Smitta och antibiotikaresistens
(Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare)
Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare
Smittskydd Värmland
2014-05-15
1
Prevention
• Individperspektiv
– Minskad personlig risk
• Folkhälsoperspektiv
– Minskad risk för grupp
Smittskydd
Värmland
2014-05-15
2
2014-05-15
Barns hälsosituation & infektioner
• Globalt dramatiska förbättringar av barns
hälsosituation senaste decennierna.
• Vissa infektionssjukdomar är (nästan)
”bortvaccinerade” t.ex. polio och mässling.
• Globalisering med ökat resande och
migration medför att nygamla infektioner som
tuberkulos och mässling är att beakta.
• Antibiotikaförskrivning och globalisering har
lett till ökande antibiotikaresistens.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
3
Barn och sjukdom
• De flesta sjukdomstillfällen är ”godartade”.
• Infektionssjukdomar dominerar.
• Ca 90% utgörs av virusinfektioner.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
4
Grundstenar i minskad smittspridning
och infektionsförekomst hos barn
• God grundhälsa.
• Vaccinationer.
• Klok, restriktiv antibiotikaanvändning.
• Hygienkunskap och bra hygienrutiner.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
5
Smittspridning och Smittskyddslagen
(SmL)
• Spridning av infektioner går inte helt att
stoppa men väl begränsas.
• Vissa infektioner smittsamma strax innan och
efter symtom.
• Bärarskap av t.ex. resistenta bakterier.
• SmL ger en legal grund för att hindra smitta
mellan människor när det gäller vissa
infektioner.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
6
Infektionsfrekvens
• Barn < 4 år har ca 6-8 infektionstillfällen/år.
• Barn > 4 år har ca 4 infektionstillfällen/år.
• Studier (Danmark) har visat att ca 30 % av
infektionerna kan orsakas av att det är en
större grupp än familjen.
• Studier (Örebro) om effekt av handhygien.
• Flera studier visat att med skärpt hygien har
man fått ner både sjukfrånvaron och
antiobiotikaanvändning.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
7
Smittskydd Värmland
2014-05-15
8
Hygien i förskolan
Bakgrund
• ”Smitta i förskolan” SoS
• Miljöbalken: krav på egenkontroller
• Nationellt tillsynsprojekt 2009: Hygien i förskolan
• HYFS-projekt Västra Götalandsregionen
• Smittskyddslagen
Smittskydd Värmland
2014-05-15
9
Syfte: Förebygga & begränsa
• Genom att säkra bra hygienrutiner minska
risken för smittspridning mellan barn och
mellan barn och personal på förskolor.
• Minskad smittspridning leder till färre
infektioner och i många fall till lägre
sjukfrånvaro.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
10
Uppföljning
• Sjukfrånvaroregistrering önskvärt
• Kontinuerlig uppföljning/kvalitetssäkring
från respektive verksamhet, t.ex. genom
egenkontrollmätningar.
• Uppföljningsmöten med Smittskydd Värmland,
barnhälsovården samt hygienombuden.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
11
DEL II
Smittskydd Värmland
2014-05-15
12
Bakterier
• Många bakterier finns i eller på utsidan av vår
kropp utan att göra oss sjuka = ”normalflora”
• Normalfloran är viktig och nödvändig
för vårt immunförsvar
• Antibiotika stör den normala bakteriebalansen
• Många lindriga bakterieinfektioner läker ut med
hjälp av kroppens eget immunförsvar
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
13
Normal eller onormal flora?
• Normalflora, varierar med åldern
• Vad orsakar att bakterien ibland och hos
vissa individer orsakar sjukdom?
• En ”positiv” odling måste ställas i relation till
ålder och symtom. Ibland är det motiverat
med antibiotika men långt ifrån alltid.
• Virusinfektion eller bakteriell infektion?
Smittskydd Värmland
2014-05-15
14
Bakterieflora i luftvägarna
Smittskydd Värmland
2014-05-15
15
Antibiotika
• Antibiotika indelas i flera olika grupper.
Penicilliner är ett exempel på en sådan grupp.
• Antibiotika dödar eller oskadliggör bakterier.
• Antibiotika har både fördelar och nackdelar.
• Bakterier kan bli resistenta – inte människan.
