INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR

_____________________________________________________________________
INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR
_____________________________________________________________________
FRÅGA 1
Denna kurs kan indelas i grundläggande problemområden. Till respektive problemområde finns ett metodiskt angreppssätt (analysteknik). Sammanför respektive problemområde med tillhörande analystekniska angreppssätt som diskuterats i kursen.
FRÅGA 2
Ett resultat av den neoklassiska (Heckscher-Ohlin modellen) handelsteorin är, att den
vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering
att vara relativt dyr. Din uppgift är nu att visa detta resultat. Du utgår från en ekonomi
som producerar 2 varor med hjälp av 2 produktionsfaktorer.
FRÅGA 3
Antag att siffrorna i tabellen nedan anger produktionen per arbetad timma för respektive vara i respektive land. (Jmf här definitionen med föreläsningsexemplet)
Tyskland
Frankrike
Vin
Kanoner
Total faktortillgång
4
2
6
2
50 timmar
100 timmar
(a) Tolka tabellen i alternativkostnadstermer. Ange vilket land som har absolut
respektive komparativ fördel i vilken vara. Vem kommer att exportera respektive
vara?
(b) Rita en produktionsmöjlighetskurva för respektive land.
(c) Visa att specialisering gynnar det ena eller bägge länderna. Illustrera grafiskt.
(d) En produktivitetsökning i Frankrike, vilket innebär att Frankrike nu tillverkar 3
kanoner per arbetad timma. Ange nu vilket land som har komparativ fördel i respektive vara.
FRÅGA 4
Då vi går in på ämnesområdet teknisk utveckling och strukturomvandling brukar man
tala om teknikfaktorn (kallas även för totalproduktiviteten, TFP)
Vad menas med teknikfaktorn och vad innehåller denna storhet?
FRÅGA 5
(a) Hur definieras tekniskt framsteg?
(b) Klassificering av tekniska framsteg sker efter den verkan de har på produktionsfaktorernas marginalproduktiviteter (MP). Klassificera nedan tekniska framsteg
och ange effekten på marginalproduktiviteten med avseende på K och L.
FRÅGA 6
I denna fråga skall vi behandla s k årgångsmodeller (Salterkurvor).
(a) Ange vilka storheter vi jämför i denna typ av modeller.
(b) Rita en Salterkurva i ett diagram. Sätt ut benämningarna på axlarna. Vad anger
Salterkurvan?
(c) Åskådliggör effekterna av en ökning i arbetsproduktiviteten.
(d) Åskådliggör en lönekostnadsökning. Ange konsekvenserna med utgångspunkt
från diagrammet.
(e) Hur har situationen förändrats i svensk industri mellan 1995-2000. Åskådliggör
svaret med hjälp av ett Salterdiagram. Svara utförligt!
FRÅGA 7
Ett ofta använt mått på internationell konkurrenskraft är relativa arbetskraftskostnaden (RULC). Definiera detta begrepp och beskriv hur det utvecklats sedan 1980talets början i Sverige samt ange vilka komponenter som spelat störst roll. Illustrerar i
diagram!
FRÅGA 8
Förutsättningarna för att bedriva ekonomisk politik har drastiskt ändrats under den
sista 10-års perioden. Avreglering av kredit- och valutamarknader mellan olika länder
har kraftigt påverkat effektiviteten i finans- respektive penningpolitiken. Växelkursen
är sedan den 19 november 1992 fritt rörlig.
Traditionellt har finanspolitiken använts för att stabilisera ekonomin. I dagens debatt
diskuteras möjligheterna av att öka sysselsättningen med en expansiv ekonomisk
politik riktad mot den inhemska efterfrågan.
(a) Är det möjligt att med en fritt rörlig växelkurs att öka inhemsk efterfrågan med
finanspolitik ? Visa och förklara med hjälp av lämplig modell.
(b) Med penningpolitik? Visa och förklara. Redovisa din slutsatser.
FRÅGA 9
I den svenska debatten ställs krav på tillväxt och strukturell omvandling. Målet är en
strukturellt balanserad utveckling (konkurrenskraft ur samhällsekonomisk synvinkel)
på lång sikt. I kursen har begreppet strukturell balanserad utveckling preciserats,
gällande en liten öppen ekonomi som den svenska.
(a) Hur definieras detta begrepp? Förklara och illustrera grafiskt problemställningen i
den för ändamålet lämplig modell.
(b) Vilken roll spelar de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna för storleken på en devalverings effekt på bytesbalansen?
(c) Redogör för huvuddragen bakom devalveringsstrategin (1982) och på vilket sätt
denna strategi har lyckats/misslyckats. (Utgå i ditt svar från vad som utgör en i
ekonomiska termer "lyckad devalvering")
(d) På vilket sätt kan devalveringens effekter på den svenska industristrukturen
(industrisektorer) lämpligen analyseras? Illustrera och förklara.
FRÅGA 10
I denna sista fråga skall vi analysera den Europeiska Monetära Unionen (EMU).
(a) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett
lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier !
(b) Ange argument för och emot skapandet av en monetär union (vinster och kostnader) i Europa med gemensam valuta (EMU).
>>
Nu tre gamla skrivningar:
_____________________________________________________________________
TENTAMEN 2001-05-23
Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/A, 5 poäng
Examinator: Ronny Norén (063-165403)
_____________________________________________________________________
Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje
hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16
poäng och för väl godkänt 24 poäng.
Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av
resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla
blad.
LYCKA TILL!
_____________________________________________________________________
FRÅGA 1
7 poäng
(a) Utlandsberoendet medför både intäkter och kostnader för den enskilda ekonomin.
