FILOSOFI
HT 2014
___________________________________________________________
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Filosofi
141 89 Huddinge
Tel 08-608 40 00
www.sh.se/filosofi
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Allmän presentation ............................................................................................................ 1
Filosofin på Södertörn ........................................................................................................ 1
Utbytesplatser ....................................................................................................................... 2
Uppläggning av A- och B-kursen ...................................................................................... 2
Filosofi A, 30 hp ........................................................................................................ 3
Filosofi B, 30 hp ......................................................................................................... 6
Filosofi C, 30 hp ......................................................................................................... 9
Magisterprogram i filosofi, 60 hp (termin 2) ...................................................... 11
Övriga fristående kurser
Grekiska för filosofer ............................................................................................... 12
Filosofins historia (distanskurs) .......................................................................... 12
Samtida filosofi (distanskurs) .............................................................................. 13
Förteckning över valbara läskurser för studerande på C- och magisternivå .......... 14
Gästföreläsningar ............................................................................................................... 15
Övrig seminarieverksamhet ............................................................................................. 15
Presentation av undervisande lärare .............................................................................. 16
ALLMÄN PRESENTATION
Ordet ”filosofi” är grekiska för ”kärlek till visdom”. Filosofin växer fram under
femhundratalet f.Kr. i det antika Grekland som ett tänkande och frågande kring
existensens yttersta villkor och värden. Filosofin kan beskrivas som alla
vetenskapers moder eftersom den länge fungerar som ett samlingsnamn för
teoretiserande överhuvudtaget, där så skilda verksamheter som fysik, teologi,
psykologi och statskunskap löper samman. Filosofin förvaltar och vidareför ett
äldre ideal om ”visdom” (sofia) som något mer än specialkunskaper, som en
förmåga att se helhet och enhet i mångfald. De största antika tänkarna, framför
allt Platon och Aristoteles, förenar redan från början de olika aspekter av filosofin som stundtals uppträder helt åtskilda: å ena sidan en systematisk teoretisk
reflektion över varat och vetandet i dess helhet, å andra sidan en livspraktik, ett
självbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Därtill exemplifierar de också
på olika sätt det kritiskt prövande utanförskap som hör till filosofin. Den
filosoferande är den som förmår stiga ut ur och pröva sitt eget samhälles värden
och vetande. Filosofin är därmed inte så mycket ett historiskt kunnande som
snarare en färdighet att kunna tänka över livets grundfrågor på ett fritt och
systematiskt sätt.
FILOSOFIN PÅ SÖDERTÖRN
Filosofiämnet på Södertörn skiljer sig på vissa punkter från hur filosofin
undervisas på andra håll i landet. Till att börja med skiljer de flesta svenska
universitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, där den förra studerar språket
och verkligheten medan den senare undersöker värden och normer (för att
uttrycka det mycket kortfattat). Filosofiämnet på Södertörn samlar och varvar
redan från början dessa två aspekter. På andra håll gör man därtill ofta en
uppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Här löper de parallellt
genom att man tränas i filosofiskt kritiskt tänkande utifrån läsning av klassiska
historiska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändig
väg in i filosoferandet självt. Vid sidan av den antika filosofin betonas den
kontinentaleuropeiska traditionen från Kant och framåt, via bland andra Hegel,
Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftar
undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i
dess helhet. Undervisning erbjuds på A-, B-, C-nivå, samt på magisternivå. Inom
ramarna för området Kritisk kulturteori, där filosofiämnet ingår tillsammans
med estetik, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap, erbjuds
även forskarutbildning.
1
UTBYTESPLATSER
Utbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La
Sapienza), Tampere och Charles Universitet (Prag). Vi har även ett samarbete
med PUC i Rio de Janeiro och med Seattle University. Kontakta studierektorn
([email protected]) vid intresse. Information om praktiska arrangemang
vid utlandsstudier fås från internationella sekretariatet som är beläget i Kompassen i F-huset, plan 5.
