Ekonomi till tusen i Trönö

Ekonomi till tusen i Trönö
– att sätta värde på lokal utveckling
Ulla Herlitz
Ekonomi till tusen – att sätta värde på lokal utveckling har tillkommit
med ekonomiskt stöd från Nutek, Glesbygdsverket, Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU) och Söderhamns kommun.
Ekonomi till tusen i Trönö
– att sätta värde på lokal utveckling
Ulla Herlitz
Boken kan beställas från:
Hela Sverige ska leva
Stortorget 7
111 29 Stockholm
Telefon: 08-24 13 50
E-post: [email protected]
Hemsida: www.bygde.net
Ekonomi till tusen – att sätta värde på lokal utveckling
Omslagsfoto: Jens L’Estrade
Äppelskörd, sidan 4: Anders Tång
Söderblomsgården, sidan 13: Bo Jonsson
Upplaga: 500 ex
ISBN: 978-91-633-1125-3
Tryck: Alltryck i Lysekil AB,
Tryckår: 2007
© Hela Sverige ska leva
Innehållsförteckning
1. Att sätta värde på lokal utveckling – en introduktion
2. Lokal utveckling i Trönö – en introduktion
3. Bakgrund och syfte
4. Hållbara bygder och Hållbara Trönö
5. Trönöbygden
6. Trönöbygden ekonomisk förening
7. Djupdykningar i några verksamheter
8. Socialt kapital
9. Greppet om demokratin
10. Greppet om ekonomin
11. Tankar om det samhällsekonomiska Trönö
12. Analys – att sätta värde på lokalt utvecklingsarbete
13. Hur kan man mäta värdet av lokal utveckling
14. Ta greppet om den lokala utveckling
1
4
9
13
15
20
25
35
38
42
44
47
63
66
1. Att sätta värde på lokal utveckling – en introduktion
Runt om i landet är mer än 4 500 lokala utvecklingsgrupper engagerade för sin bygds utveckling. För tio år sedan genomfördes en omfattande kartläggning av den svenska bygderörelsen som då omfattade
cirka 2 200 grupper. En av uppgifterna var att analysera vad arbetet i
de lokala utvecklingsgrupperna hade för betydelse ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Hur stort var det ideella arbetet, hur finansierade
man verksamheten och i vilken omfattning finansierade man det lokala utvecklingsarbetet med egna medel? Det visade sig att utslaget
per grupp redovisades under ett år 1 248 ideella arbetstimmar till ett
värde av 187 200 kronor. Dessutom satsade byborna ur egen ficka
eller jobbade ihop 98 000 kronor som också användes i det lokala
arbetet.
Det är nu tio år sedan kartläggningen genomfördes och antalet lokala
utvecklingsgrupper har blivit dubbelt så många. Om man använder
1995 års genomsnittsvärden på antalet grupper idag skulle de tillsammans leverera 5,6 miljoner ideella arbetstimmar till ett värde av 983
miljoner kronor samt 441 miljoner kronor i egna medel. Det sammanlagda värdet av de lokala utvecklingsgruppernas egna insatser per
år uppgår då till drygt 1,4 miljarder kronor.
Man kan givetvis fråga sig om det är korrekt att göra den typen av
beräkningar baserade på 10 år gamla uppgifter. Är folk verkligen lika
engagerade nu som då och satsas lika mycket pengar? Det finns tyvärr
ingen aktuell kartläggning av de lokala utvecklingsgruppernas engagemang. Däremot finns andra studier som belägger att medborgarnas
ideella engagemang mätt i tid snarare har ökat samt att det vanligaste
sättet att manifestera politiskt deltagande är i form av ekonomiskt bidrag. Dessa forskningsresultat stödjer den här gjorda uppskattningen
Bygderörelsen i Sverige, Ulla Herlitz, Working Paper no 11, Institutet för regionalforskning, 1998
Avser 1995
En ideell arbetstimme värderades till 150 kr
Idag värderas en ideell arbetstimme till 175 kr i EU-projekt som t.ex. Leader +
1
av de lokala utvecklingsgruppernas egna insatser för bygdens utveckling. Kanske är beloppen till och med större nu än tidigare.
En av landets drygt 4 500 lokala utvecklingsgrupper är Trönöbygden
ekonomisk förening. Det är den föreningen som rapporten Ekonomi
till tusen i Trönö – att sätta värde på lokal utveckling handlar om.
Som många andra grupper och utvecklingsprojekt funderar föreningens aktiva medlemmar på vad deras arbete egentligen betyder
för samhället. De upplever att de genom sitt ideella arbete skapar
ett mervärde åt samhället, men hur mycket är deras lokala utvecklingsinsatser värt? Syftet med denna studie är att belysa den frågeställningen; att utifrån exemplet Trönö diskutera lokal ekonomi och
hur man kan värdera lokalt utvecklingsarbete. Rapporten kan utgöra
underlag för beslutsfattare på olika nivåer och befattningar när lokalt
utvecklingsarbete ska diskuteras och planeras. Förhoppningsvis kan
studien också stimulera lokala grupper och projekt att tydligt redovisa
verksamheternas värde ur ett socialt, miljö/hållbarhetsmässigt och
ekonomiskt perspektiv, till exempel genom att komplettera den årliga
verksamhetsberättelsen och ekonomiska redovisningen med mått på
ideella arbetsinsatser, utförd samhällsservice, socialt kapital etcetera.
Att göra ett Byaekonomiskt bokslut!
Hur samhällsnytta kan värderas är inte helt lätt att utreda och framför
allt tar det tid att utveckla metoder och genomföra studier som tar
ett helhetsperspektiv. Om vi till exempel begränsar oss till värdet i
ekonomiska termer och enbart en typ av verksamhet så är det relativt
enkelt att mäta antalet ideella arbetstimmar och den egna ekonomiska
insatsen. Att däremot bedöma positiva och negativa effekter av en
verksamhet och hur det påverkar samhällets intäkter och kostnader
är betydligt mer komplicerat. Det framgår tydligt av en studie av två
sociala företag, kooperativen Vägen ut! och Basta Arbetskooperativ.
Dessa företag arbetar med rehabilitering av personer med bakgrund i
missbruk och kriminalitet. Utgångspunkten var att beräkna det sam Trönöbygden ekonomisk förening har hemsidan www.tronobygden.se
Ur samhällets perspektiv. Socioekonomiska bokslut för Vägen ut! kooperativen och
Basta Arbetskooperativ, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB, Nutek, 2006
hällsekonomiska värdet utifrån de två kooperativens samhällsnytta.
Efter ingående studier kom man fram till att om dagens 26 000 personer med tungt narkotikamissbruk skulle bli lika ”lönsamma” som de
som studerats i de två sociala företagen skulle samhället tjäna mellan
25 och 35 miljarder kronor årligen.
Grundläggande i studien var att utarbeta en metod för att mäta samhällsnyttan för sociala företag med rehabiliteringsverksamhet; identifiera allt som sker, kvantifiera och prissätta. Detta utvecklades i nära
dialog med berörda personer. Komplicerade förlopp med ett stort
antal inblandade aktörer gav upphov till ”konsumtionskedjor” där
varje steg i kedjan initierade olika typer av kostnader och intäkter i
samhället.
På motsvarande sätt skulle verksamheterna hos en lokal utvecklingsgrupp kunna identifieras, kvantifieras och prissättas. Arbetet med
de två kooperativens socioekonomiska bokslut pågick under tre år.
Trönöstudien har tagit en arbetsmånad i anspråk. Se därför denna rapport som ett första steg i diskussionen om metoder för att kunna sätta
värde på lokal utveckling.
2. Lokal utveckling i Trönö – en introduktion
Trönöborna plockade fallfrukt i sina trädgårdar i höstas och man
transporterade frukten till saftfabriken i Hå som tillverkade äppelmusten. En bybo designade etiketten för flaskorna. Planen var att
sälja musten och låta överskottet gå in på det lokala sparkontot, så
att pengarna skulle kunna användas om igen för nya projekt. Det
hela startade när deltidsbrandkåren i Trönö hotades av nedläggning.
Det väckte en stark opinion. Brandmännen ville driva verksamheten
vidare som frivilligt brandvärn, och med stort stöd från befolkningen
bildades Trönöbygden ekonomisk förening år 2001. Den skulle först
och främst driva Trönö Brandvärn, men utvidgade genast sin verksamhet till bygdeutveckling i stort.
Så här brukar vanligtvis det ’goda exemplet’ på lokalt utvecklingsarbete presenteras. Trönö är omskrivet i många olika sammanhang. Bl.a. gjorde Dagens Samhälle
ett stort Trönö-reportage med bild på brandbilen Bettan och projektledaren Michael
Lindberg på hela första sidan. Denna citerade beskrivning är hämtad ur rapporten
”Skapa fonder för lokal utveckling” som finns att ladda ner på www.lokalekonomi.nu
Efter att kommunen ungefär en gång om året hade ”hotat” lägga ned
den kommunala räddningstjänsten i Trönö så kom slutligen det avgörande beslutet, i november 2000. Det var den utlösande faktorn som
fick så gott som hela Trönös befolkning att ställa upp bakom ett lokalt
förslag att bilda en förening i bygden och ta över brandvärnet. Kommunen överlät fordon och nästan all utrustning till den nystartade
ekonomiska föreningen och efter några år fick brandvärnet också ta
över brandstationen mot en symbolisk summa av en krona. Förutom
att driva den frivilliga brandkåren har föreningen sedan starten också
engagerat sig i lokalt utvecklingsarbete.
Att arbeta med lokal utveckling är idag ofta en kombination av traditionellt ideellt föreningsarbete och offentligt finansierat projektarbete.
Förutom egna insatser både i form av ideell arbetstid och pengar
medfinansieras verksamheten ofta med hjälp av offentliga medel från
kommun, län, stat eller EU. Den externa finansieringen gör det möjligt att anställa projektledare och driva utvecklingsidéer på ett mer
omfattande sätt än med enbart ideella krafter. När brandvärnet var i
hamn tog föreningen tag i andra lokala frågor. Trönöborna hade fått
nog av bygdens kräftgång. Affärer hade lagts ner, distriktsköterskemottagningen stängts, biblioteket dragits in, bankkontoret försvunnit
och posten dragits in. Med syfte att utveckla bygden startade föreningen projekt Trönökraft och arbetade fram en vision. Och efter
Trönökraft kom projektet Hållbara Trönö vars mål var att ta tillvara
tillgångarna i Trönö på ett långsiktigt och hållbart sätt. Det ena gav
det andra och nu deltar föreningen i Vänortsprojekt Arkangelsk i
Ryssland.
Trönö, som fram till 1951 var en egen kommun, har idag drygt 900
invånare och är den minsta av nio församlingar i Söderhamns kommun i Gävleborgs län. Befolkningen bor på landsbygden och i 17
småbyar utmed den två mil långa Trönödalen där Trönöån rinner
fram. Här finns många lantbruksföretag och andra företag. Föreningslivet är livligt med ett stort antal föreningar och samfälligheter.
Många pendlar till jobb i Söderhamn och andra platser. I Trönö finns
Ingår i det nationella projektet Hållbara bygder – landsbygdens resurser i uthållig
utveckling. Info finns på www.bygde.net
bland annat skola och dagis, kommunala bostäder, kyrka, lanthandel,
pub, kiosk, biograf, ordenshus och hembygdsmuseum. Dessutom
finns numer också brandvärnet, Bystugan med byakontor, hantverksbutiken, biblioteket, RUT-kontoret (lokalt kvinnligt resurscentrum),
ungdomslokalen och lokaler för friskvård, informationstavlor och
planteringen utanför Bystugan, elavtal, bredband, Trönö Bygdekonto
för lokalt sparande, bygdebladet Trönöbygden samt varumärket
Trönögummans. Likaså ett mobilt lokalt mejeri och ett produktionskök som håller på att iordningsställas på initiativ av föreningen RUT.
Och Trönöbygden ekonomisk förening förhandlar om övertagande av
både lanthandelsfastigheten och de kommunala bostadshusen.
Är Trönö unikt på något sätt? Visst, alla platser är unika, formade
av sin speciella lokala naturgeografiska och kulturella historia, och
präglade av de dominerande näringarna och av människorna som bor
där. Somliga platser har en stark bruksanda, andra har en tradition
av småföretagaranda. Platser kan alltså vara mycket olika, men ändå
på ett annat sätt mycket lika. Det beror på ur vilket perspektiv man
betraktar platsen. Omvärlden i form kommunen, regionen, staten, EU
och den globala ekonomin sätter via politiken och ekonomin spelregler (både formella och informella) som påverkar och styr den lokala
utvecklingen relativt oberoende av den lokala kontexten. Det kan till
och med vara så att man lokalt arbetar för en viss utveckling, medan
de externa krafterna påverkar platsens utveckling i en annan riktning.
Ett allmänt konstaterat faktum är att det, trots den starka konjunkturen
under 2005 och 2006, går trögt att få fram nya jobb i många av landets kommuner. Den ekonomiska tillväxten är god, men de nya jobben uteblir.10 Det är i denna nationella och globala kontext som lokala
byautvecklingsgrupper och andra lokala aktörer runt om i landet med
stor entusiasm och energi griper sig an utmaningen att skapa en hållbar lokal utveckling
Serviceutbud, företagsutveckling, banksektorns utveckling, energiförsörjning, ekonomisk, social och ekologisk utveckling, demokratiskt
Föreningen RUT = Föreningen Kvinnors resurs- och entreprenörskapsutveckling i
Trönö- och Norralabygden
10 Sveriges nya geografi 2006, Arena för tillväxt, www.skl.se
Figur 1. Karta över Trönö11
inflytande, kultur och sysselsättning är några viktiga komponenter i
ett lokalt samhällsbygge. Den stora frågan är vilket handlingsutrymme man har lokalt för att påverka utvecklingen. Relationen mellan
lokal, nationell och global nivå är en komplicerad historia. Professor
11 Kartan hämtad från hemsidan www.tronobygden.se
Göran Hydén vid University of California hävdar12 till exempel att det
finns goda skäl att vända på devisen ”think globally, act locally” till
”think locally, act globally” för att komma tillrätta med problemen.
En annan forskare som också belyser området ekonomi och samhälle
är professor emeritus Lars Ingelstam13. I en nyutkommen bok argumenterar han för att studier av ekonomi måste fästa stor vikt vid den
lokala nivån; ekonomi på en viss plats. ”All ekonomi är i grunden
lokal” är en av de teser som utvecklas i boken. Han menar att det är
viktigt att knyta samman arbete och ekonomi, och att i samhällsekonomiska studier även räkna in lokal ekonomi, social ekonomi, civilt
samhälle och det obetalda arbetet.
Trönöbygden ekonomisk förening tacklar i sina olika aktiviteter komponenterna utifrån ett lokalt och globalt helhets- och hållbarhetsperspektiv. Till exempel omfattar det lokala utvecklingsprojektet Hållbara Trönö både frågor kring sysselsättning, miljö och ekonomi, men
frågor som kultur, identitet och lokalt inflytande är också påtagliga.
12 Civil Society, what next?, Göran Hydén, artikel i rapporten What next, setting the
context, Development Dialogue, no. 47 june 2006, Dag Hammarskjöld Foundation
13 Ekonomi på plats. Lars Ingelstam, 2006, Linköpings Universitet
3. Bakgrund och syfte
Hur kan man tolka begreppet ”lokal utveckling”? Forskarna Kåre
Olsson och Cecilia Waldenström har på uppdrag av det nationella
projektet Hållbara Bygder14 studerat lokala utvecklingsprocesser i projektets pilotbygder15. De ser lokal utveckling som en specifik samhällelig verksamhet och inte som lokala effekter av den utveckling som
sker i samhället. Enligt deras synsätt är lokal utveckling ”en specifik
typ av medvetet vald samhällelig verksamhet, som utgår från de lokala samhällena och deras särskilda villkor”. Med den tolkningen av
begreppet blir lokal utveckling en tydlig och aktiv process med lokala
aktörer och mål. Jag ansluter mig till det synsättet, och vill särskilt
lyfta fram det möjliga handlingsutrymmets betydelse. För mig är lokal utveckling den utveckling som lokala aktörer förmår skapa inom
ramen för det möjliga handlingsutrymmet som begränsas av lagar och
regler på kommunal, regional, nationell och EU-nivå samt den mer
diffusa kraften, ”den globala ekonomin”. Även Jantelagen och den
lokala elitens ”starka män” kan sätta sin prägel på det lokala utvecklingsarbetet och vara begränsande.
Syftet med studien Ekonomi till tusen i Trönö – att sätta värde på
lokal utveckling är att diskutera lokal ekonomi och hur man kan värdera lokalt utvecklingsarbete. Initiativet kom från föreningen i Trönö
som ”beställde” en studie som skulle belysa värdet av deras lokala
engagemang. De upplevde att samhället inte alltid skötte leveransen
av nödvändiga samhällsfunktioner samtidigt som de såg hur ett större
lokalt inflytande skulle kunna lösa vissa uppgifter. Frågan föreningen
ställde var hur de och andra skulle kunna mäta samhällsnyttan av det
lokala utvecklingsarbetet. Och varför vill man kunna det? Det handlar
om att söka argument för att den verksamhet man bedriver är viktig
och har ett samhällsnyttigt värde. Framför allt är man angelägen om
att arbetet synliggörs och bekräftas. Bakomliggande tankar är att det
lokala utvecklingsarbetet också är en naturlig del av den offentliga
14 Se vidare i avsnitt 4.
15 Stencil, landsbygdsriksdagen 2006, 12 april 2006. Om att förstå och stödja lokala
utvecklingsprocesser. Studien baseras på en intervjuundersökning av 36 personer som
är aktiva i lokalt utvecklingsarbete i 12 av de14 pilotbygderna.
verksamheten och därmed berättigat till del av offentlig finansiering. Olssons och Waldenströms studie ger belägg för att frågan om
samhällsnyttan och legitimiteten är central, inte bara för föreningen i
Trönö utan också i ett mer generellt perspektiv.
