Trönö skolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Gäller för skola, förskoleklass och fritidshem
2015/2016
1
Trönö skola, förskoleklass och fritidshem
150930
Grunduppgifter
Lagar och vår vision
Det finns två lagar, diskrimineringslagen och skollagen som ska skydda eleverna från
diskriminering och kränkande behandling i förskoleklass, skola och fritidshem. Varje år ska skolan
upprätta en plan mot diskriminering (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot
kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen). Dessa planer ska visa hur skolan aktivt främjar
lika rättigheter och möjligheter för alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder.
Planerna ska även visa hur skolan förebygger och hanterar ärenden gällande kränkande behandling.
På Trönö skola har vi sammanfört dessa två planer till ett dokument som benämns Plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskoleklass, skola och fritidshem. Verksamheten ska
genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans.
Ingen form av diskriminering eller annan kränkande behandling accepteras. Alla elever och all
personal i verksamheten förväntas respektera detta och inte utsätta andra för kränkande handlingar.
Vi arbetar för ett gemensamt utvecklingsarbete mot skolans mål och vision. Fritidshemmet
kompletterar skoldagen och erbjuder barnen en trygg och meningsfull fritid. Pedagoger med olika
yrkeskompetens samarbetar för att skapa förutsättningar för att tillgodose elevernas behov ur flera
olika aspekter. Våra pedagoger arbetar med gruppklimatet och tar initiativ till att lösa eventuella
problem i ett tidigt stadium.
Var och en på skolan har ett ansvar för att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att skapa en god
lärandemiljö och arbetsplats.
Elevernas delaktighet
Eleverna har deltagit med innehåll och synpunkter genom diskussioner i klassråd och elevråd.
Elever och lärare har gått igenom skolans regler och kommit överens om ev klassregler.
Vårdnadshavares delaktighet
Vårdnadshavare har informerats och inbjudits med synpunkter via e-post, internet och i föräldraråd.
Personalens delaktighet
Personalen har diskuterat innehåll och deltagit i planeringar tillsammans med elever och i
personalmöten.
Förankring av planen
Planen har godkänts i elevråd och på personalens arbetsplatsträff. Har presenterats för föräldrarådet.
Rektor ansvarar för
• Att all personal får kontinuerlig uppdatering om planens mål och innehåll.
• Att elevråd och föräldraråd informeras om och medverkar i uppdateringen av plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
• Att den aktuella planen finns tillgänglig på skolan hemsida.
2
Pedagogerna ansvarar för
• Att planen mot diskriminering och kränkande behandling aktualiseras för föräldrarna.
• Att alla barn och elever har kännedom om planens innehåll, engagerar sig och verkar för att planen
efterlevs.
• Att elever medverkar vid uppföljning och revidering av planen.
• Att alla i personalen tar del av resultatet av kartläggningen/enkäten och gemensamt beslutar om
förslag till förbättringar.
Utvärdera
Årets plan kommer att utvärderas genom samtal med personal och elever, genom skriftlig enkät för
skolans och fritidshemmets elever och genom en kartläggning bland skolans, förskoleklassens och
fritidshemmets elever under höstterminen.
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Vi har utvärderat 2014/2015 års plan både tillsammans med eleverna; i klassråd och elevråd där vi
analyserat resultaten från enkätsvar ang trivsel och kränkningar och hur vi lyckats med de
förbättringsåtgärder vi jobbat med under året. Personal har gjort uppföljning vid årsskiftet och
utvärdering har gjorts på arbetsplatsträff och planeringsdagar. Både gemensamt och i
arbetslagsgrupper.
Inför arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 har vi använt våra
och elevernas analyser och utvärderingar. De data som använts är: Enkätsvar från eleverna,
elevrådsprotokoll och anteckningar från ”Viktiga mötet”. Utvecklingssamtal och personalens
iakttagelser och under höstterminen 2015 utgått från vad eleverna svarat i enkätundersökningen på
vårterminen, för att ta fram vad vi behöver utveckla särskilt under läsåret 15/16. Utifrån detta har vi
satt upp mål och förbättringsåtgärder inför denna års plan.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
All personal har vid arbetsplatsträff gemensamt tittat på resultat av enkäter och gjort uppföljning av
förbättringsåtgärderna. Arbetslagen har utvärderat både resultat av de främjande insatser som de
fokuserat på samt hur vi lyckats med förbättringsåtgärderna.
