8 Miljö- och hälsokonsekvenser 8.1 Hushållning med

8 Miljö- och hälsokonsekvenser 8.1Hushållning med naturresurser
samt markanvändning 8.2 Luft och klimat 8.3 Mark och vatten 8.4 Naturmiljö 8.5 Landskapsbild 8.6 Kulturmiljö 8.7 Rekreation och friluftsliv
8.8 Boendemiljö ljudutbredning
8.9 Boendemiljö skuggeffekter
8.10Boendemiljö elektriska och
magnetiska fält
8.11 Boendemiljö ljus 8.12 Risker och beredskap 8.13 Kumulativa effekter 8.14 Åtgärder vid förändrad
parklayout 107
108
109
110
118
125
127
128
132
135
137
138
139
146
105
8
Miljö- och hälsokonsekvenser
I detta kapitel redogörs för och värderas de miljö- och hälsokonsekvenser
som huvudalternativet bedöms kunna ge upphov till. GIS-kartor som redovisar skyddade områden och objekt samt värden i området finns i bilaga 1d till MKB.
8.1
Hushållning med naturresurser samt markanvänding
8.1.1
Bakgrund och förutsättningar
Av 2 kap 5 § miljöbalken framgår att alla som bedriver en verksamhet
ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor utnyttjas.
Bränslen kan vara förnybara eller icke förnybara. Den förstnämnda sortens energi flödar ständigt medan de sistnämnda är lagrade under kort eller lång tid. Till de förnybara bränslena räknas sol, vind och biobränslen
medan olja, kol, gas och uran hör till de icke förnybara. Vindkraftverk utnyttjar den förnybara vinden som bränsle för elproduktion.
Den dominerande markanvändningen i området är skogsbruk. Området
tangerar väg 150, väg 700 samt väg 710.
Uppförandet av de enskilda verken samt erforderliga nya vägar, kommer
att ta cirka 21 ha skogsbruksmark i anspråk, cirka 2 %, av områdets
sammanlagda areal. Efter avveckling kan denna mark återställas. Verken
är placerade nära befintliga vägar eller nyanlagda vägar. Kablar placeras
främst i eller i nära anslutning till vägar.
Under anläggningsfasen och avvecklingsfasen förbrukas fossilt bränsle
för transporter och maskiner. Ett vindkraftverk ”betalar tillbaka” den
energi som har används vid tillverkningen på sex till tolv månader, beroende på vindtillgången på platsen där det placeras.
Ett vindkraftverk består till allra största delen av stål, därtill kommer också koppar, glasfiber med mera. För grundläggning fordras bland annat betong och armering. Av dessa material går exempelvis stål och koppar
idag att återvinna, medan glasfibern kan återanvändas, alternativt förbrännas (återvinning av värme). Även betongen kan återanvändas, som
fyllnadsmaterial. Kablar består av aluminium, koppar och plastmaterial.
Metallerna kan återvinnas och plastmaterialet kan återvinnas eller förbrännas för energiutvinning.
8.1.2
Effekter och konsekvenser
Vid en elproduktion baserad på vindkraft används ytterst begränsat med
naturresurser eftersom själva bränslet, det vill säga vinden, är en i allra
högsta grad förnybar naturresurs.
Den energi som används vid tillverkning, drift och avveckling av ett
vindkraftverk är liten relativt den elenergi som produceras av verket under dess livstid. Det är således en energieffektiv produktion.
Ytterligare elproduktion med vindenergi i länet bidrar till att öka andelen
lokalt producerad elenergi med förnybara bränslen.
Råvaror och material kan återvinnas och bidrar därmed positivt till samhällets kretsloppsanpassning. Efter det att vindkraftverken tagits ur drift
107
kan området återställas till förhållanden liknande de som rådde innan anläggningen uppfördes.
Vid projektering av infrastruktur genomförs en massbalans, vilket innebär att en del massor kommer att kunna omfördelas inom området. Det
innebär bl a ett minskat transportarbete, än om allt material hämtas utifrån. Preliminära resultat från projekteringen visar att ungefär 70 % av
erforderligt material för vägar och uppställningsytor kommer att kunna
omfördelas inom området.
Vindkraftverken, vägarna och elkablarna har bland annat placerats på ett
sådant sätt att markintrånget och därmed påverkan på skogsbruket blir så
liten som möjligt. Bland annat används befintliga vägar i möjligaste mån.
Markområdet kan fortsatt användas för rekreation, skogsbruk och jakt.
Markägaren får kompensation för det begränsade intrånget i skogsmarken. Eftersom området efteråt kan återställas sker inget permanent intrång i skogsbruket.
De skyddsavstånd som Boverket rekommenderar mellan vägar och vindkraft, kommer att uppfyllas.
8.1.3
Värdering
Några allvarliga intrång för skogsbruk eller vägtrafik förutses inte.
Vindkraft innebär god hushållning med energi och ett slutet kretslopp eftersom materialet i verken kan i stor utsträckning återvinnas. Den faktiska
arealen som tas i anspråk är förhållandevis liten samtidigt som samma
verksamhet som tidigare kan fortgå inom området. Efter avveckling kan
marken återställas och återgå till att användas i skogsbruket.
Ytterligare vindproducerad el i länet innebär att energibalansen förändras
i positiv riktning mot mer förnybar energi. Enligt ovan (avsnitt 1.2.3
Regionala och lokala mål) har kommunen som mål att vindkraften ska
byggas ut med 210 MW från år 2004 till 2010. Denna park skulle kunna
bidra med ca 44 MW. Sammantaget innebär elproduktion med vind god
hushållning med naturresurser.
8.2
Luft och klimat
8.2.1
Bakgrund och förutsättningar
Energiproduktion med vindkraft orsakar inga utsläpp till luft under normal drift. Under anläggningsfasen och driftfasen ger transporter avgasutsläpp.
I transformatorstationen kan det eventuellt bli aktuellt att använda SF6gas som isolermedium i ställverk. Fördelarna med att använda SF 6 är att
det är platsbesparande och kostnadseffektivt.
Vindens energiinnehåll kan nyttiggöras direkt på plats utan någon miljöpåverkan jämförbar med annat uttag av bränsle. Ingen mark behöver tas i
anspråk för att producera bränslet och inga ingrepp för uttag av bränsle
med de miljökonsekvenser det innebär behöver göras. Inget driftavfall
från bränsle såsom aska uppkommer eller behöver omhändertas.
8.2.2
108
Effekter och konsekvenser
Cirka 5 200 transporter med tunga fordon kommer att ske under anläggningsfasen. För betongtransporterna antages en sträcka på 25 km enkel
väg (Hjuleberg-Falkenberg). När det gäller vägmaterial kommer en del
material att omflyttas inom området och en del material kommer att
transporteras från ”grustag” utanför området. En rimlig uppskattning är
att vägmaterial i genomsnitt transporteras 15 km enkel väg. För verken
och kranar antas transport ske från Malmö, avstånd enkel väg är ca 20
mil. (För verken tillkommer naturligtvis transporter till, i detta fall,
Malmö).
Tabell 8-1 Utsläpp till luft från lastbilstransporter till Hjuleberg. Hur
stort utsläppet av luftföroreningar blir under avvecklingsfasen styrs av
den teknik som då finns tillgänglig, någon uppskattning görs därför inte.
Antal transporter
Anläggningsfasen
Driftfasen
Avvecklingsfasen
5 200
Antal mil
27 000
CO2
ton
NOX
ton
309
1,9
Okänt
Okänt
Enstaka
servicefordon
Motsvarande transportbehov
som för anläggningsfasen.
Källa: NTM, Nätverket för Transporter och Miljön
Indata: Tung lastbil med släp Euro 3 Mk1, bränsleförbrukning 4,9 l/mil för transporter av
vägmaterial och vindkraftverk. Medeltung lastbil Euro 3 Mk1, bränsleförbrukning 3,5 l för
betongtransporter. Beräknat med NTMcalk 081217.
Jämfört med de totala koldioxidutsläppen i Hallands län under år 2006 utgör transporternas bidrag cirka 0,02 %. Detta bidrag sker endast under ett
år. Vart återvunnet material transporteras eller hur utsläppen ser ut under
avvecklingsåret är svårt att sia om. Sannolikt finns tillgång till mer miljöanpassade lastbilar då.
Transporternas kväveutsläpp hamnar i luften längs framförallt länsväg
150 på sträckan Hjuleberg-Falkenberg. De halter som transporterna bidrar
med i Falkenbergs kommun bedöms inte påverka luftkvalitén i nämnvärd
omfattning då haltbidraget är litet.
SF6 har en potential för global uppvärmning som är omkring 23 900
gånger större än den för koldioxid. De mängder som kan bli aktuella är
dock mycket små och utrustningen innehåller gasen i slutna system, med
mycket små läckage. När utrustningen är uttjänt kan produkterna lämnas
in för demontering och återvinning av gasen under kontrollerade förhållanden.
8.2.3
Värdering
Vindkraftanläggningen bidrar på ett positivt sätt till att minska utsläppen
av klimatgaser. De utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara
såväl när det gäller påverkan på klimatet som bidrag till försurning och
övergödning. Även eventuella utsläpp av SF6 gas kommer att få en försumbar inverkan på klimatet.
8.3
Mark och vatten
8.3.1
Bakgrund
Vindkraftverken innehåller förhållandevis små mängder olja. Det finns
säkerhetsanordningar för att förhindra och samla upp oljeläckage om så
skulle behövas, se avsnitt 2.3.5 Kemikaliehantering samt avsnitt 2.5
Aktiviteter under driftskedet.
Under anläggningsfasen kommer schaktning att ske i samband med
vägarbeten och förankring av fundament. Oljor och drivmedel kan också
hanteras och lagras.
109
Mindre mängder vatten från sjöarna i området kan eventuellt komma att
nyttjas för att förhindra dammbindning av vägar inom området vid torr
väderlek.
Det kan också bli aktuellt att lägga trummor för att för att dränera platser
så att inte nya vattensamlingar ska uppkomma p g a verksamheten i området.
8.3.2
Effekter och konsekvenser
I den mån oljor och kemikalier hanteras kommer dessa att förvaras så att
utläckage inte sker till mark och vatten.
De mängder vatten som kan komma att användas från sjöarna inom området är små.
8.3.3
Värdering
De mängder olja och andra kemikalier som förekommer under anläggningsfasen är förhållandevis små. Den mängd olja som finns i verken under drift är också liten. All hantering av olja och andra kemikalier ska ske
på ett sådant sätt att riskerna för skadliga utsläpp är marginella.
Skulle det bli aktuellt att använda mindre mängder vatten från sjöarna
inom området kommer det att anmälas och prövas i enlighet med gällande
lagstiftning. Eventuella vattenverksamheter under byggfasen kommer att
genomföras i samråd med länsstyrelsen.
Påverkan på mark och vatten inom området bedöms därmed bli ringa.
8.4
Naturmiljö
8.4.1
Bakgrund
Ett flertal studier har gjorts rörande vindkraftverks påverkan på fågelfauna32. Kunskap har sammanställts för bedömning av inverkan på Natura
2000-objekt och andra områden gällande effekter av störningar på fåglar33. Också kring vindkraftens påverkan på fladdermöss finns ett flertal
studier34. Kunskapsunderlaget är dock inte komplett. Mycket få studier
finns kring påverkan på övriga däggdjur, såsom vilt. Den begränsade erfarenhet som dock finns kring landbaserade verk, har emellertid inte pekat på att verken under drift skulle allvarligt störa vilda eller tama däggdjur. Under anläggningsskedet kan naturligtvis den ökade aktivitet som
då förekommer skrämma såväl fågel som däggdjur. I någon mån kan
denna aktivitet jämföras med motsvarande störning som sker vid olika åtgärder inom skogsbruket.
Generellt kan fåglar påverkas av en vindkraftetablering på tre olika sätt:
32
Langston, RHW och Pullan, JD, 2003. Windfarms and Birds: An analysis of
the effects of windfarms on birds, and guidance on environmental assessment
criteria and site selection issues. RSPB and Birdlife International. Report written
by BirdLife International on behalf of the Bern Convention.
33
Naturvårdsverket, 2004. Effekter av störningar på fåglar - en kunskaps samman ställning för bedömning av inverkan på Natura-2000 objekt och andra områden. Rapport 5351, april 2004
34
Arnet, ED et al, 2008. Patters of Bat Fatalities at Wind Energy Facilities in
North America. Journal of Wildlife Management 72 (1).
110
1. Fåglar kan omkomma om de krockar med ett vindkraftverk.
2. Vindkraftverken kan påverka fåglarnas utnyttjande av ett område,
så att de undviker vissa områden, inklusive utgöra en barriär som
påverkar fåglarnas flygrörelser, dels under flyttningen dels under
rörelser mellan födosöksområden och viloplatser.
3. En vindkraftpark, inklusive tillhörande vägnät och eventuella
luftledningar, kan medföra förändring av habitat.
Befintlig kunskap pekar på att fåglar generellt mycket väl kan undvika att
krocka med vindkraftverk. Att enstaka fåglar omkommer när de krockar
med vindkraftverk, utgör normalt inte något egentligt hot för en population, inte ens i ett begränsat område med ett flertal verk. För de flesta fåglar är risken att de krockar med exempelvis kraftledningar, fordon eller
fönsterrutor större; men inte heller denna risk ses normalt som särdeles
allvarlig för fågelpopulationen.
Rovfåglar verkar ha en förhållandevis större risk att kollidera med vindkraftverk än andra fågelgrupper, vilket kan orsakas av att de är mindre
störda och samtidigt i högre grad flyger inom riskhöjden. Särskild uppmärksamhet krävs för arter med små bestånd och låg reproduktionstakt
(sent könsmogna med små kullar), då även ett mindre antal extra dödsfall
kan vara av betydelse för populationen.
Särskilt rastande vattenfåglar har visat sig undvika vindkraftverk. Studier
vid exempelvis Tåkern35 har visat att vindkraftverk har en viss påverkan
på gäss upp till 400 meter från vindkraftverk, medan studier i Danmark
har visat på ett ”undvikande avstånd” om bara 25200 meter36. Den primära effekten av detta undvikande är att det blir lite mindre mark disponibelt för dessa fåglars rastning och bete. Den praktiska betydelsen är avhängigt hur god tillgången är på annan mark för rastning och bete. Att
fåglar undviker att flyga för nära vindkraftverk vid flyttning eller andra
rörelser, innebär för dem ett visst extra energibehov, men minskar samtidigt risken för att de krockar med verken.
Exploatering av skogsområden, inklusive modernt skogsbruk, innebär betydande påverkan på natur och djurliv. Jämfört med skogsbruket tar
vindkraften (verk, ytor för uppställning och vägar) mycket små arealer i
anspråk. De vägar som följer med kraftverksparken kan verka störande, i
motsvarande grad som exempelvis vägar för skogsbruket. Ett utökat vägnät kan innebära en ytterligare fragmentering och ett ökat nyttjande av ett
område för olika aktiviteter. Båda dessa företeelser kan ha negativa effekter på djurlivet särskilt för sådana arter som kräver större, mer eller mindre, störningsfria områden. Arter som kan vara känsliga i detta sammanhang är t ex skogshöns och vissa däggdjur. Omvänt kan introduktionen av
nya öppningar i skogen skapa nya habitat och födomöjligheter för t ex
fladdermöss. I ett område med pågående skogsbruk kan habitatförändringar och störningar som följd av ett vindkraftsprojekt minimeras om
man i så stor omfattning som möjligt kan utnyttja redan befintliga vägar i
området.
35
Axelsson, K-M och Gezelius, L. 2005. Vindkraftverks inverkan på rastande
gäss och tranors fältval vid Tåkern 2002-2204. Rapport från Tåkerns fältstation.
