Internationella relationer
Nationalekonomi fö1
Om handel, valuta och den globala ekonomin
Sandra Backlund och Johanna Wiss
NEK 1 och 2
i) Utrikeshandel och valuta
ii) Finansiella kriser
iii) Sveriges utveckling i den globala ekonomin
iv) EMU och Sverige
v) Globala ekonomiska institutioner
Introduktion och repetition
http://www.youtube.com/watch?v=tLidy1R9t9Y
I : utrikeshandel och kort om valuta
Varför handla
Ord som används för att beskriva fördelar med
utrikeshandel:
- Effektiv resursallokering
- Effektivt utnyttjande av
produktionsförutsättningar
- Komparativa fördelar
- Kluster
Protektionism
Skydda nationell marknad mot internationell
konkurrens
Handelshinder: tullar, kvoter, villkora import,
osv.
Illustration av tulleffekt
Inhemskt
utbud
P
Efterfrågan
Konsumenters
merkostnad
Utbud med
tull
Utbud
inklusive
import
K
Växelkur$er och valutor
- Handel mellan länder innebär
valutatransaktion
- Växelkursen bestämmer priset på valuta
- När en valuta stärks apprecieras den
- När en valuta försvagas deprecieras den
- Växelkursen påverkas av tillgång och
efterfrågan…
Utbud och efterfrågan på valuta..
..beror på olika faktorer:
i)
ii)
iii)
iv)
Inflation
Utrikeshandel
Internationella investeringar
Handel med värdepapper
Illustration av förändrad växelkurs
Pris på
utländsk
valuta
Pris på
utländsk
valuta
SEK/€
Appreciering
SEK/€
Depreciering
K
K
IS-LM- modellen (Hicks)
1: IS-kurvan
Aggregerad
efterfrågan
Aggregerad
efterfrågan
BNP
Ränta
BNP
Ränta
IS1
IS0
BNP
BNP
Beskriver kombinationer av ränta och BNP så att det råder jämnvikt på
varumarknaden
IS-LM- modellen
2: LM-kurvan
Beskriver kombinationer av ränta och BNP så att det råder
jämnvikt på penningmarknaden.
IS-LM för valutamarknaden
Ränta
LM
IS-LM-FE
Mundell Flemming-modellen
Antar liten öppen ekonomi med fri
kapitalrörlighet och internationell
ränteparitet
IS
BNP
Fast eller rörlig växelkurs
- IS-LM-FM antar rörlig växelkurs
- Fast växelkurs, valutan knuten till ett värde
- Försvaras av centralbanken via inervenering
- Fast valuta kräver valutareserv
- Fast växelkurs kan justeras
- Sverige hade fast växelkurs till 1992
Harmonisering
• Globalisering leder till harmonisering av löner,
skatter, räntor, avkastningskrav osv.
• ’Den gyllene tvångströjan’
Rörlig växelkurs i globaliserad ekonomi
• Riksbanken höjer styrräntan – valutainflöde –
stärker valutan
• Riksbanken sänker styrräntan – valutautflödeförsvagar växelkursen
Fast växelkurs i globaliserad ekonomi
• Centralbank höjer styrräntan – kapitalinflöde- ökar
tillgång betalningsmedel – utebliven åtstramning
• Centralbank sänker styrräntan – kapitalutflöde –
pressar valutan och hotar expansiv ekonomisk
politik
• Ränteparitetsvilkor:
Inhemsk ränta = räntan i utlandet + förväntad växelkursförändring
II: Finansiella kriser
Avsaknad av teori
• Makroekonomiska antaganden: jämnvikt,
rationalitet, välfungerande marknader gäller
inte
• Icke- jämviktsfenomen
• Uppfattats som udda och sällsynta
fenomen vilket hindrat teoribildning
BOOM
- Expansionsfas