Likabehandlingsgruppen; Mari Magnusson (fritids, f-klass) Camilla Westlund (1-3) Bengt-Åke
Nilsson (4-6) och Rose-Marie Larsson, har samlat in, analyserat, sammanställt resultatet samt
skrivit kommande års plans arbete utifrån detta. Resultatet presenterats för övrig personal och
elevråd för ytterligare för synpunkter.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan.
Främjande insatser: Pedagogerna ska ansvara för att innehållet görs under hela läsåret utifrån när
det passar i den egna gruppen. Vissa insatser skulle ske mer för hela skolan, vilket också skett. Att
skapa en kartläggning som täcker samtliga diskrimineringsgrunder har varit svårt. Alla främjande
insatser har genomförts men vi behöver bli mer konkreta då vi ställer upp mål för att veta om målet
nåtts. Då det gäller klassråd har dessa skett, men bör schemaläggas, så att dessa sker kontinuerligt.
Resultatet från fjolårets enkätundersökning gjorde att fem mål sattes upp som gällde för 2014/2014;
-En lampa har satts upp för att förbättra belysning i källaren. Tändningsreaktionstiden har setts över
av vaktmästare. Ett fåtal pedagoger har besökt källaren med sin klass. Rastvärdar har inte besökt
källaren regelbundet.
-Ett mål i fjolårets plan var att: Alla elever och personal ska känna till Trönö skolas plan mot
diskriminering och kränkande behandling och dess innehåll och aktivt ta stöd av den i sitt arbete.
Resultat: etta har delvis genomförts och vi fortsätter arbetet mot en bättre medvetenhet kring detta.
-Eleverna har gemensamt kommit överens om ett rastschema där åk 1-3 har tillgång till
3
fotbollsplanen och rinken under vissa raster och åk 4-6 har tillgång andra raster.
Resultatet har blivit att yngre elever upplever att rinken har blivit tryggare.
Resultat kring matro när det gäller fritidshemmet: bestämda platser, pedagog som möter eleverna
när de kommer. Inga ljudabsorbenter har satts upp under året. Alla upplever att det har blivit lugnare
i matsalen, dessutom har fritidshemmets system med att platserna bestäms av slumpen inneburit att
barnen lärt känna varandra bättre. Skoltid: Det är fortfarande många som äter lunch samtidigt och
det kan ibland bli mycket prat. I de utvärderingar som gjorts genom samtal med eleverna, lärarna
och med kökspersonal ger dock sken av att det har blivit lugnare i matsalen och att inte lika många
känner sig störda av det prat som sker.
Årets plan ska utvärderas senast
Vid arbetsplatsträffen i juni 2016
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Kontrollera måluppfyllelse utifrån det främjande arbetet med diskrimineringsgrunderna görs av
ansvarig personal. Personalen kontrollerar om förbättringar skett på skolan och fritidshemmet enligt
målen för det förebyggande arbetet. Utvärderingar sker både genom samtal och utvärderingar i
klasserna, råd, utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar samt enkätundersökningar.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor
Datum när det ska vara klart
1 september 2016
4
Årscykel i främjande arbete kring diskrimineringsgrunderna
I årscykeln arbetar vi mot ett övergripande mål, gemensamt för samtliga diskrimineringsgrunder:
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.” s 7 , kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag,
LGR -11
Religion
eller annan
trosuppfattning
Vad som ska göras
Vem
När det ska
som ska vara klart
göra det
Vilka mål som Hur vi
ska uppnås
utvärderar
Läsa/se filmer och
ha kontakt med
människor med
olika religioner.
1-3 kontaktar en
skola där det finns
elever som kan
mer/har erfarenhet
om flera religioner
för brevväxling och
möten.
4-6 kontakt med
islamska
kulturföreningen för
att få mer kunskap
Hela
Juni
skolan,
2016
förskolekla
ss och
fritidshem
Ökad
förståelse för
andra
kulturer och
religioner.
