningar hänvisad att bo där man bor. Vetenskapligt sett är frågan därmed av flervetenskaplig karaktär och kan utforskas utifrån en rad olika infallsvinklar och discipliner, och med skilda metoder, allt från statistiska analyser till kvalitativa intervjuer och observation. Bostadens betydelse för integration kan studeras utifrån en mångfald av frågeställningar och i kombination med en rad olika faktorer som till exempel arbetssituation, utbildning och personliga preferenser. Denna vetenskapliga kunskapsöversikt har därför tagit utgångspunkt i en bred sökning för att fånga upp studier som genomförts utifrån skilda vetenskapliga frågeställningar som på olika sätt kan ge perspektiv på frågan om invandrares boendesituation. Sökningar har gjorts i de breda databaserna ABI, Sociological Abstract, Social Service Abstract, Sages Journal, Scopus samt Jstor. Tillsammans täcker dessa databaser tusentals vetenskapliga tidskrifter med fokus på ekonomi, fastighetsfrågor, stadsplanering, regionala studier, demografi, migration, sociala frågor med mera. Sökningen har gjorts med sökorden housing, dwelling, neigborhood, immigrant och landlord och genomförts under juni månad 2016. Sökorden har trunkerats (trunkering innebär att sökning görs på ordets grundform i kombination med en asterisk, vilket gör att sökningen omfattar olika böjningar av ordets grundform). Sökningen har begränsats genom att omfatta endast så kallade scholorly journals (peer reviewed). En annan begränsning har varit att sökorden ska återfinnas i artiklarnas abstract samt att artiklarna ska vara skrivna på engelska. (Sökning gjordes även på svenska, norska och danska, men inga sådana träffar gavs.) Sökningen omfattar studier från de senaste tio åren, det vill säga 2006-2016. Sökningen resulterade i upp emot tusen träffar och en manuell gallring utifrån relevans har sedan genomförts. Första kriteriet på relevans har varit att studien ska vara genomförd i något av de nordiska länderna, i Nederländerna eller Tyskland. Bakgrunden till detta kriterium är den betydelse som välfärdspolitiken har för frågeställningen. Mot bakgrund av Sveriges unika bostadspolitiska situation där frånvaron av social housing varit en viktig faktor har artiklar där social housing uttryckligen varit en faktor i studien, sorterats bort. Fokus i de artiklar som ingår i de nära tusen är hemmahörande inom vitt skilda vetenskapliga discipliner som till exempel kriminologi, folkhälsa, medicin, barn- och ungdomsforskning, skolforskning, genus, resurshushållning och äldreforskning. Gemensamt för merparten av dessa artiklar är att ämnesvalet kan beskrivas som ett fokus på konsekvenser av att ”man bor där man bor”. På så sätt kan hävdas att dessa studier alla kan bidra till kunskap som är av relevans för en hållbar integrationsstrategi. Av systematiska samt avgränsningsmässiga skäl har dessa studier dock lämnats utför denna kunskapsöversikt. 19 De studier som uttryckligen fokuserar bostad och var man bor i relation till arbetsmarknadsmässiga frågor har inkluderats i materialet. Övriga arbetsmarknadsmässiga frågeställningar har sorterats bort. Även studier genomförda utifrån en mediafrågeställning och produktionen av ”den andre” har sorterats bort. Studier om hemlöshet har även de sorterats bort. Några av träffarna studerar vilka behov en viss kategori boende har av sin bostad. Frågan om olika gruppers skilda behov vad gäller bostad kan anses vara av stort intresse för en hållbar integrationsstrategi. De studier som påträffats i sökningen har dock alla sin bakgrund i forskning om äldre invandrade personers behov i ett vårdrelaterat boende, och har därför sorterats bort. Den manuella gallringen av de upp emot tusen träffarna har resulterat i 47 träffar av relevans för kunskapsöversikten. I syfte att skapa en överblick över det insamlade materialet kategoriserades detta i sju olika teman. Dessa teman valdes på grund av att de framkom tydligt i det insamlade materialet samt för att de ger en bred bild av varierande faktorer som påverkar invandrade personers val av boende och rörlighet i boendet. Nedanstående figur presenterar aktuella teman samt den centrala frågeställning som varje enskild del behandlar. Diskrimineringsstudier (sju träffar) I vilken utsträckning, var och på vilket sätt förekommer diskriminering på ett sätt som kan tänkas påverka invandrade personers boende och rörlighet i boendet? Segregationsdrivande perspektiv (elva träffar) Finns det faktorer i bostadspolitiken, och vilka är i så fall dessa, som ger en segregationsdrivande effekt i boendet? Integrationsdrivande perspektiv (tolv träffar) Finns det faktorer i bostadspolitiken, och vilka är i så fall dessa, som ger en integrationsdrivande effekt i boendet? Grannskapets karaktär (tio träffar) Vilka faktorer – processer, skala, funktioner, aktörer mm – påverkar utvecklingen av ett grannskap? Relationen arbete och bostadssegregation (tre träffar) Samverkar faktorerna boende och arbete i integrationsprocessen och i så fall hur? Tillgång till kulturellt kapital (tre träffar) På vilket sätt påverkar tillgången och förmågan att omsätta kulturellt kapital personens boende och rörlighet i boendet? Regionalt perspektiv (en träff) På vilket sätt spelar regionala faktorer utbildningsmöjligheter, kommunikationer, sociala preferenser mm - en roll för boendeintegrationen och invandrades personers rörlighet i boendet? Figur 1. Presentation av temasammanställning. 20 6. Översiktens resultat 6.1 Diskrimineringsstudier Av de sju relevanta diskrimineringsstudier som identifierats undersöker två (Ahmed & Hammarstedt 2008; Ahmed et al. 2010) diskriminering i uthyrningsprocessen på den svenska bostadsmarknaden och konstaterar diskriminering både vad gäller etnicitet och kön. I en senare studie (Carlsson & Eriksson 2014) konstateras också utbredd diskriminering, men även att diskrimineringen varierar påtagligt med fastighetsägare, lägenhet och regionala faktorer. Utifrån resultaten poängterar författarna betydelsen av att anlägga ett brett perspektiv i studierna av diskriminering. I två studier genomförda i Tyskland (Dill & Jirjahn 2014; Dill et al. 2015) konstateras att bostadssegregation snarare beror på diskriminering på bostadsmarknaden än ett självvalt beteende hos de invandrade grupperna. Två svenska studier tar ett mer organisationskulturellt grepp för att närma sig frågan om diskriminering i relation till boende. En studie (Boréus & Mörkenstam 2015) undersöker ett bostadsföretag som arbetsplats sett ur en jämlikhetsperspektiv avseende etniskt bakgrund. I studien konstateras att olika typer av ojämlikhet existerar; ojämlik lönesättning, en arbetsfördelning baserad på etnicitet, ojämlikt inflytande vad gäller arbetsrelaterad säkerhet samt ojämlika möjligheter att kapitalisera på användbara förmågor (till exempel språkfärdighet). En viktig slutsats är att olika typer av ojämlikhet tycks förstärka varandra. Eliassi (2015) studerar hur socialarbetare i Sverige förstår och tolkar immigranters sociala problem. I studien konstateras att socialarbetarna inte bara ser kulturella skillnader utan också betraktar dessa skillnader som centrala i sitt arbete att skapa lösningar för sina klienter. På så sätt blir de kulturella skillnaderna centrala för hur socialarbetarna förstår immigranternas sociala problem i Sverige. 6.2 Segregationsdrivande perspektiv Av de elva studier som har frågan om segregationsdrivande faktorer i fokus, finns en litteraturstudie (Rauhut 2010) som undersöker en ofta allmän uppfattning att integrationen i Sverige fungerade bättre förr. Nio variabler undersöks, däribland inkomst och sociala nätverk, under åren 1945-1975. Den utforskande (explorativa) studien indikerar att integrationen snarast förbättras på en del områden. Den bostadspolitik som förts i Sverige sedan 1990-talets början och hur denna bidragit till en ökad boendesegregation är fokus i artikeln Neoliberalization of Housing in Sweden: Gentrification, Filtering, and Social Polarization skriven av Hedin et al. (2012). Författarna studerar hur den neoliberala politiken påverkat segregationsprocesser i Stockholm, Göteborg och Malmö. Frågan om relationen mellan socioekonomiska faktorer och etnicitet som drivande för ökad segregation fokuseras i en studie av Andersson och Kährik (2015). Studien lyfter fram socio-geografiska förändringar och boendesegregation i tidsspannet 1990 till 2010 och relaterar dessa till neoliberal bostadspolicy. I studien konstateras att boendesegregationen i Stockholmsområdet har ökat under den studerade perioden. Forskarna identifierade även en ”dubbel sorteringsprocess” på så sätt att låginkomsttagare med svensk bakgrund tenderade att bo i andra områden än låginkomsttagare med en icke-västerländsk bakgrund. Skifter Anderson et al. (2016) studerar bostadssituationen i de fyra huvudstäderna i Sverige, 21 Danmark, Norge och Finland. I studien konstateras att den geografiska fördelningen av invandrare har ett starkt samband med typen av upplåtelseformer i ett bostadsområde. I en dansk studie (Møller & Larsen 2015) studeras och jämförs levnadsfaktorer för etniska danskar med immigranter. Faktorer som undersöks är fattigdom i hushållet och dess geografiska utbredning. Även sociala nätverk och immigranters erfarenhet av utbildning, anställning och medborgarskap undersöks. Forskarna konstaterar stora skillnader mellan immigranter och infödda danskar och uppmärksammar de konsekvenser dessa skillnader kan komma att få för Köpenhamns utveckling som stad. En nederländsk studie (Hartog & Aslan Zorlu 2009) undersöker graden av etnisk segregation i Nederländerna. Forskarna konstaterar att det inte tycks finnas några monoetniska bostadsområden i landet. Forskarna föreslår att etniskt segregerade områdena däremot kan antas bero på bostädernas sammansättning i ett område och att utbudet attraherar icke-västerländska immigranter med en svag socioekonomisk situation. Även i en tysk studie (Schönwälder & Söhn 2009) konstateras att immigranter bor i multietniska områden och skälen till detta söks i en historisk förståelse av invandringen, i hur bostadsmarknaden fungerar, immigrantspecifika policyåtgärder såväl som skillnader mellan etniska grupper vad gäller finansiella tillgångar, diskriminering och etniska preferenser. Några studier relaterar till de fenomen som inom vetenskapen kommit att kallas White Flight och White Avoidance. Begreppen syftar på hur inhemsk befolkning agerar då ett område upplevs blivit ”invandrartätt”. Som begreppen säger handlar White Flight om att inhemsk befolkning väljer att lämna området och flytta någon annanstans. White Avoidance innebär att inhemsk befolkning undviker att flytta till ett område som uppfattas som ”invandrartätt”. En studie av Andersson (2013) fokuserar flyttningsmönster inom det urbana Stockholmsområdet. Studiens fokus ligger på att identifiera individuell karakteristik som ligger bakom flyttmönster. Studiens resultat indikerar stöd för ett White Avoidance-beteende, men inte för ett White Flight-beteende. Även en studie från 2006 (Bråmå 2006) konstaterar att White Avoidance förekommer men att White Flight inte är påtagligt. I en studie som studerar eventuell White Flight i Finland (Komulainen 2012) konstateras att flyttmönster snarare beror av var i livet hushållet befinner sig och andra familjerelaterade omständigheter, än ett White Flight-beteende. I en artikel av Aldén et al. (2015) används begreppet Tipping Point för att definiera den numerära relation mellan infödda svenskar respektive invandrare i ett område som påverkar processerna White Flight respektive Avoidance. Forskarna kallar detta Native Tipping Behaviour och konstaterar att det hänger samman med såväl etnisk som socioekonomisk segregation i Sverige. 