Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Trönö skola, förskoleklass och fritids
Planen gäller från 2013-12-05
Planen gäller till 2014-09-30
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola förskoleklass Fritids
Ansvariga för planen: Likabehandlingsgruppen Pia Forsgren, lärare, Agnetha Lindberg,
fritidspedagog och Rose-Marie Larsson, rektor
Det finns två lagar, diskrimineringslagen och skollagen som ska skydda eleverna från
diskriminering och kränkande behandling i förskoleklass, skola och fritidshem. Varje år ska skolan
upprätta en plan mot diskriminering (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot
kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen). Dessa planer ska visa hur skolan aktivt främjar
lika rättigheter och möjligheter för alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder.
Planerna ska även visa hur skolan förebygger och hanterar ärenden gällande kränkande behandling.
På Trönö skola har vi sammanfört dessa två planer till ett dokument som benämns Plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
Vår vision
Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskoleklass, skola och fritidshem. Verksamheten ska
genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans.
Ingen form av diskriminering eller annan kränkande behandling accepteras. Alla elever och all
personal i verksamheten förväntas respektera detta och inte utsätta andra för kränkande handlingar.
Vi arbetar för ett gemensamt utvecklingsarbete mot skolans mål och vision. Fritidshemmet
kompletterar skoldagen och erbjuder barnen en trygg och meningsfull fritid. Pedagoger med olika
yrkeskompetens samarbetar för att skapa förutsättningar för att tillgodose elevernas behov ur flera
olika aspekter. Våra pedagoger arbetar med gruppklimatet och tar initiativ till att lösa eventuella
problem i ett tidigt stadium.
Var och en på skolan har ett ansvar för att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att skapa en god
lärandemiljö och arbetsplats.
Elevernas delaktighet
Eleverna har deltagit med innehåll och synpunkter genom diskussioner i klassråd och elevråd.
Elever och lärare har gått igenom vilka regler som finns och vilka som behövs. De regler och
förhållningssätt som finns i planen gäller.
Vårdnadshavares delaktighet
Vårdnadshavare informeras i föräldramöten och föräldraråd. Inbjuds med synpunkter genom
veckobrev, i föräldramöten och i föräldraråd.
Personalens delaktighet
Personalen har diskuterat innehåll och deltagit i planeringar tillsammans med elever och i
personalmöten.
Förankring av planen
Planen har godkänts i elevråd, i föräldraråd och på personalens arbetsplatsträff.
Rektor ansvarar för
• Att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.
• Att elevråd och föräldraråd informeras om och medverkar i uppdateringen av
likabehandlingsplanen.
• Att den aktuella planen finns tillgänglig på skolan hemsida.
Pedagogerna ansvarar för
• Att likabehandlingsplanen aktualiseras för föräldrarna.
• Att alla barn och elever har kännedom om likabehandlingplanens innehåll, engagerar sig och
verkar för att planen efterlevs.
• Att elever medverkar vid uppföljning och revidering av planen.
• Att alla i personalen tar del av resultatet av kartläggningen, trivselenkäten, och gemensamt
beslutar om förslag till förbättringar.
Utvärdera
Efter studie av diskrimineringslagen och skollagen har den gamla planen omarbetats för att bli mer
heltäckande. Fritidshemmet var heller inte representerad i den gamla planen. En plan för främjande
och förebyggande arbete där alla diskrimineringsgrunderna är representerade.
Hur fjolårets plan har utvärderats
Sammanställning och analys av enkäter. Resultatet från enkätsvaren har diskuterats i elevrådet.
Även vilka åtgärder man föreslog skulle göras utifrån problem.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Personal och rektor på Trönö skola och fritidshem, elever och föräldrarådsrepresentanter.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan.
En ny plan har sammanställts utifrån gällande direktiv. ( Mall från DO,
dikrimineringsombudsmannen). Utvärderingen av fjolårets plan har också resulterat till en årscykel
där vi mer strukturerat ska arbeta med diskrimineringsgrunderna. Utifrån enkätsvaren har vi valt ett
antal förbättringsåtgärder.
Årets plan ska utvärderas senast
14 juni 2014
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Kontrollera måluppfyllelse utifrån det främjande arbetet med diskrimineringsgrunderna.
