Upprättad HT- 2015
Förskolan Gula Huset
Tvärålund
Vår vision
”Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik.
Barnen ska mötas av vuxna som ser varje barns möjligheter.
Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för
kränkande behandling
Inledning
Det här är Vindelns kommuns förskolors handlingsplan för att motverka alla former av
trakasserier, diskriminering och kränkande behandling, samt främja likabehandling.
Alla barn och vuxna ska känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Vi accepterar inte någon form av
kränkande behandling. Detta gäller för alla barn och vuxna som vistas i vår
förskoleverksamhet.
Vi vill i denna plan informera om hur vi aktivt jobbar med frågor som rör diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Denna plan ska vara känd av alla, barn, personal
och föräldrar så att vi tillsammans ska kunna förebygga uppkomsten av kränkningar och
trakasserier, samt främja likabehandling.
Förskolechefen är ytterst ansvarig för att det inte förekommer någon form av kränkning eller
särbehandling och alla som arbetar inom förskolan har ett eget ansvar att följa planen.
Vindelns kommuns förskolors ledning och personal.
Anders Vikström, Ann-Katrin Brändström och Agneta Lundstedt
Förskolechef / rektor
Bakgrund och uppdrag
Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan. All planering och
alla aktiviteter ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt,
solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i vår verksamhet är att alla barn ska
behandlas likvärdigt. Alla barn ska ha samma möjligheter och rättigheter
Tendenser till kränkningar och eller trakasserier skall aktivt bekämpas. Hot, våld, mobbing,
rasism, trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är all personals
angelägenhet. Detta har högsta prioritet på förskolorna i Vindelns kommun.
Den första januari 2009 förändrades lagstiftningen kring arbetet mot diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Barn- och elevskyddslagen som funnits sedan
2006 upphörde att gälla och Skollagen och den nya diskrimineringslagen tog över frågorna.
Kravet på förebyggande åtgärder kvarstår och förstärks. När det gäller kränkande behandling
ska en årlig plan upprättas och när det gäller diskrimineringsfrågorna ska en
likabehandlingsplan upprättas. Enligt BEO finns det inget som motsätter att planen förs
samman i ett dokument.
Diskrimineringsombudsmnnen, DO arbetar mot diskriminering och för att alla ska ha samma
möjligheter och rättigheter. Enligt diskrimineringlagen är det förbjudet att diskriminera på
grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Barn och elevombudet BEO, är en del av skolinspektionen och övervakar att kap 14a i
skollagen följs. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Läs gärna mer från
Skollagen på ww.skolverket.se
Lagen innebär att barn och elever får ett lagligt skydd mot kränkande behandling. Skadestånd
kan utdömas om inte förskolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag.
Ur Lpfö98 Läroplan för förskolan:
Förskolan vilar på demokratins grund. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. En viktig uppgift för verksamheten är att
grundlägga och förankra de värden som vårt samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt
solidaritet med de svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med
barnen.
Vad betyder begreppen?
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en
eller flera. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra
barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan
också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande
identitet eller uttryck, sexuell läggning och ålder.
Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna: (Förklaring av diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1.)
 kön
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
 Funktionshinder
 Sexuell läggning
 Könsöverskridande identitet eller uttryck
 Ålder
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund.
Kränkningarna kan vara:
 Fysiska (tex.slag, knuffar)
 Verbal (tex.hot, svordomar, öknamn)
 Psykosociala (tex.utfrysning, grimaser, ryktesspridning)
 Texter och bilder (tex. att skriva elakheter, rita nidbilder, att inte alla barn får
inbjudningskort vid födelsedagar)
En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt alltid måste tas på allvar.
Vad gör vi för att främja likabehandling och motverka diskriminering och
kränkande behandling?
All personal på Gula Husets Förskola ska:












Följa förskolans likabehandlingsplan.
Vara uppmärksamma på situationer och miljöer där kränkande
behandlingar kan förekomma (såsom toaletter och hall). Därför görs en
inventering av förskolans lokaler varje hösttermin.
Fundera och reflektera över material vi använder (leksaker som köps in,
böcker som lånas, lekmiljöernas utformning)
Göra barnintervjuer inför stundande utvecklingssamtal (Svalan)
Vara där barnen är.
Uppmuntra positivt beteende.
Ha en öppen dialog och rak kommunikation med föräldrarna om barnen
och verksamheten i det dagliga arbetet, utvecklingssamtal och
föräldramöten.