UPPLÄGGNING AV A- OCH B-KURSEN
Kursen består av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst sett
sammanlänkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik och
Politik. Delkurserna har fått namn som alla anknyter till grekiska grundbegrepp
för att betona förbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs läses någon
antik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem på
ett annorlunda sätt. Syftet är inte att bara lära sig vad skilda författare har sagt,
utan att med stöd i föreläsningar lära sig att tänka själv över de problem som
texterna behandlar. Kurserna bygger på läsning av originaltexter och föreläsningar, inte på läroböcker. Däremot bör alla studenter själva se till att skaffa
sig en grundläggande orientering i filosofins historia under terminens gång. Vi
rekommenderar att man köper en filosofihistoria, exempelvis Svante Nordins
Filosofins historia (Studentlitteratur). För att själv kunna få ut maximalt av undervisningen måste man även ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, där begrepp och
gestalter presenteras kortfattat. För närvarande finns inget svenskt filosofilexikon i tryck, så vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary of
Philosophy, eller något likvärdigt. Parallellt med föreläsningar anordnas diskussionsseminarier i mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form av
kortare uppsatser och inlämningsuppgifter. Till examinationen hör också att
studenterna var för sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandrag
av texter och av gruppdiskussioner. På B-kursen utgörs ett moment av ett
seminarium, där man skriver en handledd uppsats och övas i akademiskt
skrivande. Anställda lärare har en mottagningstid efter överenskommelse då
studenterna är välkomna att ställa frågor om kursen och litteraturen och ämnet i
stort.
2
FILOSOFI A, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Etik I, 7,5 hp
Termen ”etik” kommer från grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etiken
ställs frågor om förhållandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfarenhet, vad det goda i sig är, hur det goda livet bör levas och vad som utgör ett
riktigt handlande. I förlängningen syftar den till att försöka förstå människans
plats och ansvar i världen. Delkursen ger en inledning till ett systematiskt
tänkande över etik och etiska problem med utgångspunkt i en serie klassiska
texter från Platon till Foucault. Skillnaden mellan olika teoretiska förhållningssätt
till etiken klargörs liksom skilda utgångspunkter för etiska resonemang. Etik I är
också en inledning till det filosofiska studiet genom att läsningen av texterna
uppövar ett kritiskt och argumenterande förhållningssätt samt en reflektion över
tidsavstånd, språkavstånd och kulturella skillnader.
Litteratur:
• Aristoteles, Den Nikomachiska etiken (Göteborg: Daidalos, 1993)
• De Beauvoir, Simone, För en tvetydighetens moral (Göteborg: Daidalos, 1992)
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Referenslitteratur:
• Nordin, Svante, Filosofins historia (Stockholm: Studentlitteratur, 2003)
• Lübcke, Poul (red), Filosofilexikonet (Stockholm: Forum, 1977) eller The
Penguin Dictionary of Philosophy, Penguin
Lärare: Anna-Karin Selberg
Tid: 1 – 30 september
2. Logik I, 7,5 hp
Termen ”logik” kommer från grekiskans logos, språk och förnuft. I antiken
förknippas logiken särskilt med Aristoteles lära om formerna för korrekta
slutledningar. I dag talar man ofta om en symbolisk eller formell logik som
studerar språkets underliggande struktur eller ordning. Men begreppet logik kan
också sägas vara ett samlingsnamn för filosofiska frågor rörande kunskapens,
vetenskapens och filosofins karaktär. Delkursen ger en inledning till logiken i
denna senare mening, så som den utvecklats från Platon och Aristoteles fram till
modern tid. I fokus står idéer rörande kunskapens konstitution och möjligheter.
3
Litteratur:
• Platon, Skrifter, Bok 4, övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2006)
• Filosofin genom tiderna, 1600-talet, 1700-talet (del 2), red. Konrad MarcWogau (Stockholm: Thales, 2007)
• Filosofin genom tiderna, 1900-talet, efter 1950 (del 5), red. Konrad MarcWogau, Lars Bergström & Staffan Carlshamre (Stockholm: Thales, 2008)
• Husserl, Edmund, Fenomenologin och filosofins kris (Stockholm: Thales,
2002)
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Referenslitteratur:
• Nordin, Svante, Filosofins historia (Stockholm: Studentlitteratur, 2003)
Lärare: Johan Eriksson
Tid: 1 – 31 oktober
3. Metafysik I, 7,5 hp
Termen ”metafysik” kommer från grekiskans meta ta fysika, “efter” eller ”bortom
det som rör naturen”. Den används först som beteckning på de föreläsningar av
Aristoteles som handlar om den så kallade ”första filosofin”. Metafysiken är
därmed nära förbunden med det som också kallas ontologi, det vill säga läran
om det varande. Dit hör frågor om vad som är det mest grundläggande, materia
eller ande, och om det finns en gud och hur denne i så fall hänger samman med
världen. Ytterst leder oss metafysiken också mot frågan om vad som kännetecknar filosofin och det filosofiska vetandet som sådant. Metafysiken eftersträvar ett högre och samlande vetande som är något mer än vad vi finner inom
de vanliga vetenskaperna. I delkursen läses centrala texter ur den metafysiska
traditionen, som alla på skilda sätt närmar sig frågan om verklighetens djupaste
struktur och hur vi kan få kunskap om denna.