Måluppfyllelse av de valda förbättringsåtgärderna. Personalen kontrollerar om förbättringar i
arbetsmiljön på skolan och fritidshemmet har följts upp enligt kartläggningen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Datum när det ska vara klart
14 juni 2014
Främjande insatser
Främja lika rättigheter och möjligheter
I det främjande arbetet vill vi trycka på att detta är ett arbete som sker dagligen i diskussioner med
eleverna. Att främja lika rättigheter och möjligheter ingår i skolans och fritidshemmets värdegrund
och är en del av den naturliga undervisningen och samspelet mellan vuxna och barn. Stor
tyngdpunkt ligger i att vi har trivselregler med tydliga konsekvenser vars syfte är att skapa trivsel
och trygghet på skolan och på fritidshemmet. Under detta läsår arbetar vi på Trönö skola och Trönö
Fritids med diskrimineringsgrunderna på följande sätt:
Årscykel i främjande arbete kring diskrimineringsgrunderna
I årscykeln arbetar vi mot ett övergripande mål, gemensamt för samtliga diskrimineringsgrunder:
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.” s 7 , kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag,
LGR -11
Vad som ska göras
Funktionsned- Eleverna får se
sättning
informationsfilmer
Vem
När det
som ska ska vara
göra det klart
Hela
skolan
Vecka 48 Eleverna ska
ha kännedom
om funktionsnedsättningar
och vad det
kan innebära.
om olika
funktionsnedsättningar.
Kartläggning och
diskussion med
eleverna om hur
utrymmena på
skolan och i
fritidshemmet
fungerar i avseende
till om man har en
funktionsnedsättning
Religion
eller annan
trosuppfattning
Kontakt med
människor från ett
annat land och
religion.
Vilka mål som
ska uppnås
Ökad förståelse
för hur viktigt
det är att visa
hänsyn till de
som har en
funktionsnedsätt
ning.
Elever
ur
åk 5-6
Fortlöpan
de arbete
under
hela
läsåret/m
aj 2014
Eleverna ska
känna till vad
religionsfrihet
är och känna
till några olika
religioner.
Hur vi
utvärderar
Diskussion
och
reflektion i
klasserna
och i
personalmöt
en.
Genom en
skriftlig
utvärdering
i maj
Ökad förståelse
för hur det är att
komma från en
annan kultur
och ett annat
land.
Etnisk
Kontakt med
Hela
tillhörighet människor från ett skolan
annat land och
religion.
Förberedelse i
klasserna genom att
ta reda på fakta om
det aktuella landet
och förbereda
frågor. (Vi hälsar
på och bjuder in
till möten där vi
lär känna elever
från andra skolor
och med annan
etnisk tillhörighet)
Maj 2014 Ökad förståelse Genom
för hur det är att muntlig
komma från en reflektion.
annan kultur
och ett annat
land.
Resultat av
utvärderingen
Kön
Under två
Hela
temaveckor arbetar skolan
vi med övningar
som gynnar
jämställdhet.
Februari
2014
Ökad
medvetenhet
kring
jämställdhet.
Sexuell
läggning
Under samma
Hela
temaveckor arbetar skolan
vi även med hur
familjer kan se ut.
Februari
2014
Ökad förståelse Genom
för att familjer skriftlig
kan se olika ut. utvärdering
av
temaarbetet.
Ålder
Åldersintegrerade
aktiviteter vid
friluftsdagar.
Februari
2014
Ökad förståelse Genom
för alla barn på skriftlig
hela skolan.
utvärdering
av
(Ökad
gemenskap för temaarbetet.
Hela
skolan
Genom
skriftlig
utvärdering
av
temaarbetet.
alla elever på
skolan oavsett
ålder eller
klass.)
Könsuttryck Under samma
Elever
temaveckor arbetar ur
vi med övningar där åk 4-6
eleverna får
reflektera kring
olika könsuttryck.
Februari
2014
Ökad
medvetenhet
kring vilka
uttryck man
använder och
vad de
egentligen
betyder..
Genom
skriftlig
utvärdering
av
temaarbetet.
Könsidentitet
Under samma
Elever
temaveckor arbetar ur
vi med övningar där åk 4-6
eleverna får
reflektera över
könsidentitet.
Februari
2014
Ökad förståelse
för människors
rätt till en egen
identitet.
Genom
skriftlig
utvärdering
av
temaarbetet.