Vad kan sägas vara intäkterna och vad kan sägas vara kostnaderna?
(b) I Ricardo modellen för utrikeshandel redovisas 4 grundläggande antaganden.
Ange dessa antaganden samt beskriv deras innebörd.
FRÅGA 2
6 poäng
Förutsättningarna för att bedriva ekonomisk politik har drastiskt ändrats under den
sista 10-års perioden. Avreglering av kredit- och valutamarknader mellan olika länder
har kraftigt påverkat effektiviteten i finans- respektive penningpolitiken. Växelkursen
är sedan den 19 november 1992 fritt rörlig.
Traditionellt har finanspolitiken använts för att stabilisera ekonomin. I dagens debatt
diskuteras möjligheterna av att öka sysselsättningen med en expansiv ekonomisk
politk riktad mot den inhemska efterfrågan.
(a) Är det möjligt att med en fritt rörlig växelkurs att öka inhemsk efterfrågan med
finanspolitik ? Visa och förklara med hjälp av lämplig modell.
(b) Med penningpolitik? Visa och förklara. Redovisa din slutsatser.
FRÅGA 3
4 poäng
Ett ofta använt mått på internationell konkurrenskraft är relativa arbetskraftskostnaden (RULC). Definiera detta begrepp och beskriv hur det utvecklats sedan 1980talets början i Sverige samt ange vilka komponenter som spelat störst roll för dess
utveckling. Illustrerar i diagram!
FRÅGA 4
7 poäng
(a) Vilken roll spelar de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna för storleken på en devalverings effekt på bytesbalansen?
(b) För att få den önskvärda effekten på bytesbalansen av en devalvering måste man
ta hänsyn till den ekonomiska situationen före som efter devalveringen. Ange
kortfattat vad som måste beaktas.
(c) Ulf Jakobsson sammanfattar i ”den svenska devalveringscykeln” de återkommande problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör för
dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats?
FRÅGA 5
6 poäng
I denna sista fråga skall vi studera EU och EMU.
(a) När vi talar om Europeisk integration nämns ofta två begrepp: Handelsomfördelning och handelsalstring. Förklara dessa båda begrepp.
(b) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett
lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier !
(c) Ett viktigt dokument gällande den Europeiska valutaunionen är Maastrichtfördraget. Detta är ett politiskt dokument och består av ett antal restriktioner för de
länder vilka ingår i valutaunionen. Ange dessa restriktioner.
(d) Vad menas med en asymmetrisk chock ?
__________________________________________________________
Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv namn och personnummer
på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas.
__________________________________________________________
_____________________________________________________________________
TENTAMEN 2003-05-03
Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/A, 5 poäng
Examinator: Ronny Norén (063-165403)
_____________________________________________________________________
Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje
hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16
poäng och för väl godkänt 24 poäng.
Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av
resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla
blad.
LYCKA TILL!
Tentamen omfattar 3 sidor. Hjälpmedel: miniräknare
_____________________________________________________________________
FRÅGA 1
8 poäng
(a) Utrikeshandelsteorin (Ricardo) innebar en revolution inom det ekonomiska
tänkandet. Framläggandet av utrikeshandelsteorin var den främsta orsaken till
vetetullarnas avskaffande i England. En av teorins viktigaste slutsats var vem
som tjänade på handel. Således, om två länder bedriver handel (perfekt
konkurrens förutsätts), vem är det då som kan tjäna på denna handel? Svara på
frågan och illustrera ditt svar i diagram.
(b) Ett resultat av den neoklassiska (Heckscher-Ohlin modellen) handelsteorin är, att
den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i
isolering att vara relativt dyr. Din uppgift är nu att visa detta resultat. Du utgår
från en ekonomi som producerar 2 varor med hjälp av 2 produktionsfaktorer.
Du kan svara på frågan (b), antingen visa ett exempel på HO-ansatsen eller rita
en figur. Om Du väljer figur, förklara noga vad som händer i figuren då länderna
börjar bedriva handel med varandra och hur man kan se resultatet av frågeställningen ovan.
OBS! Glöm inte att redogöra för de viktigaste förutsättningarna i modellerna
(Ricardo respektive Heckscher-Ohlin).
FRÅGA 2
4 poäng
Definiera allmänt begreppet "tekniskt framsteg" och klassificera ett arbetsbesparande
tekniskt framsteg. Du skall här förklara:
(a) Dess verkningar på produktionsfaktorernas marginalprodukter av det tekniska
framsteget.
(b) Hur faktoranvändningen förändras vid givna varu- och faktorpriser.
Illustrera i diagram!
FRÅGA 3
5 poäng
Växelkursen bestäms av efterfrågan och utbudet av valuta (vid rörliga växelkurser).
Växelkursen definieras (kr/dollar). Den valuta som skall analyseras är USA dollar.
Förklara, och illustrera ditt svar i ett lämpligt diagram (ett diagram för varje delfråga).
Vilka verkningar uppkommer på valutamarknaden av:
(a) En höjning av priser och kostnader i USA vid oförändrad nationalinkomst.
(b) En räntehöjning i USA relativt omvärlden. USAs riksbank (FED) följer den amerikanske ekonomen Milton Friedmans rekommendationer (inflationsbekämpning) vad avser den ekonomiska politikens utformning, dvs att penningmängden
skall begränsas.
FRÅGA 4
6 poäng
(a) Förklara vilken roll de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna (vår importefterfrågeelasticitet respektive vår exportefterfrågeelasticitet) för
storleken på en devalveringseffekt på bytesbalansen?
(b) För att få den önskvärda effekten på bytesbalansen av en devalvering måste man
ta hänsyn till den ekonomiska situationen före som efter devalveringen. Ange
kortfattat vad som måste beaktas.