36
Madsen, J. och Boertman, D. 2008. Animal behavioural adaptation to changing landscapes: spring- staging geese habitiate to wind farms. Landscape Ecology
111
I samband med de senaste decenniernas utbyggnad av vindkraft i Europa
och USA, har man kunnat notera ett större antal döda fladdermöss i anslutning till några vindkraftparker. Största antalet påträffades vid en
vindkraftpark på en bergsrygg i West Virginia. För svenskt vidkommande
har problemet aktualiserats genom rapporten om att ett trettiotal döda
fladdermöss påträffats under ett vindkraftverk på Gotland 1999. Ett pilotprojekt startades 2002 varvid man besökte 160 landbaserade vindkraftverk. Resultatet av undersökningen blev 17 döda fladdermöss, tillhörande
sex olika arter. En sammanställning av fladdermuskollisioner med master
och vindkraftverk antyder att de flesta kollisioner drabbar flyttande arter
längs deras flyttningsvägar. Flera olika hypoteser har framlagts varför
fladdermöss slås ihjäl av rotorbladen. De senaste forskningsrönen visar
att fladdermöss attraheras till vindkraftverken, inte på grund av ljudet
ifrån dem utan troligen av ansamlingar av insekter runt verken. En hypotes till varför insekter koncentreras till höga föremål eller bergstoppar är
att parningen förläggs dit.
De studier som finns om vindkraftens påverkan på större däggdjur avser
ren och vindkraft i fjällmiljö37 samt kronhjort och vindkraft i USA 38. I
båda fallen förefaller det som om dessa däggdjur inte störs i nämnvärd
grad av att vindkraftverk finns i deras närhet.
8.4.2
Förutsättningar
Naturmiljön i området beskrivs översiktligt i kapitel 7. Området för planerad vindkraftpark domineras av ett rationellt skogsbruk. De ytor som
berörs direkt av exempelvis fundament, vändplatser, vägar och uppställningsytor är relativt små och består nästan uteslutande av odlad skog.
Förutom från tidigare nämnda databaser har uppgifter också inhämtats
från Artdatabanken, Jan Petterssons bedömning av fågellivet i området
(Bilaga 3), möte med Falkenbergs ornitologiska förening samt från observationer vid fältbesök.
Natura-2000
Inga Natura 2000 områden finns inom området eller i närheten av det
planerade området för vindkraft.
Naturreservat
Inga naturreservat finns inom området eller i närheten av det planerade
området för vindkraft.
Strandskydd
Mossjön omfattas av 200 m strandskydd och övriga sjöar och vattendrag i
området omfattas av 100 m. Verk, vägar och kablar kan komma att placeras inom strandskydd vid Mossjön, Lillesjö samt Ålasjön. Elkabel och
eventuellt väg kommer att passera inom strandskydd vid Spräckabäcken.
Spräckabäcken (Musån) och andra vattendrag
Spräckabäcken och Musån är enligt naturvårdsplanen ett klass 2 objekt,
som är beläget inom det planerade området för vindkraft. Två nyckelbio-
37
Larsen, M, 2000. Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län.
En pilotstudie.
38
Walter, WD, Leslie, DM & Jenks, JA 2006. Response of Rocky Mountain Elk
(Cervus elaphus) to Wind-power Development. The American Midland Naturalist 156(2): 363-373.
112
toper och sumpskogar är belägna i anslutning till Spräckabäcken och Musån.
Spräckabäcken och Musån har höga värden knutna till vattenmiljöer såsom goda bottenförhållanden för lax och öring. Vidare hyser Spräckabäcken och Musån även stationär öring och flodpärlmussla.
Den norra nyckelbiotopen karaktäriseras som naturlig skogsbäck och alsumpskog. Den har en värdefull kryptogamflora och ett klimat med hög
och jämn fuktighet. Området har översilats. Där finns även lövträdssocklar.
Den södra nyckelbiotopen karaktäriseras som en hedädellövskog med
värdefull kryptogamflora. Där finns rikligt med block, gammal bok och
gammal grov asp.
Norra delen av Musån ingår även i sumpskogsobjekt.
Uppgifter från Artdatabanken visar på förekomst av rödlistade arter. Dessa är mussellav, bokfjädermossa, och flodpärlmussla.
Inga vindkraftverk planeras inom nyckelbiotoperna. Elkablar kommer enligt planerad layout att passera under Spräckabäcken, strax söder om den
södra nyckelbiotopen.
Befintlig väg kommer enligt planerad layout att att användas vid korsning
av Spräckabäcken direkt norr om Ålasjön. Befintlig väg kan också komma att användas för att korsa vattendrag norr om Lindesbjäret. I båda dessa fall kan det bli aktuellt att bredda vägen något genom att lägga ytterligare någon trumma i vattendraget. Normalvattenflödet för Spräckabäcken
norr om Ålasjön är 210 l/s39. Normalvattenflödet för vattendrag norr om
Lindesbjäret är 0,9 l/s.
Hallagård
Flera naturvårdsobjekt är belägna norr om Hallagård. Det förekommer
även uppgifter om rödlistade arter. Inga vindkraftverk avses placeras i objektens närhet.
Övriga nyckelbiotoper och naturvårdsobjekt
Ytterligare tre objekt är belägna inom det planerade området för vindkraft. En nyckelbiotop är belägen väster om Mossjön, ett naturvärdesobjekt ligger norr om Lindesbjäret och ett naturvärdesobjekt ligger söder
om väg 150. Inga vindkraftverk, vägar eller kablar avses att placeras i
närheten av dessa objekt.
Söder om Abild finns ett naturvärdesobjekt som ligger mer än 200 meter
från planerad elledning.
Övriga sumpskogar
Det finns ca 15 sumpskogsobjekt registrerade inom det planerade området för vindkraft eller i nära anslutning till det aktuella området. Inga objekt har erhållit naturvårdsklass I. I länsstyrelsens våtmarksinventering
finns också objekt registrerade, dock inga klass I objekt.
Inga vindkraftverk avses att placeras inom sumpskog eller våtmarksobjekt. Vägar till verken samt kablar kan komma att tangera eller i mindre
utsträckning beröra sumpskogsobjekt.
39
SMHI beräkning 081216.
113
Floran
Uppgifter om hotade eller rödlistade arter har sammanställts och redovisas i tabell 8.2. Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter från ”Skogens
pärlor” ger en bild av var de artrika miljöerna finns. De artrika miljöerna
återfinns inom nyckelbiotoper, naturvårdsobjekt och inom ett antal sumpskogsobjekt, vilket även bekräftas av uttaget från Artdatabanken. I övrigt
är floran relativt trivial, då skogen präglas av produktionsskog.
Fyra rödlistade kärlväxter finns noterade. Fyra rödlistade lavar och två
rödlistade mossor finns registrerade hos Artdatabanken.
Tabell 8-2 Kärlväxter, mossor och lavar som är rödlistade inom området
för den planerade vindkraftparken (cirka 2 km 7 km) (Källa Artdatabanken).
Grupprubrik
Svenskt namn
Rödlista, kategori
Kärlväxter
flytsäv
Kärlväxter
granspira
NT
Kärlväxter
åkerfibbla
EN
Kärlväxter
åkersyska
VU
NT
Lavar
grå skärelav
NT
Lavar
hållav
VU
Lavar
mussellav
NT
Lavar
stor knopplav
NT
Mossor
bokfjädermossa
NT
Mossor
skirmossa
VU
Anmärkning: VU (sårbar), NT (missgynnad), EN (starkt hotad).
Inga verk placeras nära kända rödlistade växter.
Fåglar
Beskrivning av fågellivet
Under två dagar i oktober genomförde JP fågelvind/Janne Pettersson en
besiktning av området. Dessutom har insamling av befintliga uppgifter
om områdets fågelliv i stort införskaffats. Ett möte har också hållits med
de lokala ornitologerna.
Enligt uppgift från Falkenbergs ornitologiska förening har Hjulebergsområdet en rik förekomst av rovfåglar och ugglor. Förutom örnar finns bland
annat duvhök, bivråk, fiskgjuse, ormvråk, sparvhök och kärrhök. Av ugglor finns bland annat sparvuggla, berguv, hornuggla och pärluggla. De
största förekomsterna av rovfåglar och ugglor finns i det varierade och
viltrika området runt herrgården, som både fungerar som ett viktigt jaktoch häckningsområde för dessa arter. Förekomsten i skogsområdet vid
Mossjön är generellt mer gles. De lokala ornitologerna framhåller att direkt väster om parken (Åsbjär och dess höjder) utnyttjar kungsörnar och
havsörnar vindarna för att hängglida över åsarna, vid västliga och sydvästliga vindar. Enstaka kungsörnar har observerats i skogsområdet runt
Mossjön. Fiskgjuse har bl a observerats på branter direkt norr om Mossjön. Troligen flyger dock inte fiskgjusen ut till havet för att söka föda. I
Sjönevadssjön finns dessutom häckande storlom, knipa och gräsänder.
Tranor häckar vid Pugabols dammar sydöst om området.
114
Rödlistade arter
I tabell 8-3 finns en sammanställning av kända förekomster av rödlistade
potentiella fågelarter inom det planerade vindkraftsområdet samt i anslutning till detta, baserat på utdrag från Artdatabanken (observationsdatabasen). 17 rödlistade arter har rapporterats in mellan åren 1995 och 2008.
Tabell 8-3 Alla observationer av fågelarter (f ro m år 1995) som är rödlistade inom ett område med en ungefärlig yta av 6 km 8 km. Den planerade vindkraftverken (inom 3 km 6 km) är belägna centralt inom detta område.
Svenskt namn
Rödlista, kategori
bivråk
EN
blå kärrhök
VU
brunand
NT
brushane
VU
entita
NT
fjällvråk
NT
gräshoppsångare
NT
hämpling
NT
kungsfiskare
VU
mindre hackspett
NT
nattskärra
VU
ortolansparv
VU
skogsduva
NT
sånglärka
NT
törnskata
NT
vaktel
NT
vinterhämpling
VU
Anmärkning: VU (sårbar), NT (missgynnad), EN (starkt hotad).
Brunand, brushane, gräshoppsångare, kungsfiskare, hämpling, sånglärka,
ortolansparv, törnskata, vaktel och vinterhämpling har främst sina livsmiljöer i jordbrukslandskapet och/eller anslutning till vatten. Observationer av dessa arter har gjorts i utkanten av det studerade området. Arterna
bedöms inte påverkas av den planerade vindkraftparken.
Skogsduva, nattskärra, entita och mindre hackspett är samtliga arter som
kan finna lämpliga livsmiljöer inom etableringsområdet. Skogsduvans utbredning sammanfaller med förekomst av lämpliga grova hålträd i blandskog men skogsduvan förekommer även i barrskog. Entitan förekommer i
löv- och blandskog, men även i anslutning till alkärr och videsnår. Mindre hackspett föredrar gamla grova lövträd och sumpskogar. Livsmiljöerna
för skogsduva, entita och mindre hackspett finns inte på höjderna, där
vindkraftverken ska placeras, utan i svackorna. Nattskärran påträffas oftast i gles talldominerats skog och på hyggen. Nattskärrans livsmiljöer
och placeringen av vindkraftverken kan sammanfalla i etableringsområdet. Nattskärran bedöms inte påverkas av den planerade vindkraftparken
då den normalt flyger på lägre höjd än rotorbladens lägsta höjd. Denna
flyghöjd gäller även för de övriga skogslevande fåglarna.
Enligt uppgifter från artdatabanken har bivråk, blå kärrhök och fjällvråk
observerats i utkanten av etableringsområdet. De lokala ornitologerna har
identifierat ytterligare rovfågelarter i och i anslutning till etableringsom-
115
rådet. Rovfåglar hör till de fågelarter som kan riskera att påverkas negativt av vindkraftetablering. I många fall är det sannolikt viktigare att den
äldre skogen får finnas kvar. Inom etableringsområdet saknas den äldre
skogen på höjderna. De skogliga biotoperna med naturvärden förekommer främst i svackorna.
Övrig fauna
Det finns uppgifter om fladdermöss i området, men inga indikationer på
större antal eller hotade arter. Skogsbruksområden som domineras av
granskog är vanligtvis inte bra fladdermösshabitat. Fladdermöss föredrar
generellt områden med lövskog och inslag av äldre träd, vatten och äldre
bebyggelse. Sådan skog finns inte på höjderna där verken kommer att
placeras.
Under flyttning kan fladdermöss koncentreras längs ledlinjer i landskapet, såsom kuster, sjöar och topografiska höjdskillnader. Gränsen mellan
kustslätten och höglandet, som berör den västliga delen av det potentiella
vindkraftsområdet, kan tänkas utgöra en sådan ledlinje. Det finns ingen
anledning att tro att det skulle förekomma en särskilt koncentrerad flyttning genom den del av området där vindkraftverken planeras.
Uppgifter om rödlistade arter i tabell 8-4 har erhållits från Artdatabankens observationsdatabas. Förutsättningarna för flodpärlmussla behandlas
under rubriken Spräckabäcken/Musån.
I tabell 8-4 redovisas observationer av rödlistade arter för övrig fauna.
8.4.3
Grupprubrik
Svenskt namn
Rödlista, kategori
Blötdjur
flodpärlmussla
VU
Skalbaggar
tvåfläckig snabbagge
NT
Effekter och konsekvenser
Allmänt
Med bakgrundsfakta och kunskap om förutsättningarna redogörs nedan
för de effekter som planerad vindkraftpark skulle kunna medföra samt de
eventuella konsekvenserna av dessa.
Hjulebergsområdet är ett kuperat barrskogsområde som har präglats av de
omfattande stormarna och av rationellt skogsbruk. Naturvärden är knutna
framförallt till registrerade nyckelbiotoper, naturvärden och vissa sumpskogsobjekt. I övrigt är skogarna av trivial karaktär.
Verkens placering
Vindkraftverk kommer att placeras på höjder, där är idag produktionsskog enligt skogsbruksplanen. Vid fältbesöket kunde inga naturvärden
registreras vid de valda platserna för verken. Naturvärden inom Hjuleberg
finns inom lägre belägna skogspartier, branter, i anslutning till fuktigare
partier och vattendrag.
Under anläggningstiden kan viltet inom området störas, men påverkan på
viltet bedöms bli försumbara under drifttiden.
116
Fåglar
De planerade vindkraftverken beräknas ha en navhöjd av minst 105 m
och en rotordiameter av cirka 90 m. Det innebär att rotorbladens lägsta
höjd till marken kommer att vara cirka 60 m. Bland skogsfåglarna är det
ett mindre antal arter som normalt förflyttar sig på de höjder som påverkas av rotorbladen t.ex. olika rovfåglar och morkullan under spelflykt.
Jan Petterssons bedömning är att det sannolikt går bra att bygga hela
vindkraftparken eller de allra flesta av de planerade vindkraftverken utan
att det blir någon större störningar på fågellivet. Jan Petterssons anser att
en studie ska genomföras av de rovfåglar som hänger i vinden strax väster om den planerade parken. Studien ska omfatta vilka rovfåglar, antal av
dessa, samt var de flyger. En sådan studie kan leda till att placeringen av
några verk förändras. Det bedöms också att en studie bör genomföras för
närmare bedömning av kollisionsrisken för fiskgjusar vid Mossjön, speciellt i förhållande till verket direkt norr om Mossjön.
Jan Pettersson menar att riskerna för andra rovfåglar såsom ormvråk,
sparvhök, duvhök och tornfalk sannolikt bara är störningen av verken och
vid byggnationen. För andra fågelarter som finns i området såsom hackspettar och ugglor är det sannolikt viktigare att den äldre skogen får vara
kvar. Den äldre skogen finns inte på höjderna, där verken kommer att
placeras.
De gäss och andra sjöfåglar som kan tänkas flyga till eller mellan sjöarna
antas inte direkt påverkas av en sådan vindpark då det är känt att sådana
fåglar oftast viker av vid sidan av vindkraftverk. Det kan dock skapa en
styrning till vilka sjöar de flyger mellan om verken skulle hamna väldigt
tätt men Jan Petterssons bedömning är att så tätt stående verk planeras
inte i detta område.
Vägar och elkablar
Det finns ett befintligt vägnät inom i den planerade anläggningen för
vindkraft. Förstärkningar och breddning upp till fem meters vägbredd behöver ske för att få tillräckligt god standard. Vid ny väg tas ca 15 meter i
anspråk och för en befintlig väg ca sex meter utöver befintlig vägbredd.
Det kommer att behöva byggas anslutningsvägar till i princip samtliga
enskilda verk.