6.3 Integrationsdrivande perspektiv Då teorierna om White Flight och White Avoidance har ett fokus på segregerande processer, tar Spatial Assimilation Theory utgångpunkt i processer som över tid stöder boendeintegration. Båda teorierna har utvecklats i USA och många av de träffar som gjorts i föreliggande kunskapsöversikt kan ses som exempel på hur den skandinaviska forskningen prövar i vilken utsträckning dessa teorier är tillämpbara i en skandinavisk kontext. Just det skandinaviska välfärdssystemets påverkan på assimilationsteorin tillämpbarhet studeras i en jämförande studie av Wessel et al. (2016). Forskarna jämför situationen i Oslo, Köpenhamn, Stockholm och Helsingfors och konstaterar att en aggregerad rörelse uppåt i bostadshierarkin 22 saknas i alla fyra städerna. En geografisk mobilitet finns som trots allt medför etnisk integration, men andra faktorer motverkar en sammanvägd integration och bidrar till bibehållen segregation. Resultatet av studien visar att den antagna relationen mellan välfärdsstatens karakteristika och geografisk integration stämmer, nämligen att välfärdssystemets generella utjämnande ambition, minskar takten av geografisk integration. Studiens inledande antagande “We assume that welfare generosity decreases the speed of spatial integration.” Ytterligare forskning behövs dock för att fördjupa och förtydliga bilden av hur dessa samband ser ut. I en annan studie från 2016 presenteras resultat avseende enbart Danmark (Andersen 2016) genom att immigranters boendekarriär, under deras första år i Danmark, jämförs med infödda danskars. Studien bekräftar en utveckling i linje med spatial assimilationsteorin, men under de 24 år som studien täckte, var den geografiska integrationen trots allt mycket liten. I ytterligare en annan dansk studie (Skovgaard Nielsen 2015) tas en något annorlunda ingång i fråga om spatial assimilation genom att studera personer som flyttar hemifrån. Studien visar på specifika flyttningsmönster och skillnaden mellan dessa för unga med danskfödda respektive utlandsfödda föräldrar. Särskilt upptäcktes ett samband att unga från etniska minoriteter som flyttat hemifrån var överrepresenterade i områden med hög andel utlandsfödda hushåll. Studien lyfter fram komplexa samband mellan etniska och socioekonomiska faktorer mellan generationer. Tillämpningen av teorin om spatial assimilation studeras även i två tidigare danska artiklar (Andersen 2007; Andersen 2010). I en nederländsk studie (Logan 2006) påvisas att invandrare från forna kolonier assimileras i Nederländerna enligt teorin om spatial assimilation, medan det är svårare för de två andra grupperna som studien omfattar: turkar och marockaner. Andra studier har inte på samma uttryckliga sätt sin utgångspunkt i teorin om spatial assimilation, men anlägger ett tidsgeografiskt perspektiv på de frågeställningar som undersöks, vilket kan beskrivas som att ”var i livet” man befinner sig spelar roll för var man bor. Att som invandrare ha en flyktinghistorik ger naturligtvis en särskild karaktär på livsmönstrets utveckling över tid; med nystart mitt i livet för en vuxen. Att äga sitt hem, i motsats till att hyra, är i fokus för några av studierna. En studie av Kauppinen et al. (2015) konstaterar att – i kontrast till vad man funnit i tidigare studier – kan frågan om immigranters bostadsägande inte enbart hänföras till ekonomiska faktorer. Forskarna talar om determinanter för ägande av egen bostad och studerar situationen i Helsingfors, Köpenhamn och Stockholm. Ett svagare samband bland invandrare än bland infödda, mellan socioekonomisk situation och bostadsägande, indikerar att andra faktorer än ekonomiska spelar roll i valet om bostadsägande. Forskarna lyfter som exempel på tänkbar orsak, en osäkerhet inför framtiden bland invandrade medelinkomsttagare. Resultaten indikerar också att svårigheter för invandrare att ta sig in på den privata hyresmarknaden är en möjlig orsak till invandrares bostadsägande. Även en nederländsk studie visar liknande resultat (Uunk 2016). Studien visar att turkar i de högre inkomstgrupperna äger sin bostad i samma utsträckning som infödda. I lägre inkomstgrupper däremot, är skillnaden påvisbar vilket inte kan förklaras med faktorer som utbildning, dubbel inkomst i hushållet eller föräldrarnas ekonomiska situation. Studien konstaterar att det finns anledning att anta att faktorer som boendepreferenser eller diskriminering är orsak till skillnaderna i de lägre inkomstgrupperna. Redan 2010 konstateras att immigranter är generellt sett överrepresenterade inom utbudet av hyresrätter och att 23 demografiska och socioekonomiska faktorer inte kan vara hela förklaringen till detta. (Bråmå & Andersson 2010) I en tysk studie av Constant et al. (2009) undersöks hur etnisk identitet är en faktor som påverkar valet att själva äga sin bostad. Studien visar att för ett givet demografiskt och socioekonomiskt urval ökar sannolikheten att äga sin bostad med graden av engagemang för, och deltagande i, det nya hemlandet. Studien visar också att engagemanget i det nya hemlandet inte kausalt innebär en förminskad betydelse av det gamla hemlandet för individen. Sammanfattningsvis kan två svenska studier lyftas fram som centrala för förståelsen av rörligheten i boendet för olika grupper. I en av dessa (Hedman 2013) studeras flyttmönster i en lokal kontext i Uppsala. Studien visar att familjeband är en stark orsak till hur flyttmönster inom en lokal kontext ser ut. De grupper som detta särskilt gäller är ickevästerländska invandrare, medelålders samt individer med låg socioekonomisk status. Det gäller även de personer som redan tidigare bebott det specifika området. I den andra av de två studeras sambandet mellan integration och bostadskarriär och hur dessa båda faktorer påverkar varandra (Magnusson Turner & Hedman 2014). Studiens resultat visar att det finns påtagliga etniska skillnader vad gäller bostadskarriär som inte har med familjesituation eller karriärsituation i övrigt att göra. Resultatet av studien visar också att det finns tre faktorer som minskar skillnaden mellan svenskar och invandrare vad gäller att äga sitt hem, nämligen universitetsutbildning, typ av kommun samt hur länge man vistats i Sverige. 6.4 Grannskapets karaktär I nio av de identifierade artiklarna läggs fokus på karaktären på bostadsområdet. Två av artiklarna har ett perspektiv som framför allt utgår från hyresvärdens betydelse för utvecklingen av bostadsområdet. Dessa båda artiklar bidrar med ett processperspektiv på bostadsområdets karaktär och varför ett område tenderar att utvecklas på ett visst sätt över tid. En nederländsk studie (Aalbers 2006) beskriver hur ett område som förfallit kan utvecklas på ett positivt sätt genom att en rad aktörer av olika slag, tar en aktiv roll och samverkar. I en annan studie (Lind & Blomé 2012) lägger forskarna fram rimliga förklaringar till hur förekomsten av slumfastigheter är möjlig i Sverige. Förklaringarna menar Lind och Blomé, bygger på rationellt agerande från såväl hyresgäster, offentliga aktörer som fastighetsägare och hur dessa rationaliteter samspelar på ett för området negativt sätt. En tysk studie (Kuppinger 2014) beskriver hur en shoppinggata i ett bostadsområde utgör en plats för skapande av ny kulturell autenticitet i ett i övrigt allt mer homogeniserat stadslandskap. I en nederländsk studie av Vermeulen et al. (2016) ställs frågan vilka kvaliteter i ett bostadsområde som bidrar till fortlevnaden av organisationer som tillvaratar invandrares intressen. Resultatet visar att bostadsområdets karaktär inte är en bidragande faktor för dessa organisationers fortlevnad. Forskarna menar att vad som snarare verkar spela roll är karaktäristiken hos organisationerna själva och hur denna påverkar legitimiteten i relationen till andra invandrarorganisationer och övriga aktörer i det urbana sammanhanget. I en studie som jämför förhållanden i Nederländerna, Tyskland och Frankrike (Koopmans & Schaeffer 2016) ifrågasätter forskarna antagandet att etnisk diversitet sammanfaller med minskad social sammanhållning i ett område. Forskarna utgår i sin studie från boendes egna uppfattningar och beskrivningar av hur de upplever omfattningen av diversitet i grannskapet 24 men också hur de värdesätter kvaliteten av densamma. Resultatet ger delvis stöd för forskarnas antagande att etnokulturell diversitet inte i någon större utsträckning påvisar samband med graden av social sammanhållning i ett område, vilket ofta görs gällande. Hur ett område värderas studeras också i en nederländsk studie av Bakens et.al. (2013). Studien jämför ett områdes kulturella diversitet med hyresnivåer och bostadspriser och konstaterar att inga entydiga samband finns. Storleken på bostadsområdet och dess påverkan för de boendes integration har studerats i en artikel av Andersson och Musterd (2010) genom att statistiskt över tid jämföra storleken på grannskap som en faktor med faktorn socioekonomisk utveckling på individnivå (för de som bott i området vid tidpunkt 1). Resultatet visar att socioekonomiskt fattiga grannskap har stor påverkan på individers socioekonomiska utveckling över tid. Tre av studierna med fokus på bostadsområdets karaktär fokuserar de boendes egna preferenser. I en finsk studie (Dhalmann 2013) undersöks somaliers respektive ryssars preferenser i Helsingforsområdet. Studien visar en preferens för en mix av infödda och invandrare, snarare än för en homogent etnisk sammansättning. En liknande studie är genomförd i Oslo (Søholt & Lynnebakke 2015) med samma resultat. En studie genomförd i Malmö (Polanska 2016) undersöker Rodenstedt tankar och val kring boendet bland boende i ett övre medelklassområde, och hur segregationen kan ta sig uttryck på den lokala nivån i staden. För de intervjuade är en känsla av trygghet och säkerhet, uttryckt som välmående och förutsägbarhet, grunden för deras val av bostadsområde (vilket kan beskrivas som en konsekvens i likhet med teorin om White Avoidance, se ovan). 