Betande djur en förutsättning för rikare

Småfakta om jordbruket och odlingslandskapet
Östersunds kommun
Betande djur en förutsättning för rikare odlingslandskap
Rikare odlingslandskap är ett projekt som bedriver kompetensutveckling inom miljöområdet
till lantbrukare, det vill säga brukare av mark. Länsstyrelsen arbetar med riktade insatser som
exempelvis rådgivning till lantbrukare enskilt eller i grupp. Vi riktar oss också till särskilda
grupper, till exempel nystartare med betesdjur eller brukare som vill lägga om till ekologisk
produktion. Vi tar fram skriftlig lokalanpassad information. I bland jobbar vi extra med ett
utvalt geografiskt område, som till exempel under 2011 då vi koncentrerar oss på
kommunerna Åre och Östersund. Målet är att bevara våra jordbruksarealer och dess
karaktäristiska kulturmiljöer i hävd och att stimulera resurshushållande jordbruk.
Se projektets hemsida: www.rikareodlingslandskap.se
I projektet Rikare odlingslandskap jobbar:
Hanna Appelros, projektledare, växtodling,
[email protected] 063-14 60 70
Agneta Andersson, husdjur,
[email protected] 063-14 60 48
Eva Karlsson, kulturmiljöer i odlingslandskapet,
[email protected] 063-14 63 09
Ninni Nordlund, ängs- och betesmarker,
[email protected] 063-14 60 43
Det finns forskare som hävdar att ett öppet landskap, där blicken
kan vila i fjärran, får oss att känna oss lugna och trygga. Att vistas i
sköna natur- och kulturmiljöer är en självklarhet för många av oss,
och även viktigt för folkhälsa och vårt välbefinnande. Vi vet att den
biologiska mångfalden är som störst där människan har brukat
marken i generationer så att jordbrukslandskapet ofta är betydligt
artrikare på växter än skogen runtomkring. Men förutsättningarna
för att bruka jordbruksmarken har förändrats över tiden, i
Östersunds kommun som över hela landet. Ska vi kunna behålla den
biologiska mångfalden framöver behöver vi fler betande djur i
odlingslandskapet.
Antal djur i
Östersunds kommun
2007 1 :
Mjölkkor 1711
Nötkreatur 7774
1750
Får och
lamm
Statistik
Häst
Get
saknas
Statistik
saknas
I oktober 2010 fanns det i Östersund kommun 33 lantbruksföretag som levererade mjölk till
Milko. Detta motsvarar 18,5 % av Milkos leverantörer i länet. Mjölkproduktionen liksom
övrig nötkreatursproduktion är förhållandevis hög i Östersund kommun jämfört med i länet.
Ungefär 28,3% av mjölkkor och övriga nötkreatur i länet fanns 2007 i Östersund kommun.
För får och lamm fanns 17,2 % av länets får och lamm i Östersund kommun.
Arealåtgång i hektar per djurslag:
Grovfoder1
Projektet Rikare odlingslandskap finansieras i huvudsak via Landsbygdsprogrammet och
genomförs av Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Mjölkko5
Kviga6
Köttko7
Köttjur7
Tacka 8
Häst 9
Get10
0,85
0,44
0,67
0,54
0,11
0,39
0,06
Bete
på
åker2
0,43
Naturbete3
0,56
1,04
0,88
0,22
0,50
0,18
Spannmål och
proteingrödor4
Summa
areal
1,00
0,04
0,02
0,2
0,03
0,38
0,11
2,28
1,04
1,73
1,62
0,35
1,27
0,35
1 Beräknad med 4000kg ts/ha grovfoder, 2 Beräknad med 2500 kg ts/ha bete på åker, 3 Beräknad med
1250 kg ts/ha naturbete (kan bytas ut till ”bete på åker”. Arealen blir då halverad), 4 Beräknad med
2200 kg ts/ha spannmål och 2000 kg ts/ha ärter, 5 Beräknad med avkastningen 8500 kg mjölk, 6
Kvigan är av mjölkras, 7 Lätt ras, 8 Beräknad efter att tackan lammar i april, 1,8 lamm och väger i
snitt 60 kg, 9 Hästen är av mellanstorlek, 10 beräknad på avkastningen 800 kg mjölk
Betande djur ger livsmedel
Detta material har delvis
finansierats med EU-medel
1
Statistiska meddelanden SCB JO 20 SM SCB/SJV
2
Jordbruksstatistisk årsbok 2008 SCB/SJV
3
Statistiska meddelanden JO 34 SCB/SJV
4
PM 2008-12-04 LRF Jord- och Skogsbrukets betydelse för sysselsättningen i Jämtlands län
5
Statistiska meddelanden JO 34 SCB/SJV
6
TUVA
För den ekonomiska omsättningen i länet är mjölkproduktionen och förädlingen av
mjölkprodukter viktig. Länets jordbruk omsätter drygt 1 miljard kronor per år. 54 % av den
totala omsättningen är mjölkråvara och mjölkförädling. Cirka 15 % av omsättningen består av
kött och dess förädling, ägg, trädgårdsprodukter, potatis, getmjölk och dess förädling och
övriga råvaror liksom småskalig hantverksmässig förädling. EU- och nationella ersättningar
till jordbruket uppgår till ungefär 31 % av den totala omsättningen.