Inga vindkraftverk avses att placeras inom sumpskog eller våtmarksobjekt. Vägar och elkablar till verken kan komma att tangera eller i mindre
utsträckning beröra sumpskogsobjekt. Detta kommer att ske med största
försiktighet, så att de hydrologiska förhållandena påverkas så lite som
möjligt. Vägar och kablar kommer att placeras inom strandskyddsområden. Här kommer de i största möjliga mån att följa de befintliga vägarna
inom området och påverkan bedöms därför bli liten.
Kablarna kommer att tryckas under Spräckabäcken, söder om nyckelbiotopen samt norr om Ålasjön. Genom att tryckning sker under bäcken bedöms inte bäcken påverkas. Arbetet ska ske med största försiktighet.
Vägar kan komma att breddas vid korsning med Spräckabäcken direkt
norr om Ålasjön samt vid korsning med vattendrag norr om Lindesbjäret.
Placeringen av trummor kommer att utföras med stor försiktighet, så att
inte vattendragen kommer till skada.
Anläggningsarbete
I samband med schaktning, markarbeten och byggnation ska försiktighet
iakttagas så att inte hydrologiska förhållanden påverkas.
117
När vägar förstärks/breddas och kablar dras ska försiktighet iakttagas så
att rödlistade arter inte berörs av dessa aktiviteter (i minsta möjliga utsträckning).
Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet kan entreprenadverksamheten tillfälligt verka störande på fågellivet.
Under anläggningsskedet kommer med största sannolikhet viltet att påverkas negativt. Djuren kommer att söka sig till marker med lugnare förhållanden. Efter att anläggningen tagits i drift bedöms det som sannolikt
att inom en viss tid kommer viltet att återvända till markerna. Effekterna
på och konsekvenserna för viltet bedöms vara under begränsad tid.
8.4.4
Värdering
För att säkerställa att fridlysta och/eller rödlistade arter inte kommer till
skada kommer tillängliga uppgifter om floran och faunan att beaktas vid
detaljplaneringen. Tryckning med kabel under Spräckabäcken ska föregås
av sakkunnig på plats för att undvika skador på området. På samma sätt
ska eventuell förläggning av trummor för väg i Spräckabäcken norr om
Ålasjön föregås av sakkunnig på plats för att undvika skador på vattendragets flora och fauna. Detta kommer också att anmälas i enlighet med
gällande lagstiftning.
De fågelarter som riskerar påverkan är främst rovfåglarna. Genom den
inventering som ska genomföras av Jan Pettersson under vinter/vår 2009
kommer eventuella konflikter med kungsörn, havsörn och fiskgjuse att
identifieras. Utifrån detta ska erforderliga försiktighetsmått t.ex. flytt eller
borttagande av enskilda verk vidtagas.
Eftersom Hjulebergsområdet är ett rationellt drivet barrskogsområde som
dessutom har drabbats hårt av de omfattande stormarna bedöms konsekvenserna avseende naturmiljö vara försumbara när skälig hänsyn tas vid
lokalisering av verk, kablar och tillfartsvägar.
8.5
Landskapsbild
8.5.1
Bakgrund
I arbetet med att analysera påverkan på landskapsbilden har följande tre
steg genomförts:
1. Beskrivning av landskapets karaktär och innehåll
2. Identifiering av landskapets värden
3. Känslighetsanalys
En faktor som är viktig för graden av påverkan på landskapsbilden är hur
långt vindkraftverken syns. Detta påverkas bl. a. av landskapets topografi,
förekomst av skog samt vilken höjd vindkraftverken har. I en närzon, på
några kilometers avstånd, utgör ett vindkraftverk en markant blickpunkt
och blir ett tydligt inslag i landskapet, som tillsammans med andra dominerande inslag är väl synligt. I en mellanzon, ökar ”konkurrensen” med
andra landskapselement. På detta avstånd blir det allt svårare att avgöra
verkens storlek. I en fjärrzon, vid avstånd överstigande ca tio kilometer,
minskar verkens betydelse i landskapsbilden; många gånger är verk på
detta avstånd bara synliga i vissa vädersituationer40.
40
118
Boverket Planering och prövning av vindkraftsanläggningar Januari 2003.
Förutsättningarna för placering av vindkraftverk inom en vindkraftpark är
annorlunda för skogsmark jämfört med placering av verk i ett öppet landskap eller till havs. För de sistnämnda kan man med utgångspunkt från
bestämda blickpunkter placera verken i olika geometriska figurer i syfte
att skapa harmoni. Eftersom verken syns betydligt mindre i skogsterräng,
är nyttan av en sådan placering mindre i skogsmark. Därtill kommer att
de topografiska och geotekniska förhållandena i skogsmark, ofta försvårar en sådan mer ”bunden” placering av verk
Jämfört med tidigare mindre verk har dagens större verk ett lägre varvtal,
vilket innebär att de rör sig i ett lugnare tempo, vilket kan ge ett mer harmoniskt intryck.
I avsnitten nedan redogörs för vindkraftgruppens inverkan på landskapsbilden i sig utifrån de förutsättningar som finns i projektskedet.
Landskapet innehåller även kulturmiljövärden och vindkraftverkens inverkan på dessa behandlas under avsnittet 8.6 Kulturmiljö.
8.5.2
Förutsättningar i området
Topografin i regionen består i stora drag av tre olika zoner: kustslätten
vid havet i väster ca 20-25 m ö h, därefter övergång- eller brytningszonen
och slutligen höglandet i öster som ligger 140-150 m ö h. Övergången
från kustslätt till högland är markerad och sker inom en smal zon i södra
delar av Falkenbergs kommun. Inom de norra delarna vidtar spricklandskapet som börjar likna det bohuslänska landskapet. Övergångszonen är
något bredare där och övergången från slätt till högland avbryts av dalgångar som splittrar det begynnande höglandet till restberg. Ätran, en av
de stora halländska åarna, rinner genom Falkenberg och dess dalgång
räknas till en av de typiska sprickdalarna. Höglandet domineras här av
barrskog men det finns inslag av lövträd främst i anslutning till öppen
åkermark. Själva dalgången består för det mesta av öppen odlad mark
med vissa inslag av lövskog, se Figur 8-1 samt bilaga 5a.
Landskapet vid den planerade vindkraftparken är storskaligt och komplext med varierad topografi. Området är glesbebyggt och ligger omslutet av skog som domineras av barrträd. Det finns dock ett antal öppna
landskapsrum, främst i anslutning till sjöarna Mossjön i sydost och Sjönevadssjön i nordväst. Landskapets karaktär förändras dock drastiskt
strax väster om Hjuleberg. Där börjar den öppna älvdalen samtidigt som
höglandet går över till kustslätt, se Figur 8-2 samt bilaga 5b, terrängmodell. Topografin blir mindre varierad samtidigt som rumsligheten utvecklas. De mest dominerande elementen i det öppna landskapet är därmed
själva älvdalen och havet i väst.
119
Figur 8-1 Kartan visar var öppen mark, vatten och skog förekommer.
Figur 8-2 Terrängmodell
Verken är i huvudalternativet placerad på höjder mellan 91 m ö h till 155
m ö h. De flesta verk (14 st) är placerade på höjder mellan 100-130 m ö
h. Generellt är höjderna något högre i södra delen av området än i mellersta och norra delen. Verk som står nära varandra är i allmänhet placerade inom liknande höjdläge.
120
I fotomontagen, se bilaga 5e, visas hur anläggningen kommer att se ut
från 15 olika punkter i landskapet. Fotomontage har tagits fram för följande punkter, se även Figur 8-3:
•
Pkt 1 Väg 150 öster om Årstad
•
Pkt 2 Väg 150 rastplats vid Mossjö
•
Pkt 3 Väg 150 öster om Mossjö
•
Pkt 4 Väg 700 Sjönevad-Drängsered vid Sjösgärde
•
Pkt 5 Sågverk öster om Sjönevad
•
Pkt 6 Badplats Sjönevadssjön
•
Pkt 7 Från östra utkanten av Vessigebro
•
Pkt 8 Från Hallandsleden norr om Hjuleberg
•
Pkt 9 Abilds kyrka
•
Pkt 10 Väg 150 strax väster om korsning vid Abild
•
Pkt 11 Väg mellan Ljungby och Okome
•
Pkt 12 Tröingeberg
•
Pkt 13 Väg 150 ca 1 km öster om E22
•
Pkt 14 Skrea backe
•
Pkt 15 E6 mellan Slöinge och Getinge
Figur 8-3 Fotopunkter för fotomontage
Samtliga foton i fotomontaget är redigerade så att vindkraftverken ska
visa maximal synbarhet, det innebär att vid en ljus bakgrund åskådliggörs
vindkraftverken i mörk färg (s.k. motljusbilder) och med mörk bakgrund
visas vindkraftverken som ljusa (s.k. medljusbild). I verkligheten kommer vindkraftverken att vara vit- eller gråmålade.
121
För att kunna bedöma den visuella påverkan på landskapet har också synbarheten studerats med hjälp GIS-analyser41, i form av siktanalys och
siktlinjer på kartan med tillhörande diagram. Siktanalysen (se bilaga 5c)
visar inom vilka områden ett eller fler vindkraftverk är synliga. Siktlinjer
från utvalda blickpunkter (Tröingeberg, Skrea, Slöinge, Okome, Ramnared) illustrerar och kompletterar siktanalysen i detalj, se bilaga 5d. Beräkningarna baseras på höjdmodell samt uppgifter om skog och öppen
mark.
Figur 8-4 Siktanalys. Vindkraftverken är synliga i områden som är vitmarkerade.
8.5.3
Effekter och konsekvenser
Utifrån Figur 8-4 kan slutsatsen dras att den planerade vindkraftparken
kommer att synas på många platser väster, nordväst samt sydväst om parken. Studierna visar dock att den kuperade terrängen och skogen begränsar synbarheten när man betraktar vindkraftparken från norr, syd eller öst.
Det är främst inom ett närområde på upp till ca 5 km som parken kommer
att vara ett tydligt inslag i landskapet. En illustration av vindkraftverkens
synlighet på olika avstånd finns i Figur 8-5-Figur 8-7, nedan. På längre
avstånd kommer vindkraftverken att vara ett av flera betydande objekt i
landskapet. På längre avstånd än ca 10 km kommer synbarheten att bl a
bero på väderlek.
Även på nära avstånd kan vindkraftverken döljas av trädridåer. Detta
gäller t ex längs en stor del av de vägar (väg 150, väg 700 samt väg 710)
som omger vindkraftparken. Verken kommer dock att vara väl synliga
från vissa sträckor av vägarna, där inte skog omger vägen.
41
Som indata har använts Geografisk Sverige Data GSD från Lantmäteriet. Underlaget består främst av markanvändning, byggnader och vägnät ur Fastighetskartan samt terrängmodell med 50 m grid och ortofoton.
122
Figur 8-5 Fotomontage som visar vindkraftparkens gestaltning från väg 700 vid Sjösgärde, på ett avstånd till närmsta vindkraftverk på ca 600 m.
Figur 8-6 Fotomontage som visar vindkraftparkens gestaltning vid väg
150 öster om Årstad, på ett avstånd av ca 3 kilometer till närmsta verk.
123
Figur 8-7 Fotomontage som visar vindkraftparkens gestaltning från Tröingeberg, på ett avstånd av cirka 13 kilometer.
Påverkan på landskapet bedöms vara som störst vid Mossjön när man betraktar vindkraftverken från öst. Vindkraftverken kommer här att dominera i landskapsbilden. Även vid Sjönevadssjön när man betraktar vindkraftverken från norr kommer vindkraftverken att vara ett påtagligt inslag
i landskapet. Effekten kan förstärkas om vindkraftverken avspeglas i vattenytan.
Vindkraftparken sträcker sig inte över fler landskapsrum i Hjuleberg och
verken har placerats i grupp för att ge ett mer harmoniskt intryck.
Eftersom barrträden dominerar inom området kommer den visuella upplevelsen inte variera särskilt mycket under olika årstider. När man betraktar vindkraftverken från sydväst, är de synliga men vindkraftparken följer
älvdalens riktning och uppfattas endast som ett element i det storskaliga
landskapet.
8.5.4
Värdering
Vindkraftparken kommer att synas och bli ett påtagligt inslag i landskapet. Den utgör dock ingen ny dimension, storskaligheten finns redan i
landskapet. Eftersom landskapet är storskaligt, komplext och har en hög
andel skog, kommer vindkraftverken inte att dominera i landskapet.
För att minska påverkan på landskapet har kommunens riktlinjer för
vindkraft beaktats i den utsträckning det är rimligt i ett skogslandskap.
Verken är inte placerade med utgångspunkt från att de skall synas som en
speciell geometrisk figur från olika utblickspunkter, eftersom denna
aspekt bedöms vara av underordnad betydelse i skogsmark relativt de
andra skyddsintressen som har beaktats. Däremot har verken i planerad
layout placerats i linjer i den omfattning topografin, geotekniska förutsättningar och andra skyddsintressen tillåter. Att verken skulle placeras så
att navhöjder (höjden över havet) anpassas och blir den samma för hela
gruppen har inte bedömts vara möjligt att åstadkomma i den kuperade
skogsterrängen som finns i Hjulebergsområdet.
124
Läget i skogsmark med varierad topografi samt förekommande skogsridåer t ex vid vägar mildrar upplevelsen av vindkraftsanläggningen.
För att minska påverkan på landskapet kommer elanslutningen ske med
markförlagda kablar, inte luftledningar och befintlig vägnät kommer att
utnyttjas i största möjliga utsträckning.
Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden bli godtagbar.
I detta avsnitt har påverkan på landskapsbilden analyserats. Det är dock
viktigt att komma ihåg att upplevelsen av landskapet och landskapsbilden
är individuell. Det vissa ser som en positiv kvalitet i landskapsbilden, kan
av andra upplevas som ett intrång. För en enskild individ kan upplevelsen
variera från gång till annan. I studier av hur vindkraftverk påverkar upplevelsen av landskapet, konstateras att tillvänjningsprocessen är mycket
snabb.42 En individs upplevelse av hur något medför ett intrång i landskapsbilden, är bland annat avhängigt nyttan av det som orsakar intrånget. En landsväg eller en kraftledning som går genom ett öppet åkerlandskap, behöver inte upplevas som negativ eftersom betraktaren också ser
nyttan av vägen respektive kraftledningen. I enlighet med detta har även
noterats att ett vindkraftverk som är i drift, många gånger upplevs som
mindre störande än ett stillastående.43 Orsaken till detta är att man för ett
verk som är i drift, även kan väga in det positiva i att verket producerar
elektricitet.
8.6
Kulturmiljö
8.6.1
Bakgrund
I synnerhet är det två aspekter som bör beaktas vid studier av hur olika
anläggningar påverkar kulturmiljöns värden, dels den direkta påverkan
om exempelvis fornlämningar eller andra kulturmiljövärden kan skadas,
dels den mer indirekta påverkan på kulturmiljön som landskap. Landskapets särprägel, se avsnitt 7.1.3 Geografi, och den historiska utvecklingen behöver beskrivas på ett sätt som förklarar och beskriver de viktiga
värdena. Man talar ofta om tre olika typer av värden: kunskaps-, upplevelse- och bruksvärden.
Kunskapsvärden är basen i bedömningen av olika kulturmiljöers värde. I
kunskapsvärdena ingår våra källor till kunskap om förhistorien och den
historiska utvecklingen därefter. Dessa källor måste bevaras, beskrivas,
förklaras och utvecklas för att vara tydliga även i framtiden. Med upplevelsevärde menas i vilken grad kulturvärdet kan upplevas och förstås på
platsen. Kulturmiljön används av människor och har därmed ett bruksvärde. Våra åkrar, vägar, hus, kyrkor och stigar finns kvar därför att de
har ett bruksvärde för oss. Även turistnäringen är ett bruksvärde. Människor söker sig till en plats, miljöer och landskap just därför att den har
höga kulturvärden. I de nationella målen för kulturmiljövården framhålls
målet med ett bevarat och brukat kulturarv.
42
Miljödepartementet, 1999. Rätt plats för vindkraften. Slutbetänkande av
Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75.
43
Karin Hammarlund, Göteborgs universitet.
125
8.6.2
Lokala förutsättningar
Det planerade vindkraftsområdet är idag ett utmarksområde med skogbruk som dominant markanvänding. Området ingår också i det historiska
torplandskapet till Hjulebergs herrgård med kända ägare sedan 1300-talet.