Eleverna ska
ha en ökad
förståelse för
hur det är att
leva som
muslim i
Sverige och
för att de ska
veta varför de
har vissa
traditioner och
ritualer.
om främmande
religioner och ökad
förståelse för andra
kulturer.
Resultat av
utvärderingen
Diskussion och
reflektion i konferenser
och arbetslagsträffar på
respektive enhet.
Vi ser att målet har
uppnåtts om eleverna kan
föra en diskussion där de
visar kunskap om islam.
Etnisk
Kontakt med
tillhörighet människor från ett
annat land.
1-6 Brevväxling
och möten med
andra skolor för
kontakt med
jämnåriga av annan
etnisk tillhörighet.
Hela
skolan,
förskoleklass och
fritidshem
Juni
2016
Målet är att
vi ha
möten/brevv
äxlat med
människor
med annan
etnisk
tillhörighet.
Målet är uppnått då vi
har haft
möten/brevväxlat med
människor med annan
etnisk tillhörighet
Kön
Fritidshemmets
personal
Juni
2016
Mål: Ökad
medvetenhet
kring
begrepp och
normkritisk
förhållningss
ätt hos
personal.
Flera
aktiviteter
där eleverna
fått prova
nya
aktiviteter/sp
Diskussion och
reflektion i konferenser
och arbetslagsträffar på
respektive enhet.
Utvärdering i
kvalitetsutvärderingen
(ånge)”normer och
värden”
Fritids:Ny enkät till
personal om
begreppens betydelse.
Eleverna får svara på
frågor om nya de
upplever att de fått
Fritidshem:
Arbetar med
övningar som
gynnar jämställdhet.
Uppdrag för att
prova på nya saker.
Litteratur
genusinventeras och
nya köps in v.b.
Rektor fortsätter
kartläggning av
jämställdhet på
fritidshemmet.
1-3 Kartläggning av
Rektor
5
talutrymme: En
pedagog observerar
vid flera tillfällen
hur talutrymmet ser
ut bland eleverna.
Pedagoger
Använder olika
metoder t ex
”spatlar” för att
fördela
talutrymmet.
(”Spatlar” är en
burk med spatlar
som det står en
elevs namn på. Alla
elever finns med.
Läraren ser inte
vilket namn som
dras.
Möjligheten finns
att säga pass om
man inte vill svara.)
el/lekar har
genomförts.
Littertur har
inventerats
och ev nytt
fyllts på.
1-3: Delmål:
Redovisning
av resultat av
observationer
analyseras
samt ev
åtgärder tas
fram.
prova nya aktiviteter
och spel/lekar.
1-3:Diskussioner på
klassråd och spontana
diskussioner som
uppstår när man jobbar
med värdegrundsfrågor.
4-6: Regelbundna
muntliga utvärderingar
klassrumsklim med eleverna om
eleverna känner att de får
at med lika
samma utrymme under
mycket
alla lektioner.
utrymme att
synas och
höras.
4-6: Jämlikt
4-6 För att alla elever
ska få lika mycket
samtalstid i
klassrummet och
samma utrymme för
att kunna visa sina
kunskaper används
olika metoder t ex:
Namn lottas, Elever
skriver på
whiteboardtavlor så
alla får svara
Sexuell
läggning
I samband med
Pride-veckan
Fortlöpande arbetar
vi med att
synliggöra hur
familjer kan se ut.
Hela
Juni
skolan,
2016
förskolekla PRIDE
ss och
fritidshem
Ökad
förståelse för
att familjer
kan se olika
ut.
Diskussion och
reflektion i konferenser
och arbetslagsträffar på
respektive enhet.
1-3: Om eleverna kan
prata om ämnet med
förståelse.
4-6: Eleverna känner
till olika sexuella
läggningar och allas
lika värde.
Pedagoger i Upparbetslagen följnig
för
jan 16
fritidshem
och F-6
Anpassning
och ökad
förståelse för
och mellan
alla barn på
hela skolan.
Diskussion och
reflektion i konferenser
och arbetslagsträffar på
respektive enhet.
Vi utvärderar vad
eleverna tycker om
Sexuella läggningar
uppmärksammas
Ålder
Fritids: Utvecklar
lärmiljöer och
aktiviteter
anpassade för alla
åldrar.