6.5 Relationen arbete och bostadssegregation Tre av de identifierade artiklarna har ett fokus på relationen mellan bostad och arbete ur ett integrationsperspektiv. En svensk studie (Strömgren et al. 2014) konstaterar att graden av segregation på arbetsmarknaden är mindre än den på bostadsmarknaden. Forskarna identifierade också ett samband mellan låg grad av boendesegregation och låg grad av arbetsplatssegregation. I en studie av Andersson et al. (2014) studeras etnisk sammansättning i bostadsområdet och dess samband med senare arbetsinkomst under ett spann av femton år. Resultaten visar att en hög grad av utestängning från arbetsmarknaden som många invandrare upplever i Sverige, inte är en konsekvens av boendesegregationen för invandrare utan av andra faktorer. Sambandet bostads- och arbetsmarknadssegregation i svenska storstadsområden studeras även i en artikel av Musterd et al. (2008). Resultatet visar att hög grad av etnisk homogenitet i bostadsmiljön inledningsvis underlättar möjligheterna på arbetsmarknaden, men att denna positiva effekt avtar med tiden. 6.6 Tillgång till kulturellt kapital Tre studier lägger fokus på hur det kulturella kapitalet påverkar agerandet och möjligheterna på bostadsmarknaden. I en skandinavisk studie av Nielsen et al. (2015) belyses somaliers upplevelse av sina möjligheter på bostadsmarknaden i Oslo, Köpenhamn, Stockholm respektive Helsingfors. Resultatet visar betydelsen av att beakta samspelet mellan kulturell bakgrund och lokal kontext (vilka i vissa fall står i motsättning till varandra), men också att utformningen av detta samspel skiftar på individuell nivå. I en norsk studie (Søholt 2014) jämförs på ett motsvarande sätt hur somalier, pakistanier och tamiler upplever och hanterar sin situation på bostadsmarknaden. Resultaten visar att det sätt på vilket hushållet förmår anpassa sitt 25 handlande har konsekvenser för möjligheterna på bostadsmarknaden. De som förmår tillämpa tidigare kunskap i situationer av öppningar och möjligheter i det nya landets bostadssystem har en fördel. I en tysk studie (Ozuekren & Ergoz-Karahan 2010) jämförs turkar som immigrerat till Berlin med turkar som migrerat till Istanbul. Med grund i resultatet hävdar forskarna att mer fokus bör läggas på skillnader inom etniska grupper för att få förståelse för olika hushålls skilda situationer och agerande på bostadsmarknaden. Studien visar hur graden av religiös kulturell hemvist (religiös kulturell konservatism) spelar roll för agerande på bostadsmarknaden. 6.7 Regionalt perspektiv En av de identifierade artiklarna har fokus på hur invandrare väljer bostadsort utifrån ett regionalt perspektiv. Studien (Damm 2009) är dansk och studerar vilka faktorer som bidragit till att invandrare som blivit tilldelade bostad utanför urbana områden, väljer att flytta närmare det urbana livet. Studien visar att viktiga faktorer var avsaknad av landsmän och andra invandrare, brist på bostäder samt brist på kvalificerade utbildningsmöjligheter. Även hög arbetslöshet i området är en faktor som påskyndar flytt. 26 7. Slutkommentar Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att belysa invandrares boendesituation i Sverige. I översiktens resultat har olika teman kopplade till invandrares boende och bostadssituation presenterats. I följande avslutande del ges en kort sammanfattning över de huvudsakliga konklusioner som har dragits i temana. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning. 7.1 Sammanfattning av resultatet Under de tio år mellan 2006 och 2016 som sökningen fångar upp kan man genom träffarna se en tydlig progression inom forskningsfältet, framför allt vad det gäller studier med utgångspunkt i teoribildningarna om spatial assimilation respektive White Flight, vilka båda har ett amerikanskt ursprung. Från några tidiga och förhållandevis allmänt hållna studier som undersöker dessa teoriers tillämpbarhet i en skandinavisk kontext, till studier från 2016 där frågeställningen spetsats till genom att studera teoribildningen i relation till en skandinavisk välfärdskontext, med konstaterandet att assimilationshastigheten tycks reduceras på grund av välfärdssystemets utformning. Flera studier har konstaterat att fenomenet White Flight inte tycks förekomma i skandinaviskt sammanhang. Tvärt om finns bekräftat (i en nederländsk studie) att fastighetsvärdet i ett område stiger med en ökad diversitet under vissa förutsättningar. Flera studier bekräftar dock förekomsten av fenomenet White Avoidance och en studie myntar begreppet Tipping Point Behaviour som markör för att andelen invandrare nått en gräns i ett område så att White Avoidance-processer sätts igång. Studien visar dock att Tipping Point Behaviour inte endast relaterar till etnicitet utan också till socioekonomiska faktorer i ett område. Detta är gemensamt för flera av de allra senast publicerade artiklarna, nämligen att studiernas resultat lyfter fram segregerande processer som har sin grund i socioekonomiska faktorer snarare än etniska, men där de båda faktorerna också samspelar. I 26 av de 47 studier som identifierats har det geografiska området som studerats uttryckligen varit en urban miljö - större stad eller huvudstad. Endast en studie har ett regionalt perspektiv som utgångspunkt. Två studier omnämner lokala regionala faktorer som viktiga för studiens resultat, men har inte uttryckligen haft dessa faktorer som centrala i upplägget. Vart man kommer är med andra ord en faktor som tycks påverka boendesituationen för den nyanlända och hens fortsatta rörlighet i boendet. Samverkansformer på lokal nivå är fokus för en artikel. Bostadsregimens konstruktion och dess konsekvenser i utvecklingen av slumfastigheter som effekt av att aktörer inte agerar i enlighet med bostadsregimens ursprungliga tanke, är fokus för en artikel. Sammanfattningsvis kan konstateras att de är två faktorer som lyfts fram som väsentliga för invandrarens boende och rörlighet i boendet, nämligen tillgången till kulturellt kapital samt varifrån man kommer. Flera av de studier som har detta fokus, har genomförts med en kvalitativ metodik där intervjuer och observationer varit en viktig del, och de flesta är av nyare datum. Dessa studier kompletterar på ett bra sätt de kvantitativt baserade segregationsstudier som under tio års tid statistiskt kunnat belägga boendesegregationen i Skandinavien. Bland de kvalitativa studierna finns exempel på forskning som fokuserar systemfaktorer av betydelse för segregation, såväl som studier med fokus på individens (förmåga att göra) val av betydelse för bostadsintegration. Kulturellt kapital tycks spela en 27 roll för integrationen vare sig det gäller systemstyrande faktorer eller individuella val. Utbildningsnivå, familjebakgrund med mera lyfts fram som viktiga faktorer. Men studierna visar också att det spelar roll varifrån i världen man kommer. Studierna visar att det förekommer diskriminering – i många olika sammanhang – som försvårar invandrares boendeintegration. En annan faktor som lyfts fram i en av studierna är betydelsen av den invandrades engagemang för och delaktighet i, det nya landet och hur en sådan upplevelse och ett sådant förhållningssätt påverkar personens agerande. 7.2 Förslag på fortsatt forskning SABO:s projekt En hållbar integrationsstrategi öppnar upp för en mångfald av frågor och perspektiv. Integrationsforskningen såväl som bostadsforskningen är breda forskningsfält som båda dessutom är i tilltagande. Således växer kunskapen kring bostadens betydelse för integration av invandrare sig successivt allt större. Nedan ges några vidare förslag på fortsatt forskning. Förslagen grundar sig i de vita fläckar som visat sig i denna kunskapsöversikt. Den svenska invandringspolitiken byggdes upp under 1970-talets första hälft och präglas alltjämt av de förutsättningar som gällde då: en arbetskraftsinvandring som reglerades av tillgången på bostäder och jobb. Den dualism som byggdes in i systemet – att den invandrade befolkningen skulle omfattas av samma välfärdstjänster som infödda å ena sidan, men å andra sidan också ha rätt att få stöd för att bibehålla sin kulturella identitet – lever kvar in i vår tid. Frågan är vilka konsekvenser denna utgångspunkt samt denna inbyggda dualism för med sig då invandringens karaktär dramatiskt har förändrats från arbetskraftsinvandring till flyktingar i behov av skydd och stöd i from av utbildning och kanske vårdande insatser. Vilka alternativ kan skönjas och vilka olika handlingsalternativ framåt kan preciseras? Resultatet av kunskapsöversikten påvisar en avsaknad av forskning i dessa för politiken mycket aktuella frågor. Kunskapsöversiktens resultat påvisar betydelsen av utbildning och kulturellt kapital som viktiga faktorer för de invandrades etableringsprocess. Begreppen social, civil respektive kulturell integration blir intressanta i sammanhanget. Forskning med inriktning på hur dessa begrepp kan förstås och omsättas inom det svenska samhället olika nivåer kan bidra på ett värdefullt sätt för att lotsa migrations- och integrationspolitiken in i framtiden. Här kan säkert med fog göras värdefulla jämförelser med forskning om klassresenärernas erfarenhet, förutsättningar och villkor i 1900-talets Sverige. Kunskapsöversikten visar på intressanta men ännu inte fullt klarlagda samband mellan bostadssegregation av etnisk karaktär respektive av socioekonomisk karaktär. Frånsett den påtagliga utbredningen av diskriminering som forskningen har kunnat belägga, finns det eventuellt anledning att fortsatt forskning riktas mer mot socioekonomiska faktorer för att minska segregationen i boendet, snarare än ett fortsatt fokus på etniska faktorer. Vad gäller etnisk diskriminering visar kunskapsöversikten med all tydlighet att ytterligare forskning är befogad. En viktig princip som lyfts fram i kunskapsöversiktens forskningsresultat är betydelsen av ett relationellt perspektiv i frågor om boendesegregation. Förhållningssättet skulle med önskvärdhet kunna överföras till andra ämnesområden än boendesegregation, så att belysning sker av båda sidor i en diskriminerande situation. Det medför ökade möjligheter till medvetandegörande, lärande och förändring. En intressant fråga är gränsdragningen mellan kulturellt kapital å ena sidan och å andra sidan utveckling av coopingstrategier för att hantera diskriminerande situationer och strukturer. 