Litteratur:
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Krystof Kasprzak
Tid: 3 november – 3 december
3. Politik I, 7,5 hp
Termen “politik” kommer från grekiskans polis, stad eller stat. Den politiska
filosofin är en gren av filosofin som står etiken nära och som undersöker
människans villkor och skyldigheter i egenskap av samhällsvarelse. Inom den
4
analyseras bland annat olika samhälleliga organisationsformer, medborgarskap,
våldsutövning, laglighet, rättigheter och frihet.
Delkursen undersöker olika historiska modeller för att tänka det politiska, från
Aristoteles till Édouard Glissant, över tänkare som Mary Wollstonecraft,
Toussaint L’Ouverture, Kant, Olympe de Gouges, Mahatma Gandhi, Aimé
Césaire, Frantz Fanon, Subcomandante Marcos, Walter Mignolo, Chandra
Mohanty, Charles Mills, Naomi Zack, María Lugones och Sara Ahmed. Fokus
ligger på att förstå idén om politik som det bästa sättet att upprätta ett
gemensamt gott liv. Kursen vill också initiera en reflektion kring huruvida
västerlandet har lyckats uppnå detta mål eller inte, och i vilken utsträckning det
fortfarande låter sig göras inifrån en tanke om Europa som enhet. Dessutom
kommer vi att ta upp det “sociala kontraktet” som en bärande idé från 1600-talet
och framåt, och kritiskt granska huruvida den universalism som förknippats
med den äger giltighet även för alla som inte är vita män, utifrån ett
postkolonialt och feministiskt perspektiv.
Litteratur:
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 4 december – 16 januari
5
FILOSOFI B, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Uppsatsseminarium, 7,5hp
Huvudsyftet med delkursen är att träna sig i författandet av en kortare
akademisk uppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys,
förmågan att problematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en
akademisk framställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den
litteratur som ingår i de övriga B-kurserna.
Litteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Johan Eriksson
Tid: 2 september – 13 januari
2. Logik II – Hermeneutik som filosofisk metod, 7,5 hp
Kursens syfte är att framställa hermeneutiken som filosofisk metod och att
undersöka dess aktualitet. Genom en läsning av grundläggande texter i den
hermeneutiska traditionen kommer frågor kring utläggning, beskrivning,
läsande, förståelse, förklaring, tolkning, vittnesbörd, lyssnande att diskuteras
såsom tänkandets förfarande. En central fråga för kursen är hur hermeneutiken
kan orientera oss i samtida problemställningar kring identitet, differens,
sanning, uppmärksamhet, mm.
Litteratur:
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback
Tid: 6 november – 16 januari
3. Metafysik II – Aristoteles Metafysik, 7,5hp
I Metafysiken introducerar Aristoteles idén om en första filosofi, vars uppgift är
att utforska verklighetens yttersta orsaker och grunder. En stor del av Metafysiken
ägnas åt att fundera över vad ett sådant projekt överhuvudtaget innebär: vilka de
6
grundläggande frågorna är och vilka begrepp vi behöver för att gå iland med
denna uppgift. I centrum står frågan om ”det varande såsom varande”, vad det
innebär att vara något överhuvudtaget, vilken så småningom utvecklas till en
fråga om substansen, eller egentligen ”varandeheten” (ousia), hos allt som är.
Kursen syftar till att ge en inledning till Aristoteles metafysik med avseende på
dess bärande frågeställningar och idéer. I Metafysiken möter vi inte bara ett utkast
till en teori om verklighetens beskaffenhet som har kommit att utöva ett snarast
oöverskådligt inflytande på det västerländska tänkandet, utan också idéer om
filosofins uppgift i förhållande till andra discipliner, om logik, språk och historia
– vilka med viss rätt kan sägas ha inringat filosofins domän en gång för alla.