Vi bedriver även främjande arbete genom att:
arbeta med att stärka barnens självmedvetande och självförtroende,
göra barnen delaktiga i vardagsarbetet,
samarbeta mellan klasser,
samarbete med kulturskolan,
aktivt arbeta för en ökad medvetenhet om andra kulturer. Vi uppmärksammar särskilt FNdagen och barnkonventionen,
rastvakter finns schemalagda utomhus under elevernas raster. Rastvakten är utrustad med
reflexväst.
arbeta med konstruktiv och framåtsyftande konflikthantering och social träning,
barnen ges kunskap om kränkningar och dess konsekvenser för den enskilde,
verka för goda relationer mellan personal och elever som bygger på ömsesidig respekt och
förtroende.
verka för goda föräldrakontakter, ha regelbundna utvecklingssamtal och föräldramöten,
ha ett fungerande elevhälsosteam och elevhälsoforum med regelbundna träffar,
regelbundet inventera elevernas behov av särskilt stöd,
Vi ska kontinuerligt granska vår verksamhet och våra läromedel utifrån,
diskrimineringsgrunderna vid arbetslagsmöten.
Kartlägg
Kartläggningsmetoder
- Regelbundna diskussioner om trivsel, stämningen på skolan, kränkningar, elever i behov av
särskilt stöd sker på arbetslagsmöten varje vecka, i elevhälsoteam och elevhälsoforum 1
gång/månad.
- Regelbundna klass- och elevråd
- Trygghet och trivsel tas upp av klasslärare/mentor vid utvecklingssamtallstillfällen minst två
gånger per termin.
- Trygghetsvandring med rektor och elevråd 1 gång/år.
- Trivselreglerna gås igenom och revideras vid behov i samråd med elever, personal och i
föräldraråd.
- Kartläggning görs också genom trivselenkät en gång per år.
Våren 2013 svarade eleverna på en trivselenkät. Enkäterna gjordes i klasserna 1-6. Antalet svarande
var 81. I de tidigare åren förklarade lärarna frågorna innan. Det fanns fyra svarsalternativ på
frågorna 1-9. Frågorna 10, 11 och 12 var öppna frågor där eleverna fick förklara med egna ord.
Trivselenkäten 2012/2013 innehöll inte frågor som täckte alla diskrimineringsgrunderna och därför
har inte skolan underlag från denna att arbeta förebyggande med något specifikt
diskrimineringsområde inför detta läsår. Vi bygger det förebyggande arbetet även på iakttagelser,
observationer från personalen på skolan och fritidshemmet samt från elevernas berättelser i bl a
klassråd, utvecklingssamtal samt i enskilda samtal och kartläggningar som skett i samband med
kränkningsutredningar. I kartläggningen under det kommande året kommer vi att lägga stor vikt vid
att vi får ett underlag där vi klart kan utläsa vad vi behöver arbeta förebyggande med mot
diskrimineringsgrunderna.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna är delaktiga genom utvecklingssamtal, elevråd samt genomgång av trivselenkäten. De är
också med och planerar och ger förslag på förbättringsåtgärder.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personal diskuterar trivsel och ev. kränkningar vid konferenser, arbetsplatsträffar, elevhälsoforum.
Lärare hanterar sina klassers enkätsvar samt är delaktiga i de eventuella förbättringsåtgärder som
ska göras.
Resultat och analys av enkätsvar
Resultat: Resultatet redovisas i sin helhet i bilaga1. Enligt enkätsvaren vt 13 uttrycker de allra
flesta att de trivs bra eller mycket bra i Trönö skola. Nio elever svarar "så där" och en säger "dåligt".
22% av eleverna att de vet någon som blir retad på skolan. Elever berättar på elevråd att några äldre
elever uttrycker sig nedlåtande ibland mot yngre.
Fyra kränkningsutredningar har skett under året. Tre av dessa visar att kränkningar har skett.
25% av eleverna har i trivselenkäterna och i trygghetsvandring uttryckt att källaren är en otrygg
plats. De allra flesta elever upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, men inte
alla. En del elever uttrycker i enkäten och i elevråd att de önskar bättre arbetsro i klassrummen.
Personal uttrycker att de inte har arbetat specifikt med diskrimineringsgrunderna.
