Småfakta om jordbruket och odlingslandskapet Östersunds kommun Betande djur en förutsättning för rikare odlingslandskap Rikare odlingslandskap är ett projekt som bedriver kompetensutveckling inom miljöområdet till lantbrukare, det vill säga brukare av mark. Länsstyrelsen arbetar med riktade insatser som exempelvis rådgivning till lantbrukare enskilt eller i grupp. Vi riktar oss också till särskilda grupper, till exempel nystartare med betesdjur eller brukare som vill lägga om till ekologisk produktion. Vi tar fram skriftlig lokalanpassad information. I bland jobbar vi extra med ett utvalt geografiskt område, som till exempel under 2011 då vi koncentrerar oss på kommunerna Åre och Östersund. Målet är att bevara våra jordbruksarealer och dess karaktäristiska kulturmiljöer i hävd och att stimulera resurshushållande jordbruk. Se projektets hemsida: www.rikareodlingslandskap.se I projektet Rikare odlingslandskap jobbar: Hanna Appelros, projektledare, växtodling, [email protected] 063-14 60 70 Agneta Andersson, husdjur, [email protected] 063-14 60 48 Eva Karlsson, kulturmiljöer i odlingslandskapet, [email protected] 063-14 63 09 Ninni Nordlund, ängs- och betesmarker, [email protected] 063-14 60 43 Det finns forskare som hävdar att ett öppet landskap, där blicken kan vila i fjärran, får oss att känna oss lugna och trygga. Att vistas i sköna natur- och kulturmiljöer är en självklarhet för många av oss, och även viktigt för folkhälsa och vårt välbefinnande. Vi vet att den biologiska mångfalden är som störst där människan har brukat marken i generationer så att jordbrukslandskapet ofta är betydligt artrikare på växter än skogen runtomkring. Men förutsättningarna för att bruka jordbruksmarken har förändrats över tiden, i Östersunds kommun som över hela landet. Ska vi kunna behålla den biologiska mångfalden framöver behöver vi fler betande djur i odlingslandskapet. Antal djur i Östersunds kommun 2007 1 : Mjölkkor 1711 Nötkreatur 7774 1750 Får och lamm Statistik Häst Get saknas Statistik saknas I oktober 2010 fanns det i Östersund kommun 33 lantbruksföretag som levererade mjölk till Milko. Detta motsvarar 18,5 % av Milkos leverantörer i länet. Mjölkproduktionen liksom övrig nötkreatursproduktion är förhållandevis hög i Östersund kommun jämfört med i länet. Ungefär 28,3% av mjölkkor och övriga nötkreatur i länet fanns 2007 i Östersund kommun. För får och lamm fanns 17,2 % av länets får och lamm i Östersund kommun. Arealåtgång i hektar per djurslag: Grovfoder1 Projektet Rikare odlingslandskap finansieras i huvudsak via Landsbygdsprogrammet och genomförs av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Mjölkko5 Kviga6 Köttko7 Köttjur7 Tacka 8 Häst 9 Get10 0,85 0,44 0,67 0,54 0,11 0,39 0,06 Bete på åker2 0,43 Naturbete3 0,56 1,04 0,88 0,22 0,50 0,18 Spannmål och proteingrödor4 Summa areal 1,00 0,04 0,02 0,2 0,03 0,38 0,11 2,28 1,04 1,73 1,62 0,35 1,27 0,35 1 Beräknad med 4000kg ts/ha grovfoder, 2 Beräknad med 2500 kg ts/ha bete på åker, 3 Beräknad med 1250 kg ts/ha naturbete (kan bytas ut till ”bete på åker”. Arealen blir då halverad), 4 Beräknad med 2200 kg ts/ha spannmål och 2000 kg ts/ha ärter, 5 Beräknad med avkastningen 8500 kg mjölk, 6 Kvigan är av mjölkras, 7 Lätt ras, 8 Beräknad efter att tackan lammar i april, 1,8 lamm och väger i snitt 60 kg, 9 Hästen är av mellanstorlek, 10 beräknad på avkastningen 800 kg mjölk Betande djur ger livsmedel Detta material har delvis finansierats med EU-medel 1 Statistiska meddelanden SCB JO 20 SM SCB/SJV 2 Jordbruksstatistisk årsbok 2008 SCB/SJV 3 Statistiska meddelanden JO 34 SCB/SJV 4 PM 2008-12-04 LRF Jord- och Skogsbrukets betydelse för sysselsättningen i Jämtlands län 5 Statistiska meddelanden JO 34 SCB/SJV 6 TUVA För den ekonomiska