28 En viktig politisk fråga är huruvida det kan anses finnas behov av riktade insatser mot särskilda grupper vad gäller boende, eller om den generella välfärdspolitiken fortsatt har möjligheter att skapa ett bra boende för alla. Kunskapsöversiktens resultat ger inga indikationer på att det finns anledning att överge välfärdspolitisk hållning av generell karaktär. Kunskapsöversikten visar dock hur välfärdssystemets ekonomiska stödsystem tenderar att minska rörligheten i boendet och därmed motverka en spontan boendeintegration i enlighet med den vetenskapliga assimileringsteori som finns. Fördjupad forskning kring dessa samband skulle bidra till ökad förståelse och möjligheter till adekvata åtgärder. Den svenska bostadspolitiken byggdes upp under perioden 1945-75 och är alltjämt präglad av de grundförutsättningar som gällde då. Det system av aktörer och instanser som skapades för att säkerställa ett bra boende och möjligheter för de boende att påverka sin situation visar sig vara otillräckliga under de förutsättningar som råder idag. Tvärtom tycks olika aktörers skilda rationaliteter idag snarare motverka sitt syfte. Kanske är det så att den konstruktion som byggts upp förutsätter en annan typ av civil integration än vad som utmärker ett samhälle präglat av migration och kulturell diversitet? En annan förklaring är hur vår tid med sin minskade förmåga till central styrning och regioners och lokala miljöers stora inverkan på den ekonomiska utveckling, kräver utveckling av nya typer av organiserande och styrande system för den lokala utvecklingen. Här uppvisar kunskapsöversikten ett förhållandevis outforskat fält som handlar om hur regimteoretiska perspektiv kan knytas samman med arbetssätt och pedagogik lämpad för samverkan mellan skilda aktörer som alla är verksamma i samma kontext. Med tanke på den mångfald av erfarenheter som finns av samverkansprojekt i bostadsmiljöer från den vardagliga praktiken, framstår bristen av vetenskaplig genomlysning som stor. Forskning med ett medskapande och lösningsfokuserat perspektiv och med fokus på interaktion mellan olika typer av organisationer, skulle kunna bidra med genomlysning och kunskapsutveckling. Den enskilda kommunen är idag påverkad och i beroende av sin regionala omgivning på ett annat sätt än tidigare. Starka urbaniseringsprocesser skapar diametralt motsatta erfarenheter hos kommuner i olika delar av landet. Påtagligt i kunskapsöversikten är avsaknaden av ett icke-urbant fokus i fråga om invandrares boende och integration. Hur ser förutsättningarna och utmaningarna ut i en kommun som inte tillhör storstadskommunerna? Hur utvecklas lokala regimer på mindre orter, vad präglas de av och hur påverkar detta den invandrades möjligheter till en konstruktiv etableringsprocess? På detta område finns kunskapsluckor där forskning av olika slag skulle kunna bidra till ökad kunskap och förståelse. Invandringsproceduren har idag en tvingade koppling till kommunal och regional politik. I ett nationellt perspektiv är det viktigt att hela landet ges goda förutsättningar till utveckling. Vilka samverkansformer behöver utvecklas för att hantera denna nya situation där det kommunala bostadsförsörjningsansvaret påverkas av helt nya förutsättningar? Hur kan en planeringsmetodik utvecklas som stödjer en bostadsplanering i samklang med fungerande kommunikationer och en arbetsmarknad som är nåbar i vardagen? Detta är stora frågor som bland annat hänger samman med frågor om demokrati och delaktighet. De kan belysas ur en mångfald av olika teoretiska perspektiv. Till detta kommer också frågor om vad som byggs. Bostadsbrist handlar inte bara om antal utan också om utformning. Hur vi bor - och önskar bo - återspeglar på olika sätt kulturella aspekter som vi lever under. På vilket sätt och hur kan ett svenskt bostadsbestånd utvecklas så att det motsvarar de kulturella dimensioner som nyanlända i Sverige tar med sig? Hur kan bostadsbeståndet utvecklas så att större social 29 samvaro mellan generationer möjliggörs, så att stora familjer har valmöjligheter i sitt boende eller så att ensamkommande flyktingbarn kan uppleva social gemenskap över generationsgränser? I en tid av generell bostadsbrist väcks åter insikten om bostadens fundamentala betydelse för att leva ett fungerande vardagsliv (jämför till exempel Housing First-rörelsen). I kunskapsöversiktens resultat är frånvaron påtaglig av nyanländas och invandrares egna berättelser om bostadens betydelse i individens personliga etableringsprocess. Kanske skulle resultat av sådana studier knyta an till den förhållandevis omfattande forskning kring invandrares bostadsägande och flera andra av de teman som beforskats och som finns representerade bland träffarna i resultat. Sådan forskning skulle kunna ge värdefull input till hur bostadsbeståndet på ett bra sätt kan utvecklas för att motsvara de behov som uppstår som konsekvens av en ökad migration. 7.2.1 Fortsatt forskning utifrån Allmännyttans perspektiv och handlingsutrymme Utifrån Allmännyttans perspektiv och handlingsutrymme kan förslag till fortsatt forskning beskrivas på följande sätt (även detta gjort utifrån det studerade materialet): Forskning med ett policy- och implementeringsperspektiv med fokus på den lokala politikens betydelse. Vilken betydelse har den lokala politiken för det allmännyttiga bostadsbolagets policy för uthyrning? Hur hänger formuleringen av ägardirektiv samman med kommunens bostadsförsörjningsansvar och andra (ekonomiska) åtaganden som kommunen har gentemot sina medborgare? Hur skapas största möjliga resurseffektivitet mellan olika delar av den kommunala verksamheten relaterat till ett hållbart vardagslivs för hushållen? Forskning med inriktning mot deltagardemokrati, medborgardemokrati och brukardialog. Kan principiella skillnader i medborgardialog respektive brukardialog spela någon roll i allmännyttans arbete med sitt demokratiska uppdrag? Kan ett kommunalt dialogengagemang i utvecklingen av en stadsdel samordnas med fastighetsägarperspektivet och dennes dialog med hyresgästerna, och i så fall hur? Forskning om organisationskultur med ett diskrimineringsperspektiv. Hur kan allmännyttan arbeta med diskriminering inom företagskulturen? Forskning med fokus på kunskapsförsörjning och samverkansformer med andra aktörer kring utbudsförnyelse (utformning, upplåtelse, med flera frågor). Vilka behov finns kring utformningen av bostadsutbudet för att skapa goda förutsättningar för nyanländas etableringsprocess på kort och lång sikt? Kan denna kunskapsförsörjnings underlättas genom nya typer av samverkansutveckling med andra aktörer som är viktiga i den nyanländes etableringsprocess? Tabell 2. Presentation av forskningsbehov utifrån allmännyttans perspektiv och handlingsutrymme. 30 Ägardirektivet och den lokala politikens betydelse Forskning har konstaterat att det finns en tendens att allmännyttiga bolag i sin verksamhet har kommit att inrikta sig mot två kundsegment: å ena sidan den grupp där kommunen står för hyreskontraktet, och å andra sidan en grupp som är traditionellt ekonomiskt stabilt integrerade i samhället. Det segment som ligger mellan dessa båda ytterligheter har svårare att ta sig in som hyresgäster inom allmännyttan. Mot bakgrund av de strukturella förändringar som arbetsmarknaden har genomgått de senaste decennierna och hur det påverkar uppbyggnaden av många människors privatekonomiska situation över tid, kan allmännyttans uthyrningspolicy generellt sett tyckas vara allt sämre i samklang med tiden. Om det allmännyttiga bostadsbolaget definieras som en del av kommunens verksamhet för att hantera bostadsförsörjningsansvaret, kan situationen grovt beskrivas som att det som sparas in genom ”uppstramning” i fråga om uthyrningspolicys, förloras genom ökad resursåtgång från socialtjänsten i form av stödåtgärder och bidrag, samt att en ökad polarisering mellan olika befolkningsgrupper blir en följd av detta. Forskning skulle här kunna bidra med ökad kunskap kring hur bostadsförsörjningsansvaret kan förstås och organiseras med utgångspunkt i att den kommunala verksamhetens olika delar samspelar för en sammantaget god resurshushållning, samt att det sätt på vilket det kommunala bostadsförsörjningsansvaret bedrivs inte ska medföra effekter av ökad polarisering i boendet mellan olika inkomstgrupper. Deltagardemokrati, medborgardialog och brukardialog Varför ett område utvecklas på ett visst sätt berörs i det insamlade materialet. Det är dock anmärkningsvärt att antalet påträffade artiklar är så pass litet mot bakgrund av den omfattande verksamhet med fokus på dialoginriktade arbetsprocesser som kan påträffas runt om i landet. En slutsats som kan dras är att merparten av det arbete där olika former av dialog med boende är viktiga delar, aldrig har genomlysts av forskningen. Grannskap och stadsdelar kan beskrivas som en arena för olika aktörer med ambitioner om delaktighet och integration av de boende. Mot bakgrund av att agerande aktörer oftast skiljer sig åt vad gäller typ av legitimitet och relation till de boende, kan vällovliga initiativ från skilda aktörer komma att motverka varandra i mening att den förtroendefulla dialog som eftersträvas snarast för de boende blir en upplevelse av förvirring och motstridig rolltilldelning. Exempel på detta är då en fastighetsägare med målsättning att skapa förtroendefulla och stödjande relationer till hyresgästerna utvecklar arbete för detta samtidigt som kommunen har vällovliga ambitioner om de boendes delaktighet i utveckling av de ytor och funktioner i området som är kommunala. De båda aktörerna har olika incitament för dialog och utvecklar därmed också naturligt olika strategier för arbetet. Detta kan för båda