Parkens influensområde tangerar det agrara landskapet i Ätrans dalgång.
Tidigare kartor över området (generalstabskartan 1872 samt häradsekonomiska kartan 1919-25) uppvisar få indikationer på nyttjande av området. Området redovisas i dessa som skogsmark. Enstaka bebyggelse fanns
på generalstabskartan främst i den västra delen av området. På den häradsekonomiska kartan fanns bebyggelse på samma plats som idag. Det
finns idag enstaka byggnader av lite äldre datum vid Hallagård och Stålsered samt enstaka byggnader från senare tid.
Området gränsar till Ätradalen som är ett odlingslandskap av riksintresse
för kulturmiljövården. Inom området finns idag 21 kulturhistoriska lämningar registrerade, varav 2 fasta fornlämningar, se avsnitt 7.6. I samband
med den arkeologiska utredning som kommer att genomföras under vintern 2008/2009 är det troligt att fler kulturhistoriska lämningar påträffas.
I kommunens översiktsplan anges Hjuleberg-Abild, Väby-Bräcke samt
Sjönevad som kulturhistoriskt värdefulla kulturlandskap och kulturmiljöer. Området vid Hjuleberg tangerar västra kanten på det planerade vindkraftsområdet.
8.6.3
Effekter och konsekvenser
Arkeologicentrum44 har genomfört en preliminär bedömning av kulturmiljöpåverkan för projektet inom arbetet med denna MKB, se bilaga 4.
Placering av vindkraftparker i skogsmark är ur kulturmiljösynpunkt att
föredra framför placering i odlingslandskapet, där varken topografi, beskogning eller andra moderna anläggningar kan mildra vindkraftverkens
landskapspåverkan.
Riskintresseområden för kulturmiljövården är i allmänhet sårbara för
vindkraftsetableringar. Kulturmiljöer som omfattar ett stort antal kulturhistoriskt intressanta element på en liten yta är känsligare än större kulturmiljöer, med färre intressanta element. Ju större yta som definierats
som riksintresseområde, ju mindre känslighet för moderna anläggningar.
Ätradalens odlingslandskap har pekats ut som riksintressant. Den del av
riksintresseområdet som sammanfaller med utredningsområdet utgör inte
ett odlingslandskap, utan en smal remsa i skogmark. Den planerade vindkraftsparken kommer delvis att vara synlig från riksintresseområdet. Påverkan på Ätradalens riksintresseområde bedöms bli ringa p.g.a riksintresseområdets karaktär och storlek samt vindkraftparkens topografiska
läge.
Eftersom en arkeologisk utredning inte genomförts för området ännu, föreligger vissa luckor i kunskapsunderlaget avseende fornlämningar. Utifrån den kunskap som finns idag påverkar dagens preliminära parklayout
inte kända fasta fornlämningar. Några områden med registrerade odlingsrösen berörs av väg och kabelsträckningar. I dessa fall följer vägarna befintliga vägar genom områdena, vilket innebär att påverkan blir liten.
44
Arkeologicentrum i Skandinavien AB, 2008.Preliminär bedömning av kulturmiljöpåverkan av en planerad vindpark inom Hjuleberg 2:1, Abilds och Vessige
socknar, Falkenbergs kommun, Hallands län, 2008:73.
126
8.6.4
Värdering
Utifrån den kunskap som finns idag bedöms därför den planerade vindkraftparkens kulturmiljöpåverkan som ringa.
Vid den arkeologiska utredning som kommer att genomföras kommer
troligen nya kulturhistoriska lämningar att påträffas. Kommer det att ske
kommer layouten att anpassas alternativt kommer tillstånd att sökas enligt kulturmiljölagen för borttagande.
8.7
Rekreation och friluftsliv
8.7.1
Bakgrund och förutsättningar i området
En vindkraftanläggning kan medföra en påverkan på rekreation och friluftsliv genom direkt intrång i exempelvis rekreationsområden. Indirekt
kan en anläggning även påverka rekreationsintressen genom en förändrad
landskapsbild och i någon mån genom ljudutbredning. I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning behandlas detta under avsnitt 8.5 Landskapsbild och avsnitt 8.8 Boendemiljö ljudutbredning.
Området för den planerade vindkraftparken är ett skogsområde, där vägarna är stängda med vägbommar. Det innebär att friluftslivet inom området är begränsat. Rekreation i form av bl a bär- och svampplockning förekommer dock.
Fastighetsägaren har jakträtt för älg i området. Ekelunds jaktklubb arrenderar området för övrig jakt, bl a jakt av vildsvin, rådjur, dovhjort, räv,
hare, änder, gäss och duvor. Enligt uppgift från jaktklubben är förekomsten av vilt medelgod inom området.
Flera av sjöarna i anslutning till området används för friluftsliv. Vid Sjönevadssjön finns en allmän badplats och i Mossjön bedrivs bl a fiske året
runt. Förekommande arter är bl a abborre, brax, gädda och mört.
72 besöksmål inom kommunen har samlats under namnet Ekomuseum
nedre Ätradalen. Här ingår bl a Abilds kyrka, som är en stenkyrka från
1100-talet, Sjönevad samt Hjuleberg.
Genom Halland finns en 38 mil lång vandringsled, som följer stigar och
småvägar. Leden går väster om det planerade vindkraftsområdet och följer väg 710 från Abild till Torstorp, där den svänger av västerut.
En ridled går öster om den planerade vindkraftparken och följer sedan
väg 700 mot Sjösgärde, där den viker av norrut.
8.7.2
Effekter och konsekvenser
Under anläggningsfasen kan rekreationsintresset påverkas negativt. Trafik och anläggningsbuller kan exempelvis störa friluftsupplevelsen och
verksamheter som ridning.
Jakten kommer sannolikt inte att kunna bedrivas i någon större omfattning under anläggningstiden, eftersom viltet då förmodas fly området;
därtill kommer risker med mycket folk i området under jakten. De aktiviteter som är knutna till användningen av sjöarna påverkas mindre under
anläggningsskedet.
Under driftfasen kommer påverkan att vara betydligt mindre, framförallt
av visuell karaktär, då verken kommer att synas i området och över sjöarna. Allt friluftsliv kan dock bedrivas precis som tidigare innan parken
uppfördes.
127
Under avvecklingsskedet kan det uppstå störningar av motsvarande karaktär som under anläggningsfasen.
8.7.3
Värdering
Under anläggningsfasen som pågår under en förhållandevis kort tid, cirka
ett år, uppkommer vissa störningar för rekreation och friluftsliv inom och
i närheten av området.
Några nämnvärda störningar för rekreation och friluftsliv, annat än möjligen alldeles intill verken, förutses inte under drift av vindkraftparken.
Vattenfalls erfarenhet är till och med att större vindkraftsanläggningar
kan bli populära besöksmål.
Därmed bedöms påverkan på friluftslivet vara godtagbar.
8.8
Boendemiljö ljudutbredning
8.8.1
Bakgrund
Ljud anges i enheten decibel (dB). Tekniskt innebär en fördubbling av
ljudnivån, en ökning med 3 dB. Om en anläggning på ett visst avstånd
medför en ljudnivå om 40 dB, skulle två sådana anläggningar (på samma
avstånd) tillsammans ge en ljudnivå om 43 dB. Förändringar på 12 dB
klarar örat normalt inte av att uppfatta. Först vid förändring om cirka
3 dB kan man uppfatta skillnader i ljudnivåer. Vår hörsel behöver dock
en ökning med närmare 10 dB för att uppleva förändringen som en fördubbling av ljudnivån. Örats känslighet för ljud varierar med ljudets frekvens. Vid beräkning av ljudnivåer kan det göras en kompensation för
detta, den sålunda justerade ljudnivån benämns dB(A) (decibel-A).
Figur 8-8 Illustration av de ljudnivåer som olika verksamheter genererar
(från Banverket). Det riktvärde som normalt tillämpas för vindkraftverk
vid bostäder är 40 dB(A).
Vanligen anger man ljudnivåer i form av ett vägt medelvärde över en viss
tidsperiod (ekvivalentnivå). Tidsperiodens längd beror av hur ljudet varierar över tid. Dygnsmedelvärden är vanligt förekommande. I Figur 8-8
visas översiktligt vilka ljudnivåer som förekommer vid olika miljöer. Det
riktvärde som har tillämpats av tillståndsmyndigheterna vid bedömning
av buller utomhus från vindkraftverk, är i de flesta fall 40 dB(A) (uttryckt
128
som en ekvivalent ljudnivå). I praktiken blir det även den maximala ljudnivån, eftersom den beräkningsmodell som använts antar en maximal
ljudemission och kritisk vindriktning. Detta värde kan jämföras med det
för vägtrafik, där riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder
är 55 dB(A) och för maximal ljudnivå vid uteplatser är 70 dB(A). Normalt sett reducerar en yttervägg ljudet med ca 20 dB(A).
Varken skadliga infraljud eller skadliga ultraljud, det vill säga ljud som
har för låg respektive för hög ljudnivå att uppfattas av det mänskliga örat,
har uppmätts från vindkraftverk.
8.8.2
Effekter och konsekvenser
För vindkraftgruppen har ljudnivåer vid angränsande bostäder beräknats
med den nordiska beräkningsmodellen Nord 200045 med förutsättningar
enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastighet
8 m/s på 10 m höjd. Vid högre vindhastighet, större än 8 m/s, kommer
bakgrundsljudet att vara högre och därmed i ökad utsträckning skärma
vindkraftens ljud. Programvaran som använts är SoundPLAN 6.4.
Nord 2000 är en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de
nordiska länderna för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind,
temperatur, markegenskaper och skärmning. Olika vindhastighets- och
temperaturgradienter kan väljas. Nord 2000 är lämplig för beräkning av
ljudutbredning över kuperad terräng då den tar hänsyn till varierande topografi samt även för ljudutbredning över mark med varierande porositet,
exempelvis över vatten som klassas som en hård yta. Skogsmark klassas
som en mjuk yta. Trädens ljudspridande inverkan, som kan ge en extra
dämpning, har försummats i beräkningsmodellen. För beräkning med
Nord 2000 har luftfuktigheten RH 70 %, temperaturen 15° C samt lufttrycket 1013 mbar ansatts.
Nord 2000 ger ett tillförlitligare resultat än Naturvårdsverkets planeringsmodell som redovisas i Naturvårdsverkets rapport 6241 "Ljud från
vindkraftverk".
Beräkningarna är gjorda för Siemensverk SWT-2.3-93 (2,3 MW), med en
navhöjd av 125 meter. Andra verk kan dock vara aktuella (se avsnitt 2.3.2
Vindkraftverk).
I Figur 8-9 redovisas den beräknade ljudutbredningen enligt huvudalternativet, se även bilaga 6a. I tabell 8-5 sammanfattas de beräknade ljudnivåerna vid de studerade bostäderna (tabellen redovisar även avstånd till
närmaste verk samt förekomsten av skuggeffekter).
45
Delta, av 1719/01, 2002
129
Figur 8-9. Beräknad ljudutbredning från vindkraftparken.
130
Tabell 8-5 Avstånd till fastigheter (avrundat till femtiotal meter) samt beräknad ljudnivå och skuggförekomst.
Punkt
Avstånd
Ljudnivå
Riktning
meter
dB(A)
Skuggeffekter Skuggeffekter
timmar/år
max tim/dygn
A, vT
Gimmerbergen N 1 100
NV
38,9
3:51
0:25
B, vAN
Sjönevad Såg S 1 350
NV
37,1
1:46
0:18
Björkekullen
NV
38,0
2:33
0:30
Gimmerbergen S 1 000
NV
39,8
Sjönevad V
900
NV
F, vW
Sjösgärde S
700
NO
H, vAI
Lyngen
700
I, vAH
Grinnared A
950
C, vU
E, vE, vF, vH
J, vAG
K
L
M, vAB
1 050
5:49
0:28
2:29
0:42
40,0
8:28
0:57
S
40,0
8:56
0:31
S
37,4
8:33
0:35
Grinnared B
1 000
S
36,1
2:49
0:24
Kranstorp/
1 100
S
33,7
0
0
Abild-Frogård
950
SV
35,9
7:38
0:23
Hallagård
600
V
39,3
18:30
0:54
N, vD
Sjötorp
V
39,8
8:07
0:45
O, vZ
Humselynga
1 200
SÖ
36,5
3:54
0:18
Mossjö S 1
1 350
S
36,5
2:36
0:15
P
Q, vY
700
Nordhagen
750
Ö
40,0
5:38
0:39
R, vAE
Pilagård
750
SV
36,9
5:58
0:31
S, VAC
Holmia
39,3
10:50
0:29
6:32
0:23
12:00
0:37
650
V
Trädgårdstorp
1 000
V
U
Ekelund
1 000
vA
Sjönevadssjön S
T
8.8.3
Bostad
750
V
NV
34,6
vB
Härbillingen
700
V
36,4
vC
Väby A
1 050
V
34,7
vG
Väby B
1 250
V
34,1
vV
Sjösgärde
1 050
N
37,4
vAA
Mossjö S 2
1 500
S
36,3
vAD
Frogård
1 000
SV
37,5
vAF
Brädden
1 150
SV
35,5
vAJ
Mossjö S 3
1 350
S
37,4
vAK
Mossjö S 4
1 350
S
39,5
vAL
Mossjö S 5
1 350
S
37,6
vAM
Årnared
2 000
SO
34,0
Värdering
Verken har placerats och effekter har reglerats ned utifrån att ingen
bostad ska få en ljudnivå som är högre än 40 dB(A). Av tabellen ovan
framgår att ljudnivån för samtliga bostäder förutom Nordhagen,
Sjösgärde S samt Lyngen underskider 40 dB(A). För bostäderna
Nordhagen, Sjösgärde S samt Lyngen beräknas ljudnivån bli 40 dB(A). I
det att riktvärdena klaras för samtliga bostäder, med marginal för de flesta, bedöms att ljudutbredningen är godtagbar.
131
Enligt ovan är beräkningarna utförda för Siemensverk SWT-2.3-93
(2,3 MW), men även andra verk kan vara aktuella, vilka kan ge något
annorlunda ljudnivåer. Oavsett vilket verk som uppförs kommer
ljudnivån 40 dB(A) vid bostäder att innehållas.
För att kontrollera att ljudnivån inte överskrids vid bostäder planerar Vattenfall låta genomföra en ljudimmissionsmätning enligt Elforsk 98:24,
d.v.s. enligt den metod som anvisas av Naturvårdsverket. Mätningen
genomförs vid en bostad i vindriktningen från parken och som har en beräknad ljudnivå nära riktvärdet 40 dB(A). Vid ljudmätningen ska ett intervall av vindhastigheter kring 8 m/s på 10 m höjd täckas in och bakgrundsljudet mäts när de närmsta vindkraftverken stängts av. Ett förslag
till kontrollplan avseende ljud bifogas i bilaga 6b.
8.9
Boendemiljö skuggeffekter
8.9.1
Bakgrund
Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Det som man avser med kärnskugga är den koncentrerade skuggan, som uppstår då det skuggande föremålet skymmer
hela solskivan. På större avstånd kommer ett blad inte helt att dölja solen,
och skuggbilden blir mindre markant.
En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn, utsättas för dessa
skuggeffekter, när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan enskild situation, vid en fastighet, påverkas bland annat av vindriktningen. Om det blåser parallellt med
solinstrålningen, kommer skuggeffekten att få störst utbredning och ha
längst varaktighet, eftersom verket då står med ”bredsidan” mot solen.
Miljööverdomstolen har slagit fast att skuggverkan bör begränsas till åtta
timmar faktisk skuggbildning per år i ett område som utgörs av befintliga
uteplatser eller, där sådana saknas, 5 x 5 meter i anslutning till av vindkraftverken beskuggade bostadshus46. Detta värde har tillämpats i arbetet
med planerad vindkraftpark. En skuggförekomst om 8 timmar per år,
motsvarar cirka 0,2 % av den sammanlagda tiden under ett år med dagsljus, mellan soluppgång och solnedgång. Riktvärdet tar hänsyn till att den
rörliga skuggan inte uppkommer under mulna tillfällen eller då det inte
blåser. Varaktigheten av skuggbildningen per dag bör heller ej överskrida
30 minuter per dygn.