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
16
Resistenshotet
(motståndskraftiga bakterier)
Vi är en del av
världen, och
världen är en
del av oss
För mycket antibiotika
- ett globalt hot
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
17
Antibiotikaresistens
• Multiresistens
resistens mot flera antibiotika, generna för
detta kan vara överförbara (plasmidburet)
• Selektion av resistenta bakterier
• Samhällsförvärvad/sjukhusförvärvad
Smittskydd Värmland
2014-05-15
18
MRSA i Europa 2010
Smittskydd Värmland
2014-05-15
19
Pneumokocker helt eller delvis
resistenta 2010
Smittskydd Värmland
2014-05-15
20
Orsaker till ökande resistens
•
•
•
•
•
Överanvändning
Spridning
Hygien
Övervakning och ansvarsfrågor
Få nya antibiotika
Smittskydd Värmland
2014-05-15
21
Antibiotikaförbrukning
• Ca vart 3:e barn får antibiotika varje år.
• Stora regional skillnader, nästan dubbelt så
mycket antibiotika förskrivs till barn i vissa
storstadsregioner jämfört med vissa regioner
på landsbygden.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
22
Källa: SMI
Smittskydd Värmland
2014-05-15
23
Förkylning
• Förkylningar orsakas av virus, det finns
ungefär 200 olika förkylningsvirus.
• Symtom är oftast täppt näsa, rinnande snuva,
irriterad hals, hosta och ibland feber.
• En vanlig förkylning varar 1-2 veckor.
• Fler förkylningar vintertid.
• Handhygien och ”hostetikett”!
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
24
Snoriga näsor
• Tjock, gul-grön snuva kan innehålla
bakterier, men färgen är ingen
grund för att sätta in antibiotika.
• Besvären lindras med koksalt
eller nässpray.
”Noel är förkyld och
snuvan har blivit tjock
och gul-grön. Personalen
på förskolan sa att Noel
behöver antibiotika.
Stämmer det? Kan han
gå till förskolan?”
• Förkylningar sprids lätt och är
svåra att undvika i en barngrupp.
• Handhygien är viktigt.
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
25
Hosta
• Hosta är en viktig skyddsreflex.
• Hosta kan ha flera orsaker,
men virus är den vanligaste.
”Anton har hostat i snart 3
veckor. Det är jättejobbigt!
Kusinen fick penicillin. Ska
Anton också få penicillin?”
• Luftvägarnas slemhinnor tar lång
tid att läka.
• Antibiotika är sällan aktuellt. Ibland
ges luftrörsvidgande medel.
• Hostmedicin har tveksam effekt.
Sök läkare om:
•andningsbesvär
•hög feber
•hostat länge (veckor)
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
26
”Mitt i natten sjuk”
• Emma, 15 månader, är förkyld men pigg.
Somnar gott vid 20.00.
• Emma vaknar klockan 02.00, är jättevarm
och skriker otröstligt.
• Hon har 39.8 grader i temp.
• Emma blir märkbart smärtpåverkad
när föräldrarna trycker henne på örat.
• Föräldrarna misstänker öroninflammation.
• Vad ska de göra?
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
27
Öroninflammation
• Högläge – trycket i örat minskar.
• Nässpray lindrar nästäppan.
• Emma får febernedsättande som ju också är smärtlindrande.
• Nästa morgon ringer de och bokar ev.
tid hos läkare på sin vårdcentral.
• Barn som blir besvärsfria <1dygn behöver
ej läkarundersökas
Källa: Strama(modifierad)
Smittskydd Värmland
2014-05-15
28
Öroninflammation
• Orsakas oftast av bakterier, ibland virus.
• Ofta kombinerad med förkylning.
• Barnet bör undersökas inom ett dygn
Huvudregel - sök dagtid.
• De flesta okomplicerade öroninflammationer hos barn läker
lika bra utan antibiotika.
• Komplikationer är mycket ovanliga.
Sök läkare direkt om barnet
• är mycket slöare än vanligt
• har svårt att hålla balansen
• är svullet bakom örat
• är svårt att få kontakt med
• kräks upprepade gånger
• under 3 månader och har feber
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
29
Feber
• Barn får lätt feber - sällan farligt
• Feber är ett uttryck för ett aktivt
infektionsförsvar
• Feber = Temp över 38 grader
• Rektal termometer – mest tillförlitligt
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
30
Ögoninfektioner ”snuva i ögat”
” Ögoninflammation
med gegga i ögonen
orsakas av
bakterier och då
krävs det
antibiotika… eller?”