Litteratur:
• Aristoteles, Metaphysics, Books I-IX (Loeb Classical Library), övers. Hugh
Tredennick (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1:a utg. 1933)
• Aristoteles, Metaphysics, Books X-XIV (Loeb Classical Library), övers. Hugh
Tredennick & G. Cyril Armstrong (Cambridge, MA: Harvard University
Press, 1:a utg. 1935)
• Politis, Vasilis, Routledge Philosophy Guidebook to Aristotle and the
Metaphysics (London & New York: Routledge, 2004)
• Artiklar tillgängliga i elektronisk form
Lärare: Charlotta Weigelt
Tid: 28 augusti – 20 oktober
4. Etik/Politik II – Hannah Arendts politiska filosofi, 7,5hp
En central tanke hos Hannah Arendt är att den mänskliga friheten kräver ett rum
i världen där den kan framträda. I sitt politisk-ontologiska verk Människans
villkor. Vita activa (1958) beskriver hon detta rum som en institutionellt
garanterad offentlig sfär som förutsätter mänsklig pluralitet. Det offentliga
rummets verksamhet är handlandet, vilket hon skiljer fenomenologiskt från
tillverkning och arbete. Arendts hela författarskap kan sägas kretsa kring det
politiska handlandets innebörd och villkor. Delkursen syftar till att ge en
fördjupad förståelse av Arendts ”omsorg om det politiska”, genom en närläsning
av Människans villkor. I dialog med samtida kommentarlitteratur tolkas detta
verk i ljuset av tidigare och senare skrifter, i första hand The Origins of
Totalitarianism (1951) – där Arendt analyserar uppkomsten av Europas totalitära
stater – och ett par moralfilosofiska essäer om omdöme och ansvar.
Litteratur:
• Arendt, Hannah, ”Total Domination”, The Origins of Totalitarianism (New
York: Harcourt, Inc., [1951] 1978), s. 437-459.
7
• Arendt, Hannah, Människans villkor. Vita activa, övers. Joakim Retzlaff
(Göteborg: Daidalos, [1958] 1998) [Huvudbok, 424 s.]
• Arendt, Hannah, ”The Question of War”, The Promise of Politics, Jerome
Kohn, utg. (New York: Schocken Books, [1958-1959] 2005), s. 153-191.
• Arendt, Hannah, ”Kollektivt ansvar”, övers. Ulrika Björk, Klassiska texter i
praktisk kunskap, Jonna Lappalainen, utg. Södertörn Studies in Practical
Knowledge (Stockholm: Södertörns högskola, [1968] 2014, under utg.), ca
10 s.
• Arendt, Hannah, ”Tänkande och moraliska överväganden: en föreläsning”, övers. Annika Persson, Tanke, känsla, identitet, Ulla M. Holm, Eva
Mark & Annika Persson, utg. (Göteborg: Anamma, [1971] 1997), s. 41-76.
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Ulrika Björk
Tid: 4 september – 31 oktober
8
FILOSOFI C, 30hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
Påbyggnadskursen består av två kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 15 hp. Som stöd för uppsatsskrivandet ordnas ett uppsatsseminarium som träffas regelbundet under
terminen för att diskutera metodologiska och vetenskapsteoretiska frågor av
relevans för uppsatsarbetet. Delkurserna kan väljas bland de nedan angivna och
de nya delkurser som ges på Filosofi B, som i samråd med undervisande lärare
utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller
individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den kursansvarige, i första
hand från den meny av läskurser som återfinns i katalogen längre fram.
1. Uppsatsseminarium, 15 hp
Seminariet syftar i första hand till att erbjuda ett stöd för uppsatsskrivandet. Det
behandlar olika frågeställningar kring läsande, skrivande, tolkning och filosofisk
forskning. Inom ramen för seminariet sker också ibland oppositioner på uppsatser från föregående termin. Texter kommer att delas ut från gång till gång.
Referenslitteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Anna-Karin Selberg
Tid: 2 september – 13 januari
2. Temastudium – Phenomenology of absence, 7,5 hp
Absence is a recurring theme in the phenomenological tradition. It opens up a
fundamental and challenging question: how can we think phenomenologically
absence as such, without treating it as the absence of something that can be
present? In other words, how can we problematize absence beyond the
presence/absence dichotomy? With the help of classical and contemporary
works, this course examines the phenomenological meaning of absence.
Litteratur:
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Krystof Kasprzak & Ramona Rat
Tid: 3 september – 2 november
9
3. Verkstudium - Antigones förvandlingar. Estetik och etik från Hegel
till den afrikanska diasporans Thebe, 7,5 hp
Kursen ger en historisk bakgrund till samtida adaptioner och tolkningar av
Sofokles pjäs Antigone. I fokus står studiet av G.W.F Hegels och Jacques Lacans
klassiska teorier om tragedins estetiska och etiska betydelse, med särskild
uppmärksamhet på Antigonegestalten, frihetens villkor och dramats försonande
möjlighet. Vid sidan om övergripande synpunkter på Hegels och Lacans
ställning i tragedins tolkningstradition behandlar kursen särskilt två frågor. Hur
kommer det sig att Antigonegestalten ännu lockar och sysselsätter såväl
pjäsförfattare som teoretiker? Hur kan Sofokles drama bidra till fördjupade
förståelser av vår tids etiska och politiska konflikter? Frågorna diskuteras med
utgångspunkt i exempel hämtade från de senaste årens feministiska Antigoneläsningar (Butler, Sjöholm och Honig) och från ett par postkoloniala tolkningar
av den nigerianske författaren Fémi Òsófisans pjäs från 1994, Tègònni: An African
Antigone (Van Weyenberg och Chanter).
