Hitta språket i ämnet
Charlotte Hurdelbrink
Enheten för språk och kommunikation
[email protected]
ECE-skolan
Hitta språket i ämnet
Många begrepp för samma sak:
Språkintegrerad ämnesundervisning
Språkutvecklande arbetssätt
Språkinriktad (ämnes-)undervisning
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Content based instruction (CBI)
Två inledande frågor
Språkintegrerad ämnesundervisning?
Hur lång tid tar det att lära sig ”skolspråket”?
Idag…
Vad?
Varför?
Vem?
Hur?
Vad?
Flera metoder mot samma mål – att lära ett ämne och
utveckla språket samtidigt.
The SIOP model (Deborah Short bl a)
Genrepedagogiken (Pauline Gibbons b la)
Cirkelmodellen (John Polias bl a)
m fl
Vad?
Gemensamt för alla metoder är:
Att man successivt och systematiskt bygger upp det språk som
arbetsmomentet kräver parallellt med ämneskunskaperna, t ex:
•
Ämnesspecifika begrepp
•
Genretypiska formuleringar och konstruktioner
•
Konnektorer
Varför?
”Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var
man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska
utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera
för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar.”
(http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/likvardig-utbildning-i-grundskolan-1.218790)
Varför?
S. Brice Heath 1983, Ways with words. Language, life and work in
communites and classrooms:
Skolan var anpassad för en vit (högskole-)utbildad medelklass.
Sociokulturell bakgrund påverkade elevers förutsättningar, både i vit
och svart arbetarklass.
Content based instruction
Varför?
Vem?
”Läraren ska
• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och
tänkande […]
• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter […]
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
o
utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda
och utveckla hela sin förmåga […]
o
får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling […]”
(Lgr11, s. 14 samt Lgy11, s. 10-11)
Vem?
”En professionell lärare kan beskrivas som ämneskunnig och
ämnesdidaktiskt skicklig, och idag med tillägget: en som också är
medveten om språkets roll för elevens kunskapsutveckling i det
egna ämnet.”
(Greppa språket (u å), s. 14)
Hur?
Cummins
fyrfältare
Jim Cummins
University of Toronto
Kognitiv förmåga finns, men språket
som behövs för att uttrycka det man
tänker och förstår saknas.
Förförståelse
Bygga på tidigare kunskaper – stötta för nya
Avstamp i befintliga kunskaper och
stötta för att eleven ska kunna bemästra
nya.
Cirkelmodellen
Vilket diagram visar…?
En fotbollstränares humör under
matchen.
Höjden på ett träd.
Hur många som äger en mobil.
Från Hajer & Meestringa 2010, Språkinriktad undervisning, s 68.
Cirkelmodellen – Cummins fyrfältare
Exempel från Gibbons 2006, Stärk språket, stärk lärandet, s 73-77 och
Greppa språket (u å), s 40-41.
1. Ett experiment i grupper:
-Titta, den gör så att de rör sig!
2. Läraren introducerar vetenskapliga begrepp. Eleverna ska beskriva sitt
experiment för andra grupper:
- Vi prövade med en nål, järnfilspån och en plastbit. Magneten
attraherade inte nålen.
3. Skriva i loggböcker, och sist en rapport med vetenskapligt språk:
”Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller.”
Genrepedagogiken
Fritt efter Gibbons, 2009, Lyft språket, lyft lärandet, s 244-245.
Cummins
fyrfältare
Jim Cummins
University of Toronto
Min stora upptäckt
Återgivande B
1928 arbetade jag i mitt laboratorium och studerade bakterier. Före semestern
glömde jag ställa undan en odling av bakterier. Så åkte jag på semester. Sedan
kom jag hem. Då märkte jag något konstigt med burken som jag hade glömt
framme. Där fanns en massa mögelfläckar i odlingen. Sedan såg jag att en
mögelfläck saknade bakterier. Då förstod jag att mögelsvampen utsöndrade ett
ämne som dödade bakterier. Mögelsvampen hette Penicillium notatum. Det nya
ämnet dödade bakterier mycket bra. Det fick sedan heta penicillin. Jag blev
senare adlad och 1945 fick jag nobelpris. Min upptäckt har räddat många
människoliv.