Ur lokala aktörers perspektiv framstår kommunikation med andra
samhällsaktörer … ofta som en process där de ständigt behöver legitimera sig och sin verksamhet, eller där de helt enkelt upplever sig
som osynliggjorda. Detta kan ses som en fråga om makt, men också
om vilket värde man tillskrivs i samhället och i förlängningen en
fråga om tillskriven identitet.16
Att öka den lokala självfinansieringsgraden är en insikt som växt fram
i Trönöbygden ekonomisk förening under arbetets gång. På grund av
föreningens intresse att lokalt försöka finansiera verksamhet i bygden
har Trönöbygden uppmärksammats utanför hemorten. Vid ett flertal
tillfällen har föreningen blivit inbjuden att medverka med föreläsningar om lokal ekonomi på konferenser och seminarier runt om i
landet, bland annat vid Lokalekonomidagarna17 på Växjö universitet.
Redan tidigt stod det klart för föreningen att det måste finnas ett lokalt
kapital för att kunna utveckla bygden. Projektbidrag och andra former
av bidrag ses som nödvändigt smörjmedel, men för en långsiktig hållbar utveckling krävs andra finansieringsformer, till exempel lån och
lokala kretslopp av pengar.
Det ekonomiska perspektivet – den lokala ekonomin – kommer att stå
i fokus och utgör huvudtemat i studien. Hur kan man värdera lokalt
utvecklingsarbete? Betyder det något ur ett ekonomiskt perspektiv att
det finns ett lokalt utvecklingsarbete? Men är det enbart pengarna det
handlar om? Eller finns också andra värden? Hur ser det ekonomiska
tänket respektive det ekonomiska utfallet ut i aktiviteter som genom16 Se punkt 10
17 Lokalekonomidagarna vid Växjö Universitet är en årligen återkommande nationell
konferens (vanligtvis under oktober/november) om Lokal ekonomi. Ett samarrangemang mellan projektet Lokalekonomi.nu, Växjö Universitet, Nutek och Glesbygdsverket. I projektet Lokalekonomi.nu. ingick Hela Sverige ska leva, Coompanion,
Ekobanken Medlemsbank, JAK Medlemsbank och Sveriges Kreditgarantiförening.
10
förs? Och hur kan man diskutera kring den lokala helhetens ekonomi?
Är det överhuvudtaget möjligt i en global ekonomi? I anslutning till
lokal ekonomi diskuteras också betydelsen av socialt kapital och lokalt inflytande. Många frågor ställs, och få besvaras på ett entydigt
sätt. Denna rapport skall ses som ett diskussionsunderlag; ett första
steg i ambitionen att utveckla metoder för att kunna sätta värde på
lokal utveckling.
Det lokala utvecklingsarbete som här studeras är det arbete som bedrivits av Trönöbygden ekonomisk förening och främst inom ramen
för projektet Hållbara Trönö, en av de 14 pilotbygder som ingår i det
nationella projektet Hållbara Bygder. De delar av föreningens arbete
som berör hållbarhetsaspekten ur miljösynpunkt ingår inte i denna
studie, och man ska inte heller se studien som en utvärdering av föreningens arbete.
För att samla in underlag till studien har jag under 2005 besökt Trönö
vid två tillfällen. Dessutom deltagit i JAK Medlemsbanks Tankesmedja om lokal ekonomi, haft kontakt med föreningen RUT, Trönö
Hembygdsförening, Söderhamns kommun, bostadsbolaget Faxeholmen AB, och Hela Sverige ska leva (i rollen som projektledare för
Hållbara Bygder). Vid ett flertal tillfällen har jag även lyssnat till
föredrag av Hållbara Trönös projektledare. Längre intervjuer har genomförts med Michael Lindberg, projektledare för Hållbara Trönö,
och Bo Lundstein, ordförande i Trönöbygden ekonomisk förening.
Dessutom har en mängd skriftlig dokumentation om Trönö, Trönöbygden ekonomisk förening och Söderhamns kommun studerats.
”Det hela startade när Söderhamns kommun drog in deltidsbrandkåren i Trönö…” Så börjar ofta berättelsen om Trönöbygdens lokala
utvecklingsarbete. Det är en sanning med modifikationer. Trönö är en
gammal kulturbygd, med gravhögar från vikingatiden och kyrka från
1100-talet. Människorna i Trönödalen har genom tiderna varit engagerade för sin bygds utveckling på många olika sätt, som privatpersoner, lokalpolitiker eller i gemenskaper kring vissa frågor.
Ett tidigt exempel på lokal utveckling är Biblioteksföreningen som
bildades 1853 av några ortsbor för att ”sprida en allmän upplysning
11
och kunskap i andliga och världsliga ämnen”. Ett annat exempel är
när Ostkustbanan skulle byggas mellan Gävle och Härnösand på
1920-talet. Då lyckades Kommunalstämman i Trönö få järnvägen att
göra en liten extra sväng in till Trönö med egen järnvägsstation Trönödal i Långbro by. Det sista tåget genom bygden passerade så sent
som 1999. Järnvägsstationen finns kvar, men har blivit bostad och är
flyttad 300 meter. Ytterligare exempel på lokalt engagemang är Trönö
Hembygdsförening18, en förening som nyligen firade 75-årsjubileum.
Hembygdsföreningen äger och förvaltar bland annat den gård, Söderblomsgården, där ärkebiskop Nathan Söderblom föddes. Dessutom
arrangeras de så kallade Söderblomspelen19 av föreningen Söderspelen, som genom åren dragit tusentals och åter tusentals besökare till
bygden. Och Trönö IK med sina 500 medlemmar, fyra seniorlag (två
damlag och två herrlag) i seriespel och över 2 000 besökare på årets
midsommarfest. Trönö IK är också med och tar ansvar för badplatsen
i Storsjön. Och när nya kyrkan i Trönö brann 1998 skapade en mycket
stark ”vi-känsla” i bygden. Så gott som alla ortsbor deltog på stormöten och i diskussioner kring återuppbyggnaden av kyrkan.
Med dessa exempel från dåtid och nutid vill jag ge en bredare förståelse av lokal utveckling i ett Trönö-perspektiv. Lokal utveckling som
fenomen är inget nytt. Människor har genom tiderna engagerat sig i
den lokala utvecklingen. Lokal utveckling är inget som kom till Trönö
som en reaktion på att deltidsbrandkåren lades ned eller som ett EUfinansierat projekt på 2000-talet. Lokalt engagemang har egentligen
alltid funnits och många lokala aktörer bidrar också idag till att forma
den lokala verkligheten. Däremot var kommunens nedläggning av
deltidsbrandkåren startskottet till en omfattande räddningsaktion och
mobilisering i bygden utifrån dagens förhållanden och krav. Ett lokalt
modernt utvecklingsarbete som kombinerar lokala och globala problembilder; en vilja att rädda både Trönöbygden och världen.
18 http://surf.to/tronohembygdsforening
19 http://surf.to/soderblomspelet
12
Söderblomsgården där Nathan Söderblom växte upp.
4. Hållbara bygder och Hållbara Trönö
Denna studie utförs inom ramen för det treåriga nationella projektet
Hållbara bygder20 och avser den del av projektet som berör Trönöbygden i Söderhamns kommun. Hållbara bygder genomförs som en
nationell satsning med 14 självständiga pilotbygder från Västra Torup
i söder till Kalix i norr. Syftet med Hållbara bygder är att visa hur en
uthållig utveckling kan åstadkommas på landsbygden baserad främst
på bygdens naturgivna och förnybara resurser. Projektet ska visa vägen för en förnyelse av landsbygdspolitiken. De 14 bygderna runt om
i landet ska tjäna som goda exempel för andra. De ska utveckla sina
bygder genom ett varsamt nyttjande av naturresurserna som bas för
ett differentierat näringsliv. De ska skapa ett rikare odlingslandskap
och upprätthålla bygdens natur- och kulturlandskap på ett långsiktigt
och bärkraftigt sätt. De ska utveckla livsmiljön och stärka bygdens
attraktionskraft. Huvudansvarig för det nationella projektet är Hela
Sverige ska leva och det genomförs i nära samarbete med Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU). Projektet leds av en grupp med represen20 Projektet pågick under perioden juni 2003 – maj 2006. Mer information om projektet Hållbara bygder finns på www.bygde.net
13
tanter för de ingående bygderna, Hela Sverige ska leva, SLU, Svenska Kommun- och Landstingsförbundet (SKL) samt länsstyrelserna.
Satsningen finansieras huvudsakligen med medel från det statliga
Miljö- och Landsbygdsprogrammet (LBU-programmet)21.
Projektet Hållbara Trönö är alltså en av de 14 pilotbygderna i det
nationella projektet. Huvudtemat i Trönö handlar om hur man lokalt
skall kunna ta vara på tillgångarna på ett långsiktigt och hållbart
sätt. En pilotbygd arbetar självständigt, men ingår tillsammans med
de övriga bygderna i ett nätverk som träffas regelbundet för kunskapsutveckling och utbyte av erfarenheter. Trönöbygden ekonomisk
förening är projektägare till Hållbara Trönö. Styrelsen har utgjort projektets referensgrupp och en person i styrelsen har varit anställd som
projektledare. Syftet med Hållbara Trönö är att utveckla jord- och
skogsföretagen i Trönö mot nya verksamhetsgrenar med anknytning
till de areella näringarna. Främst inom områdena turism, förädling
och försäljning av egna produkter, produktion av förnyelsebar energi
samt förvaltning och restaurering av kulturmiljöer och kulturlandskap
i Trönö22. Vid projektstarten satte föreningen upp ett antal konkreta
mål för verksamheten. Vid projektets slut skulle följande resultat ha
uppnåtts:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tre nya företag samt fem nya arbetstillfällen skapats
En lokal utvecklingsplan ha tagits fram
Trönö skall ha ett positivt inflyttningsnetto
Befolkningens medelålder sjunkit jämfört med 1 januari 2002
Invånarantalet ökat jämfört med 1 januari 2002 (916 personer)
Den offentliga samhällsservicen minst på nuvarande nivå
Det öppna och hävdade kultur- och odlingslandskapet ej minskat
Det lokala närings- och föreningslivets intäkter från besökare ökat
Nya metoder och kanaler för medverkan i den kommunala demo-
kratiprocessen skapats.
21 Informationsbroschyr Hållbara bygder – landsbygdens resurser i uthållig utveckling, nov 2004, Hela Sverige ska leva
22 Projekt Hållbara Trönö (projektplan), odaterad stencil
14
5. Trönöbygden
Som tidigare nämnts har Trönö en gång i tiden varit en egen kommun.
Borgerliga landskommuner med kommunalstämma infördes i Sverige
enligt 1862 års kommunalförordningar och därmed blev de samhälleliga åtagandena åtskilda från de kyrkliga kommunerna, församlingarna. Landskommunerna fick allmän kompetens att handlägga för
kommuninvånarna ”gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter”. Trönö kommun var en av omkring 2 400 landskommuner som
bildades år 1863. I det geografiska område som idag är Söderhamns
kommun fanns förr fem landskommuner samt Söderhamns stad, som
hade bildats redan år 1620. Då som nu var det omkring 20 kilometer
mellan Trönö och Söderhamns stad, men under hästkärrornas epok
tog det betydligt längre tid än i dag att transportera sig mellan Trönö
och Söderhamn.
Vid den stora kommunsammanläggningen 1952 lades de två näraliggande landskommunerna Norrala och Trönö samman till Norrala
kommun. Motivet till sammanläggningen var att komma tillrätta med
de små kommunernas ekonomiska problem och skapa en mer rationell kommunindelning. Nästa kommunreform genomfördes på 1970talet och då bildades storkommunerna, oftast genom sammanläggning
av en stad med dess omgivande landskommuner. Norrala kommun
gick då upp i Söderhamns kommun. De små landskommunerna förlorade genom reformen inte bara ett stort antal lokala politiker och sina
kommunalstämmor utan också kommunhusen och lokala tjänstemän.
Landsbygden kom på så sätt att successivt underordnas staden/tätorten i politik, planering och utvecklingsarbete.
Störst folkmängd hade man under 1920- och 1930-talen med omkring
1 800 invånare. På 1860-talet när Trönö blev egen kommun var invånarantalet runt 1 200 personer. Vid kommunsammanläggningen 1952
fanns runt 1 400 personer och 1971 hade antalet sjunkit till cirka 900
personer. Därefter har invånarantalet legat på ungefär samma nivå.
Under de senaste 35 åren har Trönös befolkning alltså pendlat runt
900 invånare. Demografiskt har det inte hänt så mycket. År 2004 exempelvis, flyttade 55 personer in till församlingen och 52 därifrån, sju
15
föddes och sju dog. Dock har en befolkningsminskning noterats under
de senaste åren och det är främst antalet kvinnor som minskat. Den
åldersuppdelade statistiken visar att det också är inom åldersgruppen
21–30 år som minskningen varit störst.
Tabell 1 Befolkningsutveckling i Trönö församling23
År
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Kvinnor
445
449
435
431
430
423
Män
465
472
468
461
465
461
Totalt
910
921
903
892
895
884
Ålder, år
1–10 11–20 21–30 31–40 41–50 51–60
61–
Totalt
2003-09-23
92
125
78
101
125
162
218
901
2005-12-31
93
125
55
101
130
158
217
879
Det är även intressant att blicka ut från bygden för att undersöka
vilken ”omgivning” Trönö är en del av; är det ett område på tillbakagång eller ett expansivt område? Vid kommunsammanläggningen
1950 hade Söderhamn (beräknat på nuvarande kommungränser) drygt
32 000 invånare, år 2000 knappt 27 675 och fem år senare 26 504.
Området har haft en kontinuerlig befolkningsminskning på ungefär
200 personer om året de senaste åren. Dessutom, eller kanske på
grund av befolkningsminskningen, är kommunens ekonomi i obalans. ”Kommunen har ännu inte något år uppfyllt balanskraven” 24
står det i årsredovisningen 2004, men kommunfullmäktiges mål är att
intäkterna ska överstiga kostnaderna under år 2006. Man anger några
osäkerheter som påverkar kommunens ekonomi och dessa är hög arbetslöshet, höga ohälsotal, negativ befolkningsutveckling, ökad kriminalitet, besvärlig drogsituation för barn- och ungdomar/vuxna samt
ökat arbetsgivaransvar för sjukskrivningar.
23 Tyvärr för samma år skiljer sig siffrorna något, statistiken är hämtad från SCB resp.
Söderhamns kommun.
24 Årsredovisning 2004, Söderhamns kommun, 2005, och Kommunfullmäktiges
ramar, avkastningskrav och inriktningar med mål i budget 2006-2008, Söderhamns
Kommun, 2005
16
Ett finansiellt mål är att anpassa utbudet på kommunal service till
befolkningens storlek. Konkret innebär det till exempel att fastighetsprojekt som inte långsiktigt behövs i kommunal verksamhet skall
avyttras. Kommunen har helt enkelt ett överskott av lägenheter i det
kommunala bostadsbolagets ägo. För att få en stark och framgångsrik
kommun har man med förankring i alla delar av samhället arbetat
fram Vision 2012, en positiv målbild för Söderhamns framtid. Öppna
Söderhamn – något att längta till! är huvudbudskapet i visionen och
där ingår följande strategier:
•
•
•
•
•
•
Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling
Vidareutveckla det lärande Söderhamn
Utveckla attraktiva livsmiljöer
Riva murar och bygga broar
Fokusera på möten mellan människor
Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv
Trönö har en befolkning på omkring 900 personer och frågan är vilken service och hur mycket kommunen anser att en liten kommundel
som Trönö är berättigad till. Den service som idag finns i Trönö levereras av offentliga sektorn, privata serviceföretag eller av föreningarna. Kommunen ansvarar för Glamsta F-6 skola med omkring 100
barn, förskola, äldreomsorg/hemtjänst samt 39 bostadslägenheter.
Nya skolan i Glamsta som byggdes 1957 och bostadshusen från 1975
respektive 1982 ägs av kommunen. Givetvis svarar Söderhamns kommun för exempelvis sophämtning, ambulans och räddningstjänst,
men det är verksamheter som inte är stationerade lokalt i bygden.
Trönö Lanthandel AB driver butiken mitt i byn och är ombud för systemet och apoteket. Den kombinerade kiosken, puben och matstället
ligger tvärs över vägen från lanthandeln räknat och ett stenkast därifrån ligger också bygdens vandrarhem. Allt i privat regi. Dessutom
finns andra privata serviceföretag som taxi, frisör, åkeri, camping med
mera. Den tredje kategorin av serviceleverantörer är föreningarna. I
Trönö finns kyrka, församlingshem, muséer, idrottsanläggning, samlingslokaler, biograf, hantverksbutik, Bystugan, Trönöbladet, hemsida
på Internet, kontor för kvinnors resurs- och entreprenörskapsutbild-
17
ning, bibliotek, fiske- och jaktvårdsföreningar, vägföreningar, Trönö
Brandvärn etcetera. Allt föreningsdrivet.
Trönö är en utpräglad skogs- och jordbruksbygd på drygt 17 000
hektar. 93 procent av ytan är skog och resten är bördig jordbruksmark
i anslutning till Trönöån. Inom området finns 82 företag varav inte
oväntat de flesta, 55 företag, är inom lantbrukssektorn. Enskild firma
är den vanligaste bolagsformen, men det finns också sju aktiebolag,
fem ekonomiska föreningar och åtta handels/kommanditbolag. På
Trönöbygdens hemsida finns kontaktkuppgifter till ett trettiotal företag. Omkring en tredjedel av företagen säljer produkter och tjänster
relaterade till husbygge/renovering. Ungefär lika många arbetar som
konsulter ”vid skrivbordet” med administration, försäkringar, konstruktion, planering, utveckling, media och design. Den resterande
tredjedelen bedriver verksamhet inom handel, turism, transporter,
service för kroppen som friskvård, hårvård och massage och några
företag servar bilar, traktorer och lantbruksmaskiner.