F-3 och 4-6 ska
6
Könsuttryck/
könsidentitet
jobba
åldersintegrerat
minst ett pass i
veckan.
6:an ansvarar för
6:ans dag samt
uppvärmning på
skoljoggen.
Juni
2016
Äldre barn
Pedagogerna lär sig pedagoger
om vad
diskrimineringsgrun
den ”Könsuttryck
och könsidentitet”
betyder. Film på apt
Juni
2016
Ökad
Diskussion och
medvetenhet reflektion i konferenser
och arbetslagsträffar på
respektive enhet.
ska upplevas
som att de är
ett stöd för de
yngre på
skolgården, i
korridorer, på
andra platser
än skolans
miljö. (De
äldre barnen
ska inte
upplevas som
skrämmande.)
De äldre
barnen ska
uppleva att de
får ta ansvar
och att de har
en viktig roll
som förebilder
inför de yngre
barnen på
skolan.
detta i enkäten som de
gör på våren.
Regelbundna muntliga
utvärderingar med
eleverna i klass- och
elevråd.
Vi bedriver även främjande arbete genom att..
arbeta med att stärka barnens självmedvetande och självförtroende,
göra barnen delaktiga i vardagsarbetet,
samarbeta mellan klasser,
samarbete med kulturskolan,
aktivt arbeta för en ökad medvetenhet om andra kulturer. Vi uppmärksammar
barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna.
rastvärdar finns schemalagda utomhus under elevernas raster. Rastvärden är utrustad med
reflexväst.
arbeta med konstruktiv och framåtsyftande konflikthantering och social träning,
barnen ges kunskap om kränkningar och dess konsekvenser för den enskilde,
verka för goda relationer mellan personal och elever som bygger på ömsesidig respekt och
förtroende.
verka för goda föräldrakontakter, ha regelbundna utvecklingssamtal och föräldramöten,
ha ett fungerande elevhälsosteam med regelbundna träffar,
regelbundet inventera elevernas behov av särskilt stöd
7
Kartlägg
Kartläggningsmetoder
Enkäter: -Våren 2015 svarade eleverna på Trönö skola på en trivsel och kränkningsenkät. Enkäterna
gjordes i klasserna 1-6. Antalet svarande var 85 elever. I de åk F-3 förklarade lärarna frågorna
innan. Det fanns fyra svarsalternativ på frågorna 1-9. Frågorna 10, 11 och 12 var öppna frågor där
eleverna fick förklara med egna ord. I förskoleklassen gjordes enkäten tillsammans med
förskollärare. Föräldrar som har barn på fritidshemmet fyllde i en enkät angående barnets vistelse
på fritidshemmet under våren 2015. Antal elever som hade fritidsplats var 45
En mindre kartläggning genomfördes också bland de elever som har plats på fritidshemmet ang
otrygga platser.
Förutom enkätsvar har diskussioner om förhållningssätt, arbetsro, arbetsmiljö trivsel och trygghet
skett i klassråd, fritidsråd, elevråd, i elevhälsoforum, på arbetsplatsträffar. Även i föräldrarådet har
samtal förts om hur det sociala klimatet har varit.
Hur eleverna involverats i kartläggningen
Svaren från enkäterna som gjordes under vårterminen 2014 har analyserats i elevrådet. Varje
elevrådsrepresentant har i sin tur berättat i klasserna om vad enkäterna har visat. Lärarna har gått
igenom enkätsvaren för respektive klass tillsammans med eleverna. Eleverna har också beskrivit
trivsel och gjorts delaktiga genom samtal i elevråd, klassråd och i utvecklingssamtal.
Hur personalen involverats i kartläggningen
En gång i månaden träffas elevhälsoteamet bestående av rektor, kurator, skolsköterska,
specialpedagog, representant från fritidshemmet och speciallärare där olika elevärenden följs upp.
Dessa möten följs alltid av ett elevhälsoforum där samtliga representanter från elevhälsoteamet
deltar tillsammans med personalen på skolan och med representant från fritidshemmet. Varje
mentor samtalar även med barn och föräldrar i utvecklingssamtalen. Personalen har tagit del av och
analyserat resultaten från enkätundersökningen våren 2014 och resultaten av kartläggningen hösten
2014.