Analys: De allra flesta trivs ganska eller mycket bra i Trönö skola. De har flera vänner och rasterna
fungerar bra. Fler än tidigare upplever dock att de kan se fler elever som blir retade. I de fall där
personer namngivits har mentor direkt kollat upp. En elev upplever att denne inte har någon vän.
Enkätundersökningen visar att fler elever än tidigare att det finns platser på skolan där de känner sig
rädda. När man tittar på deras kommentarer till detta uppger flertalet att det är källaren och
toaletterna som är belägna där, som känns otrygga. När man tittar i likabehandlingsplanen
2011/2012 uppgavs samma områden som de platser som eleverna upplever som otrygga trots att
detta har varit prioriterat som förbättringsåtgärderna. Åtgärderna har inte genomförts tillräckligt
bra. Det har byggts till ett omklädningsrum inne i utrymmet som innefattar skolans toaletter.
Fönster för ljusinsläpp i toalettutrymmet har byggts för och därför blivit mörkare och trängre.
Prioriterade förbättringsåtgärder 2013/14 :
1) Källaren ska kännas trygg
Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygg i skolans lokaler
Utvärdering: Enkätundersökning vt 14
Åtgärd Bättre belysning, rensa bort skräp och möbler, göra väggarna ljusare/trevligare, besök
tillsammans med vuxna
Motivera åtgärd I enkäten uttrycker 25% av eleverna att källaren känns otrygg. I elevrådet säger
eleverna att det är mörkt och att det står möbler där. De vill göra fint på väggarna t ex sätta upp egna
bilder eller måla något.
Ansvarig: Pedagoger och rektor Datum när det ska vara klart: Våren 2014
2) Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck,
Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning
och Ålder
Mål och uppföljning Alla elever och personal ska känna till innehållet i skolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling och aktivt ta stöd av den i sitt vardagliga arbete.
Utvärdering: Genom enkät vt 14. Fler elever ska känna till skolans plan, högre trivsel och fler som
vet någon vuxen som de kan vända sig till.
Åtgärd Elever och personal arbetar aktivt med diskrimineringsgrunderna, begrepp och
värdegrundsarbete. Dels som planerade temaarbeten vissa veckor, men också i det vardagliga
arbetet. Värdegrundsarbete (tex med klassregler) görs direkt vid ht.
Motivera åtgärd I enkätundersökningen uttrycker många elever att de vet elever som blir retade i
skolan. 9 elever trivs "sådär" och 1 trivs "dåligt". Elever och personal ska vara väl förtrogen med
vår plan och värdegrundsarbetet.
Ansvarig: Pedagoger och rektor Datum när det ska vara klart: våren 2014
3) Arbetsro
Mål och uppföljning Elever och personal ska känna att det är arbetsro i klassrummen.
Utvärdering: Genom kontinuerliga diskussioner och i enkätundersökning vt -14
Åtgärd Arbeta mer medvetet om vad arbetsro är och arbeta aktivt med att ljudnivån ska sänkas.
Gemensamt förhållningssätt.
Motivera åtgärd Eleverna har i enkätundersökningen och i elevråd uttryckt att de önskar bättre
arbetsro i klassrummen. Ansvarig: Lärare Datum när det ska vara klart: vårterminen 14
4) Matro
Mål och uppföljning Elever och personal ska känna att det fungerar bra i matsalen
Åtgärd Genomtänkta fasta platser där mattider anpassade efter plats.
Påminna om matro. Prata tystare och bara med dem som sitter vid samma bord. Ta reda på mer om
ljudabsorbenter
Motivera åtgärd Personalen upplever att matron kan förbättras. Många elever äter samtidigt och
flera pratar högt. Ansvarig: Pedagoger och rektor Datum när det ska vara klart: vårterminen 14
5) Ny kartläggning
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck,
Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning
och Ålder
Mål och uppföljning Ha en kartläggning som tydliggör vilket främjande och förebyggande arbete
vi behöver belysa utifrån diskrimineringsgrunderna
Åtgärd Ny enkät eller annan undersökning som täcker upp diskrimineringsgrunderna
Motivera åtgärd Tidigare enkät saknar frågor som särskilt synliggöra diskrimineringsgrunderna.
Ansvarig: Pedagoger och rektor Datum när det ska vara klart: vårterminen 14
Policy och rutiner för akuta situationer
SKOLAN TAR AVSTÅND FRÅN ALLA TENDENSER TILL KRÄNKNINGAR.