• Oftast i samband med förkylning
• Vanliga orsaker: bakterier eller virus
• Kletigt gult sekret
• Röda svullna ögon
• Ögoninfektioner är smittsamma
• Sällan allvarligt
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
31
Behandling
• I de flesta fall självläkande
• Tvätta ögonen flera gånger per dag
• Byt handduk, örngott, ”gosefilt”
• Noggrann handhygien
• Hemma då ögonen är
som mest kladdiga
• Barn med lindriga besvär
kan vara på förskolan
Sök läkare om:
• Långvariga besvär (> 1 vecka)
• Uttalade besvär
• Kraftigt tårflöde
• Ljuskänslighet
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
32
Åter till förskolan?
• Barn som får antibiotikabehandling kan återgå
när smittsamheten avtagit och barnet orkar delta
i verksamheten (”gott at”).
• Barn med ”halsfluss” dvs. streptokockinfektion
bör stanna hemma minst två dygn.
• Behandlande läkare skall kunna ge råd om när
smittsamheten avtagit tillräckligt.
Se ”Förskolans
föräldrainformation”
Smittskydd Värmland
2014-05-15
33
Åter till förskolan?
• Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan
återgå till förskolan
• En dag på förskolan är som en dag på jobbet
– är man hängig och sjuk så orkar man inte
• Bra regel – en frisk dag hemma (feberfri, god
aptit, pigg) = åter till förskolan
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
34
Ska antibiotika alltid undvikas?
• NEJ, antibiotika ska användas
när det verkligen behövs
• Antibiotika kan vara livsavgörande
”Kan jag ha nytta av
antibiotika?
Är nyttan större än
riskerna?”
• Därför ska de tas med
omsorg och eftertanke
• Omsorg om våra barn
– och morgondagens…
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
35
Läs mer – goda råd
Läs mer i broschyren >>>
Råd om vård dygnet runt:
• 1177.se på webben
• 1177 telefonrådgivning
Källa: Strama
Smittskydd Värmland
2014-05-15
36
Magtarminfektioner
• Virus
- Calicivius (Noro- och Sapovirus) = ”vinterkräksjuka”
- Rotavirus, adenovirus m.fl.
• Bakterier
- Campylobacter, Salomonella, EHEC m.fl.
• Parasiter
- Giardia m.fl.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
37
Calicivirusinfektion
• Plötslig symtomdebut, diarré och kräkningar.
Hos barn dominerar ofta kräkningar.
• Kort inkubationstid, 1-2 dygn.
• Hög smittsamhet.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
38
Calicivirusinfektion, forts.
• Smitta via aerosol eller kontaktytor t.ex.
handtag, kranar, leksaker.
• Viruset kan överleva upp till flera dygn på ytor.
• Smittsam två dygn efter symtomfrihet!
(en frisk person utsöndrar virus i avtagande
mängd upp till en vecka efter sjukdom)
• Barn och personal som varit sjuka skall vara
hemma minst två symtomfria dygn!
Smittskydd Värmland
2014-05-15
39
Vattkoppor
• Små, vätskefyllda blåsor. Börjar ofta på
huvudet, sedan bålen och sist händer och
fötter.
• Ofta hög feber.
• Inkubationstid 14-21 dagar.
• Hög smittsamhet, sprids framför allt genom
luftburen droppsmitta.
• Smittsam från 1-2 dagar före till en vecka
efter att utslagen först synts.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
40
Impetigo
• Gulaktiga, såriga utslag runt näsa och mun.
Ofta även fingrar, armar bål och ben.
• Sällan allmänpåverkan och feber.
• Orsakas av stafylokocker och streptokocker
grupp A.
• Smittar framför allt vid direktkontakt men även
via ytor.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
41
Impetigo, forts.
• Smittar tills såren är läkta.
• Barnet bör vara hemma så länge det är
”fuktiga” sår.
• Behandling:
- Rengör med tvål & vatten. Komplettera med
Klorhexidinlösning.
- Ev. lokal antibiotikabeh. (Altargo)
- Antibiotika. Endast vid utbredda sår.
Smittskydd Värmland
2014-05-15
42
Tuberkulos i Sverige per åldersgrupp
Källa: SMI
Smittskydd Värmland
2014-05-15
43
Källor
• Smitta i förskolan (SoS 2008)
• Strama www.strama.se
www.regionhalland.se/strama-bvc
• ECDC www.ecdc.eu
• SMI
www.smittskyddsinstitutet.se
Smittskydd Värmland
2014-05-15
44