Litteratur:
• Sofokles, Antigone, övers. Jan Stolpe (Lund: Ellerström, 2013)
• Òsófisan, Fémi, Tègònni: An African Antigone (Lagos: Concept Publications,
2007)
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Referenslitteratur
• Steiner, George, Antigones (Oxford: Clarendon Press, 1984)
Lärare: Ulrika Björk
Tid: 2 – 26 september
10
MAGISTERPROGRAM I FILOSOFI, 60 hp (termin 1)
Kursansvarig: Fredrika Spindler
Magisterprogrammet består av fyra delkurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 30 hp. En av dessa delkurser
utgörs av en läsning av ett samtida originalverk (se 2. Verkstudium nedan).
Övriga tre delkurser kan väljas bland ännu inte lästa delkurser som denna termin
undervisas på B-kursen och C-kursen, som i samråd med undervisande lärare
utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller
individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den kursansvarige.
Magisterseminariet träffas ungefär var tredje vecka för att diskutera och ventilera
magisteruppsatser. Det sammanfaller delvis med Högre seminariet där lärare vid
institutionen och inbjudna gäster presenterar pågående forskning.
1. Magisterseminarium
Seminariet träffas regelbundet under hela terminen och skall i första hand fungera som ett stöd för uppsatsskrivandet.
Lärare: Fredrika Spindler
Tid: 1 september – 12 januari
2. Verkstudium – Deleuze, Différence et Répétition, 7,5 hp
I Différence and Répétition (1968) grundlägger Gilles Deleuze en av de centrala
frågeställningar som behandlas genom helheten av hans verk: frågan om det
filosofiska tänkandets villkor och självförståelse, dess nödvändiga förhållande till
filosofihistorien, dess lika nödvändiga omvandling, överskridande och
subvertering av denna, samt vad det kan innebära att tänka det nya. Genom en
systematisk, kritisk och problematiserande läsning av filosofihistorien med de
fundamentala begreppen tid och identitet i fokus utformar Deleuze en
“skillnadens filosofi”, som kastar om hierarkierna mellan vara och blivande,
identitet och skillnad, och omvandlar tänkande som representation till tänkande
som möte och konfrontation med tecken.
Centrala begrepp: identitet, skillnad, blivande, upprepning, tid, virtualitet,
aktualitet, m.fl.
Kursen består i en närläsning av Différence and Répétition och situerar denna bok i
förhållande till helheten av Deleuzes verk.
Litteratur:
• Deleuze, Gilles, Difference and repetition, övers. P. Patton (London:
Continuum, 2004)
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Fredrika Spindler
Tid: 4 sept – 23 oktober
11
ÖVRIGA FRISTÅENDE KURSER
GREKISKA FÖR FILOSOFER, 15 hp
Kursen ges på halvfart, kvällstid (onsdagar kl 18-20)
Den som läser ett klassiskt språk som en del av sin grundexamen för en nyckel
inte bara till det förflutna utan också till sin samtid. Den klassiska grekiskan som
talades och skrevs av Homeros, Platon och Aristoteles är vid sidan av latinet den
västerländska kulturens grundspråk. Många av de termer vi använder idag i
såväl vetenskap som vardag härrör från grekiskan och den grekiska kulturen,
exempelvis demokrati, etik och logik. Kursen vänder sig till alla som vill få en
introduktion i detta rika språk. Med utgångspunkt i en nybörjarbok lär man sig
grekiskans formlära, det viktigaste av syntaxen samt ett centralt ordförråd.
Litteratur:
• Blomqvist, Jerker, Grekiska för filosofer, En introduktion (kompendium)
Lärare: Hans-Roland Johnsson
Tid: 3 september – 7 januari
Distanskurser
FILOSOFINS HISTORIA, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webkurs
Kursen behandlar i kondenserad form filosofins historia, utifrån de fyra teman
som utgör den nuvarande grundkursen i filosofi vid Södertörns högskola: etik,
logik, metafysik och politik. Kursen är utformad i fyra delar: Antikens filosofi,
Medeltid och renässans, Nya tidens filosofi till och med Kant, samt Den moderna
filosofin från Hegel till ca 1950. Kursen vänder sig till dig som vill få en
kronologisk översikt av filosofins historia, och är helt webbaserad.