Som elev kan du förvänta dig av oss att vi bemöter dig med respekt och kommer att ingripa mot
alla former av mobbning och kränkande behandling. Vi ska också se till att du får en så lugn och
trivsam arbetsmiljö som möjligt.
Som förälder kan du förvänta dig av oss att all personal arbetar för att ditt barn skall känna
trygghet i skolan och att vi ingriper mot alla former av mobbning och kränkande behandling. Vi
kontaktar dig om vi får vetskap om det är någonting särskilt av allvarlig karaktär som händer.
Vi förväntar oss av dig som elev att du bidrar till att det ska finnas en positiv anda på skolan, där
vi bemöter varandra med hänsyn och respekt, samt att du följer skolans ordningsregler. Vi förväntar
oss att du berättar för en vuxen om du sett eller hört något som vi bör få reda på.
Vi uppskattar om du som förälder talar om för oss på skolan om du får kännedom om att något
barn utsätts för obehag eller om du upptäcker att ditt barn utsätter andra. Vi förväntar oss även att
du tar del av information som kommer till hemmen i form av veckobrev.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Eleverna ska, i en kontinuerlig process under hela sin tid i skolan och i fritidshemmet utvecklas till
att bli medvetna och hänsynstagande individer. Arbetet med detta ska genomsyra skolans och
fritidshemmets hela verksamhet. Det är viktigt att diskussioner om dessa frågor får ta tid, både i och
utanför klassrummet och att vi vuxna tar initiativ till att arbeta med en uppkommen situation
omedelbart. Vi uppmuntrar goda förebilder och beteenden. De äldre barnen fungerar som positiva
förebilder för de yngre genom åldersintegrerade aktiviteter. Olika gruppstärkanden aktiviteter
förekommer regelbundet t.ex. temadagar och friluftsdagar.
Gemensamma och tydliga regler för alla. Dessa utarbetas tillsammans med eleverna och diskuteras
på föräldramöten och i skolkonferenser.
Personal, elever och föräldrar kan vända sig till
Om en elev utsätts för någon av diskrimineringsgrunderna av en annan elev kontaktas i första hand
mentor eller ansvarig pedagog. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande
behandling av ett barn eller en elev ansvarar rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion
för utredningen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Om kränkande behandling eller diskriminering uppstår sker följande:
Steg 1 Omedelbara åtgärder
- Ansvarig personal (alltid minst två) samtalar med den/de kränkta för att ta reda på vad som
hänt och talar om att skolan ska göra allt för att stoppa kränkningarna.
- Ansvarig personal samtalar med det barn som kränkt och markerar att beteendet inte
accepteras. Samtalet förs på ett sådant sätt att barn/elever, i möjligaste mån, själva kan
komma med en lösning så att kränkningarna upphör. Om flera varit delaktiga i kränkningen
förs samtalet först med medhjälparna, sedan med eventuell ledare.
- Ansvarig personal informerar vårdnadshavare/målsman om vad som hänt och hur vi
fortsätter arbetet. Föräldrarna erbjuds att komma till skolan på ett möte där de kan få
möjlighet att berätta om hur de upplever situationen hemma.
- Ansvarig personal informerar övrig berörd personal och rektor om vad som hänt.
- Ansvarig personal dokumenterar allt arbete rörande den uppkomna situationen.
Steg 2.
- Ansvarig personal har uppföljningssamtal med berörda senast inom tre skoldagar för att
kontrollera att kränkningarna upphört. Diskutera hur det gått; hur känner sig den kränkte nu?
Hur har den/de som kränkt agerat för att situationen inte ska uppstå igen.
- Ansvarig personal dokumenterar händelseutvecklingen och följer upp under längre tid.
- Om förbättring inte sker överlämnas ärendet till rektor och elevvårdsteamet som bedömer
vad som ska göras, och vilka kontakter som eventuellt ska tas.
Steg 3.
- Rektor/elevvårdsteam följer upp med ansvarig personal att uppsatta mål uppnåtts och att
överenskommelser efterlevs.
- Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn eller en
elev ansvarar rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion för utredningen.
Vid kränkning utreds detta och anmäls på särskild blankett till Barn- och utbildningsnämnden.