Vad vore samhället utan föreningslivet? Trönö med sina 900 invånare har ett livligt föreningsliv med sammanlagt 28 föreningar och
14 vägsamfälligheter. Föreningarna spelar en betydelsefull roll i hela
det svenska samhället och även i den här bygden har föreningslivet
en lång historia bakåt i tiden. Redan på 1830-talet bildades Trönö
församlings nykterhetsförening, 1853 startades Trönö Biblioteksförening, 1863 bildades föregångaren till Trönö Skytteförening25 och den
kyrkliga syföreningen från 1864 är fortfarande verksam. Listan20 av
”gamla” föreningar kan göras lång:
Trönö församlings nykterhetsförening1830-talet
Trönö Biblioteksförening1853
Föregångare till Trönö Skytteförening1863
Kyrkliga syföreningen1864
Hästförsäkringsbolaget1870-talet
Nykterhetsföreningen Verdandi1880-talet
304 Trönö Enigheten (IOGT)1883
556 Thorön (IOGT)1883
25 Boken om Trönö, Jan-Eric Berger, Trönö Hembygdsförening, 2002
18
Mejeriföreningen1887
Svenska Missionsförbundet1890-talet
Logen Ansgarius (IOGT)1898
Trönö Lantmannaförening1900-talet
Bondeförbundet (Centern)1914
Trönö Tjurförening1923
Pingstvännerna1924
Jakt- och fiskevårdsförening
1930-talet
Hembygdsföreningen1931
SDUK(SSU)1932
Trönö Idrottsklubb1932
SLU (CUF)1933
Trönö socialdemokratiska arbetarekommun1933
RLF(LRF)1934
Trönö socialdemokratiska kvinnoklubb1935
Trönö Föreläsningsförening1940-talet
SLKF(CKF)1942
Bygdegårdsföreningen1943
Trönö Pensionärsförening1944
Traktorföreningen1950
Jaktskytteklubben1972
Var tid har sina föreningar och de speglar människors tidstypiska behov och intressen. Även om listan ovan är lång är den med all säkerhet inte komplett, exempelvis ingår inte de 14 vägsamfälligheterna.
Många av de föreningar äldre föreningarna är fortfarande verksamma
och aktiva idag, men det finns också ett antal nya föreningar i Trönö26.
Intresseföreningar har startats i Rönningen, Storsjön och för Långbroskolan. Dessutom finns nystartade Föreningen RUT, Vi Unga,
Filmklubben K. Swanströms vänner, Trönö Skapande Händer, Mathantverk i Gävleborg ekonomisk förening och den kanske största av
Trönös alla föreningar, Trönöbygden ekonomisk förening.
26 Det finns så otroligt många föreningar i Sverige och förmodligen även i Trönö.
Jag har inte haft möjlighet att inventera alla föreningar utan hänvisar till den
föreningslista som finns på hemsidan www.tronobygden.se.
19
6. Trönöbygden ekonomisk förening
Som nämnts i inledningen var det efter många års diskussioner om
hur hanteringen av kommunens räddningstjänst skulle kunna bli mer
effektiv och ekonomisk, som politikerna i Söderhamns kommun slutligen bestämde sig för nedläggning av stationen ibland annat Trönö.
Eller, uttryckt ur Trönöbornas perspektiv, efter flera års ständiga hot
från kommunen sida blev hoten till verklighet. Kommunens beslut
var den direkt utlösande orsaken till att Trönöbygdens ekonomiska
förening bildades i januari 2001. Redan från början var det en mycket
stor uppslutning kring att rädda brandvärnet och nästan alla Trönöbor
anslöt sig till föreningen.
Enligt stadgarna har Trönöbygden ekonomisk förening till ändamål
att främja medlemmarnas ekonomiska och sociala intressen genom att
själva eller genom annan:
1. Ansvara för driften av Trönö brandvärn enligt avtal med kommunal
räddningstjänst
2. Vid behov äga och förvalta fastigheter
3. Stimulera utvecklingen av näringsliv, service och turism i bygden
och att bedriva därmed förenlig affärsverksamhet
4. I övrigt bevaka bygdens intressen
När ett lokalt utvecklingsarbete liknande det i Trönö kommer till
stånd, startas en process som man på förhand inte riktigt vet vart
den kommer att ta vägen. I Trönö fanns redan ett stort antal andra
föreningar, var och en med sin speciella inriktning. Det som skiljer
Trönöbygden ekonomisk förening från övriga föreningar är det övergripande syftet; att utöver de specifika uppgifterna med ansvaret för
driften av brandvärnet (Trönö Brandvärn) också bevaka bygdens intressen (byalaget). Föreningen skulle vid behov kunna äga fastigheter
och engagera sig i utveckling och affärsverksamhet inom näringsliv,
service och turism. Innan vi mer i detalj närmare studerar några av
den nya föreningens aktiviteter kan det vara på sin plats att försöka
ge en hyfsat schematisk bild av föreningens lokala utvecklingsarbete
sedan starten.
20
Förutom kärnverksamheten har föreningen varit projektägare till de
lokala utvecklingsprojekten Trönökraft, Hållbara Trönö och Vänortsprojekt Arkhangelsk. Ibland kan det vara svårt att hålla isär, och
kanske inte heller meningsfullt, om det är byalaget eller något av projekten som står för en viss aktivitet. Genom projekten har föreningen
fått extra resurser och möjligheter att engagera sig på ett mer professionellt sätt i det lokala utvecklingsarbetet än vad som varit fallet med
enbart ideella resurser.
Trönöbygden ekonomisk förening
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Stormöte för att rädda kvar brandkåren i Trönö
Den 18 januari 2001 bildades Trönöbygden ekonomisk förening
Tog över brandvärnet den 1 april 2001
Välkomstbanderoller Välkommen till Trönö
Vägskyltning till lanthandeln och till campingen
Elavtal, lägre elpriser med Storuman energi AB för ett 70-tal fast-
igheter
Tillgång till bredband för mer än 20 kunder
Köpt Bystugan som nu inrymmer byakontor, ungdomslokaler, bibliotek, hantverksbutik och lokaler för företagare inom kropps- och hälsovård
Bygdekonto med 18 sparare och 223 047 kronor på kontot (okto-
ber 2006)
Projektplan och ansökan om förstudie från EU-programmet
Leader+ samt till det nationella projektet Hållbara Bygder. Under
lag till ansökan utgörs av Trönös framtid i egna händer, Nyföreta-
gande och turism 2003–2008
Brandstationen inköpt för symboliska en krona den 30 maj 2005.
Bygdetidningen Trönöbygden med fyra nummer per år27. Upplaga 600 exemplar
770 medlemmar har betalt medlemsinsats (juli 2006) om 50 kro-
nor per person. Medlemsavgift 100 kronor per år för första med-
lemmen i hushållet, övriga 50 kronor per år
Aktuella frågor efter maj 2006 (efter Hållbara Trönö) är överta-
gande av fastigheten där lanthandeln ligger, hitta delfinansiering till elabonnemang/installation i mejeriet och ansökan om fortsätt-
27 Finns tillgänglig på hemsidan www.tronobygden.se
21
•
ning av projektet Hållbara Trönö samt diskussion med kommunen om övertagande av de kommunala hyreshusen
Byalaget har under hela tiden utgjort basen för projektens arbete och projektledaren har också varit adjungerad i föreningens sty-
relse. Före, mellan och efter projektperioderna har byalaget arbe-
tat ideellt med det lokala utvecklingsarbetet och även tagit fram projektansökningar. Tack vare projektmedlen har byalaget kunnat arbeta mer koncentrerat och effektivt. I och med inköpet av gamla ”kiosken” har föreningen kontor i Bystugan och där har också Trönö Brandvärn sina månatliga sammanträden.
Projekt Trönökraft
Projektperioden varade från maj 2001 till sista april 2002. Den externa finansieringen utgjordes av 100 000 kronor från Sparbanksstiftelsen Söderhamn och 100 000 kronor från EU mål 3.
• Lokal mobilisering, bland annat seminarium med forskaren Alf Ronnby
• Samarbete/nätverk mellan företag, föreningar och enskilda
• Knuttimringskurs/två annonstavlor
• Parken med bävergnag och väderpinne utanför Bystugan
• Folk i åtgärder/byavaktmästare, kontorist, väntjänst
• Lokal ekonomisk analys
• Handlingsplan och vision för Trönö Trönös framtid i egna händer.
Ett 70-tal Trönöbor har deltagit i utformningen, varaven tredjedel
kvinnor
Projekt Hållbara Trönö
Projektperioden pågick från första januari 2004 till sista maj 2006.
Den externa finansieringen utgjordes i huvudsak av LBU-medel28 från
Länstyrelsen i Gävleborgs län på 538 300 kronor och checkkredit hos
JAK Medlemsbank på 100 000 kronor.
• Arbetsgrupp biogasenergi
• Arbetsgrupp fastbiobränsle/gårdsanläggning för havreeldning (del
vis resultat av föreningens arbete), beräkningar på alternativ ener-
giproduktion till skolan och del av kommunala bostadsbeståndet
28 Statliga medel för landsbygdesutveckling (LBU)
22
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Gemensamt varumärke Trönögummans för lokalt producerade pro
dukter. Nu finns till försäljning Trönögummans äppelmust, Trönö
gummans ko-ost, Trönögummans getost, Trönögummans getmese och Trönögummans jordgubbar.
Trönögummans äppelmust. År 2004 samlade man in 1,6 ton äpp-
len som blev 2 400 flaskor must som såldes. Projektet fortsatte även 2005 och 2006
Nya grupper/projekt: Föreningen RUT, Vi unga, hantverksföre-
ningen Trönös Skapande Händer, Filmklubben K.Swanströms vänner, Vänortsprojekt Arkhangelsk, Mathantverk i Gävleborg ekonomisk förening
Deltar i föreningen RUT:s inventering av råvarutillgångar för livs-
medelsproduktion och vidareförädling
Småskaligt mejeri, bidrag med 75 procent av 75 000 kronor från länsstyrelsen; ett samarbete med föreningen RUT
Deltar i projekt kring turismfiske
Förstudie om socialt företagande
Förhandlingar om övertagande av kommunens fastigheter om 35 lägenheter
Indirekta effekter/arbetstillfällen, stärkt varumärke, logi och mat (studiebesök, kurser, vänort, egna och andras evenemang), positiv utvecklingsspiral, flaggstång i parken, byavakter
Vänortsprojekt Arkhangelsk
• Kontakter som kan leda till affärsförbindelser
• Sociala värden
I ett större sammanhang – medlemskap
• Kontakter med Hela Sverige ska leva medförde att Trönöbygden eko nomisk förening gick med i Hela Sverige ska leva i april 2004, Hela Sverige ska leva är projektledare för Hållbara Bygder.
• Länsbygderådet X-ing, en länsorganisation inom ramen för Hela Sverige ska leva
• ALLIS – Aktiv Levande Landsbygd i Söderhamn, ett kommun-
bygderåd för lokala utvecklingsgrupper i Söderhamns kommun
• Förbundet Sveriges Frivilliga Brandkårer
23
Trönöbygden ekonomisk förening har en mycket speciell konstruktion då de dels arbetar specifikt med en verksamhet, brandvärnet,
samt övergripande med hela bygdens utveckling. Det har lösts
organisatoriskt så att föreningen har en styrelse men två separata
verksamhetsområden; Trönö Brandvärn och byalaget. Föreningen
upprättar vid årsslutet två separata verksamhetsberättelser och även
ekonomierna hålls separerade. Till exempel går medlemsinsatsen i
den ekonomiska föreningen och den årliga medlemsavgiften till föreningen enbart till Trönö Brandvärn. Byalagets verksamheter drivs
av ideella krafter och egen finansiering samt eventuella projektmedel.
I nästa avsnitt presenteras några av de verksamheter som brandvärnet respektive byalaget är engagerade i. Det täcker givetvis inte allt.
Lokalt utvecklingsarbete omfattar många olika frågor, både små och
stora. Bygdebladet, företagarfrukostar, företagskatalog, studiebesök,
knuttimringskurs med timmer som skänks av skogsägare, vänortsresor, erfarenhetsutbyte och alla kontakter av olika slag är några av de
aktiviteter som inte finns med i studiens ”djupdykningar”.
24
7. Djupdykningar i några verksamheter
Brandvärnet – exempel på lokal infrastruktur
I början på 1930-talet organiserades brandväsendet i
kommunen i en frivillig brandkår och i slutet av årtiondet bestod kåren av 38 man29. Nio personer i respektive by ansvarade för skötseln av vattenposterna.
En begagnad ombyggd provisorisk lastbil som inhysts i kyrkstallarna
utgjorde kårens första brandbil. Sydöstra Hälsinglands Brandstodsbolag finansierade då (enligt protokoll 1941 och 1942) cirka 80 procent
och kommunen 20 procent av verksamhetens kostnader. Kommunens
andel ökad successivt och 1946 kom man att stå för hela kostnaden.
Först 1949 inköptes en ny brandbil, egentligen en lastbil som utrustades till brandbil. Priset var 10 900 kronor. En brandstation byggdes
i Trönö och den invigdes 1950. När Trönö kommun 1952 gick upp
i Norrala kommun upphörde brandstyrelsen i Trönö, men stationen
blev kvar. Vid bildandet av storkommunen 1972 blev brandkåren en
del av Söderhamns brandkår. 1987 behövde stationen byggas ut och
då passade man även på att renovera. Under 1990-talet låg driftsbudgeten på cirka en miljon kronor för att under de sista åren innan
nedläggningen vara nerbantad till 600 000 kronor. Som läsaren redan
vet lades den kommunala deltidsbrandkåren i Trönö ned år 2001 – i
besparingssyfte – men i samma stund uppstod den som Trönö Brandvärn driven i föreningsform. Brandvärnet består numer av 15 brandvärnsmän varav flera har utbildats vid någon av Räddningsskolorna.
Varje brandman ska öva 20–25 timmar per år. Precis som förr i världen ansvarar Trönöborna åter för sin egen brandkår.
Kommunen överlät fordon, en släckbil och en tankbil, och nästan all
utrustning utan kostnad och nu har föreningen även fått köpa brandstationen för det symboliska beloppet av en krona. Trönö Brandvärn
finansieras av ideellt arbete, medlemsinsatser och avgifter samt
ersättning för utförda uppdrag. I årsredovisningen för Söderhamns
kommun år 2002 rapporteras att ”avtalet med Trönö Brandvärn har
kostat förvaltningen 22 000 kronor, då ovanligt många insatser har
29 Detta avsnitt baseras på uppgifter framtagna av Michael Lindberg, Trönö, f.d. chef
för kommunala Räddingskåren i Trönö
25
krävts i Trönöområdet, och dessutom har brandvärnet använts som
förstärkning på andra platser i kommunen vid ett par tillfällen.” För
2005 hade driftkostnaderna ökat till 62 000 kronor och ersättningen
för utförda uppdrag var 14 000 kronor.
Nyligen fick Trönöborna bevis på nyttan av ett lokalt brandvärn. Vid
en fastighetsbrand kunde Trönö Brandvärn rädda bostadshuset därför
att man var tidigt på plats, och det var tur för brandkåren från Söderhamn körde dessutom i diket på väg mot branden i Trönö. Både fastighetsägaren och försäkringsbolaget torde vara mycket belåtna med
en frivillig brandkår i bygden.
Bystugan – exempel på lokala lokaler
Det fattades lokaler i Trönö för den växande verksamheten, och föreningen erbjöds köpa ”gamla kiosken”, en centralt belägen tvåvåningsfastighet. Planerna var att bygga om den till Bystuga. Detta var
hösten 2003 och den revisor som granskade kalkylen sa att det inte
skulle gå ihop, men projektledaren hade en alternativ kalkyl. Ett så
kallat bygdekonto och ett lån i JAK Medlemsbank ingick i lösningen.
Om man kunde få Trönöborna att öppna sparkonton i JAK Medlemsbank på sammanlagt 200 000 kronor senast inom ett år, så skulle
det fungera. Det lyckades och fick även revisorn att ändra åsikt. Så
kunde föreningen ta ett vanligt JAK-lån och köpet kunde genomföras.
Bystugan befolkades snabbt, två kontorslokaler och en friskvårdslokal
(som delades av flera kvinnliga företagare) hyrdes ut. Bygdens konsthantverkare som startat Trönö Skapande Händer hyrde försäljningslokalen i bottenvåningen. Snart ska den nybildade ungdomsföreningen
också flytta in, liksom en fotvårdsmottagning. Bystugan renoveras allt
efter som och nästa stora uppgift är att byta ut ytterpanelen på fastigheten. Arbetet med att lösa finansieringen är i full gång.
Äppelmusten30 – exempel på lokala råvaror för lokal produktion
Äppelmusten, då? Jo, en helg under hösten 2004 kom folk från alla
håll i bil och på cykel med påsar och kartonger med äpplen. Några
ringde och tipsade om trädgårdar som ingen tagit hand om. Vid 1,6
30 Uppgifterna om Äppelmusten är hämtade ut ”Skapa fonder för lokal utveckling,
spararens guide till en annan värld”, projektet lokalekonomi.nu, 2005
26
ton äpplen satte man stopp, lite osäkra om hur mycket must som
skulle kunna säljas. Det räckte till 120 backar, med 20 flaskor i varje.
Musten såldes under namnet Trönögummans i lanthandeln och i
puben för 12 kronor flaskan och tog slut redan till jul, sånär som på
några undanstoppade representationsbackar. Årets insamlade äppelskörd blev 1,8 ton äpplen som transporterades till saftfabriken i Hå i
Bollnäs kommun.
Vinsten i pengar räknat blev första året 7 000 kronor, som går in på
Trönö Bygdekonto – men då finns ett rejält lager flasketiketter kvar
till kommande år. I år ökade vinsten till omkring 15 000 kronor. En
annan sorts vinst är att den resurs äpplena utgjorde slapp förfaras. En
tredje är de ökade möjligheter det ger att mer pengar cirkulerar inom
bygden, genom att betalningen går till föreningen istället för till något
av de stora läskedrycksbolagen. En fjärde är den stärkta gemenskapskänsla som alla som deltog i arbetet fick. Äppeldagen håller på att
bli en trevlig tradition. En femte vinst är ett påbörjat samarbete med
föreningen RUT. Där planeras nya projekt för lokalproducerad mat
och bland annat ett produktionskök och ett mobilt mejeri. Det lyckade
resultatet har också gjort att föreningen började jobba för fullt på att
inregistrera det egna varumärket Trönögummans som alla ortens företagare ska kunna märka sina produkter med.