aktörerna innebära kontraproduktiva resultat och för de boende en komplex och otydlig bild av deras roll och mandat i delaktighetsarbetet. En ökad kompetens kring dialogprocesser och hur dessa skiljer sig åt beroende på om medborgardialogen eller brukardialogen står i centrum, tycks behöva utvecklas, både utifrån perspektiv av de aktörer som tar initiativ till dessa dialoger, såväl som utifrån ett perspektiv av kunskap kring rättigheter och möjligheter som man som boende och medborgare har. Fastighetsägare, kommun, Hyresgästföreningen med flera har alla intressen i ett grannskap eller stadsdel. Hur bör deras enskilda och samverkande arbete utvecklas för att stärka boendes integration och delaktighet utifrån de utmaningar som finns idag? Organisationskultur och diskriminering Kunskapsöversikten presenterar påfallande många forskningsresultat som pekar i riktning mot att diskriminering är mer förekommande än vad som eventuellt är den allmänna 31 uppfattningen. Resultat visar till och med att diskrimineringen är inbyggd i organisationskulturen i ett fastighetsbolag. Även den professionella hållningen hos socialarbetare som möter invandrare med anledning av deras boendesituation tenderar att generellt hänvisa till kulturella aspekter som orsaker och lösningar i givna situationer. Hur kan bostadsbolaget hantera utmaningen med en diskriminerande organisationskultur? Vilka arbetssätt finns att tillgå eller kan utvecklas för att skapa en organisationskulturell förändring där medvetna och omedvetna diskriminerande tendenser kan hanteras på ett konstruktivt sätt? Var går gränsen mellan en alltför låg civil integration hos hyresgästerna (relaterat hänsyn till övriga hyresgäster samt omsorg om fastighetsbeståndets beständighet) och en osaklig diskriminering? Detta är viktiga frågor för ett fastighetsbolag med en integrerande ambition att förhålla sig till. Här kan forskningen vara behjälplig med genomlysning, lärande och metodutveckling i ett interaktivt forskningsupplägg. Kunskapsförsörjning och samverkansformer Mot bakgrund av stora samhälleliga förändringar, bland annat omfattningen av migration men också hur samhällsplaneringen har utvecklats mot ett allt mer regionalt fokus, möter kommunen med sitt bostadsförsörjningsansvar nya utmaningar. Samverkansformer för kunskaps- och informationsinhämtning men också för planering och genomförande behöver utvecklas mellan centrala aktörer på bolagsnivå, kommunnivå, regional nivå såväl som statlig nivå. Kunskapsutveckling behöver ske kring hur bostadsbeståndet kan utvecklas för att möta nya typer av behov vad gäller storlek, komfort och sociala preferenser. Forskning kan ge värdefulla inspel i förståelsen av behov och hur de på olika sätt kan omsättas i fastighetsutveckling. De olika aktörerna i samverkanskedjan arbetar under olika förutsättningar, där tidsperspektivet är ett av flera. Ur ett boendeperspektiv är det av betydelse att behov som utgår från barns uppväxthorisont tas i beaktande; en barndom förvinner snabbt i perspektiv av en flerårig byggarbetsplats eller ”tillfälliga lösningar”. I de processer av förändring som kommer att krävas för att utveckla strukturer och bestånd som motsvarar de behov som migration och regionalt fokus ger upphov till, kan forskning av interaktiv karaktär vara av värde för att skapa genomlysning, struktur och lärande. 32 Referenser Aalbers, Manuel B. (2006). 'When the Banks Withdraw, Slum Landlords Take Over': The Structuration of Neighbourhood Decline through Redlining, Drug Dealing, Speculation and Immigrant Exploitation. [Digital version]. Urban Studies, vol. 43 nr. 7 s. 1061-1086. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Abrahamsson, Hans (2015a). The Great Transformation of Our Time. Ingår i Erica Righard, Magnus Johansson & Tapio Salonen (red.), Social transformations in Scandinavian cities : Nordic perspectives on urban marginalization and social sustainability. Lund: Nordic Academic Press. (s. 21) Abrahamsson, Hans (2015b). Vår tids stora samhällsomdaning. Politiskt ledarskap, social hålbarhet och medskapande medborgardialog. No. Mistra Urban Futures Report 2015:10)Mistra Urban Futures och Sveriges Kommuner och Landsting. Ahmed, Ali M., Andersson, Lina & Hammarstedt, Mats (2010). Can Discrimination in the Housing Market Be Reduced by Increasing the Information about the Applicants? [Digital version]. Land Economics, vol. 86 nr. 1 s. 79. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Ahmed, Ali M. & Hammarstedt, Mats (2008). Discrimination in the rental housing market: A field experiment on the Internet. [Digital version]. Journal of Urban Economics, vol. 64 nr. 2 s. 362-372. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Aldén, Lina & Hammarstedt, Mats (2015). Boende med konsekvens : en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Stockholm: Finansdepartementet, Regeringskansliet. Alden, Lina, Hammarstedt, Mats & Neuman, Emma (2015). Ethnic Segregation, Tipping Behavior, and Native Residential Mobility. [Digital version]. International Migration Review, vol. 49 nr. 1 s. 36-69. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Andersen, Hans S. (2016). Spatial assimilation? The development in immigrants' residential career with duration of stay in Denmark. [Digital version]. Journal of Housing and the Built Environment, vol. 31 nr. 2 s. 297-320. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Andersen, Hans S. (2010). Spatial Assimilation in Denmark? Why do Immigrants Move to and from Multi-ethnic Neighbourhoods? [Digital version]. Housing Studies, vol. 25 nr. 3 s. 281. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Andersen, Hans S. (2007). Is the Settlement Pattern of Immigrants a Social Problem? [Digital version]. Dansk Sociologi, vol. 18 nr. 4 s. 99-105. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Andersson, Eva & Fransson, Urban (2008). Från Babylon och Chicago till Fittja. Ingår i Lena Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 85) 33 Andersson, Roger (2008). Skapandet av svenskglesa bostadsområden. Ingår i Lena Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 119) Andersson, R. (2013). Reproducing and reshaping ethnic residential segregation in Stockholm: The role of selective migration moves. [Digital version]. Geografiska Annaler, Series B: Human Geography, vol. 95 nr. 2 s. 163-187. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016] Andersson, R. & Kährik, A. (2015). Widening gaps: Segregation dynamics during two decades of economic and institutional change in Stockholm. Socio-Economic Segregation in European Capital Cities: East Meets West (s. 110-131) [29 April 2016] Andersson, R. & Musterd, S. (2010). What scale matters? exploring the relationships between individuals' social position, neighbourhood context and the scale of neighbourhood. [Digital version]. Geografiska Annaler, Series B: Human Geography, vol. 92 nr. 1 s. 2343. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016] Andersson, R., Musterd, S. & Galster, G. (2014). Neighbourhood Ethnic Composition and Employment Effects on Immigrant Incomes. [Digital version]. Journal of Ethnic and Migration Studies, vol. 40 nr. 5 s. 710-736. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016] Bakens, Jessie, Mulder, Peter & Nijkamp, Peter (2013). ECONOMIC IMPACTS OF CULTURAL DIVERSITY IN THE NETHERLANDS: PRODUCTIVITY, UTILITY, AND SORTING. [Digital version]. Journal of Regional Science, vol. 53 nr. 1 s. 8. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Bengtsson, Bo (2015). Allmännyttan och bostadspolitiken i går, i dag och i morgon institutionella förutsättningar i förändring. Ingår i Tapio Salonen (red.), Nyttan med allmännyttan (1. uppl. uppl.). Stockholm: Liber. (s. 25) Bengtsson, Bo & Borevi, Karin (2016). Mångfaldens vägskäl - om integrationspolitikens stigberoende. Ingår i Bo Bengtsson, Gunnar Myrberg & Roger Andersson (red.), Mångfaldens dilemman: medborgarskap och integrationspolitik. Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 17) Bengtsson, Bo & Hertting, Nils (2016). Markten i den etnifierade staden - invandrarföreningar och lokal politik i Botkyrka. Ingår i Bo Bengtsson, Gunnar Myrberg & Roger Andersson (red.), Mångfaldens dilemman: medborgarskap och integrationspolitik. Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 121) Boréus, Kristina & Mörkenstam, Ulf (2015). Patterned Inequalities and the Inequality Regime of a Swedish Housing Company. [Digital version]. Nordic Journal of Working Life Studies, vol. 5 nr. 4 s. 105-124. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Borevi, Karin (2002). Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör]. Boverket (2015). Boendesituationen för nyanlända: slutrapport. Karlskrona: Boverket. 34 Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling : en kunskapsöversikt (1. uppl. uppl.). Karlskrona: Boverket. Bråmå, Åsa & Andersson, Roger (2010). Who leaves rental housing? Examining possible explanations for ethnic housing segmentation in Uppsala, Sweden. [Digital version]. Journal of Housing and the Built Environment, vol. 25 nr. 3 s. 331-352. Tillgänglig: JSTOR. Bråmå, Åsa (2006). 'White flight'? The production and reproduction of immigrant concentration areas in Swedish cities, 1990-2000. [Digital version]. Urban Studies, vol. 43 nr. 7 s. 1127-1146. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Carlsson, M. & Eriksson, S. (2014). Discrimination in the rental market for apartments. [Digital version]. Journal of Housing Economics, vol. 23 nr. 1 s. 41-54. Tillgänglig: SCOPUS. [29 April 2016] Constant, Amelie F., Roberts, Rowan & Zimmermann, Klaus F. (2009). Ethnic Identity and Immigrant Homeownership. [Digital version]. Urban Studies, vol. 46 nr. 9 s. 1879. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. CRUSH, forskargrupp (2016). Tretton myter om bostadsfrågan (1. uppl. uppl.). Årsta: Dokument Press. Dahlstedt, Magnus (2009). Aktiveringens politik : demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium (1. uppl. uppl.). Malmö: Liber. Damm, Anna P. (2009). Determinants of recent immigrants' location choices: quasiexperimental evidence. [Digital version]. Journal of Population Economics, vol. 22 nr. 1 s. 145-174. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Dhalmann, Hanna (2013). Explaining Ethnic Residential Preferences - The Case of Somalis and Russians in the Helsinki Metropolitan Area. [Digital version]. Housing Studies, vol. 28 nr. 3 s. 389. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Dill, Verena & Jirjahn, Uwe (2014). Ethnic residential segregation and immigrants' perceptions of discrimination in West Germany. [Digital version]. Urban Studies, vol. 51 nr. 16 s. 3330. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Dill, Verena, Jirjahn, Uwe & Tsertsvadze, Georgi (2015). Residential Segregation and Immigrants' Satisfaction with the Neighborhood in Germany. [Digital version]. Social Science Quarterly, vol. 96 nr. 2 s. 354-368. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Ek et al. (2014). Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. Malmö: Malmö högskola. Eliassi, Barzoo (2015). Constructing cultural Otherness within the Swedish welfare state: The cases of social workers in Sweden. [Digital version]. Qualitative Social Work, vol. 14 nr. 4 s. 554-571. 35 Engdahl, Mattias (2016). Medborgarskap och arbetsmarknaden. Ingår i Bo Bengtsson, Gunnar Myrberg & Roger Andersson (red.), Mångfaldens dilemman: medborgarskap och integrationspolitik. Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 65) Franzén, Mats (2008). Problemet segregation: en orättvis jämförelse. Ingår i Lena Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 25) Grander, Martin (2015a). Allmännyttans samhällsansvar. Ingår i Tapio Salonen (red.), Nyttan med allmännyttan (1. uppl. uppl.). Stockholm: Liber. (s. 160) Grander, Martin (2015b). New Public Housing: A Selective Model Disguised as Universal? Implications of the Market Adaption of Swedish Public Housing. Paper presented at the ENHR 2015 conference, Lisboa, Portugal. Hartog, Joop & Aslan Zorlu (2009). Ethnic segregation in The Netherlands. [Digital version]. International Journal of Manpower, vol. 30 nr. 1/2 s. 15-25. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Hedin, K., Clark, E., Lundholm, E. & Malmberg, G. (2012). Neoliberalization of Housing in Sweden: Gentrification, Filtering, and Social Polarization. [Digital version]. Annals of the Association of American Geographers, vol. 102 nr. 2 s. 443-463. Tillgänglig: SCOPUS. [4 July 2016] Hedman, Lina & Andersson, Roger (2016). Etnisk segregation och inkomstsegregation i Sveriges tio största arbetsmarknadsregioner 1990-2010. Ingår i Roger Andersson, Bo Bengtsson & Gunnar Myrberg (red.), Mångfaldens dilemman: boendesegregation och områdespolitik (1. uppl. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 15) Hedman, Lina (2013). Moving Near Family? The Influence of Extended Family on Neighbourhood Choice in an Intra-urban Context. [Digital version]. Population, Space and Place, vol. 19 nr. 1 s. 32-45. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Holmqvist, Emma (2015). Spelar ägandet någon roll? Lokalpolitiska perspektiv på allmännyttans funktion och framtid. Ingår i Tapio Salonen (red.), Nyttan med allmännyttan (1. uppl. uppl.). Stockholm: Liber. (s. 211) Johansson, Magnus (2015). Conflicts and Meaning-Making in Sustainable Urban Development. Ingår i Erica Righard, Magnus Johansson & Tapio Salonen (red.), Social transformations in Scandinavian cities : Nordic perspectives on urban marginalization and social sustainability. Lund: Nordic Academic Press. (s. 233) Kauppinen, T. M., Skifter Andersen, H. & Hedman, L. (2015). Determinants of immigrants' entry to homeownership in three nordic capital city regions. [Digital version]. Geografiska Annaler, Series B: Human Geography, vol. 97 nr. 4 s. 343-362. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016] Komulainen, Sirkka, PhD (2012). 'White Flight' in Finland? A Qualitative Study into Finnishborn Families' Housing and School Choices in Turku. [Digital version]. Finnish Yearbook of Population Research, nr. 47 s. 51-64. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. 36 Koopmans, Ruud & Schaeffer, Merlin (2016). Statistical and Perceived Diversity and Their Impacts on Neighborhood Social Cohesion in Germany, France and the Netherlands. [Digital version]. Social Indicators Research, vol. 125 nr. 3 s. 853-883. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Kuppinger, Petra (2014). A Neighborhood Shopping Street and the Making of Urban Cultures and Economies in Germany. [Digital version]. City & Community, vol. 13 nr. 2 s. 140157. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Lind, Hans & Blomé, Gunnar (2012). Slumlords in the Swedish welfare state: how is it possible? [Digital version]. International Journal of Housing Markets and Analysis, vol. 5 nr. 2 s. 196-210. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Lind, Hans & Norling Mjörnell, Kristina (2015). Ingår i Lind Hans, Norling Mjörnell Kristina (red.), Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering: en antologi. Borås: Listerborn, Carina (2014). Ingår i Listerborn Carina (red.), Strategier för att hela en delad stad : samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö: Malmö högskola. Logan, John R. (2006). Variations in Immigrant Incorporation in the Neighborhoods of Amsterdam. [Digital version]. International Journal of Urban and Regional Research, vol. 30 nr. 3 s. 485-509. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Magnusson Turner, Lena (2008). Invandring och segregation. Ingår i Lena Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 9) Magnusson Turner, Lena & Hedman, Lina (2014). Linking Integration and Housing Career: A Longitudinal Analysis of Immigrant Groups in Sweden. [Digital version]. Housing Studies, vol. 29 nr. 2 s. 270-290. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Miller, David (2016). Strangers in our midst : the political philosophy of immigration. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. MILSA (2015). MILSA - stödplattform för migration och hälsa [Elektronisk resurs]Länsstyrelsen Skåne. Molina, Irene (2016). Kvalitativ praktikprövning och rasdiskriminering på bostadsmarknaden - metodologiska reflektioner. Ingår i Roger Andersson, Bo Bengtsson & Gunnar Myrberg (red.), Mångfaldens dilemman: boendesegregation och områdespolitik (1. uppl. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 159) Molina, Irene (2008). Den rasifierade staden. Ingår i Lena Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 51) Møller, Iver H. & Larsen, Jørgen E. (2015). The Socioeconomic and Ethnic Segregation of Living Conditions in Copenhagen/ A segregação racial e socioeconómica nas condições de vida em Copenhaga/ La ségrégation raciale et socioéconomique dans les conditions de vie à Copenhague. [Digital version]. Revista Crítica De Ciências Sociais, nr. 108 s. 7. Tillgänglig: Sociological Abstracts. 37 Musterd, Sako, Andersson, Roger, Galster, George & Kauppinen, Timo M. (2008). Are Immigrants' Earnings Influenced by the Characteristics of Their Neighbours? [Digital version]. Environment and Planning A, vol. 40 nr. 4 s. 785-805. Myrberg, Gunnar & Westin, Sara (2016). Bostadsbrist som problem vid bosättning av flyktingar - hur ser kommunerna på frågan? Ingår i Bo Bengtsson, Gunnar Myrberg & Roger Andersson (red.), Mångfaldens dilemman: medborgarskap och integrationspolitik. Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 81) Nielsen, Rikke S., Holmqvist, Emma, Dhalmann, Hanna & Søholt, Susanne (2015). The Interaction of Local Context and Cultural Background: Somalis' Perceived Possibilities in Nordic Capitals' Housing Markets. [Digital version]. Housing Studies, vol. 30 nr. 3 s. 433. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Öberg, Sture (2008). Global segregation. Ingår i Lena Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 231) Ozuekren, Sule & Ergoz-Karahan, Ebru (2010). Housing Experiences of Turkish (Im)migrants in Berlin and Istanbul: Internal Differentiation and Segregation. [Digital version]. Journal of Ethnic and Migration Studies, vol. 36 nr. 2 s. 355-372. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Polanska, Dominika V. (2016). Ann Rodenstedt: Living in the calm and safe part of the city: the socio-spatial reproduction of upper-middle class neighbourhoods in Malmö. [Digital version]. Journal of Housing and the Built Environment, vol. 31 nr. 1 s. 171-173. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Popoola, Margareta (2008). Hyresvärdars inflytande på segregationen. Ingår i Lena Magnusson Turner (red.), Den delade staden (2., bearb. uppl. uppl.). Umeå: Boréa. (s. 189) Rauhut, Daniel (2010). Integration of Immigrants in Sweden 1945-1975. [Digital version]. Finnish Yearbook of Population Research, vol. 45s. 103-122. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Regeringen, kommittédirektiv (2015). Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända No. Dir 2015:107)Regeringen, kommittédirektiv. Salonen, Tapio (2011). Desintegration och hållbar stadsutveckling. Ingår i Tapio Salonen (red.), Hela staden : social hållbarhet eller desintegration? (1. uppl. uppl.). Umeå: Borea. (s. 335) Salonen, Tapio (2015a). Allmännyttans skiftande roll på den lokala bostadsmarknaden. Ingår i Tapio Salonen (red.), Nyttan med allmännyttan (1. uppl. uppl.). Stockholm: Liber. (s. 132) Salonen, Tapio (2015b). Ingår i Salonen Tapio (red.), Nyttan med allmännyttan (1. uppl. uppl.). Stockholm: Liber. 38 Schönwälder, Karen & Söhn, Janina (2009). Immigrant Settlement Structures in Germany: General Patterns and Urban Levels of Concentration of Major Groups. [Digital version]. Urban Studies, vol. 46 nr. 7 s. 1439. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Skifter Andersen, H., Andersson, R., Wessel, T. & Vilkama, K. (2016). The impact of housing policies and housing markets on ethnic spatial segregation: comparing the capital cities of four Nordic welfare states. [Digital version]. International Journal of Housing Policy, vol. 16 nr. 1 s. 1-30. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016] SKL (2013). 35 åtgärdsförslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagandeSveriges Kommuner och Landsting. SKL (2012). Att främja integration och social sammanhållning. En kunskapsöversikt över verksamma åtgärder inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar. No. ISBN 978-91-7164-883-9)Sveriges Kommuner och Landsting. Skovgaard Nielsen, R. (2015). Straight-line Assimilation in Leaving Home? A Comparison of Turks, Somalis and Danes. [Digital version]. Housing Studies, s. 1-20. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016] SOU 2016:5 Betänkande av 2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande. Statens offentliga utredningar. SOU 2016:88 Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design; betänkande Statens offentliga utredningar. Stigendal, Mikael & Östergren, Per-Olof (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid : hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Strömblad, Per & Myrberg, Gunnar (2015). Kategoriernas dilemman : en kunskapsöversikt om kategorisering utifrån nationellt och etniskt ursprung i offentlig politik och forskning. Stockholm: Delegationen för Migrationsstudier (Delmi). Strömgren, Magnus, Tammaru, Tiit, Danzer, Alexander M., van Ham, Maarten, Marciczak, Szymon, Stjernström, Olof et al (2014). Factors Shaping Workplace Segregation Between Natives and Immigrants. [Digital version]. Demography, vol. 51 nr. 2 s. 645-71. Tillgänglig: ABI/INFORM Global, ProQuest Social Sciences Premium Collection. Søholt, Susanne (2014). Pathways to Integration: Cross-cultural Adaptations to the Housing Market in Oslo. [Digital version]. Journal of Ethnic and Migration Studies, vol. 40 nr. 10 s. 1637-1656. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Søholt, Susanne & Lynnebakke, Brit (2015). Do Immigrants' Preferences for Neighbourhood Qualities Contribute to Segregation? The Case of Oslo. [Digital version]. Journal of Ethnic and Migration Studies, vol. 41 nr. 14 s. 2314-2335. Tillgänglig: Sociological Abstracts. Urban, Susanne (2016). Lokal sammanhållning mot segregation - varför då? Ingår i Roger Andersson, Bo Bengtsson & Gunnar Myrberg (red.), Mångfaldens dilemman: 39 boendesegregation och områdespolitik (1. uppl. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning. (s. 183) Uunk, W. (2016). Does the ethnic gap in homeownership vary by income? An analysis on Dutch survey data. [Digital version]. Housing Studies, s. 1-20. Tillgänglig: SCOPUS. [3 July 2016] Vermeulen, Floris, Minkoff, Debra C. & van der Meer, Tom (2016). The Local Embedding of Community-Based Organizations. [Digital version]. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, vol. 45 nr. 1 s. 23. Tillgänglig: ABI/INFORM Global, ProQuest Social Sciences Premium Collection. Wessel, Terje, Andersson, Roger, Kauppinen, Timo & Andersen, Hans S. (2016). Spatial Integration of Immigrants in Nordic Cities: The Relevance of Spatial Assimilation Theory in a Welfare State Context. [Digital version]. Urban Affairs Review, 40 Bilagor Förteckning över nätverk Nedan följer en förteckning över de kontakter som hjälpt till att föra kunskapsöversikten framåt i from av tips på verksamma forskare, litteratur, forskningsmiljöer etc. Abrahamsson, Hans. Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Beaten, Guy. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet Cuadra, Carin. Socialhögskolan, Lunds universitet Grander, Martin. Urbana studier, Malmö högskola Holmqvist, Emma. Institutet för bostadsforskning, Uppsala universitet Lind, Hans. Avdelningen för fastighetsekonomi, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm Listerborn, Carina. Urbana studier, Malmö högskola Norling Mjörnell, Kristina. SP: Science Partner Righard, Erica. Malmö Institute for Studies of Migration, Diverstiy and Welfare (MIM), Malmö högskola 41 Förteckning över artiklar Sammanställning av de artiklar som redovisas i kunskapsöversikten. Svenska studier Källinformation Studiens fokus Ahmed, AM., Anderssom, L & Hammarstedt, M. Can Discrimination in the Housing Market Be Reduced by Increasing the Information about the Applicants? Land Econ. 2010 Feb 2010;86(1):79 Genom fiktiva ansökningar via internet om hyreskontrakt undersöks hur en ökning av informationen i ansökningarna påverkar möjligheterna till ett kontrakt. Ansökningarna skickas med fiktiva arabiska respektive svenska namn. Ahmed, AM & Hammarstedt, M. Discrimination in the rental housing market: A field experiment on the Internet. J.Urban Econ. 2008 Sep 2008;64(2):362-372 Genom fiktiva ansökningar via internet om hyreskontrakt undersöks hur en ökning av informationen i ansökningarna påverkar möjligheterna till ett kontrakt. Ansökningarna skickas med fiktiva arabiska respektive svenska namn av båda könen. Aldén, L., Hammarstedt, M. & Neuman, E. Ethnic Segregation, Tipping Behaviour, and Native Residential Mobility. International Migration review IMR Volume 49 Number 1 (Spring 2015):36–69 Med hjälp av statistisk regressionsanalys studeras rörelser i boendet hos den inhemska befolkningen under tidsspannet 1990-2007, med fokus att undersöka så kallad tipping behaviour, det vill säga att orsaken till flytt är att bostadsområdet ”i för hög utsträckning” kommit att bebos av invandrad befolkning. Andersson, R. Reproducing and reshaping ethnic residential segregation in Stockholm: the role of selective migration moves’. Geografiska Annaler: Series B © 2013 Swedish Society for Anthropology and Geography Med hjälp av statistisk multivariatanalys studeras rörelsemönster i boendet på individnivå inom Stockholm, och eventuella etniska skillnader. Andersson, R. & Kährik, A. Widening gaps: Segregation dynamics during two decades of economic and institutional change in Stockholm. Socio-Economic Segregation in European Capital Cities: East Meets West, 2015. p. 110-131 Studien fokuserar såväl socioekonomiska som etniska dimensioner och undersöker med statistisk metod förändringar i social ojämlikhet och boendesegregation i tidsspannet 1990-2010 i Sverige med särskild tonvikt på Stockholmsområdet. Andersson, R. & Musterd, S. What scale matters? Exploring the relationships between individuals' social position, Om det finns ett samband mellan bostadsområdets sammansättning och individens framtida inkomstutveckling, vilken roll spelar då den 42 neighbourhood context and the scale of neighbourhood'. Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, Vol. 92, No. 1 (March 2010), pp.23-43 storleksmässiga avgränsningen av bostadsområdet? Studien har ett longitudinellt statistiskt upplägg. Andersson, R., Musterd, S. & Galster, G. Neighbourhood Ethnic Composition and Employment Effects on Immigrant Incomes. Journal of Ethnic and Migration Studies, 2014 Vol. 40, No. 5, 710–736 Sambandet mellan ett bostadsområdes etniska sammansättning och individuell inkomstutveckling studeras med statistisk metod för de tre svenska storstadsområdena. Boréus, K, & Mörkenstam, U. Patterned Inequalities and the Inequality Regime of a Swedish Housing Company. Nordic Journal of Working Life Studies 2015 Dec 2015;5(4):105-124 Diskriminering avseende anställda inom ett bostadsföretag undersöks med hjälp av intervjuer, observation och jämförelser av anställningsvillkor. Bråmå, Å. 'White Flight'? The Production and Reproduction of Immigrant Concentration Areas in Swedish Cities, 1990-2000. Urban Studies 2006 June 01;43(7):1127-1146 Studien undersökermed statistiska metoder huruvida processer som White Flight respektive White Avoidance har spelat en roll för den ökade segregeringen av svenska bostadsområden. Bråmå, Å. & Andersson R Who leaves rental housing? Examining possible explanations for ethnic housing segmentation in Uppsala, Sweden. Journal of Housing and the Built Environment 2010;25(3):331-352 Svenska städer är inte bara segregerade utan även segmenterade utifrån etnicitet, det vill säga olika etniska grupper är fördelade på ett visst sätt mellan olika upplåtelseformer. Med hjälp av statistiska studier utvärderar studien betydelse av socioekonomiska resurser som orsak till segmenteringen. Carlsson, M. & Eriksson, S. Discrimination in the rental market for apartments. Journal of Housing Economics 2014;23(1):41-54 Studien undersöker vilka faktorer som spelar en roll i fall av diskriminering; kön, etnicitet, ålder och anställning. Studien utforskar hur diskrimineringen påverkas av den sökande, av hyresvärden, typen av lägenhet respektive regionala faktorer. Eliassi, B. Constructing cultural Otherness within the Swedish welfare state: The cases of social workers in Sweden. Qualitative Social Work 2015, Vol. 14(4) 554–571 Genom djupintervjuer av socialarbetare undersöker studien hur socialarbetarna i sitt yrkesutövande skapar sig en förståelse för problemsituationen för invandrade klienter. Hedin, K., Clark, E., Lundholm, E. & Malmberg, G. Neoliberalization of Housing in Sweden: Gentrification, Filtering, and Social Polarization. Annals of the Association of American Geographers, 102(2) 2012, pp. 443–463 Studien redovisar socialgeografiska förändringar i de tre storstadsområdena åren 1986-2001 och relaterar dessa förändringar till den förda neoliberala bostadspolitiken. 43 Hedman, L. Moving Near Family? The Influence of Extended Family on Neighbourhood Choice in an Intra-urban Contex. Population, Space and Place 2013 Jan 2013;19(1):32-45 Studien undersöker med statistisk metod betydelsen av att familj/släkt bor i ett område som påverkansfaktor i val av bostadsområde inom en stad. Lind, H. & Blomé, G. Slumlords in the Swedish welfare state: how is it possible? Journal of Housing Markets and Analysis 2012;5(2):196-210 Utifrån frågeställning framförs argument för att slumförvaltning är ett resultat av ett i sig rationellt agerande från såväl fastighetsägare som hyresgäster som av olika anledning inte agerar på missförhållanden. För att myndigheter ska ingripa krävs enligt den svenska legala modellen att hyresgäster agerar då missförhållanden uppstår. Magnusson Turner, L. & Hedman, L. Linking Integration and Housing Career: A Longitudinal Analysis of Immigrant Groups in Sweden. Housing Studies, 2014 Vol. 29, No. 2, 270–290 Bostadsförhållanden påverkar integration, men integrerande faktorer kan också påverka bostadsmöjligheterna. Studien undersöker med hjälp av longitudinell data i vilken utsträckning invandrares boendekarriär samspelar med familjeförhållanden och arbetskarriär på samma sätt som för den inhemska befolkningen. Musterd, S., Andersson, R., Galster, G & Kauppinen, TM Are Immigrants' Earnings Influenced by the Characteristics of Their Neighbours? Environment and Planning A 2008 April 01;40(4):785-805 Longitudinell data för de tre storstadsområdena analyseras för att undersöka huruvida invandrares socioekonomiska möjligheter påverkas av sammansättningen av grannar i bostadsområdet. Polanska, DV Ann Rodenstedt: Living in the calm and safe part of the city: the sociospatial reproduction of upper-middle class neighbourhoods in Malmö. Journal of Housing and the Built Environment 2016 Mar 2016;31(1):171-173 