Litteratur:
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 1, Antiken Medeltiden
Renässansen (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2005 eller tidigare utgåvor)
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 2, 1600-talet 1700-talet
(Stockholm: Bokförlaget Thales, 2007 eller tidigare utgåvor)
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 3, 1800-talet (Stockholm:
Bokförlaget Thales, 2008 eller tidigare utgåvor)
• Konrad Marc-Wogau m.fl. (red.), Filosofin genom tiderna 4, 1900-talet före
1950 (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2010: OBS: ny, reviderad utgåva)
• Anna-Karin Malmström-Ehrling (red.), Kvinnliga filosofer från medeltid till
upplysning. Originaltexter i urval (Stockholm: Natur och Kultur, e-bok 2010)
– OBS! elektronisk bok att läsa på skärm alt. skriva ut själv, går inte längre
att köpa som vanlig bok i bokhandeln.
12
• Richard H. Popkin (ed.), The Columbia History of Western Philosophy (New
York: Columbia University Press, 1999/2005) 836 pp.
• Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental
Political Thought (Palgrave Macmillan, 2006) 337 pp.
• Texter i urval på kurswebben
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 1 september – 16 januari
SAMTIDA FILOSOFI, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webkurs
Kursen är tematiskt upplagd, och behandlar centrala frågeställningar inom den
samtida västerländska filosofin från ca 1950 och framåt. Särskilt betonas de
franska, tyska och angloamerikanska teoribildningar som har sina rötter i den
kontinentalfilosofiska traditionen, med nedslag i feministisk filosofi och
postkolonialt tänkande. Syftet är att ge en bred överblick över den samtida
filosofin, och kursen fokuserar på vissa teman och tänkare som visat sig särskilt
betydelsefulla under denna tidsperiod. Kursen utgör en fristående fortsättning
på webkursen Filosofins historia.
Litteratur:
• Richard Kearney and Mara Rainwater (ed.), The Continental Philosophy
Reader (London: Routledge, 1996) 496 pp.
• John Mullarkey & Beth Lord (ed.), The Bloomsbury Companion to Continental
Philosophy (Bloomsbury Academic Press, 2013) 432 pp.
• Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental
Political Thought (New York: Palgrave Macmillan, 2006) 337 pp.
• Robert C. Young, Postcolonialism: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford
University Press, 2003) 180 pp.
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 1 september – 16 januari
13
FÖRTECKNING ÖVER VALBARA LÄSKURSER FÖR STUDERANDE
PÅ C- OCH MAGISTERNIVÅ
Den som vill välja en läskurs istället för någon av de kurser som undervisas
under innevarande termin skall kontakta den kursansvarige med sitt förslag.
Följande förteckning över kurser upptar samtliga kurser som någon gång undervisats under föregående terminer, med angivelse av ansvarig lärare. I första hand
är det denna lärare som också fungerar som examinator på kursen.
* Foucault – Arkeologi, genealogi och etik (Sven-Olov Wallenstein)
* Tidig grekisk filosofi (Hans Ruin)
* Humes Traktat om den mänskliga förståelsen (Henrik Bohlin)
* Spinozas Etik (Fredrika Spindler)
* Kants Kritik av omdömeskraften (Sven-Olov Wallenstein)
* Heideggers sena tänkande (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Wittgenstein (Henrik Bohlin)
* Subjektsfilosofi – Fenomenologi och Psykoanalys (Nicholas Smith)
* Nietzsches filosofi (Hans Ruin, Fredrika Spindler)
* Arkitekturens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)
* Filosofiska utopier – Platon (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Heidegger och humanismen (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Husserls fenomenologi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Tysk idealism (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Hegel - Andens fenomenologi (Sven-Olov Wallenstein)
* Hegel - Rättsfilosofin (Hans Ruin)
* Den hybrida rösten – Nagarjuna och Kyotoskolan (Jonna Bornemark)
* Frihetens filosofi (Hans Ruin)
* Foucault/Deleuze (Fredrika Spindler, Sven-Olov Wallenstein)
* Filosofisk estetik (Sven-Olov Wallenstein)
* Modern vetenskapsteori (Henrik Bohlin)
* Heideggers Vara och tid (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Merleau-Pontys filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Kierkegaards filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Kants Kritik av det rena förnuftet (Sven-Olov Wallenstein)
* Teknikens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)
* Naturfilosofi (Fredrika Spindler, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Aristoteles Fysik (Charlotta Weigelt)
* Husserls Cartesianska Meditationer (Charlotta Weigelt)
* Platons Sofisten (Charlotta Weigelt)
* Rättvisans filosofi (Hans Ruin)
14
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Under terminen ordnas regelbundet gästföreläsningar där svenska och utländska
filosofer talar om aktuella ämnen som ofta också anknyter till undervisningen.