Blanketten fylls i av ansvarig personal och rektor.
Trönö skolas trivsel - och ordningsregler
Våra ordningsregler finns till för att minska olycksrisker och värna om vår gemensamma miljö,
trivsel och hälsa. Ordningsreglerna är framtagna av rektor, personal, elever och i samråd med föräldrarådets
representanter.
Jag visar hänsyn och respekt mot alla. Jag har ett trevligt uppförande och använder ett vårdat
språk.
Jag är rädd om min skola och saker som finns där.
Jag bidrar till ett bra arbetsklimat genom att komma i tid till lektioner, använder lektionstiden
till lärande och följer instruktioner från lärare och annan personal.
Jag lämnar alla ytterkläder i kapprummet. (Jackor, täckbyxor, vantar, mössor, kepsar, ytterskor
och stövlar.)
Jag är ute på rasterna.
Om jag åker skateboard, inlines, kickbike, pulka eller liknande använder jag hjälm.
Mobiltelefoner är avstängda och undanstoppade under lektionstid och i matsalen om inte lärare
gett tillåtelse.
Det är förbjudet att spela in, filma eller ta kort utan tillåtelse.
Det är inte tillåtet att kasta snöboll på skolgården.
Det är inte tillåtet att äta godis.
Det är inte tillåtet att åka cykel eller moped på skolgården mellan 06.00 och 18.00.
Disciplinära åtgärder
Elev som uppträder störande kan avvisas resten av lektionen - missad tid tas igen efter skolan.
Elev som uppträder störande i matsalen kan avvisas.
Vid uppenbar skadegörelse eller ovarsamhet uppmanas förälder att ersätta skadan.
I händelse av nedskräpning städar man upp efter sig själv, både utomhus och inomhus.
Missbruk av mobiltelefon/övriga medhavda saker leder till att läraren tar hand om densamma och
återlämnar efter skoldagens slut.
Vad händer om man bryter mot reglerna?
Steg 1: Personal som uppmärksammar händelsen samtalar med berörd elev direkt.
Steg 2: Ansvarig mentor samtalar med berörd elev.
Steg 3: Information från ansvarig mentor går hem till föräldrar.
Steg 4: Träff sker med ansvarig mentor, föräldrar och elev. Lämpliga åtgärder bestäms.
Steg 5: Rektor informeras och kallas till ett möte med rektor, ansvarig mentor, föräldrar och
elev. Lämpliga åtgärder bestäms.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan
också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad,
kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning
och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande
behandling
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”.
De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår
emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva
höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han
tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det
egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i
dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med
vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som
skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara
och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om
problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina
problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg.
Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju
att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”.
[trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren
vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa
är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela
tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden
”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få
vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte
gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i
olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla
Bilaga 1
Resultat av enkätsvar 2013-05
1. Hur trivs du i skolan?
5-6
4
3
2
1
totalt
2011/2012
Mycket bra
10
9
5
13
8
45
48
Ganska bra
6
5
8
4
3
26
29
Sådär
2
3
1
2
1
9
2
Dåligt
0
0
1
0
0
1
2
Kommentar: De allra flesta trivs ganska eller mycket bra.
Trivseln på skolan ser i det stora hela lika ut som under läsåret 2011/2012.
2. Har du vänner i skolan?
5-6
4
3
2
1
totalt
2011/2012
Flera
16
14
15
16
11
72
72
2-3
2
1
0
2
1
6
8
en
0
1
0
0
0
1
3
ingen
0
0
0
1
0
1
0
Kommentarer: De allra flesta har flera vänner i skolan. En elev har uppgett i den senaste
enkätundersökningen att denne inte har någon vän på skolan. Läsåret innan var det ingen som
svarade att de inte hade någon vän.
3. Vet du någon som blir ofta retad på vår skola?
5-6
4
3
2
1
totalt
2011/2012
Ja
2
8
1
2
5
18
7
nej
16
9
14
17
7
63
75
Kommentar: 18 elever vet någon som blir retad i skolan. Några har namngivits. Fler elever än
2011/2012 uppger att det finns någon elev på skolan som blir retad.
