En utvärdering av
hälsospåret i Sfinx
Karin Melinder
Karl Stephenson-Möller
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Innehåll
Förklaringar ............................................................................................................................................................. 4
Sammanfattning...................................................................................................................................................... 5
Bakgrund ................................................................................................................................................................. 7
Projektet.............................................................................................................................................................. 7
Hälsospåret i Sfinx ............................................................................................................................................... 7
Uppdraget ........................................................................................................................................................... 7
Hälsa ........................................................................................................................................................................ 7
Hälsa som resurs ................................................................................................................................................. 8
Sambandet fysisk och psykisk hälsa .................................................................................................................... 8
Forskning ................................................................................................................................................................. 9
Arbetsliv/företagande ......................................................................................................................................... 9
Bortfall............................................................................................................................................................... 10
Hypoteser .............................................................................................................................................................. 11
Metod.................................................................................................................................................................... 11
Analyser............................................................................................................................................................. 13
Resultat ................................................................................................................................................................. 15
Kön .................................................................................................................................................................... 16
Födelseland ....................................................................................................................................................... 16
Ålder .................................................................................................................................................................. 16
Hälsoläge vid start ............................................................................................................................................. 16
Vikt ................................................................................................................................................................ 17
Cykeltest ........................................................................................................................................................ 17
Alkohol och tobak ......................................................................................................................................... 17
Sover ............................................................................................................................................................. 17
Stress ............................................................................................................................................................. 18
Stöd från Coompanion eller hemifrån .............................................................................................................. 18
Välbefinnande ................................................................................................................................................... 18
Entreprenörskap ............................................................................................................................................... 18
Sammanställning av resultaten ............................................................................................................................. 19
Utveckling över tid ................................................................................................................................................ 21
Uppföljning............................................................................................................................................................ 25
Hypoteser .......................................................................................................................................................... 25
Målet för projektet............................................................................................................................................ 27
2
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Diskussion ............................................................................................................................................................. 27
Slutsats .................................................................................................................................................................. 29
Rekommendation.................................................................................................................................................. 29
Referenser ............................................................................................................................................................. 30
3
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Förklaringar
Coompanion -- företagsrådgivare för alla som vill starta kooperativa företag. Det finns 25
regionala Coompanion (www.coompanion.se)
Cykeltest enligt Åstrand – mäter maximal syreupptagningsförmåga och jämför det med
genomsnittliga värden för svenska folket år 2000. Resultatet relateras till kön-, ålder- och
vikt
Entreprenörskap - kan definieras som "förmågan att identifiera möjligheter och skapa
resurser för att ta tillvara dessa möjligheter". Entreprenörskapet får någonting att ändra
riktning. Nya infallsvinklar hittas och utvecklas. En entreprenör skapar nya
affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt. (Wikipedia)
ESF - Europeiska socialfonden, ett verktyg för Europeiska unionen för att finansiera de
strategiska sysselsättningspolitiska målen. ESF delar ut projektbidrag (www.esf.se)
Hälsa – ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
frånvaro av sjukdom eller handikapp (WHO)
Hälsospåret -- ett spår av Sfinx med målet att förbättra deltagarnas hälsa
Hälsovanor – handlar i huvudsak om matvanor och motionsvanor och bruk/missbruka av
droger, alkohol och tobak.
Inkubator -- eller företagskuvös, är en organisation med syfte att främja och underlätta
nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet. Inkubatorns främsta uppgift är att erbjuda
kvalificerad affärsrådgivning eller affärscoachning, samt nätverk för att underlätta
kontakterna med kunder, partner och investerare. I många fall kombineras
affärsutvecklingsstödet med stödtjänster såsom uthyrning av lokalyta, telefon och IT-nätverk.
Därutöver har inkubatorn ofta partneravtal med tjänsteföretag inom redovisning och
ekonomistyrning, affärsjuridik, marknadsföring och rekrytering (Wikipedia)
Levnadsvanor – med levnadsvanor menar vi de vanor som har stor betydelse för vår hälsa,
normalt desamma som hälsovanor (www.folkhalsomyndigheten.se)
Sfinx – en social företagsinkubator i Västra Götaland
Välbefinnande – hur väl man fungerar i det dagliga livet, att hälsan inte sätter krokben för
dagliga verksamheter
4
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Sammanfattning
Femtio personer varav 22 (44 %) personer födda utomlands har deltagit i ett
Inkubatorprojekt där ett hälsospår lagts till det övriga stödet. Man gjorde vid tre tillfällen
hälsoprofiler på deltagarna, de fick utbildning i hälsa och uppmanades till mer hälsosamma
levnadsvanor.
Analyserna visar att:
•
•
•
•
•
46 procent är kvar i projektet antingen som deltagare eller som anställda i det sociala
företaget
12 procent har fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden
10 procent har blivit sjuka
16 procent har slutat eftersom företagsformen var fel (enmansföretag)
16 procent har slutat av sig själva eller på uppmaning av projektledningen
78 procent av deltagarna var kvinnor. Av dessa är 66 procent antingen kvar i det sociala
företaget eller har fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden.
Utlandsfödda är överrepresenterade bland de som blivit anställda, de som fått jobb inom
den reguljära arbetsmarknaden och de som slutat eftersom de arbetat i ett enmansföretag.
De är underrepresenterade bland de som blivit sjuka och de som blivit kvar som praktikanter
i projektet. Av en grupp på sex personer som kommer från Irak har fyra blivit anställda och
en fått ett reguljärt jobb.
Projektet har lett till mer hälsosamma levnadsvanor framförallt i den grupp som blivit
anställda och som vid starten hade mindre bra hälsovanor. I övrigt mådde den gruppen bra
och hade ett bra välbefinnande och upplevde också att deras entreprenöriella förmåga var
god. Den grupp som blivit sjuk hade vid start både dålig fysisk och psykisk hälsa.
Indelning i grupper
En indelning av de deltagande gjordes i grupper efter hur utfallet varit.
Den grupp som blivit kvar på Coompanion som deltagare skiljer sig från de övriga genom att
de har goda hälsovanor redan initialt men de trivs inte på Coompanion och de tror inte på
sin entreprenöriella förmåga och tror inte heller att de klarar av det dagliga livet.
Personerna i gruppen verkar ha dåligt självförtroende.
Den grupp som blivit anställda har inledningsvis bra värden utom vad gäller hälsovanor. De
tror på sin entreprenöriella förmåga, har ett bra välbefinnande men har dåliga hälsovanor.
Dessa värden har förbättrats under projektets gång vilket man kan förmoda har påverkat
deras positiva utveckling.
Gruppen som fått jobb på den reguljära marknaden är den yngsta gruppen. De har högt
välbefinnande d.v.s. klarar av vardagen men känner sig också stressade i sin livssituation. De
5
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
känner ingen gemenskap på Coompanion och inte heller något stöd därifrån, även om de i
och för sig trivs där.
Den grupp som slutat på grund av att de blivit sjuka hade inledningsvis sämre värden än de
som blivit anställda. De hade både dåliga hälsovanor och upplevde sig stressade. De blev
även stressade på Coompanion, även om de upplevde att de fick stöd därifrån. De hade
dåligt välbefinnande d.v.s. de hade en upplevelse av att inte kunna hantera det dagliga livet.
Intressant är att de inte verkar se stress och att sova dåligt som uttryck för psykisk ohälsa.
Den grupp som slutat själva eller på uppmaning från Coompanion verkar själva tycka att de
kan – detta visar sig framförallt vad gäller entreprenörskap, men även välbefinnande. De har
inte varit stressade på Coompanion vilket kan tolkas som att de inte ansträngt sig ordentligt.
De har inte trivts där, inte känt någon gemenskap vilket kan vara ett skäl till att de inte
ansträngt sig.
Den grupp som slutat för att företagsformen varit fel, d.v.s. enmansföretag, har däremot
trivts på Coompanion och också känt stöd därifrån. De har däremot dåligt välbefinnande,
d.v.s. dålig förmåga att klara av vardagen och har en halvbra tro på sin entreprenöriella
förmåga.
Utveckling över tid
Alla grupper utom de som blivit sjuka uppger att de mår bättre vid uppföljningen.
Utvecklingen har varit mest positiv för de över 51 år, som huvudsakligen består av kvinnor.
Välbefinnande mäter hur väl man klarar av vardagen, att hälsan inte är ett hinder. Även vad
gäller välbefinnande är utvecklingen mest positiv för de över 51 år. Välbefinnandet ökar för
alla grupper utom de som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden.
Tron på den egna entreprenörilla förmågan ökar framförallt hos de som fått anställning i
socialt företag, delvis också hos de som är kvar som deltagare i projektet och de som drivit
ett enmansföretag.