Länet har goda förutsättningar för mjölkproduktion och i Östersund finns ett stort mejeri. Vi
har flera lokala mindre mejerier som det kan finnas möjligheter att sälja mjölk till. Ett slakteri
finns i Hammerdal (Jämtlandsgården), som slaktar nöt samt legoslakt av får. I Strömsund
finns Turbogrisen som slaktar grisar, får och getter i huvudsak som legoslakt. Gårdsslakterier
finns i Fåker, Ytterån och i Jorm. Slakterier finns även i Ullånger (Nyhlén-Hugosson), Delsbo
(Delsbo slakteri) och i Rättvik (Ickholmens slakteri, Siljans chark).
Vall är vanligaste grödan
Länets jordbruk är i huvudsak inriktat på mjölk- och
köttproduktion och därför odlas främst vall. I övrigt odlas
spannmål främst till foder, potatis och mindre ytor med bär
och grönsaker. Trädgårdsnäringen är liten i länet, men utgör i
många fall ett viktigt komplement till det traditionella
jordbruket.
2009 hade Östersunds kommun 10791 hektar åkermark, dvs.
25,5 % av åkermarken i Jämtlands län. På hela 88 % av
åkermarken i Östersunds kommun odlas vall och grönfoder.
Resterande brukad åkerareal utgörs av spannmål (7,4 %),
potatis (0,5 %), trädgårdsväxter (0,3 %) samt träda och
ospecificerad åkermark.
Mycket arrenderad mark
Goda förutsättningar för
långsiktigt hållbart
jordbruk
På många av länets
jordbruksfastigheter finns
höga natur- och
kulturmiljövärden. Länets
jordbruk har goda
förutsättningar att bedriva ett
långsiktigt hållbart jordbruk.
Lågt tryck av skadegörare,
tradition att odla vall med
baljväxter och många gårdar
med djurhållning ger
möjlighet till utveckling av
det ekologiska lantbruket. 3
Jordbruket i Jämtlands län bygger till stor del på arrenderad
åkermark och hela 78 % av den brukade marken är arrenderad
mark. 58 % av lantbrukarna äger helt den mark de brukar,
men den arealen utgör bara 22 % av totalarealen åkermark. 2
FAKTARUTA
Åkermark är jordbruksmark
som är lämplig att plöja.
I Östersunds kommun finns det drygt 2100 hektar
Slåttervall är åkermark som
betesmarker och slåtterängar, (av ca 13 000 hektar i Jämtlands huvudsakligen används för
län). I Kommunen ligger många av de artrikaste slåtterängar
produktion av vinterfoder
vi har i länet till exempel brunkullaängarna nära Storsjön.
(hö/ensilage).
Betesvall är åkermark som
Under åren 2002-2004 inventerades länets betesmarker och huvudsakligen används till
slåtterängar med extra höga natur- och kulturmiljövärden. bete.
I Östersunds kommun fanns 291 hektar fördelade på 83
betesmarker, 28 slåtterängar, 5 skogsbeten och 4 fäbodbeten. Ängs- och betesmark är
Nära hälften av markerna som inventerats ligger i artrika fodermark som ligger utanför
silikatgräsmarker eller kalkgräsmarker nedanför trädgränsen. åkermarken och är olämplig
En tredjedel av betesmarkerna bedömdes vara mer betjänta av att plöja. Denna mark är ofta
slåtterhävd (möjlig äng).
rik på olika örter och gräs.
Betesmarker är värdefulla
I Östersunds kommun registrerades även 36 hektar som
restaurerbara marker, vilket innebär att det fortfarande
finns höga natur- och kulturmiljövärden kvar men att det
krävs insatser för att dessa ska bevaras för eftervärlden.6 Idag
finns det möjlighet att söka ersättning för restaurering av
dessa marker.