(c) Ulf Jakobsson sammanfattar i ”den svenska devalveringscykeln” de återkommande problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör
kortfattat för dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats?
FRÅGA 5
7 poäng
I denna sista fråga skall vi studera EMU.
(a) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett
lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier !
(b) Vad menas med asymmetrisk chock?
(c) Vilka fördelar (s.k vinster) kan uppnås av detta ett medlemskap i EMU, samt
vilka begränsningar (s.k kostnader) innebär en anslutning till EMU för Sveriges
handlingsutrymme i stabiliseringspolitiken jämfört med ett utanförskap?
__________________________________________________________
Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv namn och personnummer
på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas.
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
TENTAMEN 2005-04-27
Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/A, 5 poäng
Examinator: Ronny Norén (063-165403)
_____________________________________________________________________
Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje
hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16
poäng och för väl godkänt 24 poäng.
Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av
resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla
blad.
LYCKA TILL!
Tentamen omfattar 3 sidor. Hjälpmedel: miniräknare
_____________________________________________________________________
FRÅGA 1
7 poäng
Vi studerar teorin om komparativa fördelar enligt Ricardo med hjälp av följande exempel.
Länder
A
B
Total faktortillgång
____________________________________________________________________
TYSKLAND
8
16
200
SVERIGE
20
20
400
Tidsåtgång (timmar) för produktionen av 1 enhet av vara A respektive B.
(a) Vem har absolut fördel och vem har komparativ fördel i produktionen av varorna?
Sedan händer följande:
(b) Sverige blir produktivare och behöver endast 4 timmar för att producera vara A.
Allt annat är oförändrat. Gör nu en ny beräkning och visa vem som nu har absolut
respektive komparativ fördel i produktionen av varorna?
(c) Vilket land exporterar respektive vara?
(d) Vad händer nu om tidsåtgången för var A i Sverige endast sänkes till 10 timmar?
Allt annat är oförändrat. Gör en ny beräkning och visa vem har nu absolut
respektive komparativ fördel i produktionen av varorna?
(e) Vilket land exporterar nu respektive vara? Motivera ditt svar!
FRÅGA 2
6 poäng
(d) Ulf Jakobsson sammanfattar i ”den svenska devalveringscykeln” de återkommande problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör för
dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats?
(e) I samband med presentationen av Ulf Jakobssons ”den svenska devalveringscykeln” nämns begreppet RULC. Vad står detta begrepp för och vilka komponenter är det uppbyggt av?
FRÅGA 3
5 poäng
(a) Det finns ingen definition på finanskris eller finansiell kris. Finanskriser brukar
analyseras som ett förlopp i två faser. Ange dessa faser samt redogör för
tillgångsprisernas utveckling under de båda faserna.
(b) Vad var lärdomen rörande växelkurspolitiken av 90-talets ekonomiska kris enligt
Fregert & Jonung?
FRÅGA 4
6 poäng
a) I tillväxtteori talar man ofta om steady-state. Vad avses med detta begrepp? Svara
på frågan och illustrera i ett diagram!
b) Visa hur en uppgång i de faktiska investeringarna (investeringskvoten) påverkar
steady-state tillväxten i Solows tillväxtmodell. Illustrera problemställningen med
ett lämpligt diagram. Diskutera i modellens termer och betona kort- respektive
långsiktig anpassning.
FRÅGA 5
6 poäng
I denna sista fråga skall vi analysera den Europeiska Monetära Unionen (EMU) och
EU.
(a) 1999 fick Robert Mundell riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Motiveringen innehöll bland annat hans artikel om kriterierna för vad som skulle
känneteckna ett optimalt valutaområde. Din uppgift är att kort redogöra för dessa
kriterier.
(b) En fråga som har varit mycket uppmärksammad det senaste åren är Östutvidgningen av EU. Här finns både gamla problem inom EU och nya problem som
uppkommit när EU nu utvidgats. Försök att ange dessa problem (2 gamla och 2
nya).
(c) Då man talar om EMU finns det argument för och emot. Dessa bruka sammanfattas i termerna monetär effektivitet och stabiliseringsförlust. Visa i diagram hur
termerna kan användas för att avgöra om anslutning till EMU är gynnsam för oss
eller ej. Hur påverkas ditt resultat om exempelvis om EU:s konstitution röstas ned
och därav valutaoron på de icke EMU anslutna valutorna inom EU, där vi ingår,
ökar?
__________________________________________________________
Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv kodnummer på dessa.
Omslaget till skrivningen måste inlämnas.
_____________________________________________________________________
SVAR PÅ INSTUDERINGSFRÅGORNA
FRÅGA 1
Tillväxt
Strukturomvandling
Konkurrenskraft
-
Produktionsfunktion Q = K,L, et
Salterdiagram
RULC
FRÅGA 2
Resurstillgång: Faktorproportionsteorin ( Heckscher - Ohlin modellen).
Teorin presenteras:
Förutsättningar:
1) Inga handelshinder, inga transportkostnader, dvs varupriserna samma i olika länder.
2) Ren konkurrens (varu- och faktormarknaden), dvs produktionsfaktorerna används
effektivt.
3) Tillgången på produktionsfaktorer given i båda länderna. Rörliga inom varje land,
orörliga mellan länderna.
4) Olika produktionsteknik i olika sektorer (varorna), dvs olika faktorintensiteter för
olika varor.
5) Olika produktionsteknik för olika varor (4), men samma i bägge länderna, dvs
samma kunskap i olika länder. Faktorintensiteter direkt relaterade till faktorpriserna.
Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer för respektive land. Följande skall framgå och redovisas:
(1) Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer
komparativa fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder
blir olika.
(2) Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i
isolering att vara relativt dyr. Visas i hur faktorpriserna förändras när
allokeringen av de två varorna ändras via att handel påbörjas.
(3) Ett land kommer att exportera den vara, vars produktion är intensiv i användningen av den produktionsfaktor som landet har relativt gott om, och importera
den vara, vars produktion är intensivt i användning av landets knappa faktor.
FRÅGA 3
(a) Tyskland har absolut fördel i båda varorna.
Alternativkostnad: Kanoner i termer av vin; vin i termer av kanoner.
Tyskland
Frankrike
Vin
6/4 (1,5)
2/2 (1,0)
Kanoner
4/6 (0,67)
2/2 (1,0)
Tyskland har komparativ fördel i kanoner (lägst alternativkostnad)
Frankrike har komparativ fördel i vin (lägst alternativkostnad)
Tyskland exporterar kanoner
Frankrike exporterar vin
Notera här skillnaden i beräkningsteknik - täljare och nämnare byter plats - jämfört
med exemplet i föreläsningskompendiet. Orsak är skillnad i definition av effektiviteten. I föreläsningskompendiet är det tidsåtgång av produktionen för respektive
vara. Här är det produktion per arbetade timme för respektive vara.
Denna skillnad påverkar också konstruktionen av produktionsmöjlighetskurvan. I
föreläsningskompendiet är det den totala faktortillgången dividerat med tidsåtgång av
produktionen (timmar) för respektive vara. Här är det den totala faktortillgången
multiplicerat med produktion per arbetade timme för respektive vara.
(b) Produktionsmöjlighetskurvan.
Tyskland (vin) 200, (kanoner) 300.
Frankrike (vin) 200, (kanoner) 200.
(c) Vinst av handel
Tyskland
Frankrike
vin
-200
+200
0
kanoner
+300
-200
+100
(a) Produktivitetsökning i Frankrike.
Tyskland
Frankrike
vin
4
2
kanoner
6
3
Alternativkostnader:
Tyskland
Frankrike
vin
6/4 (1,5)
3/2 (1,5)
kanoner
4/6 (0,67)
2/3 (0,67)
Alternativkostnaderna lika; ingen handel.
FRÅGA 4
Den produktionsökning som ej kan förklaras genom ökad insats av K och L. Restpost
i produktionsfunktionen.
•
•
•
•
•
Teknisk förbättring (kapitalbunden)
Överflyttningsvinster/strukturförändringseffekter
Ökad utbildning
Ökad utnyttjande av stordriftsfördelar
Organisatoriska förändringar
FRÅGA 5
Tekniskt framsteg: Större produktmängd med konstanta faktorinsatser eller samma
produktmängd med mindre faktorinsatser.
Klassificering sker efter den verkan de tekniska framstegen har på
produktionsfaktorernas marginalproduktiviteter MP (Hicks).
Neutralt tekniskt framsteg: Bägge MP ökar i samma proportion.
Arbetsbesparande: MP kapital ökar mer än MP arbetskraft. Produktionen mer
kapitalintensiv.
Kapitalbesparande: MP arbetskraft ökar mer än MP kapital. Produktionen mer
arbetsintensiv.
FRÅGA 6
Årgångsmodeller (Salterkurvor)
(a) Analyser av strukturomvandling och industriell förnyelse bygger ofta på
jämförelser mellan:
•
•
Arbetsproduktivitet (Prod.värde/anställd)
Arbetskraftskostnad (Kostnad/anställd)
på olika aggregeringsnivåer (Industri, bransch)
(b) FIGUR
Y-axel - Förädlingsvärde per sysselsatt; värdet av produktion - värdet av insatsvaror.
Kan också ange produktivitet i proc. av personalkostnad.. X-axel - Sysselsatta (proc.)
Tillkommer: Aktuell lönekostnad (ink sociala avgifter)
Rangordnar arbetsställen i industri/branschen efter deras arbetsproduktivitet i en
stegvis fallande kurva.
Kurvan återspeglar:
•
•
Kapitalintensitet
Teknikskillnader/årgångar
Förlustgivande enheter är industri/arbetsställen vars arbetsproduktivitet understigen
den totala arbetskraftskostnaden per sysselsatt (OBS! förlust innan någon av de fasta
kostnaderna för produktionen inkluderats i lönsamhetskalkylen).
Kurvan visar hur löneutbetalningsförmågan per sysselsatt sjunker när
sysselsättningen utvidgas över grupper av arbetsställen med allt lägre produktivitet.
Kan tolkas som en efterfrågekurva för arbetskraft inom branschen.
(c) Förändrad produktivitet innebär att fördelningen i figuren förskjuts. Förändring
uppåt innebär ökad produktivitet.
(d) Lönekostnadsökning (kostnadslinjen förskjuts uppåt)
De sista anläggningarna riskerar att slås ut.
Åtgärder: Rationaliseringar, ny teknik dvs, staplarnas höjd ökar.
(e) En klar förbättring av produktivitetsnivån (staplarnas höjd ökar). Minskad andel
av industrin nedläggningshotad. Förnyelse och avveckling. Ökad kapacitetsutnyttjande.
FRÅGA 7
Mått på internationell konkurrenskraft: Den relativa arbetskraftskostnaden per
producerad enhet, RULC
Man tar inte upp andra faktorer vid sidan om pris och kostnader.
Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i
gemensam valuta,
RULC = RULC i Sverige / RULC i våra konkurrentländer.
följande komponenter:
•
•
•
effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder)
relativ produktivitetsutveckling
relativ lönekostnadsutveckling
Visa FIGUR (finns i föreläsningskompendiet).