Slutsats
Det har gått bra för så många att projektet kan anses framgångsrikt. De som varit kvar i
projektet har förbättrat både sitt välbefinnande och sitt entreprenörskap Konceptet Sfinx
med ett hälsospår har i det här fallet fungerat bäst för utrikesfödda kvinnor, halvbra för
svenska kvinnor och mestadels dåligt för svenska män. För de svenska kvinnorna fungerar
själva hälsospåret, medan det verkar vara tveksamheter omkring företagandet.
En generell slutsats är därför att projektinnehåll och deltagare skall matchas. Samma
upplägg passar inte för yngre svenska män och utrikesfödda kvinnor.
En rekommendation skulle vara att använda hälsotestet för att avgöra både vilka som skall
ingå i verksamheten och vilka insatser som skall erbjudas. Om personer med både hög fysisk
och psykisk ohälsa skall ingå bör de erbjudas speciella insatser innan själva företagandet
startar.
6
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Bakgrund
Projektet
Sfinx-inkubatorn startade 2011 med målet att genom socialt företagande integrera personer
på arbetsmarknaden. Uppstarten drevs som ett projekt som finansierades via ESF
(Europeiska Socialfonden) och Göteborgs stad. Inom ramen för projektet skulle en metod för
hållbara sociala företag byggas upp (inkubatorn Sfinx). Fem företag skulle startas och 25
personer skulle bli anställda. Den målgrupp Sfinx har vänt sig till är personer som står
utanför arbetsmarknaden/har svårt komma in på arbetsmarknaden. Anledningen kan vara
funktionsnedsättning, diskriminering, sjukskrivning, långvarig arbetslöshet, tidigare missbruk
och kriminalitet.
Hälsospåret i Sfinx
Coompanion har arbetat med socialt företagande i mer än 15 år och har sett att ett hinder
för entreprenörskap har varit ohälsa. Personer som hamnar utanför arbetsmarknaden får
ohälsoproblem. Ohälsoproblemen blir i sin tur ett hinder för att komma in på
arbetsmarknaden. I projektet sökte man därför efter en metod för att hantera
ohälsoproblemen. Folkhälsokommitten i Västra Götaland gjorde det möjligt genom att
bevilja det aktuella hälsoprojektet.
Uppdraget
År 2012 gjorde Coompanion Göteborg en anbudsförfrågan avseende ”Utvärdering av hälsans
betydelse och påverkan på individernas entreprenörskap i sociala företag”. Utgångspunkten
var att hälsoarbetet kan bidra till att projektets övriga mål uppnås. Utvärderingen skulle
göras i enlighet med gällande krav från ESF, d.v.s. vara en lärande utvärdering..
Utvärderingen skall mäta framförallt om projektets olika hälsoinsatser bidrar till bättre hälsa
och därmed till förutsättningar för ökat arbetsdeltagande och entreprenörskap i sociala
företag. Utvärderingen skall vara en effektutvärdering, dock med halvårsvis uppföljningar
under projekttiden. Projektutvärderingen skall vara öppen och transparent. Aktören
Coompanion, finansiären Västra Götaland och utvärderaren Bergstugan konsult ska kunna
utbyta information och kunskap för att kunna bidra till ett så bra slutresultat som möjligt.
Målet var att 80 procent av deltagarna upplever en förbättrad hälsa efter att ha medverkat i
inkubatorns verksamhet.
Hälsa
WHO definierade 1946 hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp”.
Definitionen anger att hälsa inte bara handlar om frånvaro av sjukdom eller svaghet utan att
man har ett fullständigt välbefinnande. Individens inställning till sin egen hälsa är av stor
betydelse. Med WHO:s synsätt kan t.ex. en människa må bra, uppleva sig ha god hälsa –
trots att hon i medicinsk mening är sjuk. Upplevelsen av hälsa är individuell och för att belysa
detta kan man titta på det s.k. hälsokorset.
hälsokorset Man kan alltså må dåligt utan att i medicinsk
7
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
mening vara sjuk (fältet A i bilden). Å andra sidan kan man känna livslust och må bra fast
man är medicinskt sjuk (fältet D i bilden) (Medin J, 2000).
Hälsa som resurs
I Ottawa-charter 1986 utvecklade man hälsobegreppet genom att förklara att för att nå
hälsan måste man identifiera och realisera förhoppningar, tillfredsställa behov och förändra
eller anpassa sig till omgivningen. Hälsa skall därför ses som en resurs i det dagliga livet, inte
som ett mål i sig (WHO, 1986). Detta innebär att hälsan inte är ett idealtillstånd, utan
snarare ett dynamiskt tillstånd. Hälsan ses som en resurs på samma sätt som utbildning,
sociala nätverk, inkomst m.m. Hälsan är en resurs som man erövrar genom att kontrollera
eller bemästra sin livssituation.
Hälsan ses därmed som en del av humankapitalet. Man har även på aggregerad nivå visat att
en befolknings hälsa har klara samband med den ekonomiska utvecklingen (Hermansson K,
2008).
Sambandet fysisk och psykisk hälsa
Det finns ingen samsyn på hur orsakssammanhanget ser ut mellan den psykiska och fysiska
hälsan men det finns början till en teoribildning. I denna (Kristenson M & Starke D, 2004) ser
man den psykiska (o)hälsan som en mekanism som påverkar individens möjligheter att ta till
sig budskap och möjligheter som finns i omgivningen. Man talar om inlärd hjälplöshet,
eftersom erfarenheterna har lärt hen att det inte tjänar något till att försöka eftersom det
ändå inte kommer att lyckas. Man kan även visa hur detta ger psykobiologiska avtryck i
individen som i sig är skadliga för hälsan.
Liknande tankegångar finns inom den salutogena forskningstraditionen, där begreppet
KASAM (känsla av sammanhang) är centralt. En persons känsla av sammanhang är
avgörande för hennes bemästringsstrategier för att klara av stressfyllda situationer. KASAM
byggs upp av tre aspekter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky,
1987).
8
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Forskning
Arbetsliv/företagande
Arbetsintegrerande sociala företag är ett begrepp som används i EU. Med det menas företag
som har som övergripande syfte att individer som har det svårt på arbetsmarknaden ska
integreras i arbetsliv genom företag som producerar varor eller tjänster för en marknad.
Företaget skall också ge de anställda en formell delaktighet i företaget och återinvestera
eventuell vinst i den egna verksamheten eller liknande verksamheter (SOU 2012:31., 2012;
Medin J, 2000). Sociala företag har setts som en del av den sociala ekonomin och har varit
mer utbredd i övriga EU än i Sverige. Enligt en rapport som genomförts på uppdrag av
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (Chaves, 2007) sysselsätts elva miljoner, sex
procent av den arbetande befolkningen, i den sociala ekonomin.
Många sociala företag i Sverige har bedrivits med stöd av medel från EU. I dessa ställs krav
på utvärdering. Den senaste perioden har man rekommenderat lärande utvärdering, d.v.s.
att utvärderingen ger input till projektet under gång. Utvärderingarna är ofta
processinriktade och talar om vad som har fungerat/inte fungerat men har sällan ett
epidemiologiskt upplägg där man talar om hur stor del som har ett visst utfall. Man
uppmärksammar de som fortsätter i projektet men har inte studerat de som av olika skäl
slutar.
För att hitta detta får man antingen studera arbetslivsforskning eller de undersökningar som
Arbetsförmedlingen gör.
Inom arbetslivsforskningen utarbetades olika teorier och modeller för relationen mellan
stress och (o)hälsa. En av de mest kända är krav/kontrollmodellen (Karasek & Theorell,
1990). I denna relateras låga respektive höga krav i arbetet med låga respektive höga
förutsättningar för att kunna kontrollera jobbet. Möjligheten att kunna kontrollera jobbet
minskar den stress som höga krav kan ge. Även om man kan kontrollera jobbet kan det ge
negativ stress om man saknar tillräckligt stöd eller förmåga att genomföra arbetet.
Entreprenörskapsforum presenterar årligen en rapport med data som baseras på GEM
(Global Entrepreneurship Monitor) (Entreprenörskapsforum, 2013) där företagandet i
Sverige, men även i övriga världen, beskrivs. Bland annat redovisas den totala
entreprenöriella aktiviteten (TEA) i olika länder. Man delar också in länderna efter
ekonomisk utvecklingsnivå, faktorsdrivna, effektivitetsdrivna och innovationsdrivna. Sverige
och t.ex. USA är innovationsdrivna, delar av Sydamerika och Östeuropa effektivitetsdrivna,
medan länder i Afrika, men även Iran och Palestina, är faktorsdrivna.