Det finns hos en del en rädsla för att skuggor från vindkraftverkens roterande blad kan framkalla epilepsi. Forskare från Neurosciences Institute
Aston University i Birmingham har visat att det inte är någon risk att utlösa ett anfall om rotationshastigheten hos vindkraftverken underskrider
60 varv/minut47. För ett större vindkraftverk är rotationshastigheten i allmänhet lägre än 30 varv/minut.
132
46
Miljööverdomstolens dom den 5 juli 2004 i mål M9178-02 (MÖD 2005:40)
47
http://www.dansk-epilepsiforening.dk/
8.9.2
Lokala förutsättningar
Förekomsten av de bostäder som skuggberäkningar utförts för redovisas i
figur 8-10 samt i tabell 8-5.
Sjönevad V
Björkekullen
Sjönevad Såg
Gimmerbergen N
Sjösgärde S
Gimmerbergen S
Nordhagen
Sjötorp
Humselynga
Hallagård
Ekelund
Lyngen
Mossjö S
Holmia
Trädgårdstorp
Abild-Frogård
Grinnared A
Pilagård
Grinnared B
Kranstorp
Figur 8-10. Karta över samtliga beräkningspunkter för skuggor.
8.9.3
Effekter och konsekvenser
Förekomsten av skuggeffekter har beräknats med programmet WindPRO.
Beräkningen är gjord dels för att ta fram den sammanlagda tiden över året
med skuggeffekter, dels för den längsta tid med skuggförekomster under
en enskild dag. Beräkningarna är gjorda för Siemensverk SWT-2.3-93
(2,3 MW) med en navhöjd av 125 meter. Andra verk kan dock vara aktuella (se avsnitt 2.3.2 Vindkraftverk).
Vid beräkning av den faktiska skuggtiden utgår beräkningen ifrån hela
den tid när solen teoretisk skiner mellan soluppgång och solnedgång från
en molnfri himmel och när rotorytan alltid står vinkelrätt mot solinstrålningen under det att vindkraftverket är i drift. Dessa värden anpassas sedan till statistik över väderförhållanden i området. För molniga och vindstilla tillfällen baseras beräkningen på vinddata för området och den genomsnittliga soltiden per månad baseras på representativa soldata för
platsen, i detta fall från Landvetter.
I Figur 8-11 redovisas det område som får en beräknad faktisk skuggtid
överstigande 8 timmar per år och i tabell 8-5 redovisas den beräknade förekomsten av faktiska skuggeffekter vid bostäder, enligt de två kriterierna
133
(maximalt antal minuter per dag respektive totalt antal timmar per år), se
även bilaga 7.
Figur 8-11 Faktisk skuggtid. Ytan innanför den grönmarkerade linjen innebär att den beräknade faktiska skuggtiden överstiger 8 timmar per år.
I bilaga 7c framgår vilken tid på året och tid på dygnet som skuggor beräknats förekomma vid respektive bostad. De olika färgerna avser när
olika verk skuggar.
Eftersom parken är lokaliserad till ett skogsområde är förhållandena sådana att träd eller byggnader ofta skärmar av mot ett eller flera verk. Vid
beräkningarna har detta inte beaktats, utan det har antagits att platsen ligger exponerad mot samtliga verk.
Sju bostäder (Sjösgärde S, Holmia, Lyngen, Hallagård, Grinnared A,
Ekelund samt Sjötorp) erhåller en beräknad faktisk skuggförekomst som
överstiger åtta timmar per år. Dessutom får tre bostadshus (Sjönevad V,
Nordhagen, samt Pilagård) mer än 30 minuters skuggtid per dygn.
För att klara riktvärdena för dessa installeras ett reglersystem för så kallad
skuggminimering. Detta är en funktion som stänger av verket om det
finns risk för störande skuggeffekter, se Figur 8-12.
134
Ingen åtgärd,
fortsatt drift
Kritisk tidsperiod,
datum och klockslag
Nej
Ja
Är det soligt
Nej
Verket stoppas
Ja
Figur 8-12 Principskiss för funktion för skuggminimering.
Funktionen baseras på rådande datum och klockslag, samt aktuella uppgifter om solighet. För de enskilda verken inmatas vid vilka kritiska tidsperioder (datum och klockslag) som störande skuggeffekter kan förekomma vid de berörda fastigheterna. Vid sådana kritiska perioder kontrollerar systemet med en strålningsmätare huruvida det är mulet eller soligt. Vid sol stannar vindkraftverket automatiskt. Är det mulet innan denna kritiska period, men det klarnar upp under tidsperioden, kommer verket att stoppas, men med en viss fördröjning.
Rotorbladen på vindkraftverken kommer att målas i en icke högglansig
färg, vilket innebär att problem med reflexer från rotorbladen inte ska
uppkomma.
8.9.4
Värdering
Många av de närliggande bostäderna ligger i skogsmark och i sådana fall
är det sannolikt att träd skärmar av mot ett eller flera verk, vilket innebär
att den faktiska skuggtiden minskar. Med de ovan föreslagna åtgärderna
med skuggminimering klaras de riktvärden som tillämpas varför det bedöms att förekomsten av skuggeffekter är godtagbar.
Uppföljning av att verken verkligen har stängs av, då de kan ge upphov
till skuggeffekt vid bostadshus, kan ske genom uppföljning av driftstatistik i verken.
Enligt ovan är beräkningarna utförda för Siemensverk SWT-2.3-93 (2,3
MW) med 125 meter navhöjd men även andra verk kan vara aktuella, vilka kan ge något annorlunda förekomster av skuggeffekter. Oavsett vilket
verk som uppförs skall redovisade riktvärden vid bostäder innehållas.
8.10
Boendemiljö elektriska och magnetiska fält
8.10.1
Förutsättningar
Elektromagnetiska fält anges som ett samlingsnamn för elektriska och
magnetiska fält. Dessa fält uppkommer bl a vid generering, överföring
och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i
vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer samt elapparater som t ex
mikrovågsugn och dator.
För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark
som ger upphov till det elektriska fältet intill ledningen. Det elektriska
fältet brukar uttryckas i enheten kilovolt per meter (kV/m). Elektriska fält
av någon storleksordning finns praktiskt taget enbart kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. vegetation och väggar i hus,
135
varför man inte får något elektriskt fält inomhus från yttre ledningar. När
det gäller det elektriska fältet är en kabel konstruerad så att fältet utanför
kabeln är noll. Det elektriska fältet anses därför inte relevant att redovisa i
denna MKB.
Det magnetiska fältet uppstår då fasledaren genomflyts av ström. Fältet
beror av faslinornas placering, på avståndet mellan linorna samt av vilken
strömstyrka som flödar i ledningarna. Stora fasavstånd ger upphov till ett
långsamt avtagande fält och därmed en större spridning av magnetfälten.
Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen.
Magnetiska fältstyrkor anges i enheten tesla, vanligen mikrotesla (μT).
Magnetfälten avskärmas inte av väggar och tak och därför är magnetfälten inne i hus nära kraftledningar ofta högre än vad som är normalt inne i
bostäder. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält, d v s samma som uppkommer vid användning av
likström. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå
med jordens, 50 μT. Däremot skapar ett växlande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Växlande magnetfält bildas kring ledningar
och apparater för växelström, d v s kring alla kraftledningar och allt som
drivs med ström från väggutag.
Medianvärdet på magnetfält i bostäder i större städer i Sverige är 0,1 μT
och i mindre städer och på landsbygden 0,05 μT. I storstadsområdena har
ca 10 % av bostäderna minst ett rum med ett magnetfält över 0,2 μT. Ca
0,5 % av bostäderna i Sverige beräknas ha ett magnetfält över 0,4 μT på
grund av närheten till elektriska ledningar av olika typer. Nära kraftledningar och transformatorstationer är magnetfälten högre. Under en kraftledning kan fälten vara ungefär 10 μT. Som jämförelse kan nämnas att på
avståndet 0,1 m från en hårfön är det magnetiska fältet 2-12 μT.
8.10.2
Effekter och konsekvenser
När det gäller akuta effekter av elektromagnetiska fält har Statens strålskyddsinstitut givit ut allmänna råd för allmänhetens exponering 48. För
lågfrekventa (växlande) magnetiska fält, det vill säga fält med frekvensen
50 Hz, anges ett riktvärde på 100 μT. Vidare har Arbetarskyddsstyrelsen,
Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålskyddsinstitutet49
rekommenderat en försiktighetsprincip med följande lydelse: ”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som
avviker stark från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När
det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas.”
Vid planering av nya kraftledningar för växelström utgår Svenska Kraftnät från 0,4 μT som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt. Denna nivå avser ett årsmedelvärde.
Inga bostadshus finns inom 500 m från de 36 kV kablar som ansluter till
vindkraftverken. Dessa bedöms därför inte bidra med något magnetfält.
48
Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS 2002:3).
49
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Strålskyddsinstitutet Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare
136
130 kV kabeln som går mellan transformatorstationen vid vindkraftverken till anslutningen vid regionnätsledningen kommer att förläggas i anslutning till väg 150. Vid korsningen mellan väg 150 och väg 710 vid
Abild finns ett antal hus i anslutning till vägen. På norra sidan vägen ligger hus vid Kamper ca 40 m från planerad kabel och på södra sidan väg
150 ligger tre hus ca 50 m från planerad kabel.
För att bedöma storleken på magnetfältet har en beräkning utförts utifrån
ledningens årsmeddellast (62 A). Beräkningen har utförts för
3*1*240/95 mm2 kablar. Kablarnas förläggningsdjup är 0,55 m och beräkningen har utförts för höjden 1,5 m över marken.
Resultatet från denna beräkning redovisas i Figur 8-13 nedan. Vid närmsta bostadshus ca 40 m från ledningen är magnetfältet mindre än 0,01 μT.
Figur 8-13 Resultat från magnetfältsberäkningen. Kurvan visar fältets
storlek på olika avstånd från kabeln.
8.10.3
Värdering
Genom att kabelförläggning har valts istället för att bygga luftledning har
magnetfältet reducerats. Fältet som uppkommer i anslutning till kablarna
kommer att bli litet och klart understiga 0,4 μT, som ofta används som
riktvärde för nybyggda ledningar, vid närmsta bostadshus. Därmed bedöms påverkan från magnetfältet bli försumbart.
8.11
Boendemiljö, ljus
8.11.1
Förutsättningar
Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som andra höga
anläggningar, hindermarkeras enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter, LFS
2008:47, se avsnitt 2.3.2 Vindkraftverk.
För vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 150 m ska belysningen
utföras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning
137
och mörker. Ljusstyrkan är högst under skymning och gryning för att
regleras ned under nattetid.
För vindkraftverk med en totalhöjd högre än 150 m utförs
hindermarkeringen i form av ett vitt blinkande högintensivt ljus. I mörker
regleras ljusstyrkan ned till en femtiondedel.
Genom den uppdatering som skett i föreskriften ska numera det
högintensiva ljuset avskärmas om det finns samlad bostadsbebyggelse
inom 5 kilometer från vindkraftverket, så att ljusstrålen inte träffar
markytan på närmare avstånd än 5 km från vindkraftverket. Även vid
spridd bebyggelse får ljuset skärmas.
Den hindermarkeringsbelysning som verken förses med kommer att
dämpas i den utsträckning detta är möjligt enligt luftfartslagstiftningen.
8.11.2
Effekter och konsekvenser
Med skärmning och nedreglering nattetid av det högintensiva ljuset
kommer effekterna och konsekvenserna av ljus av hindermarkeringen att
dämpas.
8.11.3
Värdering
Ljus kommer att skärmas av och dimmas i enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter, LFS 2008:47.
Det finns en utspridd oro för att högintensivt blinkande ljus skulle kunna
medföra oacceptabla störningar för närboende. I Sverige finns idag ett
mycket stort antal byggnader som hindermarkerats med högintensivt
blinkande ljus, t ex flera hundra radiomaster. Hindermarkeringen på dessa
byggnader avskärmas och nedregleras som regel inte. Sammantaget måste störningen från hindermarkeringen för vindkraftverk med de höjder
som är aktuella bedömas vara godtagbar.
8.12
Risker och beredskap
8.12.1
Förutsättningar
Övervakningssystemet innebär att en mängd olika data såsom vind- och
väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och
loggas till driftdatorn. Som exempel kan nämnas vindstyrka, varvtal och
effekt. Det finns ett antal riskabla driftsituationer ur miljö- och hälsosynpunkt.
8.12.2
Effekter och konsekvenser
Risker hanteras genom övervakning med olika givare och larmsignaler
samt genom driftrutiner.
De händelser som innebär risker som identifierats, vilka effekter och konsekvenser som riskerar uppkomma om händelsen inträffar samt vilka förebyggande åtgärder som finns för att förhindra skadliga konsekvenser
framgår av tabell 8-6. Hur dessa risker förebyggs och hanteras framgår
ytterligare av avsnitt 2.5 Aktiviteter under driftskedet.
138
Tabell 8-6 Riskhändelser tänkbara effekter och konsekvenser samt förebyggande åtgärder för att förhindra dessa.
Händelse
Effekt
Möjlig konsekvens
Förebyggande
åtgärder som
förhindrar att
konsekvenser
uppstår
Höga vindhastig-heter
Innebär påfrestningar
på konstruktionen i
synnerhet växellådor
och axlar
Slitage och
kortare livslängd
Vingarna vrids
beroende på
vindhastigheten
för att inte belastningen ska bli för
stor
Vindhastigheter
större än
25 m/s
Innebär sådana påfrestningar på konstruktionen att den
riskerar haverera
Verket går
sönder
System som känner av vindhastighet och stoppar
verket automatiskt
Blixtnedslag
Blixten slår ned i den
höga konstruktionen
Elsystemet
slås ut
Åskledare tar upp
blixtnedslag och
avleder det till
mark
Nedisning
Isbildning på vingar
Is kan lossna
och spridas
System som känner av obalans
och stänger verket
automatiskt
Oljeutsläpp till
mark
Förorenad mark och
jord
Skador på
flora och fauna
Det finns uppsamlingsvolymer för
de delar som
innehåller olja.
Skulle oljan komma vidare trots
det samlas den i
tornets botten
eller i transformatorhus
Grundvattenpåverkan
Lukt och smak
på grundvatten
8.12.3
Värdering
Det finns tekniska system för att registrera riskabla situationer och i tid
vidta erforderliga åtgärder för att förhindra skada. Sannolikheten för att
redovisade risker inte hanteras och därmed orsakar skada bedöms vara liten. Skulle mot förmodan skada ske är konsekvenserna måttliga. Beredskapen för uppföljande kontroll och vid behov korrigerande åtgärder bedöms vara god. De risker som drift av vindkraftverk innebär övervakas
och avhjälps så att risken för skada på miljö och hälsa är liten.
8.13
Kumulativa effekter
8.13.1 Bakgrund och förutsättningar
I enlighet med MKB-direktivet skall även ges en beskrivning av effekterna av flera samverkande påverkanskällor, så kallade kumulativa effekter, som sammantaget kan ge en större miljöpåverkan än den enskilda
verksamheten separat.
De negativa miljöeffekter som en vindkraftsanläggning kan orsaka är i
huvudsak av lokal karaktär, med en utbredning av upp till några kilometer, varför den geografiska avgränsningen av de kumulativa effekterna
främst avser detta närområde.
139
Som beskrivits i avsnitt 6.4 planerar Triventus uppföra en vindkraftpark
på angränsande fastigheter. Det finns såvitt sökanden känner till inga
andra miljöpåverkande anläggningar eller aktiviteter som skulle kunna
sammanfalla i tid med tillkomsten av planerad vindkraftpark.
Andra verksamheter som kan ge kumulativa effekter för miljöpåverkan i
området är de vägar som finns i områdets närhet, väg 150, 700 och 710,
samt skogsbruket som bedrivs inom och i närheten av området.
8.13.2
Effekter och konsekvenser
När det gäller kumulativa effekter och konsekvenser så är det framför allt
effekter och konsekvenser för Vattenfalls och Triventus vindkraftparker
(nedan kallat den sammanlagda parken) som är relevanta att redovisa.