Utvecklingen i Sverige i korthet:
Stora devalveringar 1981-82 skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt
urholkades under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre
lönelyft i Sverige. När den svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i
värde. Följden därav blev lägre RULC och således bättre konkurrenskraft för Sverige.
FRÅGA 8
(a) Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint
Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till
att Y ökas. Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära
resurser, ökar den inhemska räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den
internationella. Detta leder till ett inflöde av kapital, dvs kronor köpes och utländsk
valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en appreciering. Export faller.
Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att öka.
(b) Åtgärd: Expansiv penningpolitik (MS ökas). Jämvikt r = rint
Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska
räntenivån sänks och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av
kapital, dvs kronor säljes och utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi
omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y ökar, vilket också var avsikten med
ökningen i pennigmängden.
Slutsats:
Penningpolitik:
Gynnas av rörlig växelkurs
Finanspolitik:
Motverkas av rörlig växelkurs
Antaganden:
•
•
•
•
Givna priser.
Alla varor tradeabels, dvs i utrikeshandel.
Fullständigt räntelastiska kapitalrörelser.
Inhemsk räntenivå = internationell räntenivå i jämvikt (r = rint), där rint är given,
dvs exogen. Vår räntenivå får ej någon effekt på omvärldens räntor.
Ovanstående kan visas med hjälp av IS-LM-modellen.
FRÅGA 9
(a) Begreppet konkurrenskraft (samhällsekonomin) s k strukturell jämvikt:
Balans mellan K och S sektor (givet full sysselsättning) så att bytesbalansjämvikt kan
garanteras på lång sikt.
Visa produktionsmöjlighetskruva med S och K sektor, samt hur det strukturella bytesbalansunderskottet härleds från ojämvikt i K sektorn.
(b) Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår
import + vår export) skall vara större än ett för att en devalvering skall få en
positiv effekt (lyckad devalvering) på ett lands bytesbalans. I 1982 års
devalvering tillkommer att den skulle vara strukturpåverkande.
(c) Politiken är utförligt redovisad i föreläsningsunderlaget. Dela upp BNP i C, I, X
och M.
(d) Analysen delas upp i kunskapsintensiv-, arbetsintensiva och kapitalintensiva tillverkningsindustri.
Det krav på kontinuerlig förnyelse av produktionsprocessen, vilket är av strategisk
betydelse för konkurrenssituationen inom den kunskapsintensiva tillverkningsindustrin, avtar med devalveringarna. En uppbromsning av avvecklingstakten redovisas i detta sammanhang också för den arbetsintensiva tillverkningsindustrin.
I den kapitalintensiva tillverkningsindustrin, vilken till övervägande del består av
exportinriktade branscher inom svensk basindustri, är kapitalkostnaderna betydande.
Strukturrationaliseringar och stordriftsfördelar har föranlett en koncentration av olika
verksamheter och därav en tydlig avveckling av antalet företag. En stark
vinstuppgång under första halvan av 1980-talet skapade uttrymme för de långsiktiga
investerings-beslut som karakteriserar sektorn. Däremot visar skattningsresultatet
avseende växel-kursen ingen signifikant inverkan.
Devalveringens effekter kan visas med hjälp av ett salterdiagram.
FRÅGA 10
(a) Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier:
•
Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar
•
•
•
Stor politisk integration
Den nominella löne- och prisrörligheten är hög.
Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga
(b) Vinster:
-
Eliminerar risk och osäkerhet vid handel och investeringar inom unionen.
Reducerar transaktionskostnader.
Reducerar informationskostnader.
Kräver mindre valutareserver.
och Kostnader:
Minskar handlingsfriheten i den nationella ekonomiska politiken.
• Tvingar fram en lägre inflation i Sverige. Omöjligt att göra avvägning mellan
infla-tion och arbetslöshet. Nackdelen försvinner om:
a) Likartade inflationspreferenser mellan länderna
b) EU-ländernas ekonomier i fas med varandra, d.v.s. konjunkturväxlingarna
infaller ungefär samtidigt. Gemensam stabiliseringspolitik tillräcklig.
• Förlust av växelkursinstrumentet i den ekonomiska politiken (devalvering/revalvering omöjliggörs). Problem vid asymmetriska chocker, d.v.s. chocker som
endast drabbar delar av EU.
SLUT på instuderingsfrågorna.
SVAR: TENTAMEN 01-05-23: EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI/A
FRÅGA 1a: Utlandsberoendets intäkter och kostnader:
Intäkter: Produktion med givna resurser blir större till följd av specialisering (komp. fördelar).
Produktionskostnader och priser kan sänkas via stordriftsfördelar.
Varuutbudet mer varierat till följd av möjlighet till import.
Kostnader: Störningar av olika slag, krav på anpassning.
•
•
•
•
Relativprisstörningar (arbetskraftskostnader varierar inom branscher, olja))
Konkurrensstörningar (nya företag, etc)
Konjunkturstörningar
Prisnivåstörningar (inflation)
FRÅGA 1b: Teorin om komparativa fördelar. Antaganden:
•
•
•
•
Perfekt konkurrens - Vi har effektivitet i ekonomin (optimalitet).
Inga transportkostnader - Endast ”rena” produktionskostnader avgörande.
Konstanta alternativkostnader - Vi får fullständig specialisering vid handel.
Arbetskraft enda produktionsfaktorn – Vi får konstanta alternativkostnader (se pkt 3)
FRÅGA 2 a: Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint
Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till att Y ökas.
Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära resurser, ökar den inhemska
räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den internationella. Detta leder till ett inflöde av
kapital, dvs kronor köpes och utländsk valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en
appreciering. Export faller. Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att
öka.
FRÅGA 2 b: Åtgärd: Expansiv penningpolitik (MS ökas). Jämvikt r = rint
Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska räntenivån sänks
och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av kapital, dvs kronor säljes och
utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y
ökar, vilket också var avsikten med ökningen i pennigmängden.
Slutsats:
Penningpolitik:
Gynnas av rörlig växelkurs
Finanspolitik:
Motverkas av rörlig växelkurs
Antaganden:
•
•
•
•
Givna priser.
Alla varor tradeabels, dvs i utrikeshandel.
Fullständigt räntelastiska kapitalrörelser.
Inhemsk räntenivå = internationell räntenivå i jämvikt (r = rint), där rint är given, dvs exogen. Vår
räntenivå får ej någon effekt på omvärldens räntor.
Ovanstående har de flesta valt att visa med hjälp av IS-LM-modellen.
FRÅGA 3: Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i
gemensam valuta, RULC = ULC i Sverige / ULC i våra konkurrentländer.
Följande komponenter:
•
•
•
effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder)
relativ produktivitetsutveckling
relativ lönekostnadsutveckling
Utvecklingen i Sverige i korthet:
Stora devalveringar 1981-82 skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt urholkades
under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre lönelyft i Sverige. När den
svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i värde. Följden därav blev lägre RULC och
således bättre konkurrenskraft för Sverige.
Figur skall visas.
FRÅGA 4 a: Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export)
skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt (lyckad devalvering) på ett lands bytesbalans.
FRÅGA 4 b: Teorin bygger på ledig kapacitet, dvs konstanta priser och ursprunglig extern balans.
Teorin betonar permanent förbättring. Följande måste beaktas:
•
Ledig kapacitet?
•
•
Löne- och priskompensation?
Genomslag av importpriser?
FRÅGA 4 c: Redogör kort för devalveringscykeln. Förloppet visas i diagram 1: Devalvering –
återhämtning – uppgång – överhettning – stagnation – kostnadskris – tills vi börjar på ny runda.
Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de
underliggande problemen i den svenska ekonomin.
FRÅGA 5 a: Handelsomfördelning: När import från ett mera effektivt producerande land flyttas över
till ett mindre effektivt producerande land på grund av unionen. Länderna i unionen producerar varan
ineffektivt. Mindre effektiv resursallokering - sänkning av välfärden.
Handelsalstring: När länderna i tullunionen producerar varan mer effektivt. - Välfärdsökning.
Nettoeffekten beror på styrkan av dessa två effekter.
FRÅGA 5 b: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier:
•
•
•
•
Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar
Stor politisk integration
Den nominella löne- och prisrörligheten är hög.
Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga
FRÅGA 5 c: Maastrichtfördraget: (Politiskt dokument)
•
•
•
•
Budgetunderskott max 3 procent av BNP
Statskuld max 60 procent av BNP
Inflation; 3 länder med lägst inflation, får max överstiga med 1,5 procent
Långa räntan; 3 länder med lägsta räntan, får max överstiga med 2 procent
FRÅGA 5 d: En ekonomisk störning som drabbar olika länder olika, dvs chocker som endast drabbar
delar av EMU-länderna.
SVAR: TENTAMEN 03-05-03: EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI/A
FRÅGA 1 a: Utan handel kan respektive land endast konsumera så mycket som de själv producerar.
Med ömsesidig specialisering och byte (handel) kan båda länderna konsumera mer än vad respektive
land själv producerar.
Eftersom båda vid handel har möjlighet att konsumera mer de producerar, än då länderna ej bedriver
handel, tjänar båda länderna på handelsutbytet. I välfärdstermer skall de individer som förlorar
kompenseras av de som individer vinner så att någon inte anser sig fått det sämre innan handel
inleddes. Detta kan visas i diagram eller med ett exempel. Detta visas i figur. Kom ihåg! Konstanta
alternativkostnader.
FRÅGA 1 b: Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer
för respektive land. Följande skall framgå och redovisas: Produktionskurvan visar avtagande avkastning (utåtbuktande).
Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa fördelar,
genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika. Olika relativprislinjer..
Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara
relativt dyr. Prislinjen för den vara som använder den knappa faktorn mest intensivt ligger innanför
prislinjen på den vara som använder relativt mer den rikligt förekommande faktorn.
Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer för respektive
land. Följande skall framgå och redovisas:
(1) Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa
fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika.
(2) Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara
relativt dyr. Visas i hur faktorpriserna förändras när allokeringen av de två varorna ändras via att
handel påbörjas.
(3) Ett land kommer att exportera den vara, vars produktion är intensiv i användningen av den
produktionsfaktor som landet har relativt gott om, och importera den vara, vars produktion är
intensivt i användning av landets knappa faktor.
Förutsättningar Ricardo och H-O:
• Inga handelshinder, inga transportkostnader, dvs endast produktionskostnader medräknas.
• Ren konkurrens (varu- och faktormarknaden), dvs produktionsfaktorerna används effektivt.
• Tillgången på produktionsfaktorer given i båda länderna. Rörliga inom varje land, orörliga mellan
länderna. I Ricardo endast en rörlig produktionsfaktor. I H-O två rörliga produktionsfaktorer.
• Olika produktionsteknik för olika varor. I Ricardo olika för båda länderna men i H-O är den
samma i bägge länderna, dvs samma kunskap i olika länder.
FRÅGA 2: Tekniskt framsteg: Större produktmängd med konstanta faktorinsatser eller samma
produktmängd med mindre faktorinsatser. (TFP), dvs total faktorproduktivitet.