I nedanstående bild visas egenskaper hos de olika ekonomierna:
9
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Figur 2. Egenskaper och nyckelbegrepp, olika ekonomier (från GEM)
Faktorsdrivna
ekonomier (Från
levebrödsjordbruk
till utvinning av
naturresurser)
Effektivitsdrivna
ekonomier (Ökad
industrialisering och
stordriftsfördelar)
Innovationsdrivna
ekonomier (Fou,
kunskapintensiva
företag, växande
tjänstesektor)
Resultaten visar på att i innovationsdrivna och faktorsdrivna länder har både första och
andra generationens migranter/invandrare en högre grad av företagande än icke-migranter.
I effektivitetsdrivna ekonomier är mönstret det motsatta.
I de flesta geografiska regioner är första generationens migranter mer engagerade i uppstart
av företag än icke-migranter.
TEA (den totala entreprenöriella aktiviteten) är högst i de faktorsdrivna ekonomierna som
också ofta är de länder som de nyanlända kommer ifrån.
Bortfall
Det är svårt att hitta analyser av bortfallet inom de utvärderingar som gjorts av sociala
företag. Dessa utvärderingar är oftast processutvärderingar som studerar vad som fungerar,
d.v.s. man fokuserar på det positiva. Många av studierna är också i slutfasen och har ännu
inte gjort en slututvärdering.
Projekt IT-piloterna (Kulin, 2013) gick ut på att prova på hur ny teknik kan utveckla
äldreomsorgen. Målgruppen var arbetslösa ungdomar. En utvärdering av projektet visade att
omkring 45 procent av deltagarna avslutade sin medverkan i förtid. En större andel var
kvinnor än män. Männen var mer positiva till praktik, utbildning och möjligheten till framtida
jobb. Den förklaring som gavs till detta var att männen förmodligen blev mer positivt
bemötta på arbetsplatserna.
Av arbetssökande till Arbetsförmedlingen avbryter ungefär en femtedel kontakten med AF.
Studier visar att ca 39 procent av dessa fått arbete.
Vid Institutionen för Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet (Pettersson) har en
bortfallsanalys gjorts av personer som avstått från att deltaga i en andra omgång av ett
frivilligt hälsotest. Bortfallet var 21 procent. Analysen gjordes på svaren som getts i det
första hälsotestet. Sex variabler var signifikant relaterade till bortfall. Fyra av dessa, högt
BMI, regelbunden rökning, hög puls och brist på vardagsmotion, var riskfaktorer för ohälsa.
De två övriga var arbetslöshet året innan undersökningstillfället och utlandsfödda föräldrar.
I en magisteruppsats vid Idrottshögskolan i Stockholm (Wahlgren, 2003) undersöktes vilka
skäl som fanns att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. Analysen
10
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
gjordes utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna:
meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. En vanlig orsak som uppgavs som till skäl till
avstå från Hälsoplantest var tidsbrist p.g.a. arbetsbelastning. En närmare analys visade att
när bortfallsgruppen beskrev den egna kroppstatusen i mindre positiva termer förknippades
Hälsoplantest med en negativ bekräftelse och ett negativt tillrättavisande budskap, vilket
tolkades som styrande faktorer bakom skälet att avstå.
Hypoteser
Huvudhypotesen var att förbättrad hälsa skapar förutsättningar för ett hållbart
entreprenörskap. Hälsan kan vara både psykisk och fysisk.
En delhypotes är att den psykiska hälsan fungerar som en mekanism för goda hälsovanor och
därigenom också förbättrad entreprenöriell förmåga
Ytterligare en delhypotes är att personer från länder med högt entreprenörskap har bättre
förutsättningar att vara uthålliga än personer från länder med lågt entreprenörskap. Se
resultat från Entreprenörkapsforum.
Metod
Enligt uppdraget skall utvärderingsrapporten vid projektets slut leverera en
utvärderingsrapport som beskriver hur projektets olika hälsoinsatser bidrar till bättre hälsa
och därmed till förutsättningar för ökat arbetsdeltagande och entreprenörskap i sociala
företag.
I detta finns givet att bättre hälsa ger bättre förutsättningar.
Detta innebär att det är tre faktorer som skall undersökas:
1 hälsan
2 ökat arbetsdeltagande
3 entreprenörskap
Den hälsoprofil/enkät som användes togs fram gemensamt av en arbetsgrupp bestående av
representanter för Coompanion, Västra Götaland och Bergstugan konsult. Hälsan
undersöktes genom dels en hälsoprofil, dels ett cykeltest som mäter konditionen. Frågorna
togs huvudsakligen från en livsstilsprofil som tidigare använts i Västra Götaland, och
kompletterades med frågor om välbefinnande från Nationella folkhälsoenkäten. Dessa
frågor var:
•
•
•
•
•
•
•
Hur mår du?
Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort?
Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna?
Har du de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem?
Upplever du att du gjort nytta de senaste veckorna?
Har du de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd?
Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor?
11
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Den enkät som hälsoprofilen byggde på hade även frågor som skall mäta entreprenörskap.
Dessa frågor togs från en enkät som använts för att studera påverkansfaktorer på
entreprenöriell motivation vid Högskolan Kristianstad (Fritz & Luong, 2011). En viss justering
gjordes av frågorna för att bättre passa målgruppen. Frågorna som användes var:
•
•
•
•
Är du uthållig i att slutföra ditt arbete?
Antar du gärna nya utmaningar?
Använder du lärdomar från tidigare svårigheter i det du gör?
Gillar du att ta initiativ?
Frågorna ”Upplever du att du får det stöd du behöver?” och ”Upplever du att du kan göra
vad du vill utan att begränsas av andra/annat, till exempel barn, partner, ekonomi och
hälsa?” togs fram utifrån diskussioner inom arbetsgruppen.
Eftersom de personer som deltog i projektet ofta hade en bristfällig svenska genomfördes
enkäterna som intervjuer där intervjuaren kunde förklara vissa ord. Det var sällan möjligt att
genomföra enkäter vilket hade varit tidsbesparande.
Cykeltestet gjordes enligt Åstrand och mäter maximal syreupptagningsförmåga och jämför
det med värden för svenska folket år 2000. Resultatet relaterar till kön, ålder och vikt.
Under hela projektet har arbetsgruppen träffats regelbundet (ungefär varannan månad) för
att diskutera hur projektet framskridit. Ett område som har diskuterats har varit svårigheten
att genomföra enkäten, framförallt att det var tidskrävande. Införande av testcykel
diskuterades flera gånger innan beslut om detta togs. Ett problem som har diskuterats har
varit byte av hälsopedagog och hur detta ska kunna lösas.
Den första hälsopedagogen arbetade bara den första sommaren, den andra i knappt ett år
och den tredje har arbetat i ungefär ett år.
Samma enkät/hälsoprofil har använts men relationen och kunskapen om personerna som
ingår i projektet har fått byggas upp på nytt. Hälsopedagogerna har också haft olika
bakgrund vilket påverkat deras genomförande. En var mer forskningsinriktad medan en
annan hade mer praktisk erfarenhet av att arbeta med personer som var utrikesfödda.
Två underhandsrapporter har tagits fram, diskuterats och varit underlag och i viss mån
påverkat det framtida arbetet.
Vid den första baslinjerapporten redovisades framförallt skillnader mellan personer födda i
Sverige och utrikesfödda och skillnader mellan män och kvinnor. Det framkom att:
•
•
•
•
Nästan alla män är födda i Sverige
Personer födda i Sverige dricker oftare alkohol och cyklar och promenerar mer till
arbetet
Utrikesfödda har mer stressymptom, däremot anser de generellt att deras hälsa är
god, och att de gärna antar nya utmaningar och gillar att ta initiativ
Kvinnor födda i Sverige uppger mer sällan än andra grupper att de mår bra, de anser
inte heller att de gillar att initiativ eller att de gärna antar nya utmaningar
12
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Vid den andra utvärderingen var bilden i huvudsak positiv, med mestadels förbättrade
värden. Generellt mår man bättre och motioner mer. Något som man bör se upp med är
upplevelsen av stress framförallt hos utrikesfödda kvinnor.
Projektet har inneburit att två discipliner, folkhälsovetenskap och socialt entreprenörskap,
med olika kulturer, har blivit tvungna att sammanlänka sina synsätt. Inom
folkhälsovetenskapen har det funnits en tendens att betona det vetenskapliga och att det
skall finnas evidens för en åtgärd, medan det sociala entreprenörskapet betonar det nya som
inte har hunnit utveckla evidens för sitt arbete. Folkhälsokommittén i Västra Götaland som
stödjer detta projekt har gärna betonat vikten av beprövad erfarenhet. Det aktuella
projektet kan sägas vara ett uttryck för en vilja att få in nya synsätt i folkhälsovetenskapen,
samtidigt som det sociala entreprenörskapet synas från ett epidemiologiskt perspektiv.