Parkerna kommer framför allt att samverka när det gäller ljud, skuggor
och landskapsbild under drifttiden. Dessutom kan utsläpp samt ljud från
transporter m.m. samverka om parkerna skulle byggas samtidigt. Nedan
redovisas de beräkningar som har genomförts avseende ljud och skuggor
för den sammanlagda parken under drift. Beräkningarna är gjorda för
Vattenfalls park för Siemensverk SWT-2.3-93 (2,3 MW) med en navhöjd
av 125 meter samt för Triventus park för Vestasverk V90 (2 MW) med en
navhöjd av 105 m. Andra verk kan dock vara aktuella (se avsnitt 2.3.2
Vindkraftverk).
Dessutom har fotomontage för den sammanlagda parken tagits fram.
En positiv kumulativ effekt är att vindkraftparken vid Hjuleberg, tillsammans med Triventus vindkraftprojekt, kan medverka till att uppnå regionala, nationella och internationella mål rörande förnybar energi.
Boendemiljö ljudutbredning
Bakgrunden till ljudutbredning beskrivs under avsnitt 8.8.1.
Vattenfall har tillsammans med Triventus låtit ÅF-Ingemanssons utföra
ljudberäkningar för den sammanlagda parken.
Den beräkningsmodell som används för att beräkna ljudnivåer beskrivs i
avsnitt 8.8.2. I Figur 8-14 och tabell 8-7 redovisas de bostäder som ljudberäkning har utförts för. I beräkningen har en del vindkraftverk nedreglerats. Detta är en teknisk lösning som innebär att effekten reduceras, vilket leder till att vindkraftverkens källjud reduceras.
140
Figur 8-14 Kartan visar beräknad ljudutbredning för den sammanlagda
parken. Kartan beskriver också de punkter som beräkning av ljudnivåer
utförts för samt resultatet från ljudberäkningen.
I Figur 8-14 redovisas den beräknade ljudutbredningen enligt huvudalternativet, se även bilaga 8a. I tabell 8-7 sammanfattas de beräknade ljudnivåerna vid de studerade bostäderna (tabellen redovisas även avstånd till
närmaste verk samt förekomsten av skuggeffekter).
141
Tabell 8-7 Avstånd till fastigheter (avrundat till femtiotal meter) samt beräknad ljudnivå och skuggförekomst.
Punkt
A, vT
B, vAN
C, vU
Bostad
Avstånd
meter
Riktning
Ljudnivå
dB(A)
Skuggeffekter
timmar/år
37,7
5:04
1 100
NV
Sjönevad Såg S
1 350
NV
35,8
2:15
0:18
Björkekullen
1 050
NV
36,1
2:33
0:30
750
NV
40,0
12:02
1:07
900
NV
2:29
0:42
Gimmerbergen N
E, vE, vF, vH, Gimmerbergen S
Sjönevad V
F, vW
Sjösgärde S
700
NO
39,4
8:27
0:57
H, vAI
Lyngen
700
S
39,8
8:54
0:31
I, vAH
Grinnared A
950
S
36,4
8:33
0:35
J, vAG
Grinnared B
Kranstorp, Hedastugan
Abild-Frogård
950
S
35,7
2:49
0:24
1 100
S
33,4
0:00
0:00
950
SV
35,7
7:36
0:23
Hallagård
600
V
39,0
18:27
0:54
Sjötorp
650
V
40,0
20:09
0:46
K
L
M, vAB
N, vD
O, vZ
P
Q, vY
R, vAE
S, VAC
T
Humselynga
1 200
SO
35,9
3:55
0:18
Mossjö S 1
1 350
S
35,7
2:36
0:15
750
Ö
39,5
6:01
0:39
750
SV
37,0
5:57
0:31
39,2
10:49
0:29
6:31
0:23
Nordhagen
Pilagård
Holmia
Trädgårdstorp
650
V
1 000
V
1 000
V
U
Ekelund
11:58
0:37
vA
Sjönevadssjön S
750
NV
35
4:46
0:28
vB
Härbillingen
700
V
38,8
10:20
0:41
vC
Väby A
1 050
V
36,4
4:34
0:28
vG
Väby B
1 250
V
35,5
3:53
0:19
36,3
vV
Sjösgärde
1 050
N
vAA
Mossjö S 2
1 500
S
35,5
37,3
vAD
Frogård
1 000
SV
vAF
Brädden
1 150
SV
35,3
36,5
vAJ
Mossjö S 3
1 350
S
vAK
Mossjö S 4
1 350
S
38,4
36,7
33,2
vAL
Mossjö S 5
1 350
S
vAM
Årnared
2 000
SO
Boendemiljö Skuggeffekter
Bakgrunden till skuggeffekter beskrivs under avsnitt 8.9.1.
Den beräkningsmodell som används för att beräkna skuggeffekter beskrivs i avsnitt 8.9.3.
I figur 8-15 redovisas det område som får en beräknad faktisk skuggtid
överstigande 8 timmar per år.
142
Skuggeffekter
max
tim/dygn
0:34
Figur 8-15 Faktisk skuggtid. Ytan innanför den grönmarkerade linjen innebär att den beräknade faktiska skuggtiden överstiger 8 timmar per år.
I tabell 8-7 samt bilaga 8b redovisas den beräknade förekomsten av faktiska skuggeffekter vid bostäder, enligt de två kriterierna (maximalt antal
minuter per dag respektive totalt antal timmar per år). I bilaga 8b redovisas även vid vilka tidpunkter under året och under dagen skuggorna beräknas uppkomma vid bostäder.
Nio bostäder Gimmerbergen S, Sjösgärde S, Lyngen, Grinnared A, Hallagård, Sjötorp, Holmia, Ekelund och Härbillingen får en beräknad faktisk skuggförekomst som överstiger åtta timmar per år, från den sammanlagda parken.
Eftersom parken är placerad i skogsmark och många av de omgivande
bostäderna också är placerade i skogsmark, se bilaga 5a kommer i många
fall träd att skärma av mot ett eller flera verk. Vid beräkningarna har detta
inte beaktats, utan det har antagits att platsen ligger exponerad mot samtliga verk.
För att klara riktvärdena installeras ett reglersystem för så kallad skuggminimering. Detta är en funktion som stänger av verket om det finns risk
för rörlig skugga mer än 8 timmar per år, se Figur 8-12.
143
Fotomontage
Fotomontage har tagit fram för den sammanlagda parken. Dessa fotomontage redovisas i bilaga 8c. I Figur 8-16 och Figur 8-17 nedan visas ett
fotomontage från Hallandsleden norr om Hjuleberg för den sammanlagda
parken samt för Vattenfalls park.
Figur 8-16 Fotomontaget visar den sammanlagda parken från Hallandsleden, norr om Hjuleberg.
Figur 8-17 Fotomontaget visar Vattenfalls park från Hallandsleden, norr
om Hjuleberg.
144
Övrigt
Störningar från skogsbruk torde främst uppkomma i samband med avverkning av skog som kan orsaka avgasutsläpp och buller. Kumulativa
effekter skulle kunna uppkomma under anläggningsskedet.
Under driftskedet kommer nedgrävda kablar att finnas, vars magnetfält
skulle kunna ackumuleras med magnetfält från annan nedgrävd kabel eller annan ledning. Genom tillräckligt avstånd till andra kablar kan negativa kumulativa följder av magnetfält undvikas.
Fornminnen är att se som en ändlig kulturmiljöresurs. Detta innebär att
alla skador eller förluster av dessa, medför en ackumulerad effekt på vår
kulturmiljöskatt. Det är därmed väsentligt att under anläggningsskedet så
långt som möjligt begränsa påverkan och eventuella skador på fornlämningarna.
8.13.3
Värdering
Vattenfall och Triventus är överens om parkerna ska utformas och drivas
så att ljudet från den sammanlagda vindkraftparken ska begränsas så att
en högsta ekvivalent ljudnivå utomhus om 40 dB(A), vid närmast belägna
bostäder, inte överskrids och att de båda parkerna utformas och drivs på
ett sådant sätt att den rörliga skuggbildningen vid de närmast belägna
bostäderna inte överskrider 8 timmar per år, se avsnitt 6.4.
Verken har placerats och nedreglerats utifrån att ingen bostad ska få en
ljudnivå som är högre än 40 dB(A) enligt beräkningsmodellen. Av
tabellen ovan framgår att ljudnivån för alla bostäder förutom
Gimmerbergen S och Sjötorp underskrider 40 dB(A). För Gimmerbergen
S samt för Sjötorp beräknas ljudnivån bli 40 dB(A). Dessa bostäder ligger
dock ur ljudsynpunkt gynnsamt placerade eftersom den faktiska ljudnivån
är lägst där vid den förhärskande vindriktningen (västlig vindriktning).
För att kontrollera att ljudnivån 40 dB(A) inte överskrids kan kontroller
genomföras i enlighet med förslag till kontrollplan, se bilaga 6b.
I det att riktvärdena för ljud klaras för samtliga bostäder, med marginal
för de flesta, bedöms att ljudutbredningen är godtagbar.
Med de ovan föreslagna åtgärderna med skuggminimering klaras de riktvärden som tillämpas avseende rörlig skugga varför det bedöms att förekomsten av skuggeffekter är godtagbar.
Andra verk än de vi har gjort våra beräkningar för kan bli aktuella (se avsnitt 2.3.2 Vindkraftverk), vilka kan ge något annorlunda ljudnivåer och
skuggeffekter. Oavsett vilket verk som uppförs kommer gällande riktvärden vid bostäder att innehållas.
Den båda parkerna ingår i samma landskapsrum i Hjuleberg och parkerna
kommer att placeras i en sammanhållen grupp. Påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli marginellt större för den gemensamma parken jämfört med Vattenfalls park. Platsen är redan påverkad av en större vindkraftsanläggning.
Övrigt
De interna kablar som kommer att läggas i området torde inte innebära
några kumulativa effekter vad gäller elektromagnetiska fält. Skulle andra
kablar finnas i närheten av de planerade nya kablarna kommer sådant avstånd att hållas att de elektromagnetiska fälten inte blir större än ofta använt riktvärde (0,4 T) vid nybyggnation.
145
Inga fornminnen kommer att påverkas negativt av att planerad vindkraftpark byggs varken vid anläggandet eller under drift.
Sammantaget väntas konsekvenserna av de kumulativa störningarna under såväl anläggnings- som driftfasen att bli godtagbar, då gällande riktvärden kommer att uppfyllas.
8.14
Åtgärder vid förändrad parklayout
I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning presenteras en preliminär
layout. Den slutgiltiga layouten kommer maximalt att omfatta 22 verk
inom presenterat område. Följande kriterier ska gälla vid eventuella förändringar i layouten:
• Ljudnivån ska inte överskrida 40 dB(A) som riktvärde vid
någon bostad.
• Maximal skuggtid 8 timmar per år vid bostad ska inte
överskridas. Reglersystem för skuggminimering får användas.
• Inga verk ska placeras inom nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt eller sumpskogsobjekt.
• Hänsyn ska tas till förekomst av rödlistade arter.
• Hänsyn ska tas till de värden som är knutna till Spräckabäcken och Musån t. ex. flodpärlmussla.
• Hänsyn ska tas till naturvärden vid Hallagård.
• Hänsyn ska tas till eventuell häckande och hängglidande
rovfågel. (Resultat framkommer efter vidare fågelstudier)
• Avstånd vid norra delen av Mossjön (framkommer efter vidare fågelstudier).
• Hänsyn ska tas till kulturhistoriska lämningar (Resultat
framkommer vid arkeologisk utredning).
146
148
9 Kunskapsbrister
151
149
9
Kunskapsbrister
I enlighet med EU:s MKB-direktiv skall redogöras för eventuella svårigheter (tekniska brister eller avsaknad av kunskap) som exploatören stött
på i samband med att de begärda uppgifterna sammanställts.
Det finns begränsat med erfarenhet av vindkraftparker i skogsmark vad
avser påverkan, främst möjlig störning, på djurlivet. Mot bakgrund av erfarenheter från vindkraftverk i andra typer av områden, och erfarenheter
av påverkan från andra av människans aktiviteter i skogsmiljö, bedöms
dock att föreliggande projekt inte medför någon risk för allvarliga effekter på skyddsintressen. I olika sammanhang efterfrågas mer detaljerad
kunskap och Vattenfall planerar att utföra ytterligare studier kring detta.
En annan osäkerhet är vindförhållandena. I det aktuella området genomför Vattenfall sedan november 2008 mätning av vindhastigheten i olika
nivåer upp till cirka 120 meter. När ett sex månaders data finns tillgängligt skall en första mer omfattande utvärdering göras.
Eftersom en arkeologisk utredning inte genomförts för området ännu föreligger vissa luckor i kunskapsunderlaget avseende fornlämningar. En
arkeologisk utredning kommer dock att genomföras under vintern
2008/2009.
151
152
10 H
ållbart samhälle, allmänna hänsynsregler 10.1De allmänna hänsynsreglerna 155
10.2 Miljökvalitetsnormer 157
10.3 Miljömål 158
153
10
Hållbart samhälle, allmänna hänsynsregler
I detta kapitel redogörs för miljöbalkens hänsynsregler, miljökvalitetsnormer samt miljö- och hälsomål som berör utbyggnadsalternativet. Vidare görs en avstämning gentemot dessa.
10.1
De allmänna hänsynsreglerna
Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling innebärande att
nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och
god miljö. För att bidra till en sådan utveckling ska alltid de allmänna
hänsynsreglerna enligt miljöbalkens 2 kap. tillämpas vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. Nedan redogörs för hur de allmänna hänsynsreglerna uppfylls.
Kunskapskravet anger att alla som bedriver en verksamhet ska skaffa sig
den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
Vattenfall har sedan lång tid erfararenhet av att bygga och driva vindkraftsanläggningar, så lång tid att till och med avvecklingsfasen hunnits
med. Forskning och utveckling inom vindkraftsområdet startade på 1970talet. Det första vindkraftverket byggdes redan 1983 på Näsudden på Gotland. Vattenfalls äger och driver för närvarande cirka 110 svenska vindkraftverk bl.a. i Öresund, på södra Gotland, i Kalmarsund, på Västkusten
och i Norrland. Därtill tillkommer de vindkraftverk som finns i Danmark
och England. Verken drivs av kvalificerad personal med den kunskap
som behövs för att hantera förekommande situationer. Vattenfall Vindkraft Sverige AB har ett certifierat miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetssystem för driften (och avvecklingen) av sina vindkraftverk (ISO 9001, ISO
14001, OHSAS 18001). Systemet ställer krav på relevant kompetens och
på ett systematiskt arbete i alla dess delar. För projekt- och anläggningsfasen pågår arbete med att certifieras enligt ovan.
Bedömningen är att Vattenfall med god marginal uppfyller kunskapskravet enligt miljöbalken.
Lokaliseringsprincipen innebär att bästa plats ska väljas i syfte att minimera olägenhet för miljö och människors hälsa. Försiktighetsprincipen
ställer krav på att verksamhetsutövaren vidtar skyddsåtgärder, iakttar begränsningar och vidtar övriga försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
En grundläggande förutsättning för en vindkraftanläggnings tillkomst är
vindens energiinnehåll som gör etableringen tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig. Med denna förutsättning som grund har noggranna lokaliseringsstudier lett fram till en väl vald plats för etablering av en vindkraftpark. Miljö- och hälsointrånget har begränsats både genom vald lokalisering och genom en rad försiktighetsmått och skyddsåtgärder inte minst
vad gäller parkens utformning. Denna har anpassats med lokaliseringen
som utgångspunkt till en lösning som beaktar alla olika intressen. Således
planeras en rad försiktighets- och skyddsåtgärder i syfte att begränsa
vindkraftparkens påverkan på såväl människa som miljö. Alla dessa
framgår av denna MKB. Förutom vindkraftparkens utformning kan som
exempel nämnas att vid beräkning av ljudspridning från vindkraftparken,
har antagits sådana förhållanden som medför en maximal inverkan t ex
avseende vindriktning och vindhastighet, vilket innebär en överskattning.
155
Lokaliseringen i kombination med de skyddsåtgärder, begränsningar och
försiktighetsmått som redovisas i denna MKB innebär att dessa båda
principer är uppfyllda.