Stigande förväntningar om nya affärsmöjligheter
- Upplevd låg ränta leder till ökad skuldsättning
- Priset på tillgångar (ex tulpanlökar) stiger kraftigare än
allmänna prisnivån
- Hävstångseffekten:
Δ eget kapital / Δ värdet på tillgångar
BOOM
TILLGÅNGSPRISER
STIGER
Nya köp av
tillgångar
Hävstångseffekten
Soliditeten
sjunker
BUST
- Kontraktionsfas
- Optimism byts till pessimism
- Räntorna stiger
- Priser på tillgångar faller
- Tillgångar säljs för att betala skulder
BUST
TILLGÅNGSPRISER
FALLER
Försäljning av
tillgångar
Hävstångseffekten
faller
Soliditeten stiger
Kostnader för en kris
• Statsfinansiella kostnader
- transferering från skattebetalare till utsatta
grupper
• Samhällsekonomiska kostnader
- produktionsbortfall
- minskad sysselsättningsgrad
Iakttagelser
- Marknadsekonomiskt eller politiskt ursprung
- Makroekonomisk eller mikroekonomisk förklaring
- Ofta i samband med krigshändelser
- Eller penningpolitiska förändringar
- Nya affärsmöjligheter överskattas
III : Sveriges utveckling i den globala
ekonomin
Industrialisering
- Industriella revolutionen mitten av 1800-talet
- Efterfrågan på svenska industrivaror ökade:
malm och stål, massa-papper, verkstadsindustri
- Fram till början av 1900 talet ökad
globalisering. Finansiella flöden mellan länder
ökade
1914- 1944
- 1914 första världskriget
Följdes av protektionism, global depression och sedan
ekonomisk optimism
- 1929 börskrasch
Depression, inflation, spekulation, Svenska kronan
devalverades, aktiv konjunkturpolitik
- 1939 andra världskriget
Efter kriget, ekonomiskt uppsving, återuppbyggnad,
teknologisk utveckling, protektionism pressas tillbaka
Bretton-Woods
Konferens för att återupprätta ekonomisk
stabilitet
Bretton Woods systemet 1945-1971
Svenska 90-talskrisen BOOM
- November 1985: kvantitativa regleringen av affärsutlåning
avskaffas – Novemberrevolutionen
- Incitament för hushåll och företag att öka sin upplåning
- Utbud av och efterfrågan på krediter ökade – bankernas
utlåning växte dramatiskt 1986-1988
- Utnyttjade växande värde på tillgångar för att öka belåning
ytterligare
- Stigande inflationstakt
Svenska 90-talskrisen ohållbar
- Finansiell bubbla
- Exporten utvecklades negativt, överhettningen försämrade
konkurrenskraft
- Hög inflation ledde undergrävde kronans trovärdighet för
kronans fasta växelkurs- förväntningar om devalvering
- Riksbanken kunder inte ändra kronkursen pga. fast växelkurs
- 1990 föreslogs frysning av löner, priser och utdelningar
Svenska 90-talskrisen BUST
- Kraftig och oväntad uppgång av realräntan och ”Århundradets skattereform”
utlöste nedgången
- Spekulativa attacker mot kronan försvarades av riksbanken genom
räntehöjningar
- Pga. räntehöjningarna sjönk värdet på tillgångarna
- Finansiell kris
- Nedgång i aggregerad efterfrågan
- Stigande arbetslöshet och budgetunderskott
- 1992 rörlig växelkurs
Den globala finanskrisen
- Boom-Bust i USA
- Expansionistisk penningpolitik
- Expansiv finanspolitik
- Nya finansiella incitament
- Budgetunderskott sedan 80-talet
Bolånekrisen- hur då?