Utvecklingsarbete bygger ofta på EU-finansierade projekt. Den senaste programperioden har
man krävt att projekt skall utvärderas. Den metod som har förordats har varit lärande
utvärdering där utvärderaren kontinuerligt skall följa projektet och under gång meddela sina
upptäckter.
Analyser
Avsikten har varit att i möjligaste mån följa de 50 personer som blivit intervjuade en första
omgång. Detta har skapat både ett internt och ett externt bortfall. De externa bortfallet är
de personer som slutat i projektet. Det interna bortfallet är de personer som är kvar i
projektet men inte velat ställa upp på, framförallt den sista intervjun. Både det interna och
det externa bortfallet kommer att jämföras med de personer som är kvar i projektet.
Bortfallsanalysen ses som så väsentlig att den kommer att vara en del av huvudanalysen.
Analyserna har gjorts utifrån fyra områden, fysisk hälsa, psykisk hälsa, välbefinnande och
entreprenöriell förmåga.
Vad gäller välbefinnande och entreprenöriell förmåga omfattar de frågor tagna från två olika
enkäter, vilket gör att de hänger samman och har en likartad struktur. Detta har möjliggjort
att bilda ett index för vardera välbefinnande och entreprenörskap. Indexen är additiva,
d.v.s. svaren på frågorna adderas.
Sex frågor tagna från folkhälsoenkäten mätte vad de kallar välbefinnande. Det gällde
frågorna:
•
•
•
•
•
•
Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort?
Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna?
Har du de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem?
Upplever du att du gjort nytta de senaste veckorna?
Har du de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd?
Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor?
13
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Frågorna kan sägas mäta hur väl man fungerar i det dagliga livet, att man inte mår så dåligt
att man inte fungerar i det dagliga livet.
Eftersom frågorna var likadant uppbyggda och mätte ett gemensamt fenomen, nämligen
välbefinnande, ställdes frågorna samman till ett index. Lågt värde innebär bättre än vanligt
och högt värde sämre än vanligt.
Även för att mäta entreprenörskap har ett antal likartade frågor använts. Dessa var:
•
•
•
•
Är du uthållig i att slutföra ditt arbete?
Antar du gärna nya utmaningar?
Använder du lärdomar från tidigare svårigheter i det du gör?
Gillar du att ta initiativ?
Även av dessa frågor skapades ett index som kan sägas mäta personens uppfattning om sin
entreprenöriella förmåga. Högt värde innebär bättre än vanligt och lågt värde sämre än
vanligt.
Resultatet redovisas till stor del utifrån utfallet, d.v.s. vad som har hänt med personerna
Efter diskussion med arbetsgruppen gjordes en indelning i sex grupper. Dessa var:
• Fortfarande deltagare i projektet
• Anställda inom socialt företag
• Jobb inom reguljära arbetsmarknaden
• Slutat p.g.g sjukdom/ var sjuka redan vid ingången i projektet
• Enmansföretag (enligt projektledningen är enmansföretag för denna målgrupp
väldigt svårt)
• Slutat själva eller efter uppmaning från Coompanion
En uppdelning görs vid lämpliga tillfällen på kön, ålder och på född i Sverige/utlandsfödd.
14
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Resultat
Sammanlagt 50 personer har deltagit i projektet och ställt upp på att genomgå en eller flera
hälsoprofiler. Därutöver har 30 personer deltagit i projektet men inte gjort någon
hälsoprofil. En redovisning av projektdeltagarna görs i tabell 1.
Tabell 1. Projektdeltagarna. Redovisning på utfall, kön och födelseland
Antal/andel
Kvinnor
Män
Andel
Utlands
födda
Fortfarande
deltagare i
projektet
11 (22% )
Anställda inom
socialt företag
12 (24%)
Jobb inom
reguljära
arbetsmarknaden
6 (12%)
Slutat p.g.a.
sjukdom
5 (10%)
Enmansföretag
8 (16%)
9 (82%)
2 (18%)
18,2% (2)
Sverige 8, Somalia,
Sydkorea
11 (92%)
1 (8%)
66,7%(8)
Sverige 4, Irak 4,
Libanon, Polen, Somalia,
Turkiet
5 (86%)
1(14%)
50% (3)
Sverige 3, Irak, Iran, Kap
Verde
4 (80%)
1 (20%)
20% (1)
Sverige 3, Libanon
5 (62,5%)
3 (37,5%)
62,5 %(5)
Chile, Irak, Norge, Polen,
Sverige 3, Uganda
Slutat
8 (16%)
4 (50%)
4 (50%)
37,5 %(3)
Sverige 5,
Elfenbenskusten,
Uganda, Vietnam
Totalt
50 (100%)
39 (78%)
11 (22%)
Sverige 19
(49%)
Sverige 9
(82%)
.
15
44 %(22)
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Kön
4/5 (78 %) av deltagarna har varit kvinnor. Männen är överrepresenterade bland de som av
olika skäl slutat, även i gruppen enmansföretag som man kom fram till var alltför svår
företagsform.
Det är en överrepresentation av kvinnor som blivit anställda inom det sociala företaget. Av
kvinnorna är 2/3 (66 %) antingen kvar i det social förtaget eller har fått jobb i den reguljära
arbetsmarknaden. För männen är motsvarande siffra 33 procent. Bland männen har över
hälften slutat, antingen av privata skäl eller för att de startade i enmansföretag som varit för
svårt
.
Födelseland
28 personer är födda i Sverige vilket blir 56 procent. Sex personer kommer från Irak, tre från
Somalia, två vardera från Libanon och Polen. Övriga kommer från Chile, Elfenbenskusten,
Iran, Norge, Sydkorea, Turkiet, Uganda och Vietnam. Ungefär hälften av kvinnorna är födda i
Sverige jämfört med 4/5 bland männen.
De utlandsfödda är överrepresenterade bland de som blivit anställda inom sociala företag
och de som arbetat i enmansföretag. De utlandsfödda är underrepresenterade bland de som
blivit sjuka eller slutat. Av de sex personerna som kommer från Irak är fem kvinnor. Dessa
har antingen blivit anställda, fyra personer, eller fått ett reguljärt jobb.
Ålder
Vid en uppdelning i tre åldersklasser hamnar ungefär lika många i vardera klassen, 16
personer är upp till 40 år, 17 mellan 41 och 50 år och 16 personer är 51 år eller mer. Den
yngsta åldersgruppen har en överrepresentation av personer födda i Sverige, 69 procent.
Den yngsta åldersgruppen är överrepresenterad bland de som är kvar som deltagare och de
som fått jobb på den öppna arbetsmarknaden. De unga kvinnorna är kvar som deltagare i
projektet, medan de unga männen har slutat. Av de fyra männen i åldern upp till 40 år har
tre slutat och en fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden
Gruppen som är mellan 41 till 50 år är överrepresenterad bland de som är kvar som
deltagare och framförallt de som blivit sjuka. 60 procent av de som blivit sjuka är mellan 41
och 50 år. Däremot har ingen fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Den äldsta
åldersgruppen, de över 51 år, finns bland de som blivit anställda i sociala företag och de som
haft ett enmansföretag. Bland de som slutat är åldersfördelningen relativt jämn.
Hälsoläge vid start
Vid projektstart, när den första hälsoprofilen görs, uppger 31 stycken (64 %), att de mår bra.
De som blivit anställda eller fått jobb inom den reguljära arbetsmarknaden uppger oftare att
de mår bra, 92 procent av de som fått anställning, och 80 procent av de som fått reguljärt
jobb. Sämst mådde de som slutat av sig själva eller för att de blivit sjuka (37,5 % resp. 40 %
av dessa uppgav att de mådde bra). De som är kvar som deltagare i projektet resp. slutat
p.g.a. av de arbetat i enmansföretag ligger däremellan, på 55 procent resp. 62,5procent.
16
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Hur man mådde vid start verkar ha inverkan på hur utvecklingen blivit.
På frågan hur man upplever sin fysiska hälsa av uppger 60 procent av de som blivit sjuka att
den fysiska hälsan är dålig eller mycket dålig. Även de som är kvar som praktikanter uppger
relativt ofta att deras fysiska hälsa är dålig (36 %). De som fått jobb på den reguljära
marknaden, de som slutat och enmansföretagen upplever till stor del sin fysiska hälsa som
bra.
De som blivit sjuka upplever däremot att den psykiska hälsan är bra. Den psykiska hälsan
upplevs framförallt som ett problem av de som blivit kvar som deltagare i projektet.