Klassificering sker efter den verkan de tekniska framstegen har på produktionsfaktorernas
marginalproduktiviteter MP (Hicks).
a) Arbetsbesparande: MP kapital ökar mer än MP arbetskraft.
b) Produktionen mer kapitalintensiv, dvs relativa användningen av K ökar.
Detta visas i diagram.
FRÅGA 3: Diagram skall visas. Valuta: US Dollar. Växelkurs: kr/dollar sätts på den vertikala axeln.
Mängden dollar sätts på den horisontella axeln.
FRÅGA 3b: Utbudet på dollar ökar. Skift av utbudskurvan åt höger. Orsak: USA måste utbjuda dollar
för att köpa utländsk valuta Importen ökar på grund av substitutionseffekten av att USAs varor blivit
dyrare.
Efterfrågan på dollar minskar. Skift av efterfrågekurvan till vänster. Orsak: USA erhåller mindre antal
dollar (exportintäkter minskar). Depreciering av dollar, appreciering av kr. (sker här i två steg ).
FRÅGA 3 c: Efterfrågan på dollar ökar. Skift av efterfrågekurvan till höger. Monetarism: begränsa
penningmängden för att undvika inflation. När inflödet av kapital ökar neutraliseras detta av FED
genom en åtstramning av penningmängden. Utbudskurvan åt vänster. De USA beroende räntorna går
upp. Ränteökningen ökar ånyo efterfrågan på dollar osv. Appreciering av dollar, depreciering av kr.
Denna politik tillämpades i USA åren 1981-84/85.
FRÅGA 4 a: Elasticitetsansatsen. Inga kapitalrörelser, dvs ren bytesbalansteori. Kan T-of-T försämring kompenseras via kvantitetsanpassning i bytesbalansen?
Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export)
skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt på ett lands bytesbalans. (OBS!
ökad export innebär ökad import).
Devalvering: (1) Importpriser ökar. Hur mycket minskar importen? Beror på importelasticieteten. (2)
Exportpriser faller i utländsk valuta. Ökar svensk export? Importefterfrågan utomlands (elasticiteten)
för svenska varor avgör om en prissänkning ger en stor eller liten ökning av exportvärdet. OBS ingen
prissänkning om endast en liten ökning av exportvärdet förväntas.
Beror på typen av varor. Tidsperiod.
FRÅGA 4 b: Teorin bygger på ledig kapacitet, dvs konstanta priser och ursprunglig extern balans.
Teorin betonar permanent förbättring. Följande måste beaktas:
•
•
•
Ledig kapacitet?
Löne- och priskompensation?
Genomslag av importpriser?
FRÅGA 4 c: Redogör kort för devalveringscykeln. Förloppet visas i diagram 1: Devalvering –
återhämtning – uppgång – överhettning – stagnation – kostnadskris – tills vi börjar på ny runda.
Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de
underliggande problemen i den svenska ekonomin.
FRÅGA 5 a: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier:
•
•
•
•
Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar
Stor politisk integration
Den nominella löne- och prisrörligheten är hög.
Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga
FRÅGA 5 b: En ekonomisk störning som drabbar olika länder olika, dvs chocker som endast drabbar
delar av EMU-länderna.
FRÅGA 5 c: Vinster - kostnader av EMU
Vinster (Effektivitetsargumentet):
•
•
•
•
Eliminerar risk och osäkerhet vid handel och investeringar inom unionen.
Reducerar transaktionskostnader.
Reducerar informationskostnader (Ökad pristransparens).
Mindre växelkursvolatilitet (mindre valutareserver).
Kostnader (Stabiliseringspolitiska effekter)
Minskar handlingsfriheten i den ekonomiska politiken.
•
Tvingar fram en lägre inflation i Sverige. Omöjligt att göra avvägning mellan inflation och
arbetslöshet, dvs likartade inflationspreferenser måste finnas mellan länderna
•
EU-ländernas ekonomier bör vara i fas med varandra, d.v.s. konjunkturväxlingarna infaller
ungefär samtidigt. Gemensam stabiliseringspolitik.
•
Förlust av växelkursinstrumentet i den ekonomiska politiken (devalvering/revalvering
omöjliggörs). Ingen penningpolitisk självständighet (räntenivån). Problem vid asymmetriska
chocker, d.v.s. chocker som endast drabbar delar av EU.
SVAR: TENTAMEN 05-04-27: EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI/A
FRÅGA 1a: TYSKLAND har absolut fördel i vara A och vara B. TYSKLAND har komparativ fördel
vid produktionen av A, SVERIGE har komparativ fördel vid produktionen av vara B.
Absoluta fördelar: Faktoråtgången (tidsåtgången) för en vara är lägre än i det andra landet.
Komparativa fördelar: Alternativkostnaden för en vara är lägre än i det andra landet
FRÅGA 1b: TYSKLAND har absolut fördel i produktionen av vara B. SVERIGE har absolut fördel i
produktionen av A, dvs lägst tidsåtgång i arbetstimmar.
TYSKLAND har komparativ fördel vid produktionen av B, SVERIGE har komparativ fördel vid
produktionen av vara A.
FRÅGA 1c: Man exporterar den vara i vilken man har komparativ fördel. Således, TYSKLAND
exporterar B, SVERIGE exporterar A.
FRÅGA 1d: TYSKLAND har absolut fördel i produktionen av båda varorna. Dock, alternativkostnaderna blir nu lika för de båda länderna. Det betyder ingen har komparativ fördel i någon vara.