Resultat och analys
Resultat:
Vårterminens enkätundersökning visar att resultaten är jämnt fördelade utifrån kön. Liksom tidigare
år är trivseln god bland våra elever. 95% av eleverna trivs bra eller ganska bra. 4 elever uttrycker att
de inte trivs så bra varav en inte trivs alls. Alla elever uppger att de har en eller flera kompisar. 14%
av eleverna upplever dock att de känt sig kränkta av andra elever, men även av vuxen (2 elever).
99% uttrycker att de känner sig trygg i skolan. I kommentarerna ser vi dock att elever fortfarande
upplever att källaren känns otrygg. Det som framkommer i enkäten är att flera elever fortfarande
vill ha lugnare miljö i matsalen.
Trivseln på fritidshemmet är god. Ett fåtal elever upplever att de känner sig otrygg ibland på
övervåningen och ibland utomhus.
Analys:
Matron behöver förbättras för de yngre eleverna. Alla har minst en vän vilket var vårt mål förra året.
Några elever upplever fortfarande att de blivit kränkta. Vi behöver arbeta mer med värdegrunden
som t ex kamratskap och förhållningssätt (elev-elev, vuxen-elev).
Fortfarande ser vi att några av de yngre eleverna upplever källaren som otrygg. Fritidshemmets
behöver fortsätta arbeta mot målet att alla elever ska känna sig trygga på alla platser.
Datum när det ska vara klart
Juni 2016
8
Förebyggande åtgärder mål och uppföljning
Utifrån enkätsvaren ska följande saker åtgärdas:
1) Mål: Källaren ska kännas trygg.
Åtgärd:
a) Ljuset tänt på heltid. Ljus färg på väggar och golv. (KUS)
b) Rastvärdar besöker källaren på raster. Ska finnas med som ”Rastvärdens uppdrag”
c) Åk F-3 besöker källaren tillsammans med sina lärare.
Ansvar: a) Rektor kontaktar fastighetsskötare ang bl a ljus och färg
b) Alla rastvärdar. ”Rastvärdens uppdrag” skrivs ned av 4-6.
c) Lärare F-3 ansvarar för besöken med klasserna.
Uppföljning: Särskilda uppföljningsfrågor vid klass-elevråd. (Enkät mars 2016 samt ny
trygghetsvandring ht 16)
2) Mål: Alla elever och personal ska känna till innehållet i Trönö skolas Plan mot
diskriminering och kränkande behandling och dess innehåll. Personal ska aktivt
använda och ta stöd av den i sitt arbete.
Åtgärd: Elever och personal arbetar med begrepp och värdegrundsarbete dels vid temadag men
också i det vardagliga arbetet i skolan och på fritidshemmet.
Ansvar: Rektor och alla pedagoger åk 1-6, f-klass och fritidshemmet
Uppföljning: Genom samtal på apt och uppföljning jan 16 utvärdering juni 2016
3) Mål: Hitta bra metoder för att synliggöra skolans rådande normer utifrån
diskrimineringsgrunderna.
Åtgärd: a) All pedagogisk personal besöker DOs hemsida för att fördjupa sina egna kunskaper
och för att ta reda på mer om hur vi kan synliggöra normer och kulturer i den egna
verksamheten. b) Studera och analysera med särskilt fokus på diskriminering t ex enkäter,
måluppfyllelse, betyg. c) Pedagoger ser film på apt.
Ansvar: a) All pedagogisk personal. b-c) Rektor och alla pedagoger
Uppföljning: Genom reflektion och utvärdering i juni 2016.
4) Mål: Alla miljöer på Fritidshemmet ska upplevas som trygga för alla barn.
Åtgärd: Fritidsråd skapas där regelbundna samtal om bl a trygghet och trivsel med eleverna.
Fritidshemmets rum/miljö/material och aktiviteter anpassas efter barngruppens behov.
Ansvar: Pedagogerna i fritidshemmet.
Uppföljning: Maj 2016
9
Policy (rutiner för akuta situationer)
SKOLAN TAR AVSTÅND FRÅN ALLA TENDENSER TILL KRÄNKNINGAR.