Bygdekontot – exempel på lokalt kretslopp av pengar
För att möjliggöra köpet av ”gamla kiosken” behövde man lösa finansieringen. Även om inte köpesumman i ett storstadsperspektiv sett var
särskilt hög, hade föreningen inte de erforderliga pengarna. Insatserna
och medlemsavgifterna i föreningen går oavkortat till finansiering av
Trönö Brandvärn och föreningen har särskilt uttalat att övrig verksamhet skall finansieras på annat sätt. För de pengar föreningen fått
i projektbidrag anställdes en projektledare, så enda möjligheten var
att låna pengar på banken. Man försökte med de vanliga affärsbankerna, men det gick inte. Ett vanligt problem vid den här typen av
lån är att få en tillräckligt god säkerhet för att banken skall ställa upp.
En av styrelsemedlemmarna var medlem i JAK Medlemsbank31 och
föreningen vände sig därför också till den banken. JAK Medlem31 Mer information om JAK Medlemsbank finns i bilaga 1 och på www.jak.se
27
bank ägs av sina medlemmar och har räntefrihet som övergripande
idé. Inga räntor på vare sig inlån eller utlån, däremot tar banken en
låneavgift. Istället för ränta får spararen glädjen av att hjälpa fram ett
projekt eller ett företag i bygden. Målet var att sparandet på de enskilda sparkontona i bygdekontot skulle nå 200 000 kronor, vilket för
banken skulle garantera lånet till inköp av ”gamla kiosken”. Köpet
kunde genomföras och idag betalar föreningen omkring 1 000 kronor
i månaden till banken. Bystugan är ett exempel där sparandet skapat
möjligheter, och gett bonus både till allmänheten, föreningslivet och
lokaler till näringslivet.
Banken och Trönöbygden ekonomisk förening startade alltså Trönö
Bygdekonto. I korthet går det till så att alla, företag, föreningar och
enskilda, kan spara på ett eget konto som i vilken annan bank som
helst, ett så kallat stödsparkonto. Pengarna är skyddade genom den
statliga insättningsgarantin och banksekretesslagen. Det innebär att
spararen inte tar några risker med sina pengar och ingen annan än
banken vet vem kunden är eller vilket belopp som kunden sparar
på kontot. Överenskommelsen med banken är att banken kan låna
ut motsvarande det belopp som sparas inom ramen för Trönö Bygdekonto. Vid ansökan om lån från JAK/Trönö Bygdekonto är det
föreningen som tar emot ansökningar och prioriterar, medan banken
svarar för kreditprövning på vanligt sätt. Vid en eventuell förlust på
lån är det banken som tar förlusten, spararnas pengar är säkra. Trönö
Bygdekonto har idag 18 sparare och ett sammanlagt insatt belopp på
233 047 kronor32. Att det är många sparare som bidrar är en fördel,
det ökar samhörighetskänslan. Och det finns ingen gräns nedåt, små
slantar är också värdefulla. Kontot administreras av Trönöbygdens
styrelse. I takt med att detta första lån amorteras blir det utrymme för
andra projekt eller företag i bygden att ta ett räntefritt lån i JAK Medlemsbank. Hittills har lån beviljats för inköp av Bystugan, kostnader
i samband med första mustningen av äpplen samt för etiketter till
Trönögummans ost- och meseförpackningar.
32 Ställningen på bygdekontot kan följas på www.tronobygden.se
28
I Trönö har man gjort erfarenheten att det är en fördel att lokalt sparande kanaliseras via en bank, eftersom banksekretessen gör att spararna slipper ge grannar och andra insyn i sin privatekonomi.
Miljoner
kronor
1,0
0,8
0,6
0,4
Nu är
stödsparandet
233 047 kronor
0,2
Stödsparande
Förnyelsebar energi33 – exempel på idé som engagerar
Förnyelsebar energi har varit en central fråga i Trönöbygdens olika
projekt. Tidigt i projektet Hållbara Trönö stod det klart att ansvaret för
att bevara det öppna landskapet till största delen vilade på lantbruksföretagarna och deras brukande av åkermarken. Genom att hitta nya
sätt att bruka jorden och förädla dess avkastning, skulle lönsamheten
kunna förbättras och landskapet fortsatt kunna hållas öppet. Det bildades tidigt två arbetsgrupper kring energifrågorna. Den ena gruppen
fördjupade sig i produktion av biogas och den andra gruppen koncentrerade sig på fastbränsle.
Fastbränslegruppen genomförde en studiecirkel kring havre som
bränsle. Vidare har studiebesök gjorts för att titta på havre-eldning
och kallpressning av raps för att utvinna olja. Ett heldags energisemi33 Texten i detta avsnitt är hämtad ur Slutrapport Hållbara Trönö, Trönöbygden
ekonomisk förening, juli 2006
29
narium genomfördes där föreläsare och olika tillverkare av eldningsutrustning medverkade. Som ett konkret resultat av studiecirkeln finns
idag en nyuppförd gårdsbaserad anläggning för havre-eldning. Även
Biogasgruppen genomförde en studiecirkel och besök gjordes i Lilla
Edets kommun som har en liten biogasanläggning i drift. Arbetet i
biogas-studiecirkeln resulterade i en rapport om en småskalig biogasanläggning i Trönö.
Ett brett kunskapsinhämtande inom energiområdet har präglat projektet. Representanter från Trönöbygden har deltagit vid flera energiseminarier och föreläsningar. Under resans gång har det visat sig
att energifrågan är större och mer komplex än vad föreningen först
trodde, inte minst med tanke på behovet av att minska det lokala oljeberoendet. Föreningen ville inte låsa sig för kortsiktiga lösningar och
ansåg att fler aktörer inom kommunen och regionen måste engageras
för att hitta hållbara lösningar. Som ett led i detta har samtal med Söderhamns energi påbörjats om försörjning av grot och flis till det nya
kraftvärmeverket som byggs i Söderhamn.
Elavtal och bredband
– exempel på förbättringar för den enskildes ekonomi
Under projektet Trönökraft genomfördes en lokalekonomisk analys34
(LEA) av bygden. LEA är en metod för att analysera det ekonomiska
flödet i ett avgränsat geografiskt område och genomförs som en studiecirkel. Från Statistiska centralbyrån (SCB) inköps ett statistikpaket för det aktuella området och tillsammans med deltagarnas egen
kännedom och inventeringar utförs den lokalekonomiska analysen. I
Trönöbygdens LEA framkom att bytesbalansen på energiområdet var
negativ. Inköp till bygden av el kostade omkring 10 miljoner kronor
och lika mycket kostade inköp av olja, bensin och diesel. Det idémässiga resonemang som fördes utifrån dessa fakta handlade om att
kunna tillverka egna drivmedel i Trönö. Då skulle både pengar och
arbetstillfällen kunna stanna i bygden. Visionen som den uttrycks i
föreningens vision Trönös framtid i egna händer är ”I Trönö ska vi
tillverka vår egen biogas, el, ved och pellets. Detta ska öka antalet
34 För mer information om LEA se www.vastmanland.coop
30
arbetstillfällen och hjälpa till att hålla landskapet öppet och sluta
kretsloppet av koldioxid.” Som beskrivits i avsnittet om förnyelsebar
energi kom föreningen fram till att frågorna var mer komplexa än vad
man insåg från början.
Däremot såg man under arbetet med LEA att enskilda elkonsumenter
i Trönö skulle kunna minska sina elkostnader genom samarbete. Ett
70-tal hushåll gick samman och tecknade avtal med Storuman Energi
AB. Det resulterade i lägre elkostnader och att pengarna stannade
kvar i Norrland. Även ett samarbete mellan telekonsumenter i byn
gav resultat. Med löfte om 20 nya kunder fick man bredband till delar
av byn som lämnats utanför den planerade bredbandsutbyggnaden.
Dock saknas fortfarande bredband till en av telestationerna.
Parken, Trönö-ån och dikesstädning
– exempel på fysisk upprustning
I det lokala utvecklingsarbetet förekommer också många ”små” trivselåtgärder som inte alltid ges den uppmärksamhet de förtjänar. De
bidrar till den lokala vi-andan på många olika sätt, både som synliga
förbättringar av den fysiska miljön och gemenskap i det konkreta
arbetet. Men dessa åtgärder bidrar också till ekonomiska besparingar
för kommunen – under förutsättning att kommunen hade utfört uppgiften. När Trönöbygden tog över ”gamla kiosken” mitt i byn vid
genomfartsvägen fanns på planen mellan huset och vägen en ganska
anskrämlig plats med bland annat en återvinningsstation. Uppsnyggning behövdes! Här iordningställdes en liten park med plantering och
några lokala specialiteter; väderpinnen som rör sig efter det aktuella
vädret och den avgnagda stubben som visar på bäverflit vid Trönöån.
Senaste tillskottet är flaggstången som restes av ideella krafter och var
en gåva från dansföreningen Club Trönö.
Vid Trönöån som rinner genom byn har både bygdens ungdomar och
kommunens ”gröna-jobbare” snyggat till och röjt upp längs med å
kanten och iordningställt en grillplats. Även detta har åstadkommits
med ideellt arbete. Ett annat exempel är dikesstädningen längs med
vägarna genom Trönö. Vid vårstädningen deltog 21 personer som städade 15 kilometer vägrenar på drygt 3 timmar. Sammanlagt innebar
31
det nära 70 timmars arbete, vilket motsvarar knappt 9 dagsverken och
nästan 2 veckors arbete för en person. Dessutom transporterades alla
sopsäckarna till återvinningsstationen i Långtå, också ideellt. Lanthandeln och puben bjöd på fika. Bara själva städningsarbetet sparade
in runt 10 000 kronor åt det offentliga.
Byavakten – exempel på lokal trygghet
Arrangemanget med byavakterna växte fram spontant bland bygdens
folk efter en tid av många inbrott. ”Bakgrunden till att alla byavaktslag har bildats är naturligtvis att alla vill ha sina hem och tillhörigheter i fred. Vi söker nu fler som är villiga att hjälpa till. Bristen på
resurser gör att polisen inte längre hinner närvara överallt när de blir
kallade”. Så står det i den broschyr om Byavakten som alla Trönöbor
fått i sina brevlådor. I Trönö finns ett 100-tal aktiva byavakter som
regelbundet rör sig i området nattetid och håller ett vakande öga på
hus och gårdar. Arbetet som byavakt är ideellt. Man är alltid två i
bilen när man kör sitt pass. Med sig har man fika och en loggbok där
man noterar nattens händelser. Byavakten ingriper aldrig när han eller
hon ser något misstänkt utan rapporterar direkt till polisen. Brotten i
Trönö har minskat radikalt sedan systemet infördes.
Lokal mat35 – exempel på lokal näringslivsutveckling
Det som rör lokal matproduktion i projektet Hållbara Trönö har till
stora delar gjorts i samarbete med Norrala-Trönö Hushållsgille och
föreningen RUT. Det första steget var att ordna ett friland för odling
av grönsaker och potatis i liten skala. Skötseln av landet har elever
från Glamsta skola stått för. De har också fått behålla den förtjänst
som blivit vid försäljningen av produkterna på hösten. Det är nu tredje året som eleverna sköter landet. Trönögummans äppelmust, som
beskrivits i ett eget avsnitt ovan, är ett också ett intressant exempel.
I slutet av projektet Hållbara Trönö gjorde man upp planer för att få
till stånd ett godkänt produktionskök. En lämplig lokal fanns i en av
kommunens fastigheter och efter projektets slut har det blivit klart
med fastighetsägaren om de ekonomiska villkoren. Bygglov för änd35 Texten i detta avsnitt är hämtad ur Slutrapport Hållbara Trönö, Trönöbygden
ekonomisk förening, juli 2006
32
rad användning av lokalen till produktionskök var klart sedan tidigare. Förhoppningsvis kommer inom en nära framtid både saftning,
syltning, bakning och gräddning av ostkaka att ske i det nya produktionsköket. För att återknyta till varumärket Trönögummans så fanns
det vid Hållbara Trönö-projektets slut följande produkter till försäljning: Trönögummans äppelmust, Trönögummans ko-ost, Trönögummans getost, Trönögummans getmese och Trönögummans jordgubbar.
För att ytterligare utveckla den lokala livsmedelsproduktionen i
Trönöbygden samarbetade Trönöbygdens ekonomiska förening på
föreningen RUTs initiativ om inköpet en mobil mejerivagn i september 2005. Den står nu uppställd i anslutning till Bystugan. Under
hösten 2005 och våren 2006 iordningställdes vagnen för att uppfylla
myndigheternas krav för ostproduktion. Förutom bygglov för att
ställa upp vagnen och utredning om hygieniska krav för produktionen, så har också en utredning gjorts om den biologiska belastningen
på det kommunala avloppsnätet i Trönö. När alla myndighetskrav var
uppfyllda i maj 2006 kunde två kvinnliga lantbruksföretagare starta
ystning av ko- och getost. Under våren 2006 har Bollnäs folkhögskola
visat intresse för mejeriet med anledning av att de kommer att starta
en mejeristutbildning. De behöver ha tillgång till ett litet mejeri för
hantverksmässig osttillverkning då mejeriet i Bollnäs bara har slutna
system.
Kring den småskaliga livsmedelsförädlingen har en ny förening bildats, Mathantverk ekonomisk förening. Initiativtagarna är Föreningen
Kvinnors resurs- och entreprenörskapsutveckling i Trönö- och Norralabygden (föreningen RUT), Trönöbygden ekonomisk förening
samt Fäbodbrukarna i Gävleborg.
Hyreslägenheter – exempel på önskemål om lokalt inflytande
Sedan länge pågår samtal med det kommunala bostadsbolaget om att
köpa lägenhetsinnehavet i Trönö. Centralt i byn bredvid både skolan
och Bystugan ligger ett antal enplansbyggnader med sammanlagt 39
lägenheter. Husen på Pettermatsvägen byggdes 1957 och på Lertagsvägen 1982. Det finns en uttalad vilja både från bostadsbolaget och
33
kommunen om en framtida förvaltning av lägenheterna i ett lokalt
bostadsbolag. Problemet är att hitta den rätta köpeskillingen så att alla
parter blir nöjda.
Söderhamns kommun har ett stort överskott av bostadslägenheter och
under 2004 träffade kommunen avtal med Statens Bostadsnämnd om
att 700 lägenheter skulle tas bort från bostadsmarknaden. Av de 39
lägenheterna i Trönö är nästan alla uthyrda, men i kommunens översiktsplan beräknas 26 lägenheter stå lediga 2010.
Från lokalt håll ser man lägenheterna som en tillgång, en lokal resurs
som måste tas tillvara. De äldsta husen är snart 50 år och de yngsta
drygt 20 år, men underhållet är enligt föreningens bedömning mycket
eftersatt. Föreningen menar att fastigheterna går med vinst men att
intäkterna inte använts till underhåll utan fastigheterna har istället fått
förfalla. Vinsten har istället gått in i allmännyttans bostadsbolag och
”sponsrat” förluster och rivningar i centralorten. Som det är idag ”rinner pengarna ut” från bygden.
Trönöbygden ekonomisk förening tog tidigt kontakt med bostadsbolaget för en diskussion om övertagande av fastigheterna. Man beställde
även en besiktning av fastigheterna som underlag för ett bud. Arbetet
utfördes i augusti 2004 av en fastighetskonsult och en konsult inom
VVS och byggnationer. Besiktningsmännen kom fram till en renoveringskostnad för de båda fastigheterna på drygt 3 miljoner kronor om
man skulle åtgärda det som uppstått på grund av eftersatt underhåll.
Med stöd av den utförda besiktningen har föreningen lagt ett bud till
bostadsbolaget på 2 miljoner kronor. Det har inte accepterats. Mot
detta skall ställas ett bokföringsmässigt värde på drygt 4 miljoner kronor och ett enligt bostadsbolagets ordförande marknadsvärde på 6,5–7
miljoner kronor. Hyresintäkterna exklusive värme är uppskattade till
närmare 1,2 miljoner kronor per år. En anledning till att parterna inte
kommit överens är deras olika syn på fastighetsunderhållet. Bostadsbolaget menar att man utför sedvanligt underhåll på fastigheterna, och
föreningen med stöd av besiktningsprotokollet som hävdar ett betydande eftersatt underhåll. Diskussionerna om övertagandet går vidare.
34
8. Socialt kapital
Trönö som samhälle delar sin situation med många andra platser och
Trönöbornas engagemang för sin bygd är inte heller ovanlig på något
sätt. Omkring 24 procent av Sveriges befolkning bor på landsbygden
och i mindre orter, och Trönöbygden ekonomisk förening är i gott
sällskap med tusentals andra lokala utvecklingsgrupper runtom i hela
landet. Föreningen gör helt enkelt det som behöver göras i ett lokalsamhälle och som ingen annan gjort eller gör. Föregående kapitel visade många intressanta och konkreta exempel på sådant lokalt utvecklingsarbete. År 2004 gick föreningen med i Hela Sverige ska leva och
är alltså en av drygt 4 500 lokala utvecklingsgrupper (oktober 2006)
anslutna till Hela Sverige ska leva. Dessa lokala utvecklingsgrupper
bidrar till att vitalisera demokratin, stärka ekonomin och skapa tillväxt i hela landet36. Många grupper arbetar helt ideellt medan andra
har haft möjlighet att också få del av externa offentliga projektmedel
för att driva olika utvecklingsprojekt.
Statsvetaren Robert D. Putnam är känd för sin tes om att en god
medborgaranda bidrar till en fungerande demokrati och ekonomisk
tillväxt. I den numera klassiska studien av medborgarandans rötter i Italien Den fungerande demokratin37, har Putnam funnit att ju
fler människor som är engagerade i frivilliga organisationer som till
exempel sångkörer, fågelskådarklubbar och idrottsföreningar desto
bättre fungerar demokratin och den ekonomiska utvecklingen. Han
har under tjugo år forskat om Italiens regioner och särskilt studerat
orsak och verkan mellan god medborgaranda och ekonomisk tillväxt.
Forskningsresultaten visar att det är medborgarandan som förutsäger
ekonomin och inte tvärtom. Det är när människor gör saker tillsammans som medborgaranda och socialt kapital38 skapas. Man får förtroende för varandra och då vågar man också samarbeta. Förtroendet är
36 Hela Sverige ska leva, informationsfolder, 2006
37 Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien, Robert D. Putnam,
1996, SNS Förlag
38 Med social kapital menar Putnam ’inslag i samhällsorganisationen, till exempel
förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att
underlätta samordnade operationer’.