4. Finns det någon vuxen i skolan som du kan be om hjälp när du behöver?
5-6
4
3
2
1
totalt
2011/2012
Flera
7
9
10
13
9
48
58
2-3
6
7
3
5
2
23
28
En
1
1
0
1
1
4
6
Ingen
4
0
2
0
0
6
2
Kommentar: De flesta vet flera som de kan vända sig till då de behöver hjälp. Ökat antal elever
uppger dock att det inte finns någon vuxen i skolan som de kan be om hjälp när de behöver.
5. Känner du dig rädd i skolan?
5-6
4
3
2
1
totalt
2011/2012
Aldrig
10
6
4
10
7
37
46
Sällan
3
8
6
7
5
29
32
Ibland
5
3
5
1
0
14
4
Ofta
0
0
0
1
0
1
0
Kommentar: Det har skett en ökning mot för läsåret innan där elever känner sig rädda i skolan.
6. Finns det någon plats i skolan där du inte känner dig trygg?
5-6
4
3
2
1
totalt
2011/2011
Ja
Nej
3
15
5
12
1
14
8
11
4
8
21
60
13
68
Kommentar: 21 av 60 uppger att det finns platser i skolan där de känner sig otrygga. Det har skett
en ökning från 2011/12.
7. Hur fungerar det på rasterna?
5-6
4
3
2
1
totalt
2011/2012
Mycket bra 9
10
7
13
7
46
57
Ganska bra 6
4
6
6
4
26
13
Sådär
3
3
2
0
1
9
15
Dåligt
0
0
0
0
0
0
0
Kommentar: De flesta elever tycker att rasterna fungerar ganska- eller mycket bra. Ingen tycker att
det fungerar dåligt. Rasterna fungerar ungefär lika som året innan om man jämför alternativen
mycket bra/ganska bra.
8. Hur fungerar det i omklädningsrummet till idrotten?
5-6
4
3
2
1
totalt
Mycket bra 10
9
6
9
3
37
Ganska bra 6
5
3
8
5
27
Sådär
0
2
4
1
2
9
Dåligt
2
1
2
1
2
8
2011/2012
31
29
14
4
Kommentar: De flesta tycker att det fungerar ganska eller mycket bra. 17 elever tycker att det
fungerar ”så där” eller dåligt. Oförändrat resultat jämfört med förra året.
9. Hur fungerar det i matsalen?
5-6
4
3
2
1
totalt
2011/2012
Mycket bra
Ganska bra
Sådär
Dåligt
6
10
2
1
9
2
1
0
29
37
11
4
32
26
18
3
6
8
3
1
5
9
3
0
3
8
2
2
Kommentar: De allra flesta har valt ganska bra eller mycket bra. 15 elever har valt de mer negativa
alternativen ”så där” eller dåligt. Oförändrat resultat jämfört med tidigare år
Vad är bra med vår skola?
Hur är arbetsron i skolan?
Finns det någonting du skulle vilja ändra på i vår skola för att du ska trivas bättre?
Bilaga 2.
Enkätsvar i staplar Trivselenkät maj 2013 (läsåret 2012/2013)
Antal 81
1. Hur trivs du i skolan?
Kommentar: Trivseln på skolan ser i det stora hela lika ut som under läsåret 2011/2012.
2. Har du vänner i skolan?
Kommentarer: En elev har uppgett i den senaste enkätundersökningen att denne inte har någon vän
på skolan. Läsåret innan var det ingen som svarade att de inte hade någon vän.
3. Vet du någon som ofta blir retad på vår skola
Kommentar: Fler elever än 2011/2012 uppger att det finns någon elev på skolan som blir retad.
4. Finns det någon vuxen som du kan be om hjälp om du behöver?
Kommentar: Ökat antal elever uppger att det inte finns någon vuxen i skolan som de kan be om
hjälp när de behöver.
5. Känner du dig rädd i skolan?
Kommentar: Det har skett en ökning mot för läsåret innan där elever känner sig rädda i skolan.
6. Finns det någon plats där du inte känner dig trygg?
Kommentar: Det har skett en ökning, där elever upplever att det finns platser där de inte känner sig
trygga.
7. Hur fungerar det på rasterna?
Kommentar: Rasterna fungerar ungefär lika som året innan om man jämför alternativen mycket
bra/ganska bra.
8. Hur fungerar det i omklädningsrummet till idrotten?
Kommentar: Oförändrat resultat.
9. Hur fungerar det i matsalen?
Kommentar: Oförändrat resultat.