Reagera direkt där diskrimineringen, trakasserier eller den kränkande
handlingen utförs, om möjligt också lösa detta på plats
Se till att åtgärder vidtas då diskriminering och annan kränkande
behandling behöver anmälas.
Med dagliga observationer i barngruppen som utgångspunkt föra en
dialog bland personalen om situationer som uppstått, åtgärder och
lösningar.
Göra månatliga dokumentationer av barnen och gruppen.
Utreda och åtgärda
Vid kränkningar mellan barn så är första steget att samtala med barnet/barnen. Samtalet
anpassas efter den enskilda situationen och mognad hos barnen.





Hur kände du?
Hur tänkte du?
Hur tror du att den andre kände sig?
Hur skulle du vilja att det var?
Hur kunde du ha gjort?
Ökad observation på det barnet/barnen och i gruppen. Vi tar upp det i arbetslaget och
diskuterar olika lösningar. Pedagogen berättar för föräldrarna när det kan vara av värde för
dem.
Om en personal upplever att en annan personal kränk ett barn ska denna personal direkt agera.
Detta ska ske genom en diskussion mellan pedagogerna där händelsen tas upp. Se till sak –
inte person. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barn är närvarande.
Vid grova trakasserier, eller återkommande kränkningar, diskrimineringar eller kränkningar
ska förskolechef samt föräldrarna kontaktas direkt. En anmälan ( bilaga 3)samt utredning om
kränkande behandling skall ske. (bilaga 2) samt ett eller flera uppföljningssamtal.
Förskolechef, pedagog och berörda föräldrar bör vara med på samtalen. Förskolechef ansvarar
för utredning, dokumentation och uppföljning. Om personal misstänks för grov kränkning av
barn ska den personal, eller föräldern som upplevt kränkningen, direkt ta kontakt med
förskolechef. Chefen ansvarar för utredning, dokumentation och uppföljning, samt för att
hålla kontakt med berörda föräldrar. Vid behov kan personalenheten kontaktas.
Information
Planen ska vara uppsatt på förskolans anslagstavla, väl synlig för föräldrarna. Ansvarig.
Personalen.
I samband med att förskolan tar emot ett nytt barn ska föräldrarna informeras om
likabehandlingsplanen. Ansvarig: Den som sköter inskolningen
Ny personal samt vikarier ska alltid ta del av likabehandlingsplanen. Planen ska finnas på
hemsidan www.vindeln.se Ansvarig: Förskolechef.
Till dig som förälder
Föräldrar har också ett stort ansvar. Om förskola och hem tar klart avstånd frånkränkande
behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Misstänker du att ditt eller någon annans
barn utsätts för kränkande behandling, kontakta personalen. Detta gäller inte befogade
tillrättavisningar från ansvariga inom verksamheten, vilka har till syfte att upprätthålla en god
miljö för barnen.
Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra, men om det är så, är du den
som bäst kan göra något åt det. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket
allvarligt på beteendet och inte accepterar det. Även i sådana fall är det bra att kontakta
personalen.
Diskrimineringsgrunderna
Bilaga 1
Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan måste också förebygga
och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Transexuell är en person som upplever sig vara ”motsatt” kön jämfört med sitt biologiska kön.
Även barn som har en könsidentitet eller väljer köns- uttryck som anses bryta mot normen för
barnets biologiska kön eller som har syskon som är transexuella skyddas utifrån
diskrimineringsgrunden kön.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt
att definiera sin egen tillhörighet. Förskolan har ett ansvar att arbeta mot mot rasism och
främlingsfientlighet.
Religion och annan trosuppfattning
Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att
barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen.
Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande,
tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med
sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter.
Annan trosuppfattning
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har som grund i eller samband
med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt
samband med eller vara jämförbara med religion.
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har
uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan måste
bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot ingen betydelse.
Exempel på funktionshinder som kan märkas mer eller mindre i olika situationer är allergier,
diabetes, dyslexi, hörsel- och synskador, ADHD eller Asperger syndrom.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Förskolan måste arbeta mot homofobi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en
medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark
negativ syn på homosexualitet eller på homo – och bisexuella människor. En homofobisk
hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Bilaga 2.
Dokumentation vid incidenter enligt likabehandlingsplanen.
Barnets namn:
Närvarande:
Datum:
Vad har inträffat och när?
Vilka åtgärder gör förskolan?
Vem ansvarar?
Uppföljning / utvärdering – när och hur?
Återkoppling inom en vecka. Vem ansvarar?
Underskrift:
Ärendet avslutat:
Datum:
Bilaga 3.