35
den mest avgörande komponenten i det sociala kapitalet. Då fungerar
demokratin.
Robert D. Putnam och hans kollega Lewis M. Feldstein analyserar i
boken Better Together 39 en våg av modernt samhällsförnyande arbete
i USA. Människorna som skildras i Better Together samarbetar i nya
former som forskarna kallar ”social aktivism”. Bokens berättelser
visar den enastående förmågan hos sociala nätverk att göra det möjligt för folk att förbättra sina liv och livet för andra i sin omgivning.
Forskarna konstaterar att det just nu är viktigare än någonsin att odla
det sociala kapitalet. Socialt kapital tillskrivs en rad positiva egenskaper som är väsentliga för ett samhälles utveckling. Ett lands ekonomiska, demokratiska och sociala utveckling – på alla nivåer inklusive
individnivån – mår bra av socialt kapital. Putnam gör en distinktion
mellan det han kallar sammanbindande socialt kapital (bonding social capital) som utvecklas inom grupper och överbryggande socialt
kapital (bridging social capital) som utvecklas mellan grupper. Han
konstaterar att det är det överbryggande sociala kapitalet som är viktigast för att utveckla ett sunt samhälle, men att det också är den typ av
socialt kapital som är svårast att utveckla.
Sammanfattningsvis pekar berättelserna i Better together på att förtroende och samverkan skapas bäst i liten skala, men om syftet med
de sociala nätverken är att få utökad makt och inflytande så krävs
nätverkande i större skala. Det kan till exempel lösas genom att skapa
nätverk av nätverk. Ytterligare en slutsats är att socialt kapital uppstår
när man samarbetar mot ett bestämt mål, exempelvis när människor
samarbetar för att få en bättre skola, förbättra grannskapet eller sin
privatekonomi. Man samarbetade inte för att skapa socialt kapital,
men att skapa socialt kapital var en viktig del i utvecklingsstrategin i
de tolv USA-exempel som forskarna studerat. De fann också belägg
för att socialt kapital kunde ”återanvändas” för att lösa andra lokala
frågor som man inte ens hade tänkt på när den aktuella verksamheten
startade. Alla fallstudier visade att relationer människor emellan och
39 Better together, Restoring the American Community, Robert D. Putnam och Lewis
M. Feldstein, 2004, Simon & Schuster Paperbacks
36
engagemang i det civila samhället var väsentliga för att den representativa demokratin skulle fungera.
Intressant med Better Together är forskarnas slutsatser. De hävdar att
det inte är enkelt att skapa socialt kapital, att det tar lång tid, att det
sker lokalt människor emellan, att det är viktigt med offentlig uppbackning från politiker och myndigheter samt att man måste skapa
nätverk av nätverk för att få makt och inflytande. Deras forskning visar att det finns många aktiviteter i det amerikanska samhället som på
ett nytt sätt, anpassat efter nutidens förhållanden och behov, är i färd
med att renovera det amerikanska samhället” (Restoring the American
Community).
Hur det kan gå till att utveckla det sociala kapitalet har Putnam analyserat i en tidigare forskarrapport, Bowling Alone40, som avslutas med
ett antal konkreta råd. Riktat till politiker och andra samhällsbyggare
menar Putnam att ”statens verksamhet bör decentraliseras så långt
som möjligt så att besluten förs ner till mindre, lokala församlingar”.
Ett annat råd är att politiker bör lära sig mer om socialt kapital och
kanske också utreda förväntade effekter av socialt kapital när nya
program eller åtgärder ska införas.
Trönöbygden ekonomisk förening skulle mycket väl kunna varit en
av fallstudierna i Better Together om den haft ett internationellt fokus.
Det finns stora likheter i arbetssätt och inriktning mellan flera av de
amerikanska exemplen och svenska lokala utvecklingsgrupper och utvecklingsprojekt. Lokalt utvecklingsarbete på landsbygden i Sverige
skulle på motsvarande sätt kunna ses som en metod för att ”renovera
det svenska samhället”. Många aktiviteter i det lokala utvecklingsarbetet bidrar både direkt och indirekt till att stärka samhörigheten och
vi-känslan i bygden41. Ett socialt kapital och en god medborgaranda
byggs upp som, enligt Putnam, bäddar för en demokratisk och ekonomisk utveckling.
40 Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och
förnyelse. Robert D. Putnam, SNS Förlag, 2000
41 Platsideologi. Bygderörelsen och demokratiska perspektiv i det postindustriella
samhället, Ulla Herlitz, 2000, Fritzes förlag
37
9. Greppet om demokratin
I slutet av 1980-talet mobiliserades hela landet i den europeiska kampanjen för landsbygdens utveckling. Kommittéer bildades runt om i
Sverige och efter statens och folkrörelsernas gemensamma kampanj
Hela Sverige ska leva fortsatte det folkliga engagemanget i Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, numera Hela Sverige ska leva. Idag
med drygt 4 500 deltagande lokala utvecklingsgrupper och omkring
100 000 aktiva medlemmar. På regional nivå är grupperna organiserade i länsbygderåd och i ett 100-tal kommuner finns kommunbygderåd. I Söderhamns kommun finns kommunbygderådet ALLIS där
Trönöbygden ekonomisk förening ingår. Hela Sverige ska levas roll
är att ge stöd och röst åt byarörelsen på nationell nivå.
Med målet att stärka den lokala nivåns inflytande över den egna bygdens utveckling och utveckla en kommunal planeringsstrategi som
byggde på den lokala utvecklingskraften samarbetade ett 20-tal kommuner i projektet 90-talets byapolitik. Engagemanget ledde vidare till
en fortsättning under åren 1994–1996 med inriktning på samspelet
mellan medborgare och kommun. Intresset för att utveckla arbetsmetoder ökade och ett 70-tal kommuner deltog. Hela Sverige ska leva
hade huvudansvaret och satsningen var ett samarbete med dåvarande
Glesbygdsverket, Boverket, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, länsstyrelser, arbetsmarknads-, social-, inrikes- och miljödepartementen. Ett flertal olika samarbetsmodeller växte fram i kommunerna. En utvärdering42 utförd vid Örebro Universitet pekar på Hela
Sverige ska levas betoning av attitydförändringar som ett särskilt viktigt resultat av projektet. ”Byapolitiken börjar bli intressant för alltfler
aktörer i det lokalpolitiska förändringsarbetet, samtidigt som det tycks
börja bli mer ”rumsrent” för ledande kommunala företrädare…”
Deltagardemokrati
Det är nu 10 år sedan. Hela Sverige ska levas tidiga och breda arbete
med fokus på samspelet mellan medborgare och kommun har med42 Byapolitiken. En utvärdering av ett antal samarbetsmodeller och dialogformer
mellan kommuner och lokala utvecklingsgrupper inom ramen för projektet
Byapolitiken. Jan Olsson, Anette Forsberg, Novemus, Örebro Universitet, mars 1997.
38
verkat till att lägga grunden för de demokratisatsningar som under
de senaste åren blivit allt vanligare ute i kommunerna. I takt med
samhällets demokratiproblem såsom sjunkande valdeltagande, minskande förtroende för politiker och politiska institutioner, den tilltagande känslan av politiskt utanförskap, de otillräckliga kontakterna
mellan styrande och styrda och det sjunkande antalet medlemmar i
de politiska partierna blir kommunernas demokratiutvecklande åtgärder en integrerad del av den kommunala verksamheten. De absolut
vanligaste åtgärderna är olika typer av rådsorgan (fanns i 74 procent
av kommunerna) och andra deltagardemokratiska satsningar. Statsvetarna Gilljam och Jodal43 har i sin forskning undersökt 27 olika
demokratiutvecklande åtgärder och funnit att kommunernas satsning
på demokratiutveckling inte har resulterat i en mer vital demokrati
med mer aktiva och tillitsfulla medborgare. ”Trots en lång rad olika
analyser har vi inte funnit några belägg för att kommunerna har lyckats administrera fram en bättre fungerande demokrati. De kommunala
demokratisatsningarna måste tvärtom bedömas som misslyckade.”
Intressant då att gå på djupet och i detalj studera demokratisatsningar
för att få mer kunskap. Statsvetaren Stig Montin44 har i fallstudien av
demokratiutveckling i anslutning till medborgarstyrd samhällsservice
i Tillberga kommit fram till följande ”Givet att det finns en stödjande
organisering i lokalsamhället kan brukarinflytande leda till ett bredare
aktivt medborgarskap…däremot, vilket också är helt i linje med andra
undersökningar, framstår det inte att ett sådant inflytande inte utan
vidare smittar av sig till andra som inte är berörda brukare.” Resultatet visar att demokratisatsningen framför allt främjar inflytande och
delaktighet hos brukarna.
Representativ demokrati på lokal nivå
Om deltagardemokratiska satsningar är mycket vanliga så gäller det
motsatta för satsningar på att utveckla och testa modeller för representativ demokrati på lokal nivå, alltså under den kommunala. Det är
43 Demokratiutveckling i svenska kommuner, Mikael Gilljam & Ola Jodal, CEFOS,
Göteborgs Universitet, 2005.
Enkätundersökningen besvarades av 279 av landets då 289 kommuner.
44 Demokrati på entreprenad. En fallstudie av demokratiutveckling i Västerås
kommun. CUReS, Örebro Universitet, 2006. Artikel antagen för publicering i
tidskriften Kommunal Ekonomi och Politik.
39
endast Svågadalsnämnden i Hudiksvalls kommun, Områdesstyrelsen
i Kall i Åre kommun och Kosternämnden i Strömstads kommun som
utser ledamöter i allmänna val. Statsvetarna Jan Olsson och Ann-Sofie Lennqvist-Lindén45 som har studerat Svågadalsnämnden pekar på
några intressanta aspekter. De menar att Svågadalsnämnden har fungerat på ett klart tillfredsställande sätt och utgör en demokratisk formalisering av lokalt utvecklingsarbete som innebär att makt och ansvar
blir tydligt. Ur ett demokratiskt förnyelseperspektiv anser forskarna
att den partiopolitiska nämnden är en modell som bör prövas mer
grundligt och långsiktigt och att den bör testas på flera ställen med
varierande grundläggande strukturella förutsättningar.
Att deltagardemokratiska satsningar är vanliga kan eventuellt förklaras med att de är ”lätta” att iscensätta. De kan organiseras inom ramen
för befintliga regelverk. Representativa demokratisatsningar på lokal
nivå är svårare att etablera på grund av rådande reglemente. Sålunda
har förslaget till ett närråd i Österfärnebo i Sandvikens kommun nyligen dragits tillbaka från kommunfullmäktige efter rekommendation
från SKL:s jurist. Kommunen hade planerat att val till närrådet skulle
ske i allmänna val under hösten 2006, vilket alltså inte skedde. Närrådet var tänkt att ha en rådgivande funktion till kommunen och bevaka
lokala förhållanden, sprida information samt tillvarata lokala initiativ
och utvecklingsmöjligheter. Österfärnebo Sockens Utvecklingsgrupp
som engagerat sig för att få till stånd ett närråd menar att det är viktigt
med legitimiteten, att sockenborna har möjlighet att välja sina lokala
företrädare i allmänna val.
Både i Svågadalen, Kall, Koster och Österfärnebo finns ett mycket
gott och nära samarbete mellan den lokala utvecklingsgruppen och
nämnden/rådet. De olika verksamheterna kompletterar varandra. Det
framkom på Justitiedepartementets rådslag om lokal demokrati som
genomfördes inom ramen för regeringens projekt Delaktiga Sverige46.
45 Representativ demokrati utan partier. Utvärdering av Svågadalsnämnden 19962001. Jan Olsson och Ann-Sofie Lennqvist-Lindén, Novemus, Örebro Universitet,2001.
46 Rapport från Rådslag 1, Bygdens Röst – Yes! finns på www.regeringen.se/
delaktigasverige och direkt på http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/02/92/
2a5d44d8.pdf
40
Fördjupad Byapolitik
Hela Sverige ska levas Byapolitik i början av 1990-talet banade väg
för många nya deltagardemokratiska satsningar. Sverige håller nu på
att få en ny geografi. Kommunsammanslagningar diskuteras i den
offentliga debatten. Samarbeten, förhandlingar och nätverksbyggande
över kommungränserna ökar. Markus Gossas47, forskare på Institutet
för Framtidsstudier ställer frågan om det är en ny kommunreform
som håller på att växa fram. Vidare kan diskussioner och beslut med
anledning av kommande förslag från Ansvarskommittén förmodligen
leda till förändrade administrativa gränser. Redan nu kan vi se i den
praktiska politiken hur landets regioner blir större och färre. Under
nästa strukturfondsperiod delas landet in och administreras i åtta nya
regioner efter EU:s regionindelning för Sverige48. Det finns risk för att
ett gap uppstår mellan nya större regioner respektive kommuner/kommunsamarbeten och medborgaren. Ett tomrum som inte enbart de
deltagardemokratiska satsningarna förmår fylla. Den stora frågan är
hur medborgaren i framtiden kan få inflytande över platsen/platserna
där det vardagliga livet utspelar sig.
Och den intressanta konkreta frågan är på vilket sätt ägande, förvaltning och finansiering med mera skall organiseras för att garantera
insyn, inflytande och ansvar. Utmaningen framöver för byar som
Trönö är att finna former för att ta tillvara det lokala engagemanget på
ett långsiktigt hållbart sätt och för kommuner och andra berörda samhällsinstitutioner att i dialog med byarna utveckla hållbara former för
samspelet mellan kommunen och medborgarna.
47 Tidskriften Framtider som ges ut av Institutet för Framtidsstudier, vars senaste
nummer 3/2006 har namnet ”Sveriges nya geografi”. Markus Gossas bidrar med en
artikel ”Nätverksstyrning – statens sätt att reformera kommunsverige”.
48 De s.k. NUTS nivåerna, för mer information sök på www.nutek.se, strukturfonder
2007-2013
41
10. Greppet om ekonomin
Om Putnams forskning ger en kunskapsbakgrund till diskussionen om
nyttan med att odla socialt kapital, så ger Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) i skriften Ta greppet om ekonomin49 en plattform för
hur ett förändringsarbete kring ”kommunens” ekonomi kan utformas.
Visserligen utgår SKL från hela kommuner som enheter, men erfarenheterna är enligt min bedömning intressanta och användbara att applicera även på delar av kommuner, som Trönö till exempel. För övrigt
har ju Trönö en gång i tiden varit en egen kommun. Logiskt förutsätter en god ekonomisk hushållning för hela kommunen att också kommundelarna bidrar med en god ekonomisk hushållning. Särskilt ur
ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att alla delarna är i balans och
bidrar till den gemensamma helheten.
Ta greppet om ekonomin är utformad som en enkel manual. Det är
inte bara rent ekonomiskt tänkande i SKL:s skrift utan faktiskt mest
psykologi, organisation och framför allt strategi. En analysgrupp
inom SKL har under en treårsperiod analyserat närmare sjuttio kommuner för att hjälpa dem i arbetet mot en balans i den kommunala
ekonomin. Utgångspunkten i SKL-gruppens analyser är den rådande
ekonomiska obalansen och behovet av ett förändringsarbete för att
stärka den ekonomiska situationen. Den övergripande erfarenheten
analysgruppen vill förmedla är att besparingar och gnetande inte ger
någon energi i organisationen. De har funnit att framgång kräver att
man baserar förändringen på en mycket tydlig idé om vad man vill
med verksamheten utifrån de resurser man har. Uppmaningen är glasklar: ”Rikta därför intresset mot de resurser som finns kvar.” Deras
erfarenheter pekar mot att följande steg måste tas för att lyckas med
förändringsarbetet:
Steg 1 Skapa en gemensam bild av nuläget och den närmaste framtiden
Steg 2 Välj strategi för anpassningen
Steg 3 Samla organisationen runt uppgiften.
49 Ta greppet om ekonomin – en plattform för handling, Sveriges Kommuner och
Landsting, 2004
42
Det första steget handlar om att skapa en gemensam bild av läget.
Men måste skapa en samsyn på vad som är problem och också diskutera vad de ekonomiska problemen egentligen beror på. Framför
allt är det två frågor som behöver besvaras: vad består problemet av
och hur stort är det? I nästa steg diskuterar man och väljer strategi.
Analysgruppen konstaterar krasst att tyvärr löser sig problem sällan
av sig självt. Det finns olika sätt att tackla ett problem, där ett är att
man hoppas att det löser sig utan att man behöver göra något. Vanligen beroende på ”en väl utvecklad förmåga att placera orsakerna till
problemet utanför kommunen och därmed också problemets lösning”.
Det sista steget i förändringsarbetet är att samla organisationen runt
uppgiften. För detta behövs en samsyn av nuläget, framtiden och strategin, med andra ord en vision som ska ge kraft i förändringsarbetet.
Sedan är det dags för mobilisering av hela organisationen.
Vad har Putnams teorier om socialt kapital, diskussionen om fördjupad byapolitik och SKL:s manual med varandra att göra och med det
lokala utvecklingsarbetet i Trönö? Det är en fråga som jag återkommer till i det avslutande avsnittet ”Ta greppet om den lokala utvecklingen”, men först ska vi återvända till Trönö igen.
43
11. Tankar om det samhällsekonomiska Trönö
Inom projektet Hållbara Trönö har man alltså ställt sig frågan hur man
kan värdera lokalt utvecklingsarbete; hur kan byautveckling ges ett
samhällsekonomiskt värde? De bakomliggande tankarna kring det
egna utvecklingsarbetets betydelse kretsar kring det lokala och kommunala samspelet och medborgarens roll50. Man upplever att man gör
ett bra jobb, tar ett samhällsansvar och vill hitta långsiktigt hållbara
lösningar på hur till exempel den lokala servicen kan organiseras och
finansieras, arbetstillfällen skapas, natur- och kulturresurser tillvaratas, inflytandet säkras och hur den lokala ekonomin kan stimuleras.
Det är inte bara i Trönö utan på många andra platser i landet som
lokala utvecklingsgrupper engagerar sig i frågor som har samhällsekonomisk nytta. Den tiden är förbi då man kan förvänta sig att kommunen skall göra allt. I framtiden måste invånarna själva ta ett större
ansvar för till exempel lokal service och andra lokala angelägenheter
och i det sammanhanget kommer de lokala utvecklingsgrupperna att
ha en stor betydelse. En central fråga blir då vem som ska ta ansvar
för vilka frågor och hur uppgifterna ska organiseras och finansieras?