Dessa gästföreläsningar riktar sig i första hand till de studerande i filosofi, men
de är också öppna för andra studenter och lärare vid högskolan och för utomstående. I regel äger de rum på fredag eftermiddag, klockan 14 inom ramen för
den högre seminarieverksamheten, men ibland också vid andra tillfällen. De
utannonseras efter hand. Den som önskar mer information om dessa föreläsningar kan höra av sig till den ämnesansvarige för att sättas upp på utskickslista.
ÖVRIG SEMINARIEVERKSAMHET
Utöver undervisning och gästföreläsningar ordnas under höstterminen några
forskarseminarier, då vissa frågeställningar, texter och doktorandarbeten diskuteras. Dessa seminarier organiseras bland annat i samarbete med teoretisk filosofi
vid Uppsala Universitet.
Också dessa möten ligger i regel på fredagar kl. 14. För övrig information kontakta Hans Ruin ([email protected]).
15
PRESENTATION AV UNDERVISANDE LÄRARE
Charlotta Weigelt, ämnessamordnare och lektor, disputerade 2002 vid Stockholms Universitet på avhandlingen The Logic of Life: Heidegger’s Retrieval of
Aristotle’s Concept of Logos. Har publicerat olika artiklar om fenomenologi och
antik filosofi. Har även översatt Aristoteles Fysik. För närvarande knuten till
projektet ”Den politiska filosofins uppkomst i antikens Grekland”, vilket leds
från Uppsala universitet, och har även ett projekt om Aristoteles teori om
kausalitet.
Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor, tidigare professor adjunto vid
Universidade Federal do Rio de Janeiro (Brasilien), doktorerade i filosofi 1992
med en avhandling om begreppet "början" i Schellings sena filosofi, O comeco de
deus. Översatt till portugisiska bl a Heideggers Varat och Tiden, publicerat I
människans tystnad (aforismer om musik och filosofi), A doutrina dos sons de Goethe
a caminho da música nova de Webern (Goethes tonlära mot Weberns nymusik), Para
ler os medievais - ensaio de hermenëutica imaginativa (Att läsa medeltiden - försök till
en imaginativ hermeneutik), Lovtal till intet (Glänta 2006), Att tänka i skisser
(Glänta 2011), Being with the Without (Axl Books 2013). Ansvarig för forskningsprojekt "Loss of grounds as common ground", och forskare inom ramen för
programmet Tid, Minne och representation (www.histcon.se).
Fredrika Spindler, docent, disputerade 1996 på avhandlingen Philosophie de la
puissance et détermination de l’homme chez Spinoza et chez Nietzsche (Université Paul
Valéry, Montpellier, utg. Glänta Produktion, Göteborg 2005). Har publicerat
Nietzsche – kropp, konst, kunskap (Glänta Produktion 2010) och Spinoza. Multitud,
affekt, kraft (Glänta Produktion 2009) och. Har också publicerat ett flertal essäer
och artiklar, bl a Att tappa fotfästet. Tänkandets territorier, i Utforskande arkitektur
(red. S. Gromark och F. Nilsson, Axl Books 2006), Att tappa ansiktet. Om subjekt,
individ och vänskap hos Gilles Deleuze Aiolos, 29, 2007), The theory of history in
Spinoza’s Theologico-Political Treatise (Philosophical Studies, Södertörns Högskola,
2006) Att se vetenskapen med konstnärens optik, men konsten med livets (Umeå
universitet, 2004). Är sedan 2007 knuten till projektet Teknik, livsvärld, nihilism
(Södertörns Högskola, Östersjöstiftelsen, 2007-2010) samt programmet Tid,
minne, representation (Riksbankens Jubileumsfond, 2010-). Är också verksam
som översättare av bl a Derrida, Deleuze, Hardt och Negri, samt redaktionsmedlem i tidskrifterna Glänta, Site och Multitudes.