omsättningen i länet är mjölkproduktionen och förädlingen av mjölkprodukter viktig. Länets jordbruk omsätter drygt 1 miljard kronor per år. 54 % av den totala omsättningen är mjölkråvara och mjölkförädling. Cirka 15 % av omsättningen består av kött och dess förädling, ägg, trädgårdsprodukter, potatis, getmjölk och dess förädling och övriga råvaror liksom småskalig hantverksmässig förädling. EU- och nationella ersättningar till jordbruket uppgår till ungefär 31 % av den totala omsättningen. Länet har goda förutsättningar för mjölkproduktion och i Östersund finns ett stort mejeri. Vi har flera lokala mindre mejerier som det kan finnas möjligheter att sälja mjölk till. Ett slakteri finns i Hammerdal (Jämtlandsgården), som slaktar nöt samt legoslakt av får. I Strömsund finns Turbogrisen som slaktar grisar, får och getter i huvudsak som legoslakt. Gårdsslakterier finns i Fåker, Ytterån och i Jorm. Slakterier finns även i Ullånger (Nyhlén-Hugosson), Delsbo (Delsbo slakteri) och i Rättvik (Ickholmens slakteri, Siljans chark). Vall är vanligaste grödan Länets jordbruk är i huvudsak inriktat på mjölk- och köttproduktion och därför odlas främst vall. I övrigt odlas spannmål främst till foder, potatis och mindre ytor med bär och grönsaker. Trädgårdsnäringen är liten i länet, men utgör i många fall ett viktigt komplement till det traditionella jordbruket. 2009 hade Östersunds kommun 10791 hektar åkermark, dvs. 25,5 % av åkermarken i Jämtlands län. På hela 88 % av åkermarken i Östersunds kommun odlas vall och grönfoder. Resterande brukad åkerareal utgörs av spannmål (7,4 %), potatis (0,5 %), trädgårdsväxter (0,3 %) samt träda och ospecificerad åkermark. Mycket arrenderad mark Goda förutsättningar för långsiktigt hållbart jordbruk På många av länets jordbruksfastigheter finns höga natur- och kulturmiljövärden. Länets jordbruk har goda förutsättningar att bedriva ett långsiktigt hållbart jordbruk. Lågt tryck av skadegörare, tradition att odla vall med baljväxter och många gårdar med djurhållning ger möjlighet till utveckling av det ekologiska lantbruket. 3 Jordbruket i Jämtlands län bygger till stor del på arrenderad åkermark och hela 78 % av den brukade marken är arrenderad mark. 58 % av lantbrukarna äger helt den mark de brukar, men den arealen utgör bara 22 % av totalarealen åkermark. 2 FAKTARUTA Åkermark är jordbruksmark som är lämplig att plöja. I Östersunds kommun finns det drygt 2100 hektar Slåttervall är åkermark som betesmarker och slåtterängar, (av ca 13 000 hektar i Jämtlands huvudsakligen används för län). I Kommunen ligger många av de artrikaste slåtterängar produktion av vinterfoder vi har i länet till exempel brunkullaängarna nära Storsjön. (hö/ensilage). Betesvall är åkermark som Under åren 2002-2004 inventerades länets betesmarker och huvudsakligen används till slåtterängar med extra höga natur- och kulturmiljövärden. bete. I Östersunds kommun fanns 291 hektar fördelade på 83 betesmarker, 28 slåtterängar, 5 skogsbeten och 4 fäbodbeten. Ängs- och betesmark är Nära hälften av markerna som inventerats ligger i artrika fodermark som ligger utanför silikatgräsmarker eller kalkgräsmarker nedanför trädgränsen. åkermarken och är olämplig En tredjedel av betesmarkerna bedömdes vara mer betjänta av att plöja. Denna mark är ofta slåtterhävd (möjlig äng). rik på olika örter och gräs. Betesmarker är värdefulla I Östersunds kommun registrerades även 36 hektar som restaurerbara marker, vilket innebär att det fortfarande finns höga natur- och kulturmiljövärden kvar men att det krävs insatser för att dessa ska bevaras för eftervärlden.6 Idag finns det möjlighet att söka ersättning för restaurering av dessa marker. Utmärkande för Jämtlands läns öppna marker är artrikedomen och