Vikt
Personer födda i Sverige väger generellt mer än de som är födda utomlands. Vikt redovisas
skilt för män och kvinnor. Bland kvinnor har den grupp som blivit anställd det högsta
medelvärdet. Bland männen har de som slutat det högsta medelvärdet med en medelvikt på
över 90 kg. I studien redovisas viktnedgång. Utgångsläget är att viktnedgång är positiv.
Viktnedgång kan i och för sig vara negativ. Ansvarig hälsopedagog som träffat och undersökt
alla anser inte att det förekommit någon negativ viktnedgång i den aktuella studien.
Cykeltest
De som blivit anställda har initialt låga (dåliga) testvärden. Högst (bäst) värde bland
kvinnorna har den grupp som blivit sjuka. Högst värde bland männen har de som blivit kvar
som praktikanter eller fått jobb på den reguljära marknaden.
Alkohol och tobak
Nästan hälften (47 %) konsumerar ingen alkohol alls varje vecka. En tredjedel dricker alkohol
varje vecka.
Det är stor skillnad mellan grupperna i hur mycket alkohol man konsumerar. I gruppen som
blivit sjuk konsumerar 80 procent alkohol varje vecka. I de grupper där deltagarna är kvar
som deltagare eller som anställda i socialt företag konsumerar under 20 procent alkohol
varje vecka. De som fått jobb i den reguljära arbetsmarknaden och de som slutat ligger
däremellan, på 60 respektive 50 procent. Skillnaden kan delvis förklaras med att över hälften
av kvinnorna inte konsumerar någon alkohol alls, jämfört med en fjärdedel av männen.
Även vad gäller rökning särskiljer sig gruppen sjuka. 60 procent i gruppen som blivit sjuka
röker varje dag jämfört ungefär en fjärdedel (26,5 %) totalt. Även den grupp som slutat ligger
över snittet med 37,5 procent som röker varje dag. Av de som fått jobb i den reguljära
arbetsmarknaden röker inga. 70 procent av kvinnorna röker aldrig, jämfört med hälften av
männen.
Få, bara 5 personer, snusar. Snusning är vanligast bland de som fått jobb på den reguljära
arbetsmarknaden (och som inte rökte alls), där en femtedel snusar varje dag. I de grupper
som hade flest som rökte snusar man inte.
Sover
Bäst sover de som är kvar som deltagare i projektet eller blivit anställda i sociala företag. Av
personerna i de grupperna sover under 20 procent dåligt. I de övriga grupperna sover ca 40
17
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
procent dåligt. Allra sämst sover de som blivit sjuka eller fått jobb på den reguljära
arbetsmarknaden. Där uppger inga att de sover mycket bra.
Stress
I den grupp som blivit sjuka uppger flest personer att de är stressade. I den gruppen uppger
ingen att de aldrig är stressade, varken i hela livssituationen eller på Coompanion. I gruppen
som blivit sjuka uppger alla att de ofta eller mycket ofta är stressade i hela livssituationen.
Man är mindre stressad på Coompanion än i hela livssituationen.
Mest stressade i hela livssituationen efter de sjuka är de som fått jobb på den reguljära
marknaden. Där uppger 60 procent att de ofta eller mycket ofta är stressade i hela
livssituationen. Minst stressade i hela livssituationen är de som slutat, antingen av sig själva
eller för att de arbetat i enmansföretag. I grupperna som är kvar på Coompanion, antingen
som deltagare i projektet eller som anställda, uppger strax över 40 procent att de ofta eller
mycket ofta är stressade i hela livssituationen.
Stressnivån är generellt lägre på Coompanion än i hela livssituationen, d.v.s. hemma och
utanför Coompanion. Speciellt låg är den för de som slutat, antingen själva eller för att de
arbetat i enmansföretag. Där är 60 procent aldrig eller sällan stressade. Gruppen som fått
jobb är stressade då och då.
Den grupp som blivit sjuk har upplevt mest stress och en stress som påverkar negativt. För
den grupp som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden kan den höga stressnivån i
livssituationen och en mellannivå på Coompanion ha haft en positiv inverkan.
Stöd från Coompanion eller hemifrån
Tre fjärdedelar upplever att de får det stöd de behöver från Coompanion. Minst nöjda är de
som slutat och de som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden, medan alla som slutat
p.g.a. sjukdom är nöjda med stödet.
Två tredjedelar (63 %) upplever att de får stöd hemifrån. Mest missnöjda är de som fått jobb
på den reguljära arbetsmarknaden, där bara en femtedel upplever att de fått det stöd de
behöver hemifrån. Av de som slutat anser hälften att stödet hemifrån var tillräckligt.
Välbefinnande
Välbefinnande mäts genom ett index. Hur detta är uppbyggt visas på sid. 13.
Generellt får männen bättre värden än kvinnorna. Sett utifrån utfallet uppger de som fått
jobb på den reguljära arbetsmarknaden bäst värden, följt av de som fått anställning i ett
socialt företag och de som slutat. Sämst välbefinnande uppger de som jobbat i
enmansföretag, de som är kvar som praktikanter och de som slutat p.g.a. sjukdom.
Entreprenörskap
Den entrpreprenöriella förmågan mäts genom ett index. Se sid 14. På detta index får män
och kvinnor lika höga värden.
Högst uppfattning om sin entreprenöriella förmåga har de som slutat, framförallt männen.
Näst högst uppfattning har de som blivit anställda i ett socialt företag. Lägst uppfattning om
18
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
sin förmåga har de som blivit kvar som deltagare i projektet, medan de övriga grupperna har
ett mellanläge.
Sammanställning av resultaten
I tabell 2 görs en sammanställning av olika faktorer uppdelade på utfallet för de personer
som ingått I projektet. En indelning har gjorts i dåliga, bra och medelvärden. De bra är
grönmarkerade och har ett +, de dåliga rödmarkerade och har ett - och de med medelvärden
gulmarkerade och har ett =. Tabellen visar resultaten för enkät ett, d.vs. utgångsläget.
Tabell 2. Utfallsgrupperna (arbetsdeltagande) redovisade efter hälsoläge, hälsovanor,
välbefinnande, entreprenörskap. Utgångsläget, d.v.s. enkät 1.
Kön
Födelseland
Fortfarande
deltagare i
projektet
Anställd
=
+ Sverige
födda
+ kv + kv
+ utl
=
född
(Irak)
Ålder -kvinnor
låg
=
Ålder – män
=
hög
Mår bra
_
++
Cykeltest –
kvinnor
Vikt – kvinnor*
=
Vikt – män *
+
Promenerar
till arbetet
Alkohol
Röker
Snusar
Sover
Stressad
+
=
+
=
+ män
+ män
+ utlands + Sverige
födda
födda
låg
=
låg
+
__
=
+
=
+
+
Slutat
=
hög
__
_
+
=
=
_
=
-
_
+
+
_
_
_
_
=
_
_
+
_
__
+
=
+
_
_
_
__
-
+
_
+
+
+
=
+
Sverige
Födda
=
_
+
Enmans
företag
=
=
_
Slutat
p.g.a.
Sjukdom
=
_
=
Cykeltest –
män
Jobb
Reguljä
r
markna
d
+
=
_
+
=
+
19
_
_
+
_
_
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Livssituation
Välbefinnande
_
+
Entreprenör
skap
_
+
Stressad
Coompanion
=
Trivs på
Coompanion
_
Gemenskap/sa
marbete i
grupp
Kan välja vad
man vill göra
-- kvinnor
-
man
Stöd från
Coompanion
Stöd hemifrån
-=
+
-
=
=
+
+
+
=
-+
+
-
+
=
=
+
=
+
=
+
_
+
+
+
_
+
=
+
_
+
_
-+
_
+
+
_
+
+
+
+
_
-_
_
*viktnedgång anses bra och utmärks med +
Tabellen visar att de som slutat eftersom de blivit sjuka har dåliga värden på det mesta,
både hälsa och levnadsvanor. De har varit stressade, sover dåligt och har också känt sig
pressade av att de inte kan välja vad de vill göra. De har däremot trivts på Coompanion och
också känt gemenskap i arbetsgruppen.
Den grupp som blivit anställda inom socialt företag har bra värden på det mesta utom på
cykeltest och att de inte promenerat till arbetet, vilket kan uttryckas som att de har dåliga
hälsovanor. De har bra värden både på entreprenörskap och välbefinnande.
Den grupp som blivit fortfarande är deltagare i projektet har bra hälsovanor trots att de inte
uppger att de mår speciellt bra. De har också låga värden både på välbefinnande och
entreprenörskap, vilket möjligen kan tolkas som lågt självförtroende.