Exemplet som följer med biblioteket51 visar hur en samhällsnyttig
verksamhet gått från att från början ha varit initierad och driven av en
förening som bildats för ändamålet, till att successivt bli en offentlig
skattefinansierad verksamhet och efter nedläggning åter uppstått i
föreningsdriven ideell form.
Den första skolan i Trönö byggdes i Glamsta i mitten av 1800-talet, men redan från slutet av 1600-talet har barnen i Trönö haft viss
organiserad läsundervisning. Läs- och skrivkunnigheten var inte så
allmänt utbredd i mitten av 1800-talet, och riksdagen antog med anledning av det en ny skolstadga 1842 som innebar att allmän skolgång
skulle ske i alla kommuner. De böcker som fanns vid denna tid var
främst religiösa skrifter, men även viss facklitteratur hade börjat ges
ut. Det var framför allt jordbruk och hushållsfrågor som dominerade
50 Tankarna och åsikterna i detta avsnitt baseras på intervju med projektledare i Trönö,
mars 2005
51 Underlaget till avsnittet om biblioteksväsendet i Trönö fram tom bokbussen är
hämtat ur Boken om Trönö, Trönö Hembygdsförening, Jan-Eric Berger, 2002
44
facklitteraturen. För att ”befordra och sprida en allmän upplysning
och kunskap i andliga och världsliga ämnen såväl till äldre som
yngre medlemmar i församlingen”52 startades Trönö Biblioteksförening 1853. De som tog initiativet var en grupp välbeställda män från
Trönö. Medlemskap i föreningen förutsatte nykterhet och kristligt
uppförande och man betalade en krona i inträdesavgift. Föreningen
skulle inte ha fler än 25 medlemmar eftersom man ansåg att det skulle
vara svårt att hålla ordning och reda om man var för många. Biblioteket förlades till Glamsta skola och böcker inköptes årligen för
inträdes- och årsavgifterna, och tillskott genom frivilliga insamlingar
vid bröllop och begravningar. Enskilda personer skänkte böcker till
biblioteket. Det var högt uppsatta och bildade personer som ansvarade
för biblioteket; folkskolläraren, kommunfullmäktigeordföranden och
en hemmansägare utgjorde den första styrelsen.
Ledande personer inom församlingen började snart inse att biblioteket
borde finnas tillgängligt för alla sockenbor. Den dåvarande Kyrkostämman anhöll hos föreningen om att få köpa in biblioteket. Köpet
genomfördes 1865 och överfördes så till församlingen. I reglementet
för biblioteket framgår att böckerna man kunde låna skulle kunna
”bidraga till befordrande av gudsfruktan, sedlighet, upplysning och
ekonomisk förkovran”. Biblioteket var länge i Trönö församlings ägo,
men på 1930-talet började Trönö kommun anslå medel till bokinköp
och man erhöll också statsbidrag till driften av biblioteket. När Trönö
och Norrala kommuner slogs samman 1952 övergick biblioteket i den
nya kommunens ägo. I början av 1970-talet när Söderhamns storkommun bildades kom biblioteksfilialen att ingå i Söderhamns stadsbibliotek. Filialen fanns kvar i Trönö till början av 1990-talet. Sedan under
några år fanns det en bokbuss som kom till bygden en gång i veckan.
Den upphörde i slutet av 1990-talet och nu får Trönöborna låna sina
böcker på huvudbiblioteket i Söderhamn53. En hel del av de gamla
böckerna från folkbiblioteket finns fortfarande kvar i bygden, bland
52 Ur stadgarna för Trönö Biblioteksförening, 1853, från Boken om Trönö, Trönö
Hembygdsförening, Jan-Eric Berger, 2002
53 Gamla och sjuka kan fortfarande få sina låneböcker utkörda via huvudbiblioteket i
Söderhamn.
45
annat i Söderblomsgården, Trönögården, Rönningens bygdegård och i
skolans referensbibliotek.
Men… i Bystugan mitt i byn, i hallen på övervåningen, finns nu början till ett nytt lokalt bibliotek. En biblioteksgrupp har bildats. De
organiserar skänkta böcker och håller öppet för utlåning en kväll i
veckan. Boksamlingen består av 16 hyllmeter och vem som helst kan
gå upp och låna med sig några böcker eller slå sig ner i en fåtölj och
läsa. Mottot för det lilla biblioteket är ”Lämna en bok! Låna en ny!”
Folk på landsbygden får ofta uppleva att lokal service läggs ner eller
försämras, trots att man betalar samma skatt som alla andra kommuninvånare. De frågar sig varför, när de dessutom samtidigt är tvungna
att ta ett större eget ansvar och även betala både med privata pengar
och ideellt arbete. Om man kunde hitta former för ett lokalt ansvarstagande för offentliga verksamheter skulle kommunen kunna få ut mer
för pengarna. En modell kunde vara att kommunen bidrar med en pott
pengar till den lokala organisationen som tar ett ansvar för den totala
samhällsservicen på orten. Människor i Trönö är övertygade om att
man genom lokal samordning kan lösa samhällsservicen på ett billigare och effektivare sätt. När organisationer blir för stora går det ut
över verksamheten och man måste helt enkelt börja om från början. I
Trönöbygden ekonomisk förening har de tagit det första steget i den
riktningen. Nu är de intresserade av att få veta betydelsen av sitt lokala utvecklingsarbete och särskilt vad det har för samhällsekonomiskt
värde. De vill helt enkelt ha ett kvitto på den samhällsnytta deras lokala engagemang genererar. Går det? Och hur gör man?
46
12. Analys – att sätta värde på lokalt utvecklingsarbete
Utvärdering och värdering
Utvärdering och värdering är två skilda saker. Slutrapporten54 från
Hållbara Trönö kan ses som en enkel variant av en utvärdering. Där
beskrivs projektets omfattning som ett brett lokalt utvecklingsarbete
med tyngdpunkt på energifrågor, lokal ekonomi och lokal livsmedelsproduktion. Också Bystugan, internationella kontakter samt andra
nationella och lokala aktiviteter har ingått i projektet. I projektutvärderingar sätts projektets mål i relation till utfallet. I Hållbara Trönö
fanns specificerat ett antal mätbara mål för vad som enligt projektplanen skulle ha genomförts och uppnåtts vid projektets slut. Beträffande
de uppställda målen konstateras i slutrapporten att de är av sådan
karaktär att projektets aktiviteter inte hunnit ge måluppfyllelse till alla
delar, utan att det är en process som kommer att ge resultat på längre
sikt. Så långt projektets egen slutrapportering.
Denna analys är ingen utvärdering och därför bedömer jag alltså inte
projektet som sådant. Däremot har mina efterforskningar kring att
värdera lokal utveckling i Trönö gett en djupare förståelse för lokalt
förändringsarbete. Det lokala arbetet som föregått och även pågått
parallellt med Hållbara Trönö visar att projektet är ett led i en långsiktig utvecklingsprocess. Resultat av förändringsarbetet i sin helhet kan
inte tillskrivas enbart projektet och inte heller utläsas efter en relativt
kort projektperiod. Bildandet av Trönöbygden ekonomisk förening
angav en inriktning och en form för lokalt utvecklingsarbete som
omfattar hela bygdens utveckling i syfte att främja medlemmarnas
ekonomiska och sociala intressen. Vad som skiljer föreningen från de
många andra sammanslutningarna i Trönö är just den breda ansatsen
att engagera sig för hela bygdens utveckling till gagn för medlemmarna. De tre projekten Trönökraft, Hållbara Trönö och Vänortsprojektet Arkangelsk har varit ett sätt för föreningen att växla upp det
ideella arbetet med extern finansiering och bedriva ett mer omfattande
arbete. Projekten var inte bara vilka projekt som helst utan de har
bidragit till att uppfylla föreningens ändamål. Genom projekten har
föreningen fått större resurser till det lokala utvecklingsarbetet; till
54 Slutrapport Hållbara Trönö, stencil juli 2006
47
exempel har pengarna gjort det möjligt att anställa projektledare, delta
i erfarenhetsutbyte, genomföra studiebesök och på många andra sätt
stimulera den lokala utvecklingen. Det har gått snabbare och man har
kunnat uträtta mer med hjälp av externa projektmedel än om arbetet
enbart hade bedrivits med ideella krafter och resurser. Föreningen och
projekten har gett det lokala utvecklingsarbetet en ordentlig skjuts
framåt.
Diskussion om att sätta värde på lokal utveckling utgår från exemplet föreningen Trönöbygden ekonomisk förening med fokus på
arbetet inom projektet Hållbara Trönö och särskilt aktiviteten Trönö
Brandvärn. Den lokala uppslutningen kring brandvärnet framstår som
Trönöbygdens symbolfråga och därför kommer brandvärnet även
i analysen att symbolisera diskussionen om att sätta värde på lokal
utveckling. Trönö Brandvärn som exempel belyser många av de dimensioner som kan sättas i samband med värderingsdiskussionen.
Även om brandvärnet är symbolen för det lokala utvecklingsarbetet är
givetvis alla verksamheter som föreningen arbetat med viktiga.
Att sätta värde på lokal utveckling är inte en helt lätt fråga att reda ut.
Värde kan till exempel tolkas på olika sätt, dels som uppskattning av
det lokala utvecklingsarbetet och dels som att arbetet har ekonomiska,
sociala eller ekologiska värden55. Värdena enligt den första tolkningen
är också de argument föreningen söker för att få förståelse, respekt
och uppskattning för sitt lokala arbete. I förlängningen hoppas man
att det skall leda till ett större lokalt inflytande och att en del av samhällets ekonomiska resurser tilldelas den lokala nivån. En annan värderelaterad fråga är för vem verksamheten har ett värde; för enskilda
personer, föreningar, företag, bygden, kommunen eller någon/något
annat. Ytterligare en fråga är om värdet skall ses på kort eller lång
sikt. Och är effekterna av det lokala arbetet direkta eller indirekta,
och är verksamheterna hållbara i ett längre tidsperspektiv? För att gå
på djupet i frågan om att värdera lokalt utvecklingsarbetet måste mer
ingående studier utföras där verksamheterna kan identifieras, kvantifieras och prissättas. Det är en angelägen uppgift för forskare att belysa
vidare.
55 Som påpekats i avsnitt 3 så behandlas inte miljömässiga värden och effekter i
denna studie.
48
Exempel på samhällsekonomiska studier
Denna studie kommer inte att kunna ge svar på frågorna, utan har
snarare ambitionen att inspiration till tankar kring de olika frågeställningarna. Att sätta värde på lokal utveckling är en komplex uppgift,
och studier56 av samhällsekonomiska bedömningar visar tydligt att det
behövs mer forskning på området. Särskilt med att bedöma det sammanlagda samhällsekonomiska värdet av en lokal utvecklingsgrupps
totala verksamhet. Det visar sig vara svårt till och med att bedöma
effekterna av en enda enskild verksamhet. Glesbygdsverkets studie
om de ekonomiska konsekvenserna av en byskolas avveckling ger
belägg för det argumentet. Det visade sig vara en markant skillnad
mellan kommunens och Glesbygdsverkets respektive ekonomiska
utredningar om ett och samma exempel. Skolförvaltningens besparingspotential var enligt kommunens beräkningar 2,3 miljoner kronor
och enligt Glesbygdsverket var besparingspotentialen endast mellan
420 000–530 000 kronor. Dessutom konstaterades att i kommunens
beräkningar var ett flertal externa effekter inte medräknade; såsom
budgeterade renoveringskostnader, flyttkostnader, förlust av sju lokala
arbetsplatser och förlust av socialt kapital och möjligheter för nyföretagande.
Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar kan också verifiera
besparingar. En studie utförd av statliga Boverket om ett boendeserviceprojekt visade att en mycket begränsad satsning mätt i utvecklingskostnader ledde till besparingar i miljonklassen. Genom att förändra
organisationen och samverka med lokala aktörer i förmedlingen av
ändamålsenliga bostäder till äldre och funktionshindrade personer
kunde kostnaderna minska. Boverkets rapport om ekonomiska effekter av samordnad service visar att ”Samverkan mellan lokala aktörer
leder ofta till ekonomiska besparingar genom samnyttjande av lokaler
och personal. När samverkan blir överorganiserad och inte motsvaras
av en betalningsvilja kan dock effekten bli den motsatta. Besparingar
56 Underlaget till detta avsnitt är baserade på följande studier: Ekonomiska
effekter, samordnad boendeservice (Boverket 1994), Samhällsekonomisk analys av
turism, (Andersson, 2001), Förutsättningar för fisketurismens utveckling i Sverige
(Fiskeriverket, 2005), Samhällsekonomisk analys av glesbygdsbutiken (Statens Väg
och transportforskningsinstitut, 2002), Byskolan och det lokala samhällsbygget – en
bygde- och kommunekonomisk analys av byskolor (Glesbygdsverket, 2005)
49
kan också uppnås när mer ansvar läggs ut på lokala aktörer. Förutom
en stimulering av frivilliga insatser så bidrar detta till ökad flexibilitet
och beredskap i lokalsamhället inför framtida förändringar”.
Ett annat statligt verk, Konsumentverket, har genomfört en samhällsekonomisk analys av nedläggning av butik i glesbygd. Där beräknas
kostnaderna för de boende på en ort, samt konsekvenserna i form av
ökade kostnader för färdtjänst, hemtjänst och hemsändning. Förutsättningarna i studien var en ort med 2 024 personer i 789 familjer där
avståndet till butiken ökade från 2 till 9 kilometer när den lokala butiken stängde. Inköpen beräknades bli 10 procent billigare i den ”nya”
butiken längre bort och kosta 5,5 miljoner kronor, medan transportkostnaderna ökade till 7,7 miljoner kronor. Nedläggningen av butiken
skulle alltså ge en total kostnadsökning på 2,2 miljoner kronor för
konsumenten. Samhällsekonomiskt blir det en förlust då billigare
inköp på stormarknaden äts upp av dyrare resor och ökade kostnader
för färdtjänst, hemtjänst och hemsändning.
Ytterligare ett sätt att studera den samhällsekonomiska nyttan visar ett
exempel för beräkning av totaleffekten för hela landet om alla i samma situation skulle utvecklas som de studerade företagen. I en studie57
om samhällsekonomisk vinst genom socialt företagande har man
använt socioekonomiskt bokslut som metod för att beräkna effekterna
av de två sociala företagen Vägen Ut! och Basta. ”Kooperativen drivs
av personer som lämnat missbruk och kriminalitet bakom sig. Om
alla som idag missbrukar narkotika skulle bli lika ”lönsamma” som
kooperatörerna i Vägen Ut! skulle det innebära en samhällsvinst på
25–25 miljarder kronor årligen. Denna summa motsvarar ungefär
hälften av statens totala utgifter för arbetsmarknadspolitik under ett
år, eller hela landets årliga budget för utbildning och universitetsforskning.”
Vid European Tourism Research Institute, ETOUR, i Östersund bedrivs bland annat forskning om samhällsekonomisk analys av turism.
57 Ur samhällets perspektiv. Socioekonomiska bokslut för Vägen ut! kooperativen och
Basta Arbetskooperativ, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB, Nutek, 2006
50
En studie redovisar med hjälp av samhällsekonomiska metoder konsekvenser för både lokalbefolkningen och turister av en fiktiv turistisk utbyggnad. Studien belyser de samhällsekonomiska kalkylernas
ofullkomlighet. Det finns osäkerheter i skattade värden och det finns
externa effekter som utelämnats; problem som tycks vara mer eller
mindre allmängiltiga för samhällsekonomiska analyser. De samhällsekonomiska effekterna av ETOUR:s turismanalys kommenteras i studien: ”Förutom företagsekonomiska effekter genererar turismen också
så kallade externa effekter vilka påverkar en samhällsekonomisk bedömning utan att dessa effekter syns i en företagsekonomisk analys.
Lokalbefolkningen påverkas av en ökande turism såväl positivt som
negativt. En ökande sysselsättning till följd av turism anförs ofta som
en positiv samhällsekonomisk effekt emedan ökande trafik och kriminalitet under turismens högsäsong kan utgöra negativa samhällsekonomiska externa effekter.”
Naturvårdsverket och Fiskeriverkets rapport om förutsättningar för
fisketurismens utveckling i Sverige diskuterar dess betydelse ur ett
lokalekonomiskt perspektiv. Utredarna har funnit att det lokalekonomiska värdet kan vara betydande. De ekonomiska effekterna skapas
inte enbart i fisketurismföretaget, fiskaren lägger också pengar lokalt
på fiskekort, kompletterande fiskeutrustning, livsmedel, kioskvaror,
logi och restaurangbesök. ”Utgifter som blir till intäkter för olika näringsidkare, intäkter som går till löner och skatter, intäkter som rullar
runt i ekonomin och bidrar till indirekta lokalekonomiska effekter.”
Vidare konstaterar man att fisketurismen har bidragit till att orter i
glesbygden har kunnat upprätthålla nödvändig kommersiell service
åt lokalbefolkningen. Fisketurism är ett av många uppslag som undersöks i Trönö och som skulle kunna ge ett framtida tillskott till den
lokala ekonomin, antingen direkt eller indirekt.
Kvalitativa värden
Social redovisning och sociala bokslut58 har blivit ett allt mer vedertaget sätt för föreningar och företag att komplettera traditionella ekono58 Social redovisning och sociala bokslut, en kartläggning 2001. Nutek, R 2002:3
51
Figur 3 Hållbarhetsredovisning enligt Vis Vardi bi
miska redovisningar. Caroline Hassel59 som forskat inom ämnet menar att:
Genom att synliggöra den nytta organisationerna bidrar med till samhället kan omgivningen övertygas. I organisationer vilka inte drivs
av vinstintresse handlar det om att visa omvärlden de icke finansiella
värden som produceras. Det sociala bokslutet är ett sätt att redovisa
för de samhälleliga mervärden som uppstår och åskådliggör en mer
heltäckande bild av företaget och därmed ett mer rättvisande värde.
Hon delar in modeller i dels kvalitativa värden och dels i kvantitativa.