Utmärkande för Jämtlands läns öppna marker är artrikedomen
och mångformigheten med spännvidden från fjäll till
Storsjöbygd, kalkrik berggrund kontra näringsfattigt urberg,
naturvärden som exempelvis brunkullan, fältgentianan,
dagfjärilar som violett guldvinge och en hel del ängssvampar.
Slåtteräng är ängsmark, som
nyttjas till vinterfoder genom
slåtter medan betesmarken
nyttjas av betande djur.
Naturbetesmark kallas den
betesmark som till övervägande delen är opåverkad
av jordbruksmetoder.
Kultiverad betesmark är
påverkad av gödsling eller
andra jordbruksmetoder.
Rikt på kulturhistoria
Odlingslandskapet i Jämtlands län är rikt på kulturhistoria.
Trots det är det bara 12 % av alla som söker jordbruksstöd
(SAM-ansökningar 2010) som har miljöersättning för
bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet.
Dessa får ersättning för att sköta marken runt om landskapselement, som till exempel lador, diken, stenrösen och alléer.
Stor betydelse för
sysselsättningen
47 % (59 136 personer) av
befolkningen i länet bor i
Östersunds kommun (2009).
2006 var totalt 32800
personer i sysselsättning i
Ett särskilt viktigt inslag i vårt odlingslandskap är alla små
Östersunds kommun. Av
gamla ekonomibyggnader. Ibland används samlingsnamnet
dessa var 2,1 % (720 pers)
överloppsbyggnader för dessa, t ex ängslador, härbren, logar, sysselsatta inom jordbruket
smedjor och jordkällare. 2008 började en ny ersättning inom
och livsmedelsindustrin. Den
utvald miljö för enklare underhållsåtgärder av överloppsdirekta och indirekta
byggnader. Det går också att söka ersättning för restaurering
sysselsättningseffekten av
eller återskapande av trägärdesgårdar, stenmurar och alléer.
jordbruket var 1300
arbetstillfällen, eller 3,9 % av
I Jamtlis fäbodinventering för Östersund kommun har fäbodar den totala sysselsättningen.
kartlagts mellan åren 1972-1982. Totalt inventerades 111
9,3 % (3050 pers) är direkt
fäbodar. De flesta återfanns i Lit, Häggenås och Brunflo
eller indirekt sysselsatta inom
socken. En del av fäbodarna, de s.k. fjällfäbodarna, låg långt
de gröna näringarna 4
ifrån hembyn och man buförde till avsides belägna fäbodar i
Offerdalsfjällen. Detta gjorde man för det var ont om bete till 40 % av lantbrukarna i länet
djuren i närområdet. Som exempel kan nämnas att på 1700är under 50 år. Inom några år
talet buförde Gusta by i Brunflo till fäbodstället vid Ansätten i kommer en fjärdedel av
Hotagen. En färd på 12 mil enkel resa. Ännu en bit in på
lantbrukarna att vara
1800-talet använde Frösöbönder fäbodar i trakten norr om
pensionärer. 5
Rönnöfors. 2010 hade tio fäbodar i kommunen
FAKTARUTA
miljöersättning för fäbodbete.
FAKTARUTA
Miljömålen
Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 olika
områden.
Ett av dessa miljökvalitetsmål är Ett rikt odlingslandskap,
som i vårt län bland annat handlar om att bevara våra
jordbruksarealer och dess karaktäristiska kulturmiljöer i hävd,
stimulera resurshushållande jordbruk och medvetandegöra
länets lantbrukare och konsumenter om kretsloppstänkande
och resurshushållning inom jordbruket.
Enligt ett annat miljökvalitetsmål Ett rikt växt och djurliv ska
människor ha tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt
växt- och djurliv. Kulturmiljöer är viktiga för det historiska
perspektivet på samhället samtidigt som de är livsnödvändiga
för många arters överlevnad.
Gårdsstöd är en ersättning
för den som brukar mark så
att den inte växer igen.
Om du dessutom producerar
foder eller livsmedel, eller
aktivt bevarar kulturmiljön i
odlingslandskapet kan du
även ha möjlighet att söka
miljöersättningar.
Information om krav och
förutsättningar som måste
uppfyllas för att få dessa
ersättningar hittar du på
www.jordbruksverket.se eller
www.lansstyrelsen.se/jamtland
under Lantbruk eller kontakta
Lantbruksenheten på
Länsstyrelsen på telefon
063-14 60 00.