Gruppen som fått jobb på den reguljära marknaden verkar stressad, sover dåligt och har en
stressad livssituation. De röker inte, men snusar. De har inte känt gemenskap på
Coompanion och inte heller stöd därifrån.
Gruppen som slutat för att de arbetat i ett enmansföretag har hyfsade värden på nästan allt,
förutom att de sover dåligt och har ett dåligt välbefinnande.
De som slutat av sig själva eller på uppmaning har inte trivts på Coompanion och inte heller
känt någon gemenskap där. De både röker och dricker alkohol. De känner sig inte stressade
och har ett högt självförtroende som visar sig i bra värden framförallt vad gäller
entreprenörskap och välbefinnande
20
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Utveckling över tid
Det genomfördes tre enkäter med cirka ett halvårs mellanrum. Personer startade också efter
hand i projektet, samtidigt som andra slutade efter hand. I andra enkätomgången
medverkade många som senare slutade. I den andra omgången deltog 24 personer, flest
bland de som blivit anställda. I den gruppen medverkade 10 av 12 personer (83 %). I den
tredje omgången medverkade 11 personer. Åtta som blivit anställda (67 %) och tre som var
kvar som deltagare i projektet.
I tabell 3 redovisas hur andelen som uppger att de mår bra har utvecklats över de tre
enkäterna, fördelat på ålder och om man är född i Sverige eller utomlands.
Tabell 3. Andel och antal som uppger att de mår bra. Utvecklingen i de tre enkäterna. Antal
som svarat i nom parentes.
Mår bra
Född i Sverige
Ej född i Sverige
Enkät 1
58 % (15/26 st)
68 % (15/22 st)
Upp till 40 år
63 % (10/16 st)
41-50 år
53% (9/17 st)
51 år eller mer
75 % (12/16 st)
*förbättring följs av en försämring
Enkät 2
91 % (10/11 st)
91 % (10/11 st)
Enkät 3
100 % (2/2 st)
67 % (6/9 st)
Förbättring
Puckel*
83 % (5/6 st)
100 % (9/9 st)
88 % (7/8 st)
50 % (1/2 st)
67 % (4/6 st)
100 % (3/3 st)
Puckel*
Puckel*
Förbättring
Utvecklingen är generellt positiv. Betydligt fler av utrikesfödda har svarat på den tredje
enkäten än de som är födda i Sverige.
21
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
I tabell 4 redovisas andelen som mår bra.
Tabell 4. Andelen som uppger att de mår bra. Utvecklingen i de tre enkäterna. Antal som
svarat inom parentes
Mår bra
Enkät 1
Enkät 2
Enkät 3
Fortfarande
deltagare i
projektet
55% (6/11)
100% (5/5)
100% (3/3)
Anställd i socialt
företag
92%
(11/12)
90% (9/10)
62,5% (5/8)
Jobb inom
reguljära
arbetsmarknaden
80% (4/5)
100% (2/2)
Svar saknas
Slutat p.g.a.
sjukdom
40% (2/5)
50% (1/2)
Svar saknas
Ensamföretag
62,5%
(5/8)
100% (2/2)
Svar saknas
Slutat
37,5%(3/8)
100% (3/3)
Svar saknas
Total
69%
(31/49)
92% (22/24) 73% (8/11)
Tabellen visar att man i alla grupper utom de som blir sjuka uppger att man mår bättre vid
den senare tidpunkten då enkät 2 genomfördes. Av de som är kvar som deltagare i projektet
mår alla som svarat bra både i enkät 2 och 3, medan det sker en försämring för de som blivit
anställda.
Vi hade en förförståelse att cykeltest skulle vara objektiva mått. Den inställningen har delvis
ändrats eftersom förutsättningarna verkar ha varit olika för olika grupper. Om en uppdelning
görs på personer födda i Sverige eller i något annat land har personer födda i Sverige vid alla
tre testen bättre värden. Speciellt vid det tredje testet är förbättringen stor. Av de som
genomför det tredje testet är bara en femtedel svenskfödda. Av de som är kvar genomför
endast en av tio svenskfödda det tredje testet jämfört med 2/3 av de utlandsfödda. Man kan
misstänka att de svenska deltagarna undvek att göra testet om de misstänkte att det skulle
bli en negativ bekräftelse (se Wahlgren, 2003) medan de utrikesfödda inte hade detta i
åtanke utan kanske snarare tyckte att det var positivt att de hade börjat lära sig använda en
testcykel.
22
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Tabell 5. Utvecklingen över tid som den visar sig i de tre enkäterna. Hälsovariabler. Andel.
Antal inom parentes.
Enkät 1
Enkät 2
Enkät 3
80%
33%
(1/3)
Fortfarande deltagare i
projektet
Promenerar /cyklar - ja 73%
(8/11)
(4/5)
Vikt/kg
76,7
(8st)
84,8 (4
st)
69 (3st)
Testvärde
32,7
(7st)
32,4
(5st)
33,3 (3
st)
25%
(3/12)
70%
(7/10)
50%
Vikt/kg
81,6
(12st)
70,2
(9st)
72,3
(8st)
Förbättring
Testvärde
26,3
(11st)
28,4 (9
st)
28,9
(7st)
Förbättring
Alkohol varje vecka %
17
0
0
Förbättring
Röker varje
25
40
25
Oförändrat
Sällan/aldrig
37,5%
(4st)
20%
(2st)
0
Försämring
Ofta/mkt ofta
42%(5st)
50%
(5st)
38%
(3st)
Puckel*
Sällan/aldrig
50% (6st) 20%
(2st)
33%
(2st)
Försämring
Ofta/mkt ofta
17% (2st) 20%
(2st)
50%
(3st)
Försämring
Anställd i socialt
Företag
Promenerar
/cyklar – ja
Puckel*
(4/8)
dag %
Stressad/livet
Stressad/ Coompanion
Sover
23
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Dåligt
17% (2st) 10%
(1st)
25%
(2st)
Puckel*
Bra
50% (6st) 50%
(5st)
38%
(3st)
Försämring
*förbättring följs av försämring
Tabell 5 visar på utvecklingen för de som anställts i sociala företag (och även de som blivit
kvar som deltagare) på olika hälsovariabler. Utvecklingen är i stort positiv. Man väger
mindre, dricker mindre alkohol, är mindre stressad m.m. Utvecklingen är mest positiv mellan
den första och andra enkäten. Vid den tredje har den positiva utvecklingen stannat av,
ibland är det även en viss försämring. Färre sover bra, fler är ofta stressade på Coompanion.
I tabell 6 redovisas utvecklingen för välbefinnande och entreprenörskap.
Tabell 6. Utvecklingen över tid av välbefinnande och entreprenörskap som den visar sig i de
tre enkäterna. Medelvärde för gruppen på index över välbefinnande resp. entreprenörskap.
För beskrivning av indexen se sid. 13. Värdet inom parentes är antal som svarat på enkäten.
Fördelat på utfall
Enkät 1
Enkät 2
Enkät 3
Enkät 1
Enkät 2
Enkät 3
Välbefin
Välbefin
Välbefin
Entreprenörskap
Entreprenör
nande
nande
Nande
Entreprenörsk
ap
Skap
(lågt värde
bra, max
värde 4)
(lågt värde
bra, maxvärde
4)
(lågt värde
bra, maxvärde
4)
(högt värde bra,
maxvärde 5)
Fortfarande
deltagare i
projektet
2,14 (11)
1,63 (5)
1,89 (3)
3,73 (11)
4,2 (5)
3,08 (3)
Anställda inom
socialt företag
1,83 (11)
1,77 (10)
1,74 (7)
4,07 (11)
4,13 (10)
4,28 (8)
Jobb inom
reguljära
arbetsmarknad
en
1,63 (5)
1,83 (1)
Svar saknas
3,95 (5)
3,75 (1)
Svar saknas
Slutat p.g.a.
sjukdom
2,1 (5)
1,75 (2)
Svar saknas
3,95 (5)
3,63 (2)
Svar saknas
Enmansföre
2,27 (8)
1,83 (3)
Svar saknas
3,91 (8)
4,25 (2)
Svar saknas
Slutat
1,83 (7)
1,67 (2)
Svar saknas
4,11 (7)
3,92 (3)
Svar saknas
Totalt
1,99 (50)
1,74 (23)
1,78 (10)
3,94 (50)
4,07 (23)
3,95 (11)
(högt värde
bra,
(högt värde bra,
maxvärde 5)
maxvärde 5)
tag
Tabellen visar en förbättring över tid framförallt för de som anställts i sociala företag.