Nicholas Smith, lektor, disputerade 2010 vid Stockholms Universitet på en
avhandling om fenomenologi och psykoanalys: Towards a Phenomenology of
Repression – A Husserlian Reply to the Freudian Challenge (Stockholm: Acta
Uni­versitatis Stockholmiensis, 2010). Är specialiserad på 1800-2000-talets filosofi
med inriktning på fenomenologi, hermeneutik, dekonstruktion samt psykoanalytisk teori; jobbar även med feministisk filosofi och postkolonial teori.
16
Översättare och fackgranskare av fransk och tysk filosofi (Ricoeur, Nietzsche,
Derrida, Husserl); tidigare projektsekreterare för projektet Traditionen som utopi
vid SH. Initiativtagare till och delöversättare av Husserls Logiska Undersökningar
(Stockholm: Thales, 1998-2003). Har publicerat ett flertal artiklar i dagspress,
nationell och internationell fackpress samt antologier; visiting scholar vid
Husserl-arkiven i Leuven. Har också medverkat som skribent och co-curator i
många konstprojekt. Redaktör (tillsammans med Hans Ruin) för Hermeneutik och
tradition: Gadamer och den grekiska filosofin (2003); red (tillsammans med Jonna
Bornemark), Phenomenology of Pregnancy (2014). Medverkar i forskningsprojektet
(ÖSS ) Perceptions of the Other: Aesthetics, Ethics and Prejudice.
Johan Eriksson disputerade 2007 på avhandlingen Heidegger och filosofins metod
(Brutus Östlings bokförlag Symposion). Han är också verksam som psykoanalytiker. Har under de senaste tre åren arbetat med ett forskningsprojekt om
psykoanalysens filosofi. Är redaktör för tidskriften Divan - om psykoanalys och
kultur och för tidskriften The Scandinavian Psychoanalytic Review.
Anna Karin Selberg är doktorand i filosofi vid SH/SU och skriver en
avhandling om frågan om ethos i Heideggers filosofi. Avhandlingen tar sin
utgångspunkt i "Brev om humanismen", där Heidegger menar att varafilosofin
kan förstås som ethos. Den spårar sedan denna fråga både bakåt, till Heideggers
tidiga tänkande, men också framåt till det man brukar kalla för hans sena
tänkande. Ett speciellt fokus ligger på hur frågan om ethos kan kopplas till
frågan om rummet i Heideggers tänkande, eftersom han i "Brev om
humanismen" tänker ethos som en vistelseort.
Krystof Kasprzak är doktorand i filosofi vid Södertörns högskola och arbetar
med en avhandling om hur erfarenheten av frånvarandet kan förstås filosofiskt,
genom en formulering av frånvarandet som villkoret för all fenomenalitet. De
huvudsakliga utgångspunkterna i avhandlingen är den fenomenologiska traditionen och den tyska idealismen.
Ulrika Björk, lektor, disputerade i filosofi vid Helsingfors universitet 2009 på en
avhandling om subjektivitetens och det litterära uttryckets tematik i Simone de
Beauvoirs tänkande (Poetics of Subjectivity: Existence and Expressivity in
Simone de Beauvoir’s Philosophy). Hennes pågående forskning handlar om
Hannah Arendts politiska fenomenologi med särskild uppmärksamhet på
begreppet försoning. Ulrika Björk har gett ut antologierna Kropp, kön och
andrahet. Tolv essäer i feministisk filosofi (Daidalos 2010, med Lisa Folkmarson
Käll) och Konsten att handla – konsten att tänka. Hannah Arendt om det
politiska (Axl Books 2011, med Anders Burman) samt skrivit artiklar inom
fenomenologi och fransk existensfilosofi. Hon har varit verksam som forskare
och lärare vid Uppsala universitet och gästforskat i Italien (Verona) och USA
17
(Penn State och Tulane). Våren 2014 undervisar hon i filosofi, estetik och på
Lärarutbildningen vid Södertörns högskola.
Ramona Rat is a PhD candidate in philosophy at Baltic and East European
Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola. She is mainly interested in the
problem of alterity and sociality, and especially in the way these concepts are
developed in the philosophy of Emmanuel Levinas. She had several international
conference presentations on topics related to Levinas’ philosophy, and her
doctoral dissertation will focus on the questions raised by Levinas’ notion of
sociality.
Hans Roland Johnsson är Civ Ek och Fil dr i franska och fil mag i klassisk
grekiska. Disputerade 2000 på avhandlingen Le Conte de la lyre brisée.
Significations et structures dans les oeuvres en prose de Pierre Louys. Deltar i
forskningsprojekt vid Klassiska institutionen vid SU om Aristofanes komedier.
Medverkar regelbundet på kultursidan på SvD.
18