FRÅGA 1e: Ingen handel uppkommer. Motivering: skillnaden i alternativkostnad är den enda orsaken
till utbyte mellan dem, dvs handel. Följdriktigt, finns det ingen skillnad i alternativkostnad, ingen
handel. Faktortillgången saknar helt betydelse i Ricardos utrikeshandelsteori.
FRÅGA 2a: Förloppet i devalveringscykeln: Devalvering – återhämtning – uppgång – överhettning –
stagnation – kostnadskris – tills vi börjar på ny runda. Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att
devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de underliggande problemen i den svenska
ekonomin. Se Fregert & Jonung.
FRÅGA 2b: Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i
gemensam valuta, RULC = ULC i Sverige / ULC i våra konkurrentländer. Följande komponenter:
•
•
•
effektiv växelkurs (växelkurs relativt OECD-länder)
relativ produktivitetsutveckling
relativ lönekostnadsutveckling
FRÅGA 3a: Förloppet analyseras i två steg. Det första skall omfatta uppgångsfasen (Boom) 1985-90.
Det andra steget utgörs av nedgångsfasen (Bust) 1990-93. Så ungefär kan svaret se ut:
Boom: Avreglering 1985 av affärsbankernas utlåning. Utlåningen ökade dramatiskt. Tillgångspriser
ökar kraftigt. Låga realräntor. Slutresultatet en sk finansiell bubbla byggd på mycket stor
överskuldsättning. Arbetsmarknaden överhettad och inflationsdrivande. Den svenska devalveringen
1982 inverkar samtidigt som USA dollarn apprecierades.
Bust: Fast växelkurs. Uppgång i realränta (omläggning av skattesystemet). Tysk återförening ökar det
Europeiska ränteläget realt. Sverige vidhåller fast växelkurs, vilket pressar upp räntenivån ytterligare i
Sverige. Värdet på tillgångar faller, dvs tillgångspriserna faller. Pessi-mistiska förväntningar.
Bankerna tillsammans 180 miljarder i kreditförluster 1990-93.
FRÅGA 3b: Avreglerade finansiella marknader med bibehållen fast växelkurs ej att rekommendera.
Fasta växelkursen förutsättningen för skapandet av finansiella obalanser. Med flytande växelkurs
försvagas utrymmet för spekulation kraftigt.
FRÅGA 4a:
Begrepp: Tillväxttakten bestäms på lång sikt av den naturliga tillväxttakten, dvs befolkningstillväxt
och kapitalets förslitningstakt (exogen). Tillväxtens nivå bestäms av kapitalbildningens (sparandets)
omfattning (endogen).
Det finns det ett likformigt framåtskridande där den långsiktiga tillväxttakten är bestämd (gemensam)
för alla variabler s k Steady-State. Kapitalbildningens (sparandets) två funktioner:
•
•
Täcka kapitalets förslitningstakt.
Hålla K/L konstant vid ökad befolkningstillväxt och tillväxt i tekniskt kunnande.
Gör sparandet detta har vi Steady-State. Se figur 7.8 sid 143 i Fregert & Jonung.
FRÅGA 4b: Investeringarna omfattning (sparkvoten) är nyckelvariabel för kapitalstockens storlek i
Steady-State. Ökad sparkvot innebär en större kapitalstock och därav ökad produktion. Högre sparkvot
leder också till högre tillväxttakt, men endast på kort sikt. När ekonomin etablerat ett nytt Steady-State
återgår tillväxttakten till tidigare förhållanden, men nu på en högre nivå än tidigare.
FRÅGA 5 a: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier:
•
•
•
•
Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar
Stor politisk integration
Den nominella löne- och prisrörligheten är hög.
Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga
FRÅGA 5b: Gamla problem: Jordbruket är dock undantaget från frihandel och konkurrens inom EU.
EU:s jordbruksprogram CAP stor politisk uppmärksamhet. Ungefär 60 procent av EU:s budget går till
CAP. En "politisk marknad". Prisstöd har drivit fram produktionskvoter. Alternativ: Frihandel
(världsmarknadspriser) och direkt inkomststöd.
Ökad påfrestning på EU:s strukturfonder. Detta hör samman med EU:s regionalpolitik, som har
utvecklats starkt i takt med att nya medlemmar har tillkommit.
Nya problem: Fri rörlighet på arbetsmarknaden kan leda till stora påfrestningar och social oro.
Kandidatländerna har oftast arbetsintensiv tillverkning, gott om arbetskraft och låga löner.
Beslutsprocessen måste förändras när 15 medlemmar blir 25. Nationell vetorätt måste överges.
FRÅGA 5c: Vi undersöker huruvida vilken storlek vi måste ha på vår integrationsandel för att
ekonomiska effektivitetsvinster skall kunna balanseras gentemot stabiliseringsförluster i EMUsystemet (den kritiska nivån).
Monetär effektivitet i land A på den vertikala axeln och integrationsandel av land A i EMU på den
horisontella axeln. Vi får linje med positiv lutning (som en utbudskurva). Stabiliseringsförlust i land A
på den vertikala axeln och integrationsandel av land A i EMU på den horisontella axeln. Vi får linje
med negativ lutning. (som en efterfrågekurva).
Således, monetär effektivitet i land A och Stabiliseringsförlust på den vertikala axeln respektive
integrationsandel av land A i EMU på den horisontella axeln. Skärningspunkten (krysset) anger den
optimala (den kritiska) integrationsnivån. Till vänster om den kritiska skärningspunkten överväger
stabiliseringsförlusten, till höger om skärningspunkten överväger effektivitetsvinsterna.
Skift av stabiliseringsförlust till höger. Den kritiska punkten förflyttas till höger i diagrammet, dvs
större krav på integration.
SLUT på svar.