Som elev kan du förvänta dig av oss att vi bemöter dig med respekt och kommer att ingripa mot
alla former av mobbning och kränkande behandling. Vi ska också se till att du får en så lugn och
trivsam arbetsmiljö som möjligt.
Som förälder kan du förvänta dig av oss att all personal arbetar för att ditt barn skall känna
trygghet i skolan, fritidshemmet och i förskoleklassen och att vi ingriper mot alla former av
mobbning och kränkande behandling. Vi kontaktar dig om vi får vetskap om det är någonting
särskilt av allvarlig karaktär som händer.
Vi förväntar oss av dig som elev att du bidrar till att det ska finnas en positiv anda på skolan,
fritidshemmet och i förskoleklassen, där vi bemöter varandra med hänsyn och respekt, samt att du
följer gällande ordningsregler. Vi förväntar oss att du berättar för en vuxen om du sett eller hört
något som vi bör få reda på.
Vi uppskattar om du som förälder talar om för oss på skolan, fritidshemmet och i förskoleklassen
om du får kännedom om att något barn utsätts för obehag eller om du upptäcker att ditt barn utsätter
andra. Vi förväntar oss även att du tar del av information som kommer till hemmen från skolan,
fritidshemmet samt förskoleklassen.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Eleverna ska, i en kontinuerlig process under hela sin tid i skolan, fritidshemmet och i
förskoleklassen utvecklas till att bli medvetna och hänsynstagande individer. Arbetet med detta ska
genomsyra skolans och fritidshemmets hela verksamhet. Det är viktigt att diskussioner om dessa
frågor får ta tid, både i och utanför klassrummet och att vi vuxna tar initiativ till att arbeta med en
uppkommen situation omedelbart.
Vi uppmuntrar goda förebilder och beteenden.
De äldre barnen fungerar som positiva förebilder för de yngre genom åldersintegrerade aktiviteter.
Olika gruppstärkanden aktiviteter förekommer regelbundet t.ex. temadagar och friluftsdagar.
Gemensamma och tydliga regler för alla. (Se sid 12) Dessa utarbetas tillsammans med eleverna och
diskuteras på arbetsplatsträffar, på fritidsmöten. Föräldrar ges möjlighet till synpunkter i
föräldraråd.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Om en elev utsätts för någon av diskrimineringsgrunderna av en annan elev kontaktas i första hand
mentor eller ansvarig pedagog. Om en elev utsätts för någon av diskrimineringsgrunderna av en
vuxen på skolan, på fritidshemmet eller i förskoleklassen ska rektor kontaktas.
10
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Om kränkande behandling eller diskriminering uppstår sker följande:
Steg 1
Omedelbara åtgärder
- Ansvarig personal (alltid minst två) samtalar med den/de kränkta för att ta reda på vad som
hänt och talar om att skolan ska göra allt för att stoppa kränkningarna.
- Ansvarig personal samtalar med det barn som kränkt och markerar att beteendet inte
accepteras. Samtalet förs på ett sådant sätt att barn/elever, i möjligaste mån, själva kan
komma med en lösning så att kränkningarna upphör. Om flera varit delaktiga i kränkningen
förs samtalet först med medhjälparna, sedan med eventuell ledare.
- Ansvarig personal informerar vårdnadshavare/målsman om vad som hänt och hur vi
fortsätter arbetet. Föräldrarna erbjuds att komma till skolan, fritidshemmet eller
förskoleklassen på ett möte där de kan få möjlighet att berätta om hur de upplever
situationen hemma.
- Ansvarig personal informerar övrig berörd personal och rektor om vad som hänt.
- Ansvarig personal dokumenterar allt arbete rörande den uppkomna situationen.
Steg 2.
- Ansvarig personal har uppföljningssamtal med berörda senast inom tre skoldagar för att
kontrollera att kränkningarna upphört. Diskutera hur det gått; hur känner sig den kränkte nu?
Hur har den/de som kränkt agerat för att situationen inte ska uppstå igen.
- Ansvarig personal dokumenterar händelseutvecklingen och följer upp under längre tid.
- Om förbättring inte sker överlämnas ärendet till rektor och elevvårdsteamet som bedömer
vad som ska göras och vilka kontakter som eventuellt ska tas.
