Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
LASER I TRAFIKEN
Risker för yrkesförare vid laserangrepp
Informationsmaterial om risker med laserpekare i trafiken. Informationen är
främst riktad till förare (buss, spårvagn, tåg, flyg), polis, räddningstjänst,
skyddsombud, arbetsledare, företagshälsovård m fl. men kan vara till nytta för
andra.
Vi tar upp risker med att bli belyst av laser och de konsekvenser det kan få (för
den belyste och i trafiken), samt regler och föreskrifter.
Informationen i detta dokument är främst riktat till personer som deltagit i seminarier
anordnat av Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset om
risker med laser i trafiken, och vidarebefordra informationen inom sin egen organisation.
AMM gör inga anspråk på att informationen i detta dokument är heltäckande och fullständig
utan utgör endast ett stöd när frågor om belysning av laser i trafiken diskuteras på
arbetsplatser.
Peter Molnár (miljöfysiker)
Helena Sandén (överläkare)
Per Jonsson (yrkeshygieniker)
Sida 1 av 11
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Laserljus har tre viktiga egenskaper som skiljer det från vanligt ljus
(bild 2)
De är:
• Enfärgat (Monokromatiskt) (t.ex. grönt eller rött)
•
Alla ljusvågorna i fas (Koherent)
•
Liten spridning (Kollimerat)
Monokromatiskt
Koherent
Kollimerat
Jämför med en vanlig glödlampa eller en ficklampa som lyser med alla färger samtidigt (det
är därför det ser ”vitt” ut) och som sprider ljuset. Laserpekaren ha en mycket mer samlad
stråle.
Sida 2 av 11
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Ögat i genomskärning (bild 3)
När ljus kommer in i ögat fokuseras (förstärks) det i linsen för att hamna i ett litet område bak
på näthinnan. På näthinnan finns våra synceller, och centralt ligger ”gula fläcken” där
synskärpan och färgseendet finns.
I gula fläcken fokuseras ljus 20 000 – 100 000 gånger. Jämför med förstoringsglas eller
kikare.
Sida 3 av 11
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Vad kan hända om man blir belyst med laser? (bild 4-7)
Det finns två huvudsakliga risker, bländning och synskada.
Bländning
Bländning är ganska vanligt förekommande och innebär att ögat tar plötsligt emot mycket mer
ljus än vad ögat är förberett på. Det påminner om när någon slår på helljuset vid möte på en
mörk landsväg en kväll eller när man mitt i natten tänder en stark lampa i ett mörkt rum.
Ögat som är anpassat för att se bra i en relativt mörk omgivning hinner inte krympa pupillen
när det starka ljuset träffar ögat och för mycket ljus tränger in ögat och vi blir bländade.
Effekten av en bländning är temporär men det kan ta upp till 20-30 minuter innan man fått
tillbaka sitt mörkerseende igen. Det är också vanligt att man upplever efterbilder i form av
ljusa punkter i några minuter efter bländningen.
Man kan även bli ”bländad”, eller snarare, inte kunna se ut genom rutan, om ens fordon blir
belyst av en laserpekare. En stark laserpekare som lyser mot ett fordon på långt håll ger inte
en liten prick, utan kan lysa upp hela rutan. Framrutan kan då uppfattas som en röd eller grön
”vägg” och göra det svårt eller omöjligt att uppfatta omgivningen. Är framrutan smutsig,
repig, eller om det regnar eller snöar ökar risken för att denna ”vägg” uppkommer. Som förare
blir du i detta fall nödvändigtvis inte bländad, men då du inte kan se ut genom rutan innebär
detta en trafikfara som motsvarar ögonbländning.
Faran med bländning är främst risken för en trafikolycka i någon form.
Synskada
Risken för en synskada om man som fordonsförare blir belyst av laserpekare är som tur är
mycket liten. I dagsläget (november 2012) finns det inga dokumenterade fall i Sverige. De få
tillbud som finns dokumenterade är dels i laboratoriemiljö, samt när en ungdom stått framför
en spegel och lyst på sig själva med en stark laserpekare på nära håll.
En stark laser kan ge en brännskada på näthinnan (där syncellerna finns). Om en brännskada
uppstår går den inte att reparera. En sådan skada märker man omedelbart genom att synen
försämras.
Man måste vara medveten om att både risken för bländning och synskada beror på både
laserpekarens styrka och på det avstånd man blir belyst.
Eftersom man inte kan veta i förväg om en laser är stark, skall man alltid undvika att titta in i
en laser.
Om efterbilder kvarstår i flera timmar, eller om man
upplever försämrad syn, t.ex. svårigheter att läsa, bör
man söka sjukvård.
Sida 4 av 11
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Laserklasser (bild 8)
Lasrar är indelade i klasser beroende på dess styrka (dvs. uteffekten i mW), och i viss mån
risken att bli belyst.
•
•
•
•
Klass 1: räknas som ofarliga för människan, antingen p.g.a. effekten är så låg, eller då
laserljuset befinner sig inuti en apparat och ljuset inte kan nå omgivningen.
Klass 2: är inte skadliga för ögat om strålen råkar svepa över ögat. Ögats blinkreflex
hinner normalt skydda ögat. Däremot om man tittar länge direkt in i en Klass 2 laser så
finns det risk för ögonskador. Det finns även risk för bländning redan vid dessa relativt
låga effekter.