I den kvalitativa modellen uttrycks nyttan genom hur väl föreningen
uppnått sina mål och vilka åtgärder som vidtagits, medan däremot den
kvantitativa modellen visar vilken nytta föreningen gjort i monetära
termer. Hon påpekar dock att det är problematiskt att värdera och redovisa de aktiviteter som den sociala redovisningen omfattar i pengar.
De flesta sociala bokslut bygger på den kvalitativa modellen. Fördelen med social redovisning är att den tydligt synliggör verksamhe59 Sociala bokslut, Caroline Hassel, www.socialredovisning.se (20061107)
52
terna inom en förening. Ett socialt bokslut bör utföras av föreningens
styrelse och involvera både egna medlemmar och andra aktörer som
påverkas av verksamheterna.
Kärt barn har många namn är ett gammalt ordspråk. Vid sidan av
social redovisning håller begreppet hållbarhetsredovisning på att ta
plats. Vis Vardi60 är ett redskap för att hjälpa organisationer att visa
vilka värden man skapar i samhället. En slags social redovisning av
en organisations mål och aktiviteter utifrån dess värdegrund i syfte att
bidra till ett hållbart samhälle. Målgruppen är studieförbund, kyrkor
och samfund, bygdeutvecklingsgrupper och andra grupper där sociala
utvecklingsarbeten pågår. ”Att arbeta med demokratifrågor, integration, barn och ungas utveckling eller frågor som rör livsstil och miljö,
eller att skapa en bättre hushållning med naturresurserna och liknande
är centralt för att bygga ett bättre samhälle.” Arbetet bedrivs av Studieförbundet Vuxenskolan, Svenska kyrkan och Svenska studiecentralen i Finland med stöd av Nordiska Ministerrådet. Figur 3 visar
schematiskt den modell som Vis Vardi arbetar efter.
Så är det dags att vi ger oss i kast med värdet av det lokala utvecklingsarbetet i Trönö och försöker belysa några kvalitativa värden,
ekonomiska värden och externa effekter, eller snarare fundera på och
testa hur man skulle kunna gå tillväga.
Kvalitativa värden – exemplet Trönöbygden ekonomisk förening
Det lokala utvecklingsarbetets kvalitativa värde kan givetvis utformas
på många olika sätt. Med hjälp av redan utarbetade metoder inom
social redovisning/sociala bokslut61 och hållbarhetsredovisning62 som
har blivit ett allt mer vedertaget sätt att komplettera den traditionella
ekonomiska redovisningen kan föreningar starta upp ett eget värderingsarbete. Antingen genom att helt enkelt använda sig av andras
metoder eller låta sig inspireras till att utveckla egna lokalt anpassades verktyg.
60 www.visvardi.se, kontaktperson Claes Becklin, Studieförbundet Vuxenskolan,
[email protected]
61 Social redovisning och sociala bokslut, en kartläggning 2001. Nutek, R 2002:3
62 www.visvardi.se
53
I tabell 3, nästa sida, presenteras ett sätt att kartlägga och redovisa
värdet av olika verksamheter utan att ange de ekonomiska effekterna
av respektive verksamhet. Försöket att visa Trönöbygdens ekonomiska förenings kvalitativa värden skall inte ses som något absolut, utan
som ett diskussionsförslag. Medlemmar i föreningen och andra lokala
aktörer skulle troligen inkludera fler aktiviteter, och kanske välja andra variabler och värden men också dra andra slutsatser.
Ekonomiska värden – exemplet Trönö Brandvärn
Först en liten resumé av exemplet ur kommunens perspektiv. Söderhamns ekonomiska resultat för år 2000 uppgick till minus 10,6 miljoner kronor. Räddningstjänsten redovisade ett underskott på 325 000
kronor. Kommunfullmäktige hade beslutat om organisationsförändringar vilket innebar en avveckling av deltidsbrandkåren i Söderala
och Trönö. Söderala avvecklades under år 2000 genom att tio anställda slutade och tre fortsatte sin anställning i Söderhamn. Under 2001
avvecklades deltidsbrandkåren i Trönö och övergick som tidigare
beskrivits till föreningsdrivet brandvärn i Trönöbygden ekonomisk
förenings regi. Under första året betalade kommunen 4 500 kronor i
ersättning. Året därpå hade brandvärnet kostat förvaltningen 22 000
kronor, år 2004 17 000 kronor och år 2005 var ersättningen för de sju
utryckningarna 14 000 kronor.
Året före avvecklingen kostade det kommunen cirka 600 000 kronor
att driva deltidsbrandkåren i Trönö som då hade 12 anställda. Tabell
4, sidan 56, redovisar kommunens kostnader för räddningstjänsten i
hela kommunen. Kostnaderna minskade mellan åren 2000–2001 med
cirka 602 000 kronor. Därefter har kostnaderna ökat och räddningstjänsten har varje år haft ett budgetunderskott. Grundorsaken till budgetunderskottet 2004 uppges bero på höga kostnader i samband med
sjukskrivningar och utbildning.
Ur Trönöbygdens perspektiv, där nästan alla bybor är medlemmar i
Trönöbygdens ekonomisk förening, är det inte svårt att dra slutsatsen
att ett lokalt brandvärn utgör en trygghet för invånarna. Dock ska
brandvärnet enbart ses som en extra bonus, det är fortfarande den
kommunala räddningstjänsten som har ansvaret för räddningstjänsten
54
Tabell 3 Kvalitativa värden för verksamheter i Trönöbygden ekonomisk förening
Verksamhet
Värde
Vinnare
Brandvärn
Trygghet
Stärkt självkänsla
Drabbade personer
Kommunen
Försäkringsbolag
Identitet
Lokal service
Affärslokaler
Enskilda personer
Företag/förening
Trönöbygden
Bystuga
Äppelmust
Enskilda personer
Socialt kapital
Konsumenter
Lokal resursanvändning
Trönöbygden ekonoGod produkt
misk förening
Bygdekonto
Tillgång till finansiering
Lokalt kretslopp av
pengar
Sparare
Låntagare
Förnyelsebar energi
Bättre kunskaper
Enskilda personer
Företag
Lägre kostnader
Enskilda personer
Företag/förening
Tillgänglighet
Enskilda personer
Företag/förening
”Parken” vid bystugan,
dikesstädning m.m.
Identitet
Socialt kapital
Snyggt
Besökare och Trönöbor
Kommunen
Byavakt
Trygghet
Enskilda personer
Företag/förening
Polisen
Elavtal
Bredband
Lokal mat
Hyreslägenheter
Enskilda personer
Nya företag och jobb
Företag/föreningar
Lokal resursanvändning
Kommunen
Lokalt inflytande
Bättre underhåll
Hyresgästerna
Trönöbygden
ekonomisk förening
i Trönö. Den stora skillnaden mellan en kommunal deltidsbrandkår
och Trönö brandvärn är att brandmännen i det lokala brandvärnet inte
har jour, men vid larm larmas alla via personsökare. Och den som hör
55
Tabell 4 Kommunens kostnader för räddningstjänsten
År
Redovisad
kostnad
Underskott
2000
17 860 000
325 000
2001
17 258 000
278 000
2002
17 987 000
543 000
2003
18 210 000
113 000
2004
19 034 000
168 000
larmet åker. Som andrastation larmas brandvärnet vid de flesta typer
av insatser inom Trönö. Dessutom kan brandvärnet larmas som förstärkning vid insatser i andra delar av kommunen. I juni månad 2006
anlitades brandvärnet vid 11 utryckningar i tre kommuner med anledning av det stora antalet omfattande skogsbränder i området.
År 2005 var driftskostnaderna för brandvärnet drygt 62 000 kronor
och ersättningen från kommunen 14 000 beräknat på en ersättning för
fordonen motsvarande 546 kronor per timme. I dagsläget har Trönö
Brandvärn 610 betalande medlemmar och medlemsavgifterna uppgår
till drygt 53 000 kronor. De stora vinnarna på ett lokalt brandvärn är
kommunen, försäkringsbolagen och enskilda invånare. Kommunen
får för en billig penning snabba insatser vid larm i Trönö och extra
förstärkning vid större olyckor i kommunen. Försäkringsbolagen får
lägre utbetalningar då skadornas omfång blir mindre på grund av
att Trönös brandmän snabbt är på plats samt att enskilda personer
blir mindre drabbade. Ett exempel visar att försäkringsbolaget Dina
Försäkringar uppskattningsvis tjänade cirka 1,5 miljoner kronor när
brandvärnet, tack vare att de var snabbt på plats, kunde rädda ett bostadshus. Som erkännande sponsrar försäkringsbolaget föreningen
med ett mindre bidrag som bland annat brukar användas till att bjuda
brandmännen på julbord.
Personalen vid brandvärnet består idag av 15 man och utrustningen
utgörs av en släckbil, en tankbil och en brandstation, samma som
under den kommunala tiden. Ersättningarna för insatserna vid skogs-
56
bränderna sommaren 2006 har möjliggjort för brandvärnet att beställa
en ny tankbil. Utrustningen inklusive byggnaden skall hållas i gott
skick och personalen skall öva cirka 20–25 timmar per år. I kommunens regi var brandmännen anställda, och i föreningens regi går
det till så att vid larm räknas deltagande brandmän som anställda av
Räddningstjänsten och får således lön för sin insats direkt av kommunen. För den nu nedlagda deltidsbrandkåren i Trönö betalade kommunen löner, underhåll av utrustning och brandstation, utbildning
etcetera. Nu betalar kommunen enbart för själva utryckningarna,
medan Trönöborna får stå för övriga kostnader och brandmännen övar
ideellt. Förmodligen tjänar kommunen hundratusentals kronor per år
på avvecklingen av deltidsbrandkåren i Trönö. De ekonomiska effekterna för Söderhamns kommun torde under alla omständigheter vara
betydande.
Ekonomiska värden – tid och pengar
Att Trönöborna satsar både tid och pengar i civilsamhällessfären är
inte unikt på något sätt. Svenskarna är överlag ett föreningsaktivt
folk. SCB:s levnadsnivåundersökning (2000/2001) visar att befolkningen i åldern 20–84 år i genomsnitt lägger drygt 42 timmar om året
på föreningsverksamhet. Omräknat för Trönös del skulle det motsvara
27 040 timmar per år. En utredning från Sköndalsinstitutet63 har studerat medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället, alltså
ett vidare perspektiv där också ideellt oavlönat arbete utanför de vanliga medlemsbaserade föreningarna ingår. De visar att 51 procent av
befolkningen i åldersgruppen 16–74 år under år 2005 har utfört ideellt
oavlönat arbete med i genomsnitt 14 timmar per månad. För Trönö
skulle det bli drygt 53 928 oavlönade timmar, vilket omräknat i pengar är knappt 9,4 miljoner kronor. Forskarna bakom Sköndalsstudien
poängterar att det ”viktigaste och mest anmärkningsvärda rönet är den
påfallande stora stabilitet som präglar medborgarnas engagemang”64.
En intressant aspekt är relationen engagemang och boendeortens stor63 Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället – några grundläggande
uppgifter från en ny befolkningsstudie, Lars-Erik Olsson och Lars Svedberg,
Sköndalsinstitutet, Ersta Sköndal Högskola. 2005
64 Forskarna har jämfört motsvarande studier från 1992, 1998 och 2005
57
lek. Till exempel finns de mest engagerade männen i samhällen mellan 500 och 10 000 invånare (där befinner sig Trönö), där 56 procent
är aktiva, medan motsvarande för en mellanstor stad är 51 procent, i
de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö 47 procent och
på landsbygden 49 procent. Motsvarande för kvinnor är 45, 47 respektive 45 procent och på landsbygden 51 procent.
En annan studie från Cefos vid Göteborgs universitet om formerna
för samhällsengagemang65 ger ytterligare belägg för ett stort folkligt
deltagande. ”Organisationer, rörelser eller nätverk används alltså av
var sjunde medborgare som ett medel för att påverka i någon eller
några samhällsfrågor… Nära varannan av den svenska befolkningen,
48 procent, säger sig ha försökt åstadkomma en förbättring eller motverka en försämring i samhället under den senaste tolvmånadersperioden.” Dessutom nyttjas organisationerna också som påverkansinstrument av andra än sina egna medlemmar. De fyra vanligaste formerna
för politiskt deltagande under ett år var ekonomiskt stöd 48 procent,
namninsamling 42 procent, konsumtion 37 procent och kollektiv organisering 14 procent. Uppskattningsvis skulle då 90 personer i Trönö
deltagit i kollektiv organisering och 305 personer bidragit med ekonomiskt stöd. I verkligheten bidrar medborgare och företag i Trönö med
frivilliga bidrag för att åstadkomma en förbättring eller motverka en
försämring, mer än vad som tycks vara vanligt jämfört med genomsnittssiffrorna för hela landet. Under år 2005 gav till exempel 610
personer ekonomiskt stöd till Trönö Brandvärn genom att betala medlemsavgift till föreningen.
Förutom allt frivilligt ideellt arbete betalar Trönöborna alltså cirka
53 000 kronor årligen i medlemsavgift till Trönöbygden ekonomisk
förening för att finansiera Trönö Brandvärn. Dessutom ger också en
del av föreningens ideella arbete ett tillskott i pengar. Bygdebladet
som utkommer fyra gånger per år ger ett överskott genom annonsintäkterna. Likaså har satsningen på Trönögummans Äppelmust och
försäljningen av musten gett ett mindre överskott. Även uthyrningen
av butikslokalen till Trönö Skapande Händer, Trönö friskvård och
65 Former för samhällsengagemang. En jämförande studie av gamla och nya rörelser.
Erik Amnå, 2006.
58
RUT-kontoret i Bystugan genererar en inkomst till föreningen. Överskottet placeras på bygdekontot och kan på så sätt bidra till det lokala
kretsloppet av pengar. På bygdekontot finns idag drygt 233 000 kronor på 18 sparares enskilda konton, pengar som via JAK Medlemsbank kan lånas ut till lokala verksamheter. Som nämnts tidigare har
föreningen åtskilda ekonomier för brandvärnet och byalaget. Medlemsavgifterna går helt och hållet till brandvärnet medan byalaget går
runt på projektbidrag och intäkter från äppelmusten, uthyrning, bygdeblad, kopiering, Internet, arrangemang och andra småtjänster som
föreningen utför.
Under projektet Trönökraft uppskattar föreningen att cirka 1 500–
2 000 (i beräkningen används medelvärdet 1 750) ideella arbetstimmar satsades i olika aktiviteter. Bara i visionsarbetet med handlingsplanen Trönös framtid i egna händer deltog omkring 70 personer. I
projektet Hållbara Trönö har man registrerat 1 131 ideella arbetstimmar under 28 månader65, vilket innebär cirka 40 timmar i månaden.
Det motsvarar ungefär en arbetsvecka per månad. Ideellt arbete i till
exempel EU-programmet Leader+ räknas som lokal medfinansiering
och beräknas utifrån en schablon på 175 kronor per timme. Sammanlagt har föreningen i dessa två projekt beräknat de ideella insatserna
till 2 881 timmar, vilket i pengar motsvarar drygt 504 000 kronor.
På ett fåtal platser i Sverige finns försök eller permanenta organ för
lokalt inflytande66. Kallbygden i Åre kommun har en lokal områdesstyrelse. Kostnaderna för sammanträden och ledamöternas engagemang löper utslaget per ledamot inklusive suppleanterna till 12 500
kronor per år. Styrelsen för Trönöbygden ekonomisk förening består
av 12 ledamöter samt 2 adjungerade och har haft 10 sammanträden
under år 2005. På motsvarande sätt kan deras styrelsearbete värderas
till 175 000 kronor.
Osäkerheten är stor beträffande de ekonomiska beräkningarna av
både tid och pengar som används som instrument för att genomföra
verksamheter enligt projektplanerna. Däremot är det otvivelaktigt så
66 Bygdens Röst – mellan medborgare och kommun, Ulla Herlitz, Hela Sverige ska
leva, 2002
59
att de båda projekten tillsammans har dragit in närmare 800 000 kronor i projektbidrag till bygden, pengar som kommer Trönöbygdens
befolkning tillgodo genom projektets olika verksamheter. Sammanlagt har de två projekten i ideell arbetstid samt projektmedel bidragit
med 1,3 miljoner kronor till lokal utveckling i Trönö. Dessutom
inbringar föreningens ”affärsverksamheter” årligen uppskattningsvis
omkring 30 000 kronor till byalagets kassa, och omkring 70 000 kronor till brandvärnets kassa. I det senare fallet beror det ju tyvärr på
hur mycket det brinner i Trönö och angränsande områden!
Externa effekter
Det lokala utvecklingsarbetet gör att det händer saker i Trönö och vi
har konstaterat att verksamheter kan övertas, startas, utvecklas och
kanske också avvecklas. Både direkt genom föreningens och projektens arbete, men även genom att andra också ”drabbas” av den positiva anda som en bygd upplever när fler börjar intressera sig för samma
saker. Och bestämmer sig för att göra något åt det. Det ena ger det andra och indirekta effekter uppstår. Omsättningen i lanthandeln, puben,
vandrarhemmet, enskilda satsningar på Bed and Box och campingen
ökar givetvis när omvärlden och bygden ”upptäcker” Trönö. Projektet
Hållbara Trönö utnyttjade till exempel vandrarhemmet och puben för
sina besökare som beräknas ha spenderat cirka 45 000 kronor där.
Och köptroheten är relativt stark i bygden för den lokala lanthandeln
– med egen charkavdelning – cirka 60 procent. Satsningarna på jobb i
bygden med turism och lokal mat ger också indirekta effekter på den
lokala servicen. Kundunderlaget och omsättningen blir helt enkelt
större. Att det finns lanthandel, pub och övernattningsmöjligheter gör
det möjligt att satsa på turism, exempelvis fisketurism som genererar
mer inkomster lokalt och hjälper till att få upp lönsamhet i verksamheterna. Satsningarna medför också att man förhoppningsvis slipper
en eventuell framtida nedläggning av lanthandeln, en mycket vanlig
situation på många platser runt om på landsbygden.