Steg 3.
- Rektor/elevvårdsteam följer upp med ansvarig personal att uppsatta mål uppnåtts och att
överenskommelser efterlevs.
Exempel på frågor som man kan använda vid elevsamtalen (se bilaga 2).
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn eller en elev
ansvarar rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion för utredningen.
Rutiner för uppföljning
Uppföljning sker med de/den personal som ansvarar för utredningen.
Rutiner för dokumentation
Kränkningsutredningen dokumenteras på särskild blankett. (Se bil.3) Den fylls i av ansvarig
personal och undertecknas av vårdnadshavare och rektor. Dokumentet diarieförs och arkiveras.
Kränkningar anmäls till Barn- och utbildningsnämnden.
Ansvarsförhållande
All personal på skolan ansvarar för att utredningen om kränkning kan starta omedelbart. I första
hand är det mentor eller annan personal som står eleven nära som tillsammans med annan vuxen gör
utredningen. Den/de personal som gjort utredningen ansvarar för att de planerade åtgärderna följs
upp så att kränkningarna upphör. Rektor informeras alltid om utredning om kränkning av ansvarig
personal. Om förbättring inte sker överlämnas ärendet till rektor och elevvårdsteamet som bedömer
vad som ska göras, och vilka kontakter som eventuellt ska tas.
11
Trönö skolas trivsel- och ordningsregler
2015/16
Våra ordningsregler finns till för att minska olycksrisker och värna om vår gemensamma
miljö, trivsel och hälsa. Ordningsreglerna är framtagna av rektor, personal, elever och i samråd
med föräldrarådets representanter.
Jag visar hänsyn och respekt mot alla. Jag har ett trevligt uppförande och använder
ett vårdat språk.
Jag är rädd om min skola och saker som finns där.
Jag bidrar till ett bra arbetsklimat genom att komma i tid till lektioner, använder
lektionstiden till lärande och följer instruktioner från lärare och annan personal.
Jag lämnar alla ytterkläder i kapprummet.
Jag är ute på rasterna.
Om jag åker skateboard, inlines, kickbike, pulka eller liknande använder jag hjälm.
Mobiltelefoner är avstängda och undanstoppade under lektionstid och i matsalen om
inte lärare gett tillåtelse.
Det är förbjudet att spela in, filma eller ta kort utan tillåtelse.
Det är inte tillåtet att kasta snöboll på skolgården.
Det är inte tillåtet att äta godis.
Det är inte tillåtet att åka cykel eller moped på skolgården mellan 06.00 och 18.00.
Disciplinära åtgärder
Elev som uppträder störande kan avvisas resten av lektionen - missad tid tas igen efter
skolan. ( Högst 1h)
Elev som uppträder störande i matsalen kan avvisas.
Vid uppenbar skadegörelse eller ovarsamhet uppmanas förälder att ersätta skadan.
I händelse av nedskräpning städar man upp efter sig själv, både utomhus och inomhus.
Otillåtet användande av mobiltelefon/övriga medhavda saker leder till att läraren tar hand
om densamma och återlämnar efter skoldagens slut.
Vad händer om man bryter mot reglerna?
Steg 1: Personal som uppmärksammar händelsen samtalar med berörd elev direkt.
Steg 2: Ansvarig mentor samtalar med berörd elev.
Steg 3: Information från ansvarig mentor går hem till föräldrar.
Steg 4: Träff sker med ansvarig mentor, föräldrar och elev. Lämpliga åtgärder bestäms.
Steg 5: Rektor informeras och kallas till ett möte med rektor, ansvarig mentor, föräldrar och
elev. Lämpliga åtgärder bestäms.
12
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om
att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för
trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa
behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och
kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några
exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller
meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen
efter gymnastiken.
13
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är
ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar
inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser
som kan vara diskriminering och trakasserier:
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne
med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att
gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar
med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som
skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
14
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att
tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att
få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder
och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att
”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar
ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De
säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
15
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av
Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom
hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering
eller trakasserier
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var
och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din
pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han
lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem
Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och
trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband
med sexuell läggning:
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men
inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om
särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de
andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. [trakasserier]
16
17