Klass 3R, 3B och 4: kräver tillstånd och förtrogenhet för att använda. Får inte
användas i offentlig miljö utan tillstånd. Synskada kan uppkomma redan vid en
mycket kort exponering. Ögats blinkreflex hinner inte skydda ögat vid dessa höga
effekter.
Ny lag från 1/1 2014
o Tillstånd krävs för att:
förvärva, inneha, använda, upplåta, överlåta, tillverka eller till Sverige
föra in starka laserpekare (dvs. klass 3R eller starkare).
Man bör även vara medveten om att laserpekare som man handlar på nätet är billiga produkter
av varierande kvalitet och felmärkning förekommer.
Lita aldrig på vad markeringen säger, utan antag alltid att laserpekaren är stark innan
man förvissat sig om att den inte är det.
Sida 5 av 11
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Laser-skyddsglasögon (Bild 9)
Det finns skyddsglasögon som skyddar/minskar genomsläppningen av ljus av laserljus. Dock
är det så att det kräver kunskap för att veta vilka glasögon som är lämpliga för olika
situationer.
Om en organisation överväger att köpa in skyddsglasögon till medarbetare finns det flera
saker man bör ta i beaktande:
•
•
•
•
Glasögon som skyddar mot en färg (våglängd) tar även bort vissa andra våglängder
Vilka andra våglängder tas bort och vilka släpps igenom?
Krav på synfält och sidoskydd
Komfort och ventilation
Viktigt!
• Skydden är färgade och stör seendet natt som dag!
• Glasögon som är anpassade att skydda mot t.ex. grön laser skyddar inte
mot röd eller blå laser.
Inköp av skyddsglasögon är inget man går och köper själv, det krävs en upphandling av en
kunnig person.
Arbets- och Miljömedicin kan inte på generell nivå vare sig rekommendera eller avråda från
inköp och användning av skyddsglasögon för trafikförare. Faktorer som påverkar beslut om
anskaffande är bl.a.
•
•
•
•
risken att bli belyst
hur trafiksituationen ser ut (stadstrafik/landsväg/ej belysta gator)
om skyddsglasögonen endast skall användas när man blivit belyst och riskerar att
belysas igen när man flyttar fordonet bort från området
…
Beslut om införskaffande och användande av skyddsglasögon mot laser måste beslutas lokalt.
Sida 6 av 11
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Lagar och förordningar (Bild 10 – 11)
Arbetsmiljölagen reglerar vad en arbetstagare får exponeras för. Nedan visas några dokument
som reglerar användningen av laser i samhället och på arbetsplatsen. Arbetsgivaren,
skyddsombud och företagshälsovården skall känna till dessa dokument.
Ordningslagen
Ordningslagen är under vilken polisen agerar om någon blir belyst med laser i allmänmiljön.
Brottet kallas till exempel…
• Misshandel – om någon form av kvarstående effekt.
• Sabotage.
• Störande av luftfart.
• Framkallande av fara.
• Brott mot SSMs strålskyddsregler.
Sida 7 av 11
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Om du blir belyst (Bild 12)
Om du blir belyst av laser skall du göra följande.
•
•
•
•
Vänd bort blicken och stanna fordonet
Kontakta arbetsledare el. motsvarande
Polisanmälan
• Ring polisen 112 (eller senare 11414).
• Notera om möjligt ”avskjutnings”-plats och vem som sköt.
Uppsök läkare om du har kvarstående besvär
Det är viktigt att man diskuterar detta på den egna arbetsplatsen och att det finns rutiner för
omhändertagande av belysta förare. ALLA skall veta vad som skall göras om någon blir
belyst.
Sida 8 av 11
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Hur vanligt är det? (Bild 13)
Nedan visas ett diagram med anmälningar till Arbetsmiljöverket (AV). Som man kan se ökar
antalet anmälningar stadigt. Enligt AV är mörkertalet mycket stort. Många belysningar
anmäls inte.
Det är mycket viktigt att alla incidenter anmäls av flera anledningar:
• ”Om det inte anmäls – har det inte hänt”
• Om belysningen resulterar i trafikincident (avåkning, krock, mm)
• Skadade passagerare (pga. kraftig inbromsning eller orsak ovan)
• Om kvarstående men i någon form (kan även vara av psykisk karaktär, t.ex.
sömnsvårigheter, rädsla, oro mm)
Anmälningar enligt 2 § AMF med uppgift om
beskjutning med grön laser
250
200
150
100
50
0
2008
2009
2010
Sida 9 av 11
2011
2012
2013
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Anmälan av arbetsskada (Bild 14)
Det är arbetsgivarens ansvar att anmäla arbetsskador. Anmälan av allvarligt tillbud enligt 2 §
AMF görs på www.anmalarbetsskada.se.
Så här ser startsidan ut:
Diskutera gärna vilka rutiner ni har på er arbetsplats. Skyddsombuden kan vara ett stöd.
Sida 10 av 11
Arbets- och miljömedicin
Göteborg april 2014
___________________________________________________________________________
Mer information (Bild 15)
Ovanstående informationsblad är bra sammanställningar över risker med belysning av laser.
De kan hämtas hos:
Arbetsmiljöverket www.av.se/teman/laser
Strålsäkerhetsmyndigheten www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Lattlast/Laser
De är även lämpliga att skicka ut till förare som inläsning innan man har möten eller
seminarier om risker med laser i trafiken (t.ex. inför arbetsplatsträff).
Det går givetvis bra att kontakta Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
om ni har frågor eller behöver mer information.
Sida 11 av 11