En kraft i sig är självkänslan i bygden över att ha klarat av kampen
om brandvärnet och den stimulerar. Trönö har fått ett mejeri, en bio-
60
graf, en hantverksbutik etcetera. Det tycks råda en stämning av positiv viljekraft i bygden; kan vi rädda brandvärnet så kan vi även…
För att göra en rättvis analys av drivkrafterna måste man se på hela
den lokala kontexten, i nutid och historiskt. Som tidigare skildrats
har Trönö en lång historia av lokalt engagerade medborgare samt
andra stora och små föreningar som är aktiva i Trönöbygden. Sammantaget bäddar detta för en inte orealistisk tanke att den lokala kontexten har en stor betydelse för dagens lokala utvecklingsarbete. Kan
Hembygdsföreningen och Söderblomsspelen dra 70 000 besökare till
Trönö så kan väl vi i Trönö… rädda brandvärnet!
Inte bara Hembygdsföreningen utan också många andra föreningar
har hjälpt till att sätta Trönö på kartan och Trönö Brandvärn har blivit
en rikskändis genom att ha uppmärksammats i rikspressen. Kommuner lägger ner miljontals kronor om året på varumärkesprojekt för
att förbättra sin image och locka invånare, turister och företag till den
egna kommunen. Att aktivt varumärka sin bygd är ett långsiktigt och
mödosamt projekt. Till exempel har Möbelriket i Lammhult, mitt den
småländska skogen, jobbat med att varumärka Lammhult under mer
än 15 års tid. Och nu är Möbelriket ett av norra Europas mest designtäta områden. I Lammhult har man lyckats och aktörerna berättar
gärna om hur viktigt fokuseringen på platsen och det lokala har varit
i utvecklingen67. Andra vittnar också om hur viktigt det är att utveckla
varumärket kring platsen68 och ett sådant arbete kan initialt omfatta
följande moment och kostnader:
Fördjupad nulägesanalys
Strategifas
Implementeringsfas
Uppföljningsfas
300 000–500 000 kr
300 000–500 000 kr
300 000–500 000 kr
150 000–300 000 kr
Vanligtvis har man också bekostat en förstudie, och när väl kommunen har bestämt sig för att köra ett varumärkesprojekt följer årliga
67 Presentation på lokalekonomidagarna vid Växjö Universitet 2006, Att varumärka
en plats, Anders Wisth, projektledare
68 Förstudie kring varumärkesprojekt (Värnamo, 2004)
61
kostnader på miljontals kronor för marknadskommunikation. Nu har
en sådan satsning aldrig varit aktuell för Trönö. Där sker istället en
varumärkning av platsen på ideell basis (kanske omedvetet) genom
den verksamhet som föreningen bedriver i brandvärnet och i byalaget.
Och som Hembygdsföreningen redan tidigt initierat genom aktiviteter
kring minnet av Nathan Söderblom. Att varumärka Trönö har inte har
varit ett uttalat medel eller mål i föreningarnas verksamheter. Frågan
är hur man kan värdesätta och utnyttja att Trönö har blivit lite av en
rikskändis? På skämt, kanske skulle jag kunna höra följande dialog på
spårvagnen i Göteborg:
– Vet du var Söderhamn ligger?
– Tror det är i Norrland, någonstans i närheten av Trönö!
Som synes har det lokala utvecklingsarbetet i Trönöbygden skapat en
mängd positiva kvalitativa värden, kvantitativa värden och externa
effekter. Det vore intressant, men inte möjligt inom ramen för denna
studie, att sätta ett ekonomiskt värde på de genomförda verksamheterna. Den uppgiften passar jag vidare till lokala utvecklingsgrupper
och forskarkollegor. I följande kapitel gör jag dock ett inspel som
inspiration till hur man kan skulle kunna mäta lokal utveckling och i
slutkapitlet några kommentarer på temat att ta greppet om den lokala
utvecklingen.
62
13. Hur kan man mäta värdet av lokal utveckling
Fördelen med att mäta lokal utveckling är främst att verksamheterna
och bygdens utveckling synliggörs och kan ges ett värde.
Om man vill mäta värdet av lokal utveckling, beror tillvägagångssättet på vem man är. De refererade samhällsekonomiska analyserna har
uppvisat brister, dels i fråga om vilka variabler man beaktar i analysen
och dels hur man värderar variablerna. Är man forskare och utredare
är det önskvärt att gå både mer på djupet i studierna och utveckla mer
generella beskrivnings- och mätmetoder. Social redovisning, sociala
bokslut, socioekonomiska bokslut och hållbarhetsredovisningar är exempel på generella metoder som kan användas mer allmänt. En annan
metod är LEA-konceptet som Coompanion i Västmanland (före detta
Kooperativ Utveckling) och SCB erbjuder. Är man en lokal aktör är
intresset inriktat på att kunna följa och värdera sin egen verksamhet
och bygdens utveckling på ett enkelt sätt. Föreningar, vare sig de är
ideella föreningar eller ekonomiska föreningar, upprättar årligen verksamhetsberättelser och ekonomiska berättelser som speglar föreningens verksamhet. De skulle kunna utgöra basen för utvecklingen av ett
nytt värderingsverktyg, ett byaekonomiskt bokslut.
Många aktiva i lokalt utvecklingsarbete är fokuserade på att göra, att
se ett resultat. De är verkliga samhällsentreprenörer. Man vill inte ha
för mycket pappersarbete och byråkrati utan resultat. Samtidigt är det
viktigt att värdera de många små insatser som inte syns som att ringa
samtal, transporter till återvinningsstationen, hämta äpplen, måla
brandstationen, rensa ogräs, kopiera bygdebladet etcetera. Det vill
säga alla de små praktiska saker som måste göras för att allt annat ska
fungera. Ska allt arbete redovisas med ideella arbetstimmar och kostnader blir det lätt mycket byråkrati och ganska tråkigt. Så varför inte
utveckla ett eget mät- och värderingsinstrument som passar den egna
verksamhetens syften och mäter det väsentligaste?
Grunden skulle kunna vara en kombination av sociala/socioekonomiska bokslut, hållbarhetsredovisning, lokalekonomisk analys
och föreningens årsredovisningar. Instrumentet skall vara enkelt att
63
använda och lätt att tolka. Det finns två viktiga aspekter av att göra
instrumentet själv. För det första får man inflytande över värderingsprocessen och för det andra kan man med årliga redovisningar både
synliggöra och följa sin egen förenings och bygdens utveckling, samt
planera och korrigera verksamheten där så behövs. Att ha inflytande
över processen innebär till exempel att det är föreningen som väljer
variabler och vilka värden variablerna ska tilldelas. Istället för att
försöka beräkna ett monetärt värde för verksamheterna, vilket kan
vara mycket komplicerat och tidskrävande, kan man bestämma sig för
en grundvärdering att mäta utifrån. Tabell 5, motstående sida, är ett
exempel där de listade verksamheterna är sådana som föreningen engagerat sig i, men kan givetvis också omfatta andra lokala verksamheter. Grundvärderingen är att Trönöborna skall ha lokalt inflytande
och ”värderingen” ges då i alternativen Ja eller Nej. Har man lokalt
inflytande eller har man det inte. I ett verkligt byaekonomiskt bokslut
anpassas variabler och värden till föreningens grundläggande värderingar och mål för det lokala utvecklingsarbetet.
En modell för att värdera lokal utveckling bör innehålla variabler som
beskriver både den egna verksamheten och bygdens utveckling. Värden kan, där så är möjligt, anges i pengar, men också som kvalitativa
värden. Som underlag för val av variabler ges följande exempel:
SCB erbjuder ett faktaunderlag för lokalekonomiska analyser69.
I paketet ingår uppgifter om:
• Befolkning
• Förvärvsinkomst
• Disponibel inkomst
• Arbetsställen
• Detaljhandel
• Fastigheter
• Förvärvsarbetande
• Hushållens utgifter
69 Se www.scb.se, välj Sök och skriv in LEA. En av sökträffarna leder till en sida
om lokalekonomisk analys där man kan ladda hem ett LEA-exempel. LEA statistik
underlaget kan beställas för ett eget konstruerat geografiskt område och kostar 3.000
kr plus moms. Priset är satt utifrån minst 20 beställare.
64
Andra variabler som kan vara intressanta att följa:
• Inflyttade
• Utflyttade
• Födda
• Avlidna
• Turister
• Föreningar
• Kulturaktiviteter
• Evenemang
• Bygdekonto
• Mottagna studiebesök
• Ideellt arbete
• Kriminalitet
• Servicefunktioner
• Etcetera
Tabell 5 Lokalt inflytande över lokala verksamheter
Verksamhet
Lokalt inflytande
Brandvärn
Ja
Bystuga
Ja
Äppelmust
Ja
Bygdekonto
Ja
Förnyelsebar energi
Nej
Elavtal
Ja
Bredband
Ja
”Parken” vid bystugan
Ja
Byavakt
Ja
Lokal mat
Hyreslägenheter
Ja
Äppelmust
Getost
Ko-ost
Nej
65
14. Ta greppet om den lokala utvecklingen
Trönöborna gör saker tillsammans. De räddar brandvärnet, öppnar
bystuga, plockar äpplen och mustar dem, sparar på bygdekonto, lär
sig mer om förnyelsebar energi, förbättrar elavtalet, får tillgång till
bredband, iordningställer parken, vaktar bygden, producerar lokal
mat och hoppas framöver kunna ta över både lanthandelsfastigheten
och kommunens bostadsbestånd. Det gemensamma arbetet inte bara
åstadkommer en förbättring eller motverkar en försämring i samhället, utan stärker sammanhållningen i Trönöbygden och utvecklar det
sociala kapitalet. Helt naturligt gör man det som statsvetaren Robert
D. Putnam anser vara en förutsättning för att ta greppet om demokratin och ekonomin. Det är medborgarandan och demokratin som förutsäger ekonomin och inte tvärtom.
En intressant iakttagelse under mitt arbete med Trönös lokala utvecklingsarbete har varit ett fenomen som skulle kunna kallas ”det går
inte längre, nu måste vi dra åt tumskruvarna” eller ”cirkeln är sluten”,
beroende på vilken aktör som betraktar händelseförloppet. Fenomenet har illustrerats ett par gånger i studien, och ytterligare en kommer
här. Trönö var ju en egen kommun fram till sammanslagningen med
Norrala 1951. Jag frågade ordföranden i Trönöbygden ekonomisk
förening var i samhället kommunalhuset låg på den tiden. Svaret jag
fick var:
Något ”kommunhus” vet jag inte om, men innan sammanslagningen
med Norrala (det vill säga före storkommunen) hade Trönö kommunfullmäktige sitt sista möte på övervåningen till det vi nu kallar Bystugan! (på den tiden ”Danielssons kafé)
Trönös egen sista folkvalda kommunfullmäktigeförsamling hade
alltså sitt sista sammanträde i det hus som föreningen 2003 köpte
för 200 000 kronor med hjälp av ett lån i JAK Medlemsbank och där
föreningens styrelse idag håller sina sammanträden. Förstår ni vartåt
det lutar? Biblioteket startades på sin tid av ideella krafter, övertogs
av kommunen som så småningom avvecklade biblioteket. Idag finns
en ideell biblioteksgrupp som ansvarar för föreningens lilla bibliotek
66
i bystugan. Och så brandvärnet. Det började som en frivillig brandkår, övertogs av kommunen, avvecklades och övergick till den lokala
föreningen. Frågan är om greppet över demokratin är på väg i samma
cirkulära bana! Trönö kommun bildades 1863, övertogs av Norrala
1951 och Söderhamn 1970 för att drygt 30 år senare återuppstå i en
postmodernistisk form som bygger på privat engagemang för bygdens
utveckling.
En lokal demokrati behöver en lokal demokratisk institution. Frågan
är hur den ska organiseras. Vilken form passar bäst för att ta tillvara
det lokala engagemanget på ett långsiktigt hållbart sätt och öppna för
ett större lokalt inflytande och medverkande? Kommuner och andra
berörda samhällsfunktioner måste bygga vidare på en dialog med
byarna och utveckla hållbara former för samspelet med medborgarna.
Många frågor som en lokal utvecklingsgrupp arbetar med har koppling till den kommunala verksamheten och det finns många tänkbara
sätt att organisera samspelet mellan medborgare och kommun70:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
På distans – behåller allt som det är idag. Det vill säga kommunen bestämmer
Lokalt med indirekt valda politiska partier – inrättar en traditionell kommundelsnämnd
Lokalt med personval – inrättar en direktvald kommundelsnämnd, som i Svågadalen
Lokalt med en kombination av personval och indirekt valda poli-
tiker – inrättar en lokal nämnd där hälften av ledamöterna är di-
rektvalda lokalt och hälften är indirekt tillsatta politiker, som i Kall
Lokalt med personval – inrättar en lokal ”rådgivande” nämnd, som på Koster
Brukarstyrelse – funktionellt deltagande för en verksamhet
Förvaltning på öppet anbud – traditionell upphandling
Förvaltning av den lokala ekonomiska föreningen på uppdrag av kommunen
Den lokala ekonomiska föreningen övertar verksamheterna och säljer tjänster
70 Flera av exemplen är beskriva i skriften Vi utvecklar demokratin, Hela Sverige ska
leva, 2006. Skriften finns att ladda hem från www.bygde.net.
67
En lokal ekonomi behöver en finansiell institution. Ända fram till
1970-talet drev Föreningsbanken ett lokalkontor i Trönö och tidigare
fanns också en jordbrukskassa. Kanske fanns från början en äkta
sparbank som såg till bygdens utveckling och lät överskottet gå tillbaks till bygdens allmänna utveckling. Det finns fortfarande ett 70-tal
sådana banker i Sverige och dessutom två kooperativa banker71 som
också värnar om den lokala utvecklingen. Det bygdekonto som föreningen startat hos JAK Medlemsbank har gjort det möjligt att köpa in
Bystugan, lånat ut pengar till tillverkning av äppelmusten och föreningen är på gång att lösa övertagandet av lanthandelsfastigheten. Men
av Trönös 879 invånare är endast 18 sparare anslutna till bygdekontot.
Svenskarna har väl aldrig varit ett så välmående folk som nu. De är
välutbildade, har en hög materiell standard, är friska, har en fri vilja
och gott om pengar på banken. Bankinlåningen fjärde kvartalet år
2006 var 688 749 miljoner kronor. Se tabell 6, sidan 70, för en fullständig överblick av de svenska hushållens finansiella tillgångar,
omfattande alla 9 097 948 medborgare. Omräknat till Trönös 879
medborgare skulle Trönöborna på sina bankkonton ha över 66 miljoner kronor. Men på vilken bank? Inte på Trönö bygdekonto för där
finns endast 233 000 kronor. Ett lokalt kretslopp av pengar kan tolkas
på många olika sätt. Naturvårdsverket och Fiskeriverket talade i rapporten om fisketuristerna vars pengar blev lokala ”intäkter som rullar
runt i ekonomin och bidrar till indirekta lokalekonomiska effekter”.
Om alla Trönöbor flyttade över 10 procent av sitt sparkapital till
Trönö bygdekonto så skulle det finnas 6,6 miljoner att låna ut till lokal utveckling. Då kan man börja tala om en hållbar lokal utveckling.
Hur kan man då göra för att ta greppet om en hållbar utveckling av
både lokal demokrati och lokal ekonomi? Det är särskilt viktigt i detta
läge att fundera över frågeställningen. Debatten om Sveriges framtida organisation kommer att bli aktuellare än någonsin när riksdagen
framöver ska behandla såväl landsbygdskommitténs, ansvarskommitténs som grundlagsutredningens förslag. Hur kan den lokala nivåns
behov och inflytande säkerställas i den stora politiken? För utveck71 JAK Medlemsbank www.jak.se och Ekobanken Medlemsbank www.ekobanken.se
68
lingen i den lilla lokala politiken är det också läge att vässa tankarna
och pennorna inför den nya strukturfondsperiodens (2007–2013)
möjligheter till finansiering av utvecklingsprojekt. För att ta greppet
över utvecklingen kan man ta vara på SKL:s erfarenheter och följa
manualens tre rekommendationer.
• Skapa en gemensam bild av nuläget och den närmaste framtiden
• Välj strategi för anpassningen
• Samla organisationen runt uppgiften
Och dessutom ha Robert D. Putnams slutsats i minnet; att man måste
skapa nätverk av nätverk för att få makt och inflytande.
Slutordet har jag hämtat från Trönöbygden ekonomisk förenings förvaltnings- och verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2005:
Under 2005 har Trönö uppmärksammats runt om i landet. Vår förenings verksamhet och styrka har varit att vi kunnat sammanfatta och
synliggöra det som bygdens företag och föreningar gemensamt har
gjort och gör för bygdens bevarande. Genom övertagandet av Brandvärnet i egen regi har bygdens självkänsla stärkts och vi har ett gott
samarbete med kommunen. Styrelsen vill tacka för det gångna året. Vi
ser med förhoppning på att vi under det kommande verksamhetsåret
fortsätter att frimodigt arbeta för att tillvarata bygdens intressen.
69
Tabell 6. Hushållens finansiella tillgångar 4 kv 2006, miljoner
kronor
Sedlar, mynt
Bankinlåning
därav företagare
IPS[1]
Allemans- och riksgäldsspar
Obligationer
Premieobligationer
Privatobligationer
Aktier
Svenska börsaktier
Utländska aktier
Fondandelar
därav IPS[1]
Aktiefonder
Räntefonder
Andra fonder
Utländska fondandelar
Bostadsrättsandelar
Lån till finanssektorn
därav värdepappersbolag
Försäkringssparande, individ
Svenskt
Utländskt
Försäkringssparande, kollektivt
Övriga finansiella tillgångar
Summa finansiella tillgångar för hushåll
Finansiella tillgångar för HIO[2]
därav bankinlåning
svenska fondandelar
utländska fondandelar
svenska börsaktier
Finansiella tillgångar totalt
1) IPS = Individuellt pensionssparande.
2) HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer.
Källa: Finansinspektionen Producent: SCB
70
80 526
688 749
119 021
3 931
22 460
113 479
41 354
72 125
672 178
605 427
66 751
519 111
47 871
348 403
17 390
69 437
83 881
907 009
7 123
2 718
797 941
764 246
33 695
837 570
8 561
4 654 707
219 702
36 552
48 590
25 259
109 301
4 874 409
71
72
73
74
Stortorget 7, 111 29 Stockholm
Tfn 08-24 13 50, Fax: 08-24 28 05
www.bygde.net [email protected]
75