- SPV- special purpose vehicles
- MBS, mortgage backed securities
- CDO, Collaterized dept obligations
- CDS, Credit default swaps
Finansiell stabilitet
- Finansiell stabilitet centralt mål inom politiken
- Pro-cykliskt beteende
- Högre kapitaltäckningskrav
- Tobin-skatt – skatt på finansiella transaktioner
- Global översyn
- Skattebefriat sparande
IV: EMU och Sverige
EMU:s framväxt etapp I
- 1957 Romfördraget
- 1979 Europeiska monetära systemet
- 1988 Delorsrapporten
- 1990 kvarstående nationella valutaregleringar avskaffas
- 1991 Maastrichtfördraget
- 1992 Danska väljare förkastar Maastrichtfördraget
EMU:s framväxt etapp II
- 1994 Europeiska monetära institutet
- 1997 Stabilitets- och tillväxtpakten
- 1999 anslöt sig 11 av 15 av EU:s medlemsländer till
gemensam växelkurs
- 2002 introducerades Euron
- 2003 röstar Sverige nej till medlemskap
5 konvergensregler
Gällande:
- Inflationstakt
- Ränta
- Budgetunderskott
- Bruttoskuld
Euroområdet
Euron
• Fast växelkurs inom valutaunionen
• Rörlig växelkurs gentemot omvärlden
Fördelar med valutasamarbete
- Valutaunion minskar transaktionskostnader
- Reducerar osäkerhet rörande växelkursutveckling
gentemot övriga medlemsländers valutor
- Främjar handel
- Ökad konkurrens inom valutaområdet
- Starkare position inom EU ?
Nackdelar med valutasamarbete
- Förlorar penningpolitisk självständighet och
autonomi
- Inte längre rörlig växelkurs gentemot andra
medlemsländer
- Prisökningar ?
- Ökad centralisering och byråkrati
Optimala valutaområden
- Teorin om optimala valutaområden lanserades
av Robert Mundell på 1960talet.
- Optimalt valutaområde- geografiskt område
där nyttan med gemensam valuta överstiger
kostnaderna
Kriterier för optimalt valutaområde
Landspecifika
• Hög grad produktdiversifiering
• Hög pris och löneflexibilitet
Unionspecifika
• Hög grad faktorrörlighet
• Likhet i produktionsstruktur
• Likhet i konjukturmönster
• Likhet i penningpolitik
• Likhet i finanspolitik
• Hög regional integration
• Geografisk närhet
Debatt i Sverige
Sverige och EU, SOU 1996:158
• Effektivitetsvinster mot stabiliseringspolitiska kostnader
• Förlust av inflytande i EU
• Utredningen avrådde från medlemskap
Stabiliseringspolitik i valutaunionen, SOU 2002:16
• Hur svensk stabiliseringspolitik borde utformas vid
medlemskap
• Åtgärder för att ersätta förlust av penningpolitik
Val i februari 2003
• 82 % deltog
• 56 % nej 42 % ja
Svensk opinion om EMU
Politisk opinion om EMU
Euron fram till nu
• Nominell konvergens – räntor har närmat sig
tyska nivån
• Viktig reservvaluta
• Finansiell integration
• Obalans har lett till försämrad konkurrenskraft för
visa medlemmar
Euro-kris
• Samlade budgetunderskottet för EMU
2008 : 2 %
2009: 6 %
Samma nivå er väntas 2011
• Grekland, Irland och UK > 10 %
• Bruttoskuld i EU-området 88 % av BNP
• I Belgien, Italien och Grekland Bruttoskuld av BNP >
100 %
Statsskuld och budgetunderskott i
EMU
V): Globala ekonomiska institutioner
WTO
• Ersatte GATT, handelsavtal för att minska
handelshinder, 1994
IMF
• Underorgan till FN – men självständigt
• Ursprunglig uppgift: övervaka utvecklingen av de
internationella valuta-, finans- och
kapitalmarknaderna
• Kortsiktig krishjälp
• Tekniskt bistånd
VÄRLDSBANKEN
• Mål: minska fattigdomen
• Lån och tekniskt bistånd
• Fyra områden:
-Utveckling av mänskliga resurser; hälsovård, utbildning och
stärkande av kvinnors situation.
-Miljömässig och socialt hållbar ekonomisk utveckling; att ekonomisk
tillväxt inte får ske på bekostnad av miljön samt att världens resurser
ska bevaras till framtida generationer.
-Stöd till finanssektorn, den privata sektorn och till infrastruktur.
-Fattigdomsbekämpning och ekonomisk styrning