Med hjälp av intervjumetodik undersöks bakgrunden till självsegregerande agerande hos priviligierade grupper i Malmö. Rauhut, D. Integration of Immigrants in Sweden 1945–1975. Finnish Yearbook of Population Research XLV 2010, pp. 103– 122 Studien är en litteraturöversikt med syfte att undersöka graden av integration bland invandrare i Sverige under perioden 1945-75. Strömgren, M., Tammaru, T., Danzer, AM., van Ham, M., Marcińczak, S., Stjernström, O. & Lindgren, U. Factors Shaping Workplace Segregation Between Natives and Immigrants. Demography (2014) 51:645–671 Med longitudinell analys jämförs graden av arbetsplatsintegration med graden av boendeintegration mellan 1990-2005 och hur sambandet mellan dessa båda faktorer ser ut. 44 Tvärnationella skandinaviska studier Källinformation Studiens fokus Kauppinen, TM., Skifter Andersen, H. & Hedman, L. Determinants of immigrants entry to homeownership in three Nordic capital city regions. Geografiska Annaler: Series B © 2016 Swedish Society for Anthropology and Geography Studien jämför graden av husägande bland invandrare respektive infödda i Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm med hjälp av statistisk analys. Nielsen, RS., Holmqvist, E., Dhalman, H. & Søholt, S. The Interaction of Local Context and Cultural Background: Somalis' Perceived Possibilities in Nordic Capitals' Housing Markets. Housing Studies 2015;30(3):433 Med djupintervjuer av somalier i Köpenhamn, Helsingfors, Stockholm och Oslo, undersöks denna invandrargrupps upplevelser av möjligheter på respektive bostadsmarknad utifrån vad de själva strävar efter och hur de förmår anpassa sin kulturella bakgrund till de lokala förutsättningarna. Skifter Andersen, H., Andersson, R., Wessel, T. & Vilkama, K. The impact of housing policies and housing markets on ethnic spatial segregation: comparing the capital cities of four Nordic welfare states. International Journal of Housing Policy, 2016 Vol. 16, No. 1, 1_30 Studien undersöker sambanden mellan etnisk segregation och sammansättningen av upplåtelseformer i ett bostadsområde i Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors. Wessel, T., Andersson, R., Kauppinen, T. & Andersen HS. Spatial Integration of Immigrants in Nordic Cities: The Relevance of Spatial Assimilation Theory in a Welfare State Context. Urban Affairs Review 2016 March 16 Studien undersöker i vilken utsträckning teorin om spatial assimilation är giltig i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Stockholm. Studien relaterar resultatet till det nordiska välfärdsmodellerna. Danska studier Källinformation Studiens fokus Hornemann Møller, I. & Elm Larsen, J. The Socioeconomic and Ethnic Segregation of Living Conditions in Copenhagen. Revista Crítica de Ciências Sociais 108 (2015) I studien analyseras skillnader vad gäller levnadsvillkor mellan etniska danskar och invandrare i Köpenhamn; hur andelen fattiga hushåll fördelas över stadens olika delar. Pil Damm, A. Determinants of Recent Immigrants' Location Choices: QuasiExperimental Evidence. Journal of Population Economics 2009;22(1):145-174 Utifrån ett så kallat naturligt experiment analyseras olika regional faktorers påverkan på nyanländas val av bostadsort. Skifter Andersen, H. Is the Settlement Pattern of Immigrants a Social Problem? Studien prövar tillämpbarheten av teorin om spatial integration i en dansk kontext. 45 Dansk Sociologi 2007 Dec 2007;18(4):99105 Skifter Andersen, H. Spatial Assimilation in Denmark? Why do Immigrants Move to and from Multi-ethnic Neighbourhoods? Housing Studies 2010 May 2010;25(3):281 Studien prövar tillämpbarheten av teorin om spatial integration i en dansk kontext och undersöker anledningar till invandrares boende utifrån val eller hänvisning. Skifter Andersen, H. Spatial assimilation? The development in immigrants’ residential career with duration of stay in Denmark. J House and the Built Environ (2016) 31:297–320 I studien undersöks icke västerländska nyanländas bostadskarriär under deras första år i Danmark, vilket jämförs med danskars boendekarriär. Studien är av longitudinell karaktär och omfattar åren 1985-2008. Skovgaard Nilsen, R. Straight-line Assimilation in Leaving Home? A Comparison of Turks, Somalis and Danes. Housing Studies, 2016 VOL. 31, NO . 6, 631–650 I studien prövas tillämpningen av teorin om spatial assimilation i samband med att unga flyttar hemifrån. Jämförelse görs mellan unga danskar, somalier, turkar samt med unga turkar som är andra generationens invandrare. Norska studier Källinformation Studiens fokus Søholt, S. Pathways to Integration: Crosscultural Adaptations to the Housing Market in Oslo. Journal of Ethnic and Migration Studies 2014 Oct 3, 2014;40(10):1637-1656 En kvalitativ studie som undersöker och jämför hur hushåll med Pakistansk, tamilsk och somalisk bakgrund anpassar sig till bostadsmarknaden i Oslo. Søholt, S & Lynnebakke, B. Do Immigrants’ Preferences for Neighbourhood Qualities Contribute to Segregation? The Case of Oslo. Journal of Ethnic and Migration Studies, 2015 Vol. 41, No. 14, 2314–2335 En kvalitativ studie som med djupintervjuer undersöker vilka lokaliteter och boendekvaliteter som värdesätts av invånare i Oslo med turkisk, somalisk respektive polsk bakgrund. Finska studier Källinformation Studiens fokus Dhalmann, H. Explaining Ethnic Residential Preferences - The Case of Somalis and Russians in the Helsinki Metropolitan Area. Housing Studies 2013;28(3):389 Genom djupintervjuer av somalier och ryssar samt socialarbetare och hyresvärdar i Helsingforsområdet studeras etniska segregationsprocesser och etniska boendepreferenser Komulainen, S. 'White Flight' in Finland? A Qualitative Study into Finnish-born Families' Housing and School Choices in Turku. Finnish Yearbook of Population Research 2012(47):51-64 Studien undersöker genom djupintervjuer av finska skolbarnsföräldrar förekomsten av White Flight-processer i kombination med val av skola som samspelande faktorer i valet av bostad. 46 Nederländska studier Källinformation Studiens fokus Aalbers, MB 'When the Banks Withdraw, Slum Landlords Take Over': The Structuration of Neighbourhood Decline through Redlining, Drug Dealing, Speculation and Immigrant Exploitation. Urban Stud. 2006 Jun 2006;43(7):10611086 Ett bostadsområde I Rotterdam utgör ett så kallat naturligt experiment för studien som fokuserar följderna av bankers och fastighetsägares agerande för utvecklingen av ett bostadsområde med sociala problem. Bakens, J., Mulder, P. & Nijkamp, P. Economic Impacts of cultural Diversity in the Netherlands: Productivity, Utility and Sorting. J.Reg.Sci. 2013 Feb 2013;53(1):8 Med statistisk metodik identifieras påverkan av kulturell diversitet på lokala ekonomier exemplifierat ibland annat genom påverkan på huspriser i holländska städer. Hartog, J. & Aslan Zorlu Ethnic segregation in The Netherlands. International Journal of Manpower 2009;30(1/2):15-25 Studien har ett beskrivande syfte och använder data på grannskapsnivå för att statistiskt visa samband mellan bostadsområdets etniska sammansättning och de boendes ekonomiska situation. Logan, R. Variations in Immigrant Incorporation in the Neighborhoods of Amsterdam. Volume 30.3 September 2006 485–509 International Journal of Urban and Regional Research Studien prövar teorin om spatial assimilation genom statistisk metod. Uunk, W. Does the ethnic gap in homeownership vary by income? An analysis on Dutch survey data. Housing Studies, 2016 Studien utgår från hypotesen att det finns en etnisk skillnad i förekomsten av husägande och att denna skillnad är större i de lägre inkomstgrupperna. Vermeul, F., Minkoff, DC. & van der Meer, T. The Local Embedding of CommunityBased Organizations. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly 2016, Vol. 45(1) 23–44 Genom en fallstudie i Amsterdam studeras vilka faktorer i ett bostadsområde som är avgörande för fortlevnaden av invandrarföreningar. Tyska studier Källinformation Constant, AF., Roberts, R., & Zimmermann, KF. Ethnic Identity and Immigrant Homeownership. Urban Studies 2009 August 01;46(9):1879-1898 Studiens fokus Studien undersöker samband mellan invandrares val av upplåtelseform och etnisk identitet och jämför påverkansgrad av både ursprungskulturen och invandrarnas relation till det nya hemlandet. 47 Dill, V. & Jirjan, U. Ethnic residential segregation and immigrants' perceptions of discrimination in West Germany. Urban Stud. 2014 Dec 2014;51(16):3330 Studien undersöker i vilken utsträckning etnisk diskriminering rapporteras från personer boende I områden med hög andel invandrare. Dill, V., Jirjan, U., & Tsertsvadze, G. Residential Segregation and Immigrants' Satisfaction with the Neighborhood in Germany. Social Science Quarterly 2015 Jun 2015;96(2):354-368 Med data från perioden 1986-1994 görs en statistisk analys av samband mellan boendesegregation och invandrares nöjdhet med sitt boende. Kuppinger, P. A Neighborhood Shopping Street and the Making of Urban Cultures and Economies in Germany. City & Community 13:2 June 2014 Genom etnografiskt fältarbete undersöker studien hur affärsverksamhet i multietniska grannskap innebär en omvandlingsprocess av det tyska stadslandskapet genom kulturell, social och ekonomisk påverkan. Schönwälder, K. & Söhn, J. Immigrant Settlement Structures in Germany: General Patterns and Urban Levels of Concentration of Major Groups. Urban Studies 2009 June 01;46(7):1439-1460 Med hjälp av statistiska data undersöks bosättningsmönstren hos invandrare och då särskilt turkar, ex-jugoslaver, italienare, greker och ex-sovjeter. Tvärnationella europeiska studier Källinformation Studiens fokus Koopmans, R. & Schaeffer, M. Statistical and Perceived Diversity and Their Impacts on Neighborhood Social Cohesion in Germany, France and the Netherlands. Soc Indic Res (2016) 125:853–883 Studien fokuserar kognitiva aspekter och dessas påverkan på samband mellan kulturell diversitet och social sammanhållning. Studien genomförs med hjälp av enkäter i upp mot 1000 lokaliteter i Tyskland, Nederländerna och Frankrike. Ozuekren, S, & Ergoz-Karahan, E. Housing Experiences of Turkish (Im)migrants in Berlin and Istanbul: Internal Differentiation and Segregation. Journal of Ethnic and Migration Studies 2010 Feb 2010;36(2):355-372 I denna jämförande studie läggs fokus på betydelsen av skillnader inom etniska grupper, snarare än mellan grupper, vilka påverkar boendesituationen och rörligheten i boendet. 48