Bästa möjliga teknik (BMT) ska användas. Med detta menas teknik som
är kommersiellt tillgänglig, den behöver dock inte finnas i Sverige. Bästa
möjlig teknisk lösning ska väljas dock med beaktande av skälighetsprincipen som innebär att kraven på teknisk lösning måste vara ekonomiskt
rimliga i förhållande till miljönyttan.
Med hänsyn till bland annat att teknikutvecklingen sker snabbt inom
vindkraftområdet har Vattenfall inte velat binda sig för den vindkraftteknik som för närvarande är kommersiellt tillgänglig. Om bästa tekniska
lösning för vindkraftverk, både vad avser produktion och miljöeffekter,
ska kunna användas måste kommande tekniska lösningar inväntas. Det
kan dröja flera år från det att projektutvecklingen påbörjas och en MKB
upprättas, till det att vindkraften kan uppföras, efter det att tillstånd erhållits enligt miljöbalken och andra relevanta lagar. Under denna tidsperiod
hinner mycket hända inom teknikutveckling. Vattenfall har svårt att rå
över tidsaspekten då denna styrs av omständigheter utanför Vattenfalls
kontroll. Som exempel kan ett överklagande av miljöbeslutet innebär en
lång tidsfördröjning.
De tekniska lösningar för vindkraftverk som presenteras i ansökan vad
avser effekt, varvtalsreglering, utrustning för skuggminimering, driftövervakning med mera är den för tillfället bästa tekniken.
Kravet på val av bästa tillgängliga teknik bedöms vara uppfyllt
Enligt hushållnings- och kretsloppsprincipen ska en verksamhetsutövare hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till
återanvändning och återvinning. Förnybara energikällor ska användas i
första hand.
Vindkraft är en förnybar energikälla som innebär liten användning av råvaror och energi. Den mark som tas i anspråk för vindkraftparken kan
samtidigt användas som tidigare. Efter avveckling av anläggningen kan
marken återgå till nuvarande användning, skogsbruk. Det uppkommer i
princip inget avfall och merparten av det material som använts till verket
kan när verket tas ur drift återanvändas.
Att producera el med vindkraft innebär god hushållning med naturresurser. Verken kan efter fullgjord drift återingå i kretsloppet.
Produktvalsprincipen säger att alla verksamhetsutövare ska undvika att
använda kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med produkter som kan antas
vara mindre farliga.
Byggnation och drift av vindkraftanläggningar innebär liten användning
av kemiska produkter. Inom Vattenfall tillämpas koncerngemensamma
kemikalieriktlinjer. Dessa innebär bland annat att verksamhetsutövare
skall förebygga skador på människors hälsa eller i miljön förorsakade av
kemiska ämnen samt att substitutionsregeln skall beaktas vid val av produkter och varor. Olämpliga produkter har i hög grad redan fasats ut
inom Vattenfalls verksamhet.
156
Rimlighetsprincipen stadgar att hänsynsreglerna gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid en sådan bedömning ska man särskilt beakta nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.
Utformning av vindkraftparken enligt huvudalternativet med föreslagna
skyddsåtgärder och försiktighetsmått som framgår av MKB innebär en
skälig kostnad relativt den ekonomiska nyttan.
Den sista principen gäller att förorenaren betalar. Principen innebär att
det är den som förorenar som, i princip, ska bära kostnaderna för föroreningarna och de olägenheter dessa kan medföra. Det är även förorenaren
som ska stå för de skyddsåtgärder som kan behövas för att förhindra föroreningar.
Generellt innebär såväl anläggningsfasen som drift- och avvecklingsfasen vid vindkraftproduktion små föroreningsrisker. Vid anläggandet och
avvecklingen av parken kommer den skyddsutrustning och de rutiner
som behövs, att finnas för att förhindra utsläpp. Vindkraftparken kommer att vara försedd med erforderlig skyddsutrustning och drivas på sådant sätt att risken för att förorening ska uppkomma är liten.
Sammanfattningsvis är bedömningen att sökt verksamhet kan byggas och
drivas med god överensstämmelse gentemot dessa regler samt att verksamheten bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
10.2
Miljökvalitetsnormer
Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer infördes i samband med att
miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. En norm kan meddelas om
det behövs för att i förebyggande syfte och varaktigt skydda människors
hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormer kan också användas för att komma till rätta med redan uppkomna skador på miljön eller avhjälpa liknande olägenheter. Normerna är ett styrmedel för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen.
En miljökvalitetsnorm kan anges exempelvis som en halt av ett ämne, i
form av bioindikatorer eller som flöden. Den kan gälla för ett begränsat
geografiskt område eller hela landet. Regeringen, eller i vissa fall Naturvårdsverket, fastställer miljökvalitetsnormerna.
Idag finns det tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), en för olika parametrar i fisk- och
musselvatten (SFS 2001:554) och en för omgivningsbuller (SFS
2004:675).
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft omfattar luftkvalitet med avseende
på kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen,
partiklar (PM10) och ozon. Dessa normer gäller vid olika angivna tidpunkter.
Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten avser bland annat gränsoch riktvärden för fiskvatten enligt förordningens bilaga 1 och för musselvatten enligt förordningens bilaga 2. Naturvårdsverket har meddelat
föreskrifter om i vilka fiskvatten förordningen ska tillämpas (NFS
2002:6) och hur normerna skall kontrolleras (NFS 2005:11). Det finns
varken någon sjö eller något vattendrag inom eller i närheten av området
för planerad vindkraftpark som finns med i förteckningen i föreskrifterna
över fiskevatten som förordningen ska tillämpas på.
157
Förordningen om omgivningsbuller avser bedömning och hantering av
omgivningsbuller. Syftet är att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner.
Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
stipulerar att miljökvalitetsnormer skall fastställas för ytvattenförekomster, grundvattenförekomster och skyddade områden i vattendistriktet. Arbetet med detta pågår, men i dagsläget finns inte några sådana beslutade
inom Västerhavets vattendistrikt50.
Planerad verksamhet innebär ringa utsläpp till luft, inga utsläpp till vatten
och berör inte de mest bullerexponerade områdena i landet. Utbyggnaden
kommer således inte att medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Tvärtom, kommer en utbyggnad av vindkraft att bidra till en utveckling mot miljövänlig energiproduktion med mindre utsläpp till luft
av exempelvis kväveoxider.
10.3
Miljömål
10.3.1
Nationella miljömål
Riksdagen har vidare beslutat att det övergripande målet i miljöarbetet är
att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har för den skull lagt fast sexton miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha
för att vara ekologiskt hållbar. I samhällets planeringsarbete är det väsentligt att stämma av mot dessa miljökvalitetsmål, för att utröna huruvida en
åtgärd bidrar till att målen uppnås eller om den är i konflikt med något av
målen.
De sexton miljökvalitetsmålen omfattar följande aspekter:
Frisk luft
Levande skogar
Grundvatten av god kvalitet
Ett rikt odlingslandskap
Levande sjöar och vattendrag
Storslagen fjällmiljö
Myllrande våtmarker
God bebyggd miljö
Hav i balans samt
levande kust och skärgård
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Bara naturlig försurning
Säker strålmiljö
Skyddande ozonskikt
Begränsad klimatpåverkan
Ett rikt växt- och djurliv
10.3.2
Regionala och kommunala miljömål
Till de nationella miljökvalitetsmålen finns kopplat regionala miljömål
vilka ska bidra till den nationella måluppfyllelsen. Därutöver finns miljömål för respektive län51. Falkenbergs kommun har också tagit fram och
50
Vattenmyndigheten Västerhavets vattendistrikt.
www.vattenmyndigheternan.se
51
Miljömål för Hallands län 2007-2010. Meddelande 2007:39 Länsstyrelsen
Hallands län.
158
anpassat de regionala miljömålen till förhållanden i kommunen 52. Nedan
redovisas och kommenteras regionala miljömål för Hallands län samt de
kommunala miljömålen för Falkenbergs kommun inom de miljömålsområden och för de miljömål som bedöms kunna beröras, både positivt
och negativt, av etableringen av vindkraftsgruppen.
Begränsad klimatpåverkan
De halländska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008 - 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990, räknat som
koldioxidekvivalenter. (Regionalt delmål)
Utsläppen av växthusgaser i Falkenbergs kommun ska som ett medelvärde för perioden 2008- 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990,
räknat som koldioxidekvivalenter. (Kommunalt delmål)
Nettoutsläppen av koldioxid från landtransporter inklusive arbetsmaskiner ska i absoluta tal ha minskat med minst 5 % mellan år 2000 och 2010.
(Regionalt samt kommunalt delmål)
Ett länsprogram för ökat utnyttjande av spillvärme och förnyelsebara
energikällor samt utbyggnad av distributionssystem (fjärrvärme, biogas
etc.) ska finnas senast vid utgången av år 2010. (Regionalt delmål)
Ett länsprogram för utnyttjande av förnyelsebara energikällor samt utbyggnad distributionssystem (fjärrvärme, biogas etc.) ska finnas senast
utgången av 2007. (Kommunalt delmål)
Utsläppen av koldioxid från uppvärmning och drift av bostäder och lokaler ska minska med minst 50 % mellan 1995 och 2010. (Regionalt och
kommunalt delmål)
Användning av levererad energi i bostäder och lokaler avseende uppvärmning, tappvarmvatten, hushålls- och driftsel - minskas med 10 %
mellan 1995 och 2010 i det totala beståndet, uppgår till högst 90 kWh/m 2
och år i nybyggnation 2010. (Regionalt och kommunalt delmål)
Produktionen av biobaserade bränslen och drivmedel från jordbruksgrödor ska vara högre 2010 än 2003. (Regionalt delmål)
Produktion och konsumtion av biobaserade bränslen ska, på bekostnad av
fossila bränslen, inom kommunens geografiska gränser vara minst dubbelt så höga 2010 än 2003. (Kommunalt delmål)
Mängden bundet kol i skog och skogsmark får inte minska mellan år
2003 och 2010. (Regionalt och kommunalt delmål)
Uttaget av biobränslen från skogen ska vara högre år 2010 än år 2003.
(Regionalt och kommunalt delmål)
Industrisektorns utsläpp av växthusgaser ska ha minskat med 15 % mellan år 2000 och 2010. Levererad spillvärme till fjärrvärmesystem och liknande får räknas tillgodo. (Regionalt och kommunalt delmål)
52
Falkenbergs kommuns plan för den ekologiska hållbarheten. 2007 Falkenbergs
kommun.
159
Bedömning
Eftersom anläggningen producerar el utan att släppa ut några växthusgaser, bidrar den till en utveckling mot elproduktion utan koldioxidutsläpp och andra klimatpåverkande gaser.
Transporter kommer att orsaka utsläpp av fossil koldioxid under anläggningsskedet och avvecklingsskedet. Utsläppen är små relativt sett dagens
utsläppsnivå av koldioxid inom länet.
Vindkraftparken bidrar således till att uppnå miljökvalitetsmålet.
Frisk luft
Halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m3
som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2010.
Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. (Regionalt delmål)
Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m3 som åttatimmarsmedelvärde år 2010. (Regionalt delmål)
År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Halland, exklusive metan, ha minskat med 45 % jämfört med år 1999. (Regionalt
delmål)
Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m3
som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år 2010.
Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet
får överskridas högst 37 dygn per år. (Regionalt delmål)
Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsak underskridas år 2015. (Regionalt delmål)
Bedömning
Vindkraftgruppen kan bidra till att uppnå de miljökvalitetsmål som omfattar effekter av olika utsläpp av luftföroreningar eftersom vindkraftproducerad el kan produceras i stort sett helt utan utsläpp av luftföroreningar.
Bara naturlig försurning
År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar (>1 ha) och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i länet vara drabbade av försurning som orsakats av
människan. (Regionalt delmål)
År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 10 % av sträckan rinnande vatten i länet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. (Kommunalt delmål)
År 2010 ska surhetstillståndet i högst 30 % av skogsmarken i Halland
klassas som högt eller mycket högt enligt bedömningsgrunderna för miljökvalitet i skogslandskapet (klass 4 och 5). Arealandelen i klass 5 ska
samtidigt halveras (från 8 till 4 % av arealen). (Regionalt delmål)
År 2010 ska surhetstillståndet i högst 30 % av skogsmarken i Falkenberg
klassas som högt eller mycket högt enligt bedömningsgrunderna för mil160
jökvalitet i skogslandskapet (klass 4 och5). Arealandelen i klass 5 ska
samtidigt halveras (från 8 till 4 % av arealen). (Kommunalt delmål)
År 2010 har utsläppen i Halland av svaveldioxid till luft minskat med 25
% från 1995 års nivå. (Regionalt delmål)
Senast år 2010 har utsläppen i Falkenberg av svaveldioxid till luft minskat med 25 % från 1995 års nivå. (Kommunalt delmål)
Senast år 2010 ska utsläppen i Halland av kväveoxider till luft ha minskat
med minst 55 % från 1995 års nivå. (Regionalt delmål)
Senast år 2010 ska utsläppen i Falkenberg av kväveoxider till luft ha
minskat med 55 % från 1995 års nivå. (Kommunalt delmål)
Nedfallet av svavel och kväve ska inte överskrida de kritiska belastningsgränserna. (Regionalt och kommunalt delmål)
Bedömning
Vindkraftgruppen kan bidra till att uppnå de miljökvalitetsmål som omfattar effekter av olika utsläpp av luftföroreningar eftersom vindkraftproducerad el kan produceras i stort sett helt utan utsläpp av luftföroreningar.
Ingen övergödning
Senast år 2008 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv
för vatten som anger hur god ekologisk status ska nås för Ätran. Övriga
aktuella vatten skall vara klara 2009. (Kommunalt delmål)
Fortsatt arbete med att begränsa ytavrinningen från jordbruksmark.
(Kommunalt delmål)
Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Halland ha minskat med
minst 570 ton från 1995 års nivå. (Regionalt delmål)
Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Falkenberg ha minskat med
minst 15 % från 1995 års nivå. (Kommunalt delmål)
Senast år 2010 ska utsläppen i Halland av kväveoxider till luft ha minskat
med minst 55 % från 1995 års nivå. (Regionalt delmål)
Senast år 2010 ska utsläppen i Falkenberg av kväveoxider till luft ha
minskat med minst 55 % från 1995 års nivå. (Kommunalt delmål)
Bedömning
Vindkraftparken kan bidra till att uppnå de miljökvalitetsmål som omfattar effekter av olika utsläpp av luftföroreningar eftersom vindkraftproducerad el kan produceras i stort sett helt utan utsläpp av luftföroreningar.
Vindkraftparken är placerad 5 km från Ätran och kommer inte att påverka
vattenkvaliteten i där.
Säker strålmiljö
År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från
alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska
mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska
understiga 0,01 mSv per person och år från varje enskild verksamhet.
(Regionalt delmål)
161
Riskerna med elektromagnetiska fält (EMF) ska kontinuerligt kartläggas
och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker
identifieras. (Regionalt delmål)
Bedömning
Kablar kommer att läggas med beaktande av de rekommendationer som
Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdat tillsammans med Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket, utfärdat rörande magnetfält.
Vindkraft bidrar inte till utsläpp av radioaktiva ämnen.
Levande sjöar och vattendrag
Senast år 2010 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver
ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år
2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt
skydd. Senast år 2009 har länsstyrelsen arbetat fram ett väl förankrat urval av potentiella fiskefria områden i nära dialog med berörda fiskerättsinnehavare. (Regionalt delmål)
Senast år 2010 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av länets skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda.
Senast till år 2010 ska minst 25 % av de värdefulla och potentiellt
skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. (Regionalt delmål)
Utsättning av djur och växter i vatten ska ske på ett sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. (Regionalt delmål)
Senast år 2010 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. (Regionalt delmål)
Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv
för vatten som anger hur God ytvattenstatus ska uppnås. (Kommunalt
delmål)
I Falkenbergs kommun ska miljöanpassad verksamhet utefter våra vattendrag finnas. (Kommunalt delmål)
De av kommunen utsedda badvattensjöarna ska ha en bra badvattenkvalitet. (Kommunalt delmål)
Bedömning
Erforderliga åtgärder ska vidtas vid kabeldragning i anslutning till
Spräckabäcken.