mångformigheten med spännvidden från fjäll till Storsjöbygd, kalkrik berggrund kontra näringsfattigt urberg, naturvärden som exempelvis brunkullan, fältgentianan, dagfjärilar som violett guldvinge och en hel del ängssvampar. Slåtteräng är ängsmark, som nyttjas till vinterfoder genom slåtter medan betesmarken nyttjas av betande djur. Naturbetesmark kallas den betesmark som till övervägande delen är opåverkad av jordbruksmetoder. Kultiverad betesmark är påverkad av gödsling eller andra jordbruksmetoder. Rikt på kulturhistoria Odlingslandskapet i Jämtlands län är rikt på kulturhistoria. Trots det är det bara 12 % av alla som söker jordbruksstöd (SAM-ansökningar 2010) som har miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Dessa får ersättning för att sköta marken runt om landskapselement, som till exempel lador, diken, stenrösen och alléer. Stor betydelse för sysselsättningen 47 % (59 136 personer) av befolkningen i länet bor i Östersunds kommun (2009). 2006 var totalt 32800 personer i sysselsättning i Ett särskilt viktigt inslag i vårt odlingslandskap är alla små Östersunds kommun. Av gamla ekonomibyggnader. Ibland används samlingsnamnet dessa var 2,1 % (720 pers) överloppsbyggnader för dessa, t ex ängslador, härbren, logar, sysselsatta inom jordbruket smedjor och jordkällare. 2008 började en ny ersättning inom och livsmedelsindustrin. Den utvald miljö för enklare underhållsåtgärder av överloppsdirekta och indirekta byggnader. Det går också att söka ersättning för restaurering sysselsättningseffekten av eller återskapande av trägärdesgårdar, stenmurar och alléer. jordbruket var 1300 arbetstillfällen, eller 3,9 % av I Jamtlis fäbodinventering för Östersund kommun har fäbodar den totala sysselsättningen. kartlagts mellan åren 1972-1982. Totalt inventerades 111 9,3 % (3050 pers) är direkt fäbodar. De flesta återfanns i Lit, Häggenås och Brunflo eller indirekt sysselsatta inom socken. En del av fäbodarna, de s.k. fjällfäbodarna, låg långt de gröna näringarna 4 ifrån hembyn och man buförde till avsides belägna fäbodar i Offerdalsfjällen. Detta gjorde man för det var ont om bete till 40 % av lantbrukarna i länet djuren i närområdet. Som exempel kan nämnas att på 1700är under 50 år. Inom några år talet buförde Gusta by i Brunflo till fäbodstället vid Ansätten i kommer en fjärdedel av Hotagen. En färd på 12 mil enkel resa. Ännu en bit in på lantbrukarna att vara 1800-talet använde Frösöbönder fäbodar i trakten norr om pensionärer. 5 Rönnöfors. 2010 hade tio fäbodar i kommunen FAKTARUTA miljöersättning för fäbodbete. FAKTARUTA Miljömålen Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 olika områden. Ett av dessa miljökvalitetsmål är Ett rikt odlingslandskap, som i vårt län bland annat handlar om att bevara våra jordbruksarealer och dess karaktäristiska kulturmiljöer i hävd, stimulera resurshushållande jordbruk och medvetandegöra länets lantbrukare och konsumenter om kretsloppstänkande och resurshushållning inom jordbruket. Enligt ett annat miljökvalitetsmål Ett rikt växt och djurliv ska människor ha tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv. Kulturmiljöer är viktiga för det historiska perspektivet på samhället samtidigt som de är livsnödvändiga för många arters överlevnad. Gårdsstöd är en ersättning för den som brukar mark så att den inte växer igen. Om du dessutom producerar foder eller livsmedel, eller aktivt bevarar kulturmiljön i odlingslandskapet kan du även ha möjlighet att söka miljöersättningar. Information om krav och förutsättningar som måste uppfyllas för att få dessa ersättningar hittar du på www.jordbruksverket.se eller www.lansstyrelsen.se/jamtland under Lantbruk eller kontakta Lantbruksenheten på Länsstyrelsen på telefon 063-14 60 00.