Välbefinnandet ökar också till enkät 2 för alla grupper utom de som fått jobb på den
24
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
reguljära arbetsmarknaden. Vad gäller entreprenörskapet förbättras detta betydligt för de
som anställts i sociala företag genom alla tre enkäterna; till enkät 2 sker en förbättring också
för de som blivit kvar som deltagare, och de som arbetat i enmansföretag. För övriga blir det
en försämring. Entreprenörskap verkar ha mer samband med hur det gått i projektet än
välbefinnandet.
Man bör dock observera det stora bortfallet för alla utom de anställda. Se antalet svarande.
I tabell 7 visas utvecklingen över tid uppdelat på ålder.
Tabell 7. Utvecklingen över tid av välbefinnande och entreprenörskap som den visar sig i de
tre enkäterna. Medelvärde för gruppen på index över välbefinnande resp. entreprenörskap.
För beskrivning av indexen se sid. 13 och 14. Värdet inom parentes är antal som svarat på
enkäten. Fördelat på ålder.
Enkät 1
Enkät 2
Enkät 3
1,82 (16 st)
2,2 (16 st)
1,93 (15 st)
1,78 (6 st)
1,67 (9 st)
1,79 (8 st)
1,92 (2 st)
1,81 (6 st)
1,58 (2 st)
puckel*
förbättring
förbättring
3,79 (6 st)
4,08 (9 st)
4,25 (8 st)
3,75 (2 st)
3,58 (6 st)
4,83 (3 st)
försämring
puckel*
förbättring
Välbefinnande
(lågt värde bra, max
värde 4)
Upp till 40 år
41-50 år
51 år eller mer
Entreprenörskap
(högt värde bra,
max värde 5)
Upp till 40 år
3,89 (16 st)
41-50 år
3,92 (16 st)
51 år eller mer
4,02 (15 st)
*förbättring följt av försämring
Tabellen visar att utvecklingen varit mest positiv i den äldsta åldersgruppen och minst positiv
för den yngsta åldersgruppen. Den äldsta åldersgruppen har haft en positiv utveckling båda
vad gäller välbefinnande och entreprenörskap.
Om man räknar antal personer sker det både för välbefinnande och entreprenörskap en
förbättring hos hälften av de personer som deltar i enkät två. En tredjedel får sämre värden
medan det är oförändrat för resten. Av tabell 7 kan man dra slutsatsen att de personer som
fått sämre värden till hör den yngsta åldersgruppen.
Uppföljning
Hypoteser
Vi hade tre hypoteser.
1. Förbättrad hälsa skapar förutsättningar för ett hållbart entreprenörskap. Hälsan kan
vara både psykisk och fysisk.
25
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
2. Den psykiska hälsan fungerar som en mekanism för goda hälsovanor och därigenom
också förbättrad entreprenöriell förmåga
3. Personer från länder med högt entreprenörskap har bättre förutsättningar att vara
uthålliga än personer från länder med lågt entreprenörskap.
Välbefinnande är ett gemensamt mått för psykisk och fysisk hälsa. Välbefinnandet och
entreprenörskapet förbättras mellan de två första mättillfällena för de som fortfarande är
deltagare i projektet, de som anställts i socialt företag och de som slutat för att bedrivit ett
enmansföretag. För de som anställts på den reguljära arbetsmarknaden sker det däremot en
försämring beträffande välbefinnande och entreprenörskap.
Den första hypotesen kan därmed sägas stämma för de grupper som har ökat
arbetsdeltagande, förutom den grupp som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden.
Välbefinnandet har ökat även för grupper som inte har ett ökat arbetsdeltagande, d.v.s. de
som slutat p.g.a. sjukdom eller av sig själva eller på uppmaning av projektledningen.
Hypotes två kan möjligen anses stämma genom en negativ bekräftelse. Den grupp som
slutat p.g.a. att de blivit sjuka hade både dåliga hälsovanor och var stressade. Detta ledde till
att de inte orkade ta tag i hälsovanorna till skillnad från den grupp som blivit anställda.
Gruppen där personerna slutat eftersom de blivit sjuka såg inte själva stress och att sova
dåligt som uttryck för psykisk ohälsa.
Vi beskrev tidigare två forskningstraditioner som kan förklara sambandet mellan fysisk och
psykisk hälsa. Den ena (Kristenson & Starke; 2004) handlade om inlärd hjälplöshet och kan
också mätas psykobiologiskt, medan den andra handlade om känsla av sammanhang
(Antonovsky, 1987). Vi har inte haft möjlighet i projektet att mäta det psykobiologiska
avtrycket hos de som blivit sjuka.
Dessa verkar dock ha dålig självinsikt i och med att man tolkar stress respektive dålig sömn
som fysisk och inte psykisk ohälsa. Den felaktiga tolkningen leder till att man inte förstår vad
man skall göra för att må bättre. Man kan se detta som ett uttryck för inlärd hjälplöshet.
Genom tidigare erfarenheter har hen lärt sig att det inte tjänar något till att försöka. Det
stämmer också med den salutogena forskningstraditionen, man verkar ha både en låg nivå
av begriplighet och hanterbarhet. Begriplighet och hanterbarhet är två av de aspekter som
bygger upp känslan av sammanhang (KASAM). Bristen på begripligheten visar sig i den
ovannämnda dåliga självinsikten och bristen på hanterbarhet i att man inte vet hur man skall
agera för att må bättre.
Vad gäller hypotes tre är det helt klart att personer, framförallt kvinnor, som är
utrikessfödda har visat ett bättre entreprenörskap än svenskfödda. Speciellt utmärker sig
kvinnorna från Irak. Om detta beror på att de är från just Irak eller på att de är en grupp som
kunnat får kraft av varandra är svårt att säga.
Hypotes tre byggde på forskning om utrikesföddas entreprenörskap, framförallt som den
visat sig i GEM (Entreprenörskapsforum, 2013). Vi kan inte klart säga att det är just detta att
de är från Irak som är grunden till deras framgång. Att utrikesfödda kvinnor lyckas bra tyder
26
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
dock på att den allmänna kunskap som finns om invandrares företagande även kan överföras
till socialt företagande.
Målet för projektet
Målet var att 80 procent av deltagarna skulle uppleva en förbättrad hälsa efter att ha
medverkat i inkubatorns verksamhet.
I den första enkäten svarade 31 av 49 att de mår bra, i den andra 22 av 24. Om man jämför
procentandelar har det skett en ökning med 29 procent. För de som är kvar som deltagare i
projektet och de som blivit anställda i det sociala företaget har det skett en förbättring från
17 av 24 (71 %) till 14 av 15 (93 %), d.v.s. en ökning med 22 procentenheter. Utgångsläget är
så bra att det är svårt att få en 80-procentig förbättring.
Välbefinnande kan ses som ett konkret uttryck för hälsa, att man orkar ta tag i vardagen.
Välbefinnandet har ökat i alla grupper utom de som fått jobb på den reguljära
arbetsmarknaden. Räknat i antal personer har välbefinnandet ökat hos hälften av deltagarna
mellan enkät ett och enkät två.
Målet kan inte anses uppnått. Orsaken till detta diskuteras nedan.
Diskussion
Vid utvärderingen av hälsospåret i Sfinx skulle tre faktorer undersökas, hälsa, ökat
arbetsdeltagande och entreprenörskap. Under projektets gång ställdes vid tre tillfällen
hälsofrågor och frågor som mätte välbefinnande. Det gjordes också cykeltester. Ökat
arbetsdeltagande kan sägas ha mätts genom hur väl det gått för deltagarna i projektet.
Entreprenörskapet mättes med hjälp av frågor i enkäten.
Ett problem med utvärderingen har varit det rörliga urvalet, d.v.s. att deltagare har kommit
och gått i projektet. Det har funnits en intern uppföljning som dock inte har kopplats till den
aktuella utvärderingen.
Målet var högt satt, att 80 procent av deltagarna upplever en förbättrad hälsa efter att ha
medverkat i projektet. Det målet har inte uppnåtts. Skälen är dels av metodologisk art. På
den enkla frågan ”hur mår du?” uppgav alltför många redan när projektet startade att de
mådde bra, vilket inte gjorde det möjligt att nå målet, även om alla hade svarat att de
mådde bra i slutändan.
Efterhand har det index som mäter välbefinnande fått större tyngd. Båda för att det som
hälsomått kopplar ihop den fysiska och den psykiska hälsan och att det som index, uppbyggt
av ett flertal frågor, gör det lättare att se hur utvecklingen över tid har varit.
Nästan 60 procent kan sägas ha ett ökat arbetsdeltagande i och med att de antingen är kvar i
projektet eller har fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden.
Välbefinnandet ökade för alla grupper utom för den grupp som fått jobb på den reguljära
arbetsmarknaden.