Planerad verksamhet innebär inget hinder mot uppfyllelse av dessa mål.
162
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattenförande geologiska formationer för nuvarande och framtida
vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. (Regionalt delmål)
Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana
ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande
ekosystem. (Regionalt och kommunalt delmål)
Alla kommunala vattentäkter skall ha fastställda skyddsföreskrifter och
vattenskyddsområden före 2010. (Kommunalt delmål)
Vattenskyddsområde för större privata vattentäkter utanför kommunens
verksamhetsområde före 2010. (Kommunalt delmål)
Bedömning
Planerad verksamhet berör inga grundvattenförande geologiska formationer av betydelse för vattenförsörjningen.
Anläggandet av parken kommer att ske med beaktande att inte förändra
grundvattennivåer inom området.
Myllrande våtmarker
Samtliga halländska områden i Myrskyddsplan för Sverige ska ha ett
långsiktigt skydd senast år 2010. (Regionalt delmål)
I odlingslandskapet ska minst 700 hektar våtmark med huvudsyfte att
gynna den biologiska mångfalden anläggas eller återställas fram till år
2010, med utgångspunkt från år 2000. (Regionalt delmål)
Senast 2010 ska åtgärdsprogram finnas och ha genomförts för de hotade
arter som har behov av riktade åtgärder. (Regionalt delmål)
Våtmarker med höga natur- eller kulturvärden ska inte påverkas negativt
av exploatering. (Regionalt delmål)
De våtmarker som fanns i länet år 2002 ska bibehållas. (Regionalt delmål)
Bedömning
Om vägar byggs så att de tangerar eller dras genom ett sumpskogsobjekt
ska detta ske med största försiktighet så att de hydrologiska förhållandena
förändras så lite som möjligt.
Planerad verksamhet innebär inget hinder mot uppfyllelse av dessa mål.
163
Levande skogar
I Halland ska 9 100 hektar skog skyddas formellt, fördelat på 6 370 hektar som naturreservat och 2 370 hektar som biotopskydd och naturvårdsavtal. (Regionalt delmål)
År 2010 finns i södra Götaland minst 28 000 hektar skyddsvärd skogsmark i form av frivilliga avsättningar. (Regionalt delmål)
Med utgångspunkt från skogstillståndet år 1998 gäller fram till år 2010:
(Regionalt delmål)
a) Antalet gamla/grova träd ska öka med minst 10 %.
b) Mängden hård död ved ska öka med minst 43 %.
Därmed uppgår volymen till minst 3,0 m3sk/ hektar och är högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Andelen lövved
ska utgöra minst 30 % av volymen.
c) Arealen äldre lövrik skog ska minst bibehållas.
d) Arealen gammal skog ska bibehållas och vara högre i de delar av Södra
Götaland där den biologiska mångfalden är särskilt hotad.
e) Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka och arealen ädellövskog
ska öka med minst 200 hektar per år i Södra Götaland.
Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas
och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. (Regionalt delmål)
Senast år 2010 ska åtgärdsprogram finnas och ha genomförts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder i södra Götaland. (Regionalt
delmål)
Bedömning
Den aktuella vindkraftparken bedöms inte påverka detta mål negativt.
Alltjämt kan skogsbruket bedrivas och några konflikter med kulturlandskapet förutses inte. Kulturlämningar kommer att inventerats inom området och projektet kommer inte att beröra eller skada någon fornlämning
och inte heller någon annan kulturlämning utan länsstyrelsens medgivande.
God bebyggd miljö
Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för
• hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras och utvecklas, (Regionalt och kommunalt delmål)
• hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara
energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och
vindkraft ska främjas. (Regionalt och kommunalt delmål)
164
God bebyggd miljö
Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för
• hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras och utvecklas, (Regionalt och kommunalt delmål)
• hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara
energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och
vindkraft ska främjas. (Regionalt och kommunalt delmål)
Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. (Regionalt delmål)
Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast 2008 vara identifierad. (Kommunalt delmål)
Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de
riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha
minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998. (Regionalt och kommunalt delmål)
År 2010 ska uttaget av naturgrus i länet vara högst 600 000 ton per år.
(Regionalt delmål)
Falkenbergs kommun skall i samband tillståndsprövning genom remiss
från Länsstyrelsen bl. a starkt beakta hushållningsaspekten, vad det gäller
grus, vilket bör ske genom generellt restriktiva bedömningar. (Kommunalt delmål)
Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. (Regionalt delmål)
Särskilt gäller att:
• Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska
med minst 25 % till år 2015 räknat från 2005 års nivå.
Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland annat ske genom att
den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt
andelen energi från förnybara energikällor ökar. (Regionalt delmål)
Miljöbelastningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än
år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. (Kommunalt delmål)
All ombyggnad skall generellt ske enligt framtagna riktlinjer. Senast 2010
skall det finnas riktlinjer för hur ombyggnad av äldre samlade kommunala fastighetsbeståndet skall utföras. Energianvändningsnivåer (kWh/kvm)
bör fastläggas. (Kommunalt delmål)
Bedömning
Vindkraftverken lokaliseras på ett sådant sätt och erforderliga åtgärder
vidtas så att tillämpliga riktvärden kring ljud och skuggeffekter innehålls.
Vindkraftparken bidrar till ökad produktion av förnybar energi vilket
kommun och länsstyrelse ska främja.
Härigenom förväntas vindkraftparken bidra till uppfyllelse av miljömålet.
165
Ett rikt djur- och växtliv
Senast 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Halland vara hej-
Vindkraftparken bidrar till ökad produktion av förnybar energi vilket
kommun och länsstyrelse ska främja.
Härigenom förväntas vindkraftparken bidra till uppfyllelse av miljömålet.
Ett rikt djur- och växtliv
Senast 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Halland vara hejdad i den utsträckning som krävs för att uppnå det nationella målet. Det
nationella målet innebär att förlusten av biologisk mångfald ska vara hejdad i Sverige 2010. (Regionalt delmål)
Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Falkenbergs
kommun vara hejdad. (Kommunalt delmål)
År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i Halland ha förbättrats så
att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade arter har minskat
i den utsträckning som krävs för att uppnå det nationella målet samtidigt
som andelen försvunna arter inte ökar. Det nationella målet innebär en
minskning med 30 %. (Regionalt delmål)
År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i Falkenbergs kommun
har förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade
har minskat med minst 35 % jämfört med år 2000, och utan att andelen
försvunna arter har ökat. För Falkenbergs kommun innebär detta att 40
arter av de 113 arter som registrerats i Länsstyrelsens databas för hotade
arter 2000 eller senare, skall kunna avföras från hotlistan. (Kommunalt
delmål)
Senast 2010 ska biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land
som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå. (Regionalt delmål)
Falkenbergs kommuns insatser för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och de biologiska resurserna ska bedrivas med ett
tydligt landskapsperspektiv och då framför allt med inriktning på ädellövskog, ängs- och betesmark, saltstrandängar, dynlandskap samt limniska
(sötvattens) miljöer. (Kommunalt delmål)
Bedömning
Studier har genomförts av var hotade arter förekommer inom området.
Erforderliga försiktighetsåtgärder kommer att vidtas för att förhindra
skada på dessa. Planerad verksamhet innebär därmed inget hinder mot
uppfyllelse av dessa mål.
166
168
11Sammanfattande slutsatser och
avstämning 170
169
11
Sammanfattande slutsatser och avstämning
Planerad vindkraftpark är i överensstämmelse med energi- och miljöpolitiska mål, såväl nationella som regionala och lokala.
Lokaliseringen och verksamheten strider inte mot några kommunala planer eller kommer i konflikt med något riksintresseområde. Inga vindkraftverk avses bli placerade inom riksintresseområde för naturvård eller
friluftsliv. I huvudalternativet är heller inga verk placerade inom riksintresse för kulturmiljövård. Inte heller några områden som omfattas av
skydd av naturen, naturminne, biotopskyddsområde, strandskyddsområde, vattenskyddsområde eller Natura 2000-område bedöms påverkas negativt med de planerade skyddsåtgärder som i vissa fall bedömts motiverade.
Generellt bedöms miljö- och hälsokonsekvenser framförallt att uppkomma under den tidsperiod vindkraftsparken anläggs. Då kommer störningar orsakade av transporter samt byggarbetsplatsbuller att kunna uppkomma. Rekreations- och friluftsaktiviteter inom området kommer inte
att vara lika tilltalande som normalt. Viltet kommer att söka sig ifrån området och jakt kommer under den perioden försvåras. Motsvarande störningar kommer att kunna uppkomma under avvecklingsfasen. Hänsyn
kommer att tas så att inte mark, vattendrag eller grundvatten påverkas i
samband med att kablar läggs, vägar byggs eller iordningsställs och fundament för vindkraftverk byggs. De närmare geotekniska förutsättningarna kommer att utredas i samband med att detaljprojektering görs.
Under vindkraftsparkens drift uppkommer marginella miljö- och hälsokonsekvenser. Under normal drift orsakas inga utsläpp till luft, vatten eller mark från vindenergiproduktion bortsett från ett fåtal transporter.
Avståndet till bostäder bedöms vara mer än tillräckligt långt. Inga bostäder kommer att utsättas för ljud eller skuggor utöver vad gängse rättspraxis kräver, 40 dB(A) respektive 8 timmar per år. Huvudalternativet innebär för de flesta bostäder en god marginal i förhållande till dessa värden.
Av de djurarter som observerats inom området har rovfåglar (kungsörn,
havsörn samt fiskgjuse) bedömts kräva särskild hänsyn. Utifrån den inventering som kommer att genomföras under vinter/vår 2009 kommer relevanta förebyggande skyddsåtgärder att utarbetas. Det kan bli frågan om
att flytta eller ta bort enstaka vindkraftverk.
En särskild utredning kommer att genomföras i enlighet med kulturminneslagen. Stor hänsyn till fornlämningar och andra kulturlämningar
kommer att tas. Projektet kommer inte att beröra eller skada någon fornlämning och inte heller någon kulturlämning utan länsstyrelsens medgivande.
Vindkraftverken kommer att synas mer eller mindre väl beroende på utblickspunkt. Landskapsbilden kommer därmed att påverkas. Upplevelsen
är dock individuell och är därför svår att ange med några generella mått.
Markintrånget bedöms bli ringa och nuvarande aktiviteter kan fortgå
inom området efter att vindkraftparken tagits i drift.
Kumulativa effekter kan uppstå med den park som Triventus planerar att
bygga nordväst om Vattenfalls planerade park. De kumulativa effekterna
avser främst uppkomst av ljud, skuggor och påverkan på landskapsbild.
Vattenfall och Triventus överens om att riktvärden för ljud och skuggor
170
vid närbelägna bostäder ska innehållas för de båda parkerna tillsammans.
De båda parkerna ingår i samma landskapsrum i Hjuleberg och parkerna
kommer att placeras i en sammanhållen grupp. Sammantaget bedöms
konsekvenserna av de båda parkerna tillsammans bli godtagbara.
Planerad verksamhet bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm
överskrids och den bedöms vara i överensstämmelse med miljöbalkens
hänsynsregler. Verksamheten bedöms också vara i överensstämmelse
med de nationella, regionala samt kommunala miljömålen.
171
172
12Referenser
174
173
12
Referenser
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Strålskyddsinstitutet, Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare
Axelsson, K-M och Gezelius, L, 2005. Vindkraftverks inverkan på rastande gäss och tranors fältval vid Tåkern 2002-2004. Rapport från Tåkerns fältstation.
Arnett, ED et al, 2008. Patterns of Bat Fatalities at Wind Energy Facilities in North America. Journal of Wildlife Management 72(1).
Bergström, H, 2007. Wind Resource Mapping of Sweden using the
MIUU-modell. Wind Energy Report WE 2007:1. Uppsala universitet.
Boverket, 2003. Planering och prövning av vindkraftanläggningar.
Energimyndigheten, 2008. Energiläget i siffror 2007.
Falkenbergs kommun, 2007 Falkenbergs kommuns plan för den ekologiska hållbarheten.
Falkenbergs kommun Plan för Hållbar Energiomvandling 2007-2010, antagen av kommunfullmäktige oktober 2007
Falkenbergs kommun Översiktsplan 90 Antagen av kommunfullmäktige
1990-06-28.
IVL 2008 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län – mätningar
och modellering Resultat t o m september 2007 B1779.
Jensen, 2003. The Horns Rev 160 MW Offshore Project in Operation.
Proceedings at European Wind Energy Conference and Exhibition. Madrid 2003.
Langston, RHW & Pullan, JD 2003. Windfarms and Birds: An analysis
of the effects of windfarms on birds, and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues. RSPB and Birdlife International. Report written by BirdLife International on behalf of the Bern
Convention.
Larsen, M, 2000. Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands
län. En pilotstudie.
Lantmäteriet Geografisk Sverige Data (GSD)
Länsstyrelsen i Hallands län, Miljömål för Hallands län 2007-2010.
Meddelande 2007:39 Länsstyrelsen Hallands län.
Länsstyrelsen Hallands län 2006 Kompletterande planeringsunderlag
Storskalig vindkraft på land
Madsen, J. & Boertman, D, 2008. Animal behavioral adaption to changing landscapes: spring-staging geese habitiate to wind farms. Landscape
Ecology.
Miljödepartementet, 1999. Rätt plats för Vindkraften. Slutbetänkande av
Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75.
174
Naturvårdsverket och Energimyndigheten, 2007. Vindval. Resultat från
förstudier och jämförelser med dansk havsbaserad vindkraft.
Naturvårdsverket, 2006. Vindkraft på land. December 2006.
Naturvårdsverket, 2004. Effekter av störningar på fåglar - en kunskaps
samman ställning för bedömning av inverkan på Natura-2000 objekt och
andra områden. Rapport 5351
Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS 2002:3).
Svebio.Faktablad Odlad energi
Vindforsk 2008 Driftuppföljning av vindkraftverk Årsrapport 2007 Elforsk rapport 08:26
Vattenfall AB, 2005. Livscykelanalys, Vattenfalls el i Sverige (2005).
Walter, WD, Leslie, DM och Jenks, JA, 2006. Response of Rocky Mountain Elk (Cervus elaphus) to Wind-power Development. The American
Midland Naturalist 156(2): 363-373.
Wizelius, T, 2003. Vindkraft i teori och praktik. Studentlitteratur.
Diverse länkars
Dansk epilepsiförening: www.dansk-epilepsiforening.dk
Fakta om Hallands län: www.regionfakta.com
Falkenbergs kommun: www.falkenberg.se
Jordbruksverket, Tuva: www.jordbruksverket.se
Länsstyrelsen, GIS: www.n.lst.se
Nätverket för Transporter och Miljön; www.ntm.se
Riksantikvarieämbetet: FMIS. www.riksantikvarieambetet.se
Skogsstyrelsen, Skogens pärlor: www.skogsstyrelsen.se
Vattenmyndigheten Västerhavets vattendistrikt:
www.vattenmyndigheten.se
175
176
Hjulebergs vindkraftpark
Bilagor
Bilaga 1 Kartor
a. Planerad parklayout
b. Vägdragning för planerad parklayout
c. Planerad elnätssträckning
d. Naturvärden i området
177
1 b Vägdragning
BilagaBilaga
1a Planerad
parklayout
för planerad parklayout
Bilaga 1 b Vägdragning för planerad parklayout
18
D
Teckenförklaring
D
17
22_vindkraftverk
19
D
Hjuleberg-avtalsområde
D
20
16
22
D
D
15
D
D
21
D
13
D
D
11
9
D
D
8
14
D
12
10
D
D
7
D
6
4
D
D
3
5
D
D
2
D
1
D
0
Bilaga 1 b Vägdragning för planerad parklayout
178
0,5
1
2
3
4
Kilometer
±
1 b Vägdragning
BilagaBilaga
1c Planerad
elnätssträckning för
planerad parklayout
Bilaga 1 b Vägdragning för planerad parklayout
Teckenförklaring
D
22_vindkraftverk
D
Transformatorstation
Elkabel
D
Hjuleberg-avtalsområde
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
0
0,5
1
2
3
4
Kilometer
Bilaga 1 d Naturvärden i området
179
±