Från: M. Axelsson m fl, 2006: Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen, s. 20 ff.
Upptäck penicillin av en slump
Instruerande, anvisande B-C
Ta en bakterie som orsakar finnar och odla den.
Åk sedan på semester och glöm att ställa undan din bakterieodling.
Få syn på odlingen då du kommer hem igen
Upptäck att det inte finns några bakterier runt en av odlingarna.
Konstatera att en spor av mögelsvampen Penicillium notatum har börjat
gro i odlingen.
Dra slutsatsen att svampen utsöndrar ett ämne som dödar bakterier.
Ge det nya ämnet namnet penicillin.
Bli adlad och få ett nobelpris för din upptäckt.
Från: M. Axelsson m fl, 2006: Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen, s. 20 ff.
Upptäckten av penicillinet
Beskrivande B
Många läkare arbetar både med att bota sina patienter och med att i laboratorium
bedriva egen forskning inom medicinen. Ibland sker nya upptäckter mer eller mindre av
en slump. Upptäckten av penicillinet gjordes av den engelske läkaren Alexander
Fleming efter att en bakterieodling glömts under en semesterresa.
I en bakterieodling kan sporer av mögelsvampen Penicillium notatum börja gro och
denna mögelsvamp är i sin tur bakteriedödande. Eftersom mögelsvampen utsöndrar ett
ämne som dödar bakterier kan den på ett effektivt sätt användas för att bota sjukdomar.
Flemings upptäckt fortsätter att rädda miljontals människoliv.
Från: M. Axelsson m fl, 2006: Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen, s. 20 ff.
Penicillinets upptäckt
Förklarande C
Penicillin är ett ämne som utsöndras av mögelsvampen Penicillium notatum. Upptäckten
av ämnet gjordes av den engelske läkaren Alexander Fleming. Det sägs att han i
samband med en studie av bakterier glömde att ställa undan en bakterieodling, som under
en längre tid fick möjlighet att gro. Vad Fleming upptäckte var att i en del av odlingen hade
ingen bakterietillväxt skett. I stället fann han en spor av mögelsvamp som utsöndrade ett
för bakterierna dödligt ämne. Detta effektiva ämne fick namnet penicillin.
Upptäckten, som sedan dess har räddat miljontals människoliv, gjordes 1928. Fleming
adlades och 1945 fick han nobelpriset.
Från: M. Axelsson m fl, 2006: Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen, s. 20 ff.
Vad är språkinriktad ämnesundervisning? –
en sammanfattning
•
Förberedelse – målet med uppgiften och vägen dit (ämnesinnehåll och språk).
•
Hur ska uppgiften / de nya kunskaperna redovisas?
•
Knyt ny kunskap till befintliga kunskaper, elevers bakgrund och erfarenheter.
•
Visualisera – genom bilder, mycket prat etc.
•
Konkretisera – gärna praktiska övningar.
•
Presentera ämnesspecifika ord och genrespecifikt språk.
•
Interaktion – lärare/klass - elev/elev – lärare/elev.
•
Varje uppgift en byggsten för nästa.
Vad är INTE språkinriktad ämnesundervisning?
•
Att hålla en lång föreläsning.
•
Att gå igenom begrepp utan att sätta dem i en kontext.
•
Att inte ta hänsyn till elevers tidigare kunskaper utan förutsätta att de redan har en viss
kunskap.
•
Att direkt använda akademiskt språk/skolspråk.
•
Att inte använda exempeluppgifter.
•
Att inte ta hänsyn till den kognitiva och språkliga progressionen (Cummins fyrfältare)
•
Att bygga lektionsinnehåll enbart på det muntliga utan att
visualisera/konkretisera/exemplifiera.
Repetition - korsord
Samma korsord, men olika ord.
Förklara dina ord utan att avslöja dem.
Din partner försöker gissa ordet du beskriver och
skriver in det i sin del av korsordet. Växla.
Frågor?