Att välbefinnandet ökat kan ses som ett utryck för att hälsospåret varit framgångsrikt
såtillvida att deltagarna mår bättre. Vi ser däremot egentligen inget samband mellan
27
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
välbefinnande och ökat arbetsdeltagande. Entreprenörskap som det mäts i enkäten visar
bättre samband med ökat arbetsdeltagande, utom för den grupp som fått arbete inom den
reguljära arbetsmarknaden. Ju längre man är kvar i projektet desto högre uppfattar man sin
entreprenöriella förmåga.
Gruppen som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden var den enda grupp som inte
ökade sitt välbefinnande. Gruppen hade å andra sidan redan högt välbefinnande. Det är den
yngsta gruppen. De har redan högt välbefinnande men känner sig stressade i sin
livssituation. De känner ingen gemenskap på Coompanion och inte heller något stöd
därifrån, även om de i och för sig trivs där. För den gruppen verkar Coompanion ha fungerat
som en knuff ut. Kopplingen till krav/kontrollmodellen (Karasek &Theorell,1990) skulle
kunna vara att kraven var för låga och att projektet därmed skapar en stressituation som
man vill ta sig ur.
Också för den grupp som blivit sjuk ökade välbefinnandet även om det inte räckte för att
man skulle orka vara kvar i projektet. Här kan man möjligen också koppla till krav/kontroll
modellen (Karasek & Theorell, 1990). Om man inte har tillräcklig förmåga att genomföra
arbetet ökar den negativa stressen.
Den grupp som slutat för att de blivit sjuka och den som slutat för att de fått arbete på den
reguljära arbetsmarknaden kan ses som två motpoler, där den ena känner stress för att
kraven är för höga och den andra för att de är för låga.
Den grupp som slutat själva eller på uppmaning av Coompanion hade inledningsvis både
högt välbefinnande och allra högst tro på sitt entreprenörskap. Välbefinnandet har ökat men
entreprenörskapet har minskat. De verkar inte ha trivts på Coompanion, inte varit stressade
där men inte heller känt någon gemenskap. Man får intrycket att även den gruppen känner
en negativ stress och att kraven varit för låga, vilket lett till att man inte anstränger sig.
Kravnivån verkar ha varit lagom hög för den grupp som blivit anställda i det sociala företaget.
Man mådde tillräckligt bra för att kunna ta tillvara den möjlighet som projektet gav, både
hälsomässigt och vad gäller entreprenörskap.
Den grupp som blivit kvar på Coompanion som deltagare skiljer sig från de övriga genom att
de har goda hälsovanor redan initialt, men de trivs inte på Coompanion och de tror inte på
sin entreprenöriella förmåga och tror inte heller att de klarar av det dagliga livet. De verkar
ha dåligt självförtroende. Gruppen består till övervägande del av svenska kvinnor. Deras
utveckling är positiv men från ett sämre utgångsläge jämfört med den grupp utrikesfödda
kvinnor som är i majoritet bland de som blivit anställda.
Att svenska kvinnor har sämre självförtroende än utrikesfödda kvinnor stämmer inte med
den gängse bilden av de självständiga svenska kvinnorna. Det är dock välkänt att det ofta är
lättare för de kvinnor som arbetar att nå chefspositioner i andra länder än i Sverige. Detta
har kopplats till de värderingsmönster som finns i olika länder. I mer tävlingsinriktade länder
utvecklar även kvinnor dessa egenskaper vilket visar sig i arbetslivet om de är aktiva där
(Hofstede, 2001).
28
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Den grupp som slutat för att de drivit ett enmansföretag, har däremot trivts på Coompanion
och också känt stöd därifrån. Stödet har dock inte varit tillräckligt för att kompensera den
alltför krävande företagsformen.
De som slutat har till stor del varit män och de som blivit kvar antingen som deltagare eller
som anställda i socialt företag har varit kvinnor. Det har gått betydligt bättre för kvinnorna
än för männen, vilket inte stämmer överens med exemplet om IT-piloterna (Kulin, 2013). Där
trivdes männen bättre och hade ett mindre bortfall än kvinnorna. I det exemplet trodde man
att männen blivit mer positivt bemötta än kvinnorna på arbetsplatserna inom
äldreomsorgen. I det här projektet har männen varit minoritet i projektet där deltagarna till
stor del består av utrikesfödda kvinnor.
Det är inte helt lätt att förstå bakgrunden till männens dåliga resultat. Det verkar var så att
projektets utformning inte passade dem. Om männen i det tidigare nämnda IT-projektet
trivdes för att de kände sig sedda och uppskattade kan det mycket väl vara tvärtom i det här
projektet. Som utomstående utvärderare upplevde jag många gånger att man mest talade
om de utrikesfödda kvinnorna.
Slutsats
Det har gått bra för så många att projektet kan anses ha varit framgångsrikt. De som varit
kvar i projektet har förbättrat både sitt välbefinnande och sitt entreprenörskap
Projektet var ett lärande projekt, d.v.s. att man skulle kunna dra slutsatser om vad som
fungerat bra och vad som inte fungerat bra. Vad man kan utveckla och i vilken utsträckning
har hälsospåret haft en positiv påverkan på resultatet.
Välbefinnandet har ökat vilket måste ses som positivt. För vissa var dock arbetsdeltagande i
vissa fall alltför krävande, medan det i andra fall verkar ha varit för lite krävande. För att
själva entreprenörskapet skall fungera verkar det vara viktigt att göra ett noggrant urval av
vilka som skall medverka i projektet.
Konceptet Sfinx med ett hälsospår har i det här fallet fungerat bäst för utrikesfödda kvinnor,
halvbra för svenska kvinnor och mestadels dåligt för svenska män. För de svenska kvinnorna
fungerar själva hälsospåret, medan det verkar vara tveksamheter omkring företagandet.
En generell slutsats är därför att projektinnehåll och deltagare skall matchas. Samma
upplägg passar inte för yngre svenska män och utrikesfödda kvinnor. Detta gäller även den
grupp som slutat för att de blivit sjuka. Om de överhuvudtaget skall vara med i ett liknande
projekt måste de innan de börjar i projektet få en förberedelsefas, som kanske lika väl kan
ges i ett annat sammanhang
Rekommendation
En rekommendation skulle vara att använda hälsotestet för att avgöra både vilka som skall
ingå i verksamheten och vilka insatser som skall erbjudas. Om personer med både hög fysisk
och psykisk ohälsa skall ingå bör de erbjudas speciella insatser innan själva företagandet
startar.
29
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Den enkät som användes innehöll ett stort antal frågor av vilka många saknade relevans. För
att hålla nere antalet frågor i framtida studier bör frågorna i större utsträckning anpassas för
olika grupper, speciellt gäller detta svenskfödda och utrikesfödda. Detta kan gälla t.ex. frågor
om alkohol och cykeltest. För personer som inte kan cykla är cykeltest olämpliga.
Att hålla nere antalet frågor gäller speciellt vid uppföljningen. Vid en sådan är det framförallt
frågor om välbefinnande och entreprenörskap som är lämpliga att ställa.
Ett observandum kan vara att även för den grupp som blivit anställda verkar den goda
utvecklingen plana ut efter en tid, vilket eventuellt skulle kunna motverkas med insatser vid
själva anställningstillfället som verkar öka stressnivån.
Referenser
Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Natur & Kultur.
Chaves, J. Monzon. (2007). The Social Economy in the European Union.
Entreprenörskapsforum. (2013). Entreprenörskap i Sverige - Nationell rapport 2013.
Stockholm: Örebro universitet.
Fritz, A, Luong, Y. (2011) Påverkansfaktorer på entreprenöriell motivation. Examensarbete.
Högskolan Kristianstad.
Hermansson, K, Lundgren, B. (2008). Hälsa och ekonomisk tillväxt. Kunskapsöversikt över
sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt samt synpunkter på hälsa i ett regionalt
utvecklingsperpsektiv. Östersund: Folkhälsointitutet A 2008:02.
Hofstede, G. (2001) Culture´s Consequences. Comparing Values, Bahaviors, Institutions and
Organizations Across Nations. Sage Publications.
Karasek, R. Theorell,T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of
working life. New York: Basic Books.
Kristenson, M, Eriksen, HR, Sluiter, JK, Starke, D, Ursin, H. (April 2004). Psychobiological
mechanisms of socioeconomic differences in health. Social Science & Medicine, ss. 15111522.
Kulin, L. (2013). Slututvärdering av projekt it-piloterna. Ett projekt kring samverkan kring
arbetslösa ungdomar. Conteztio Ethnographic.
Medin J, Alexandersson, K. (2000). Hälsa och hälsofrämjande En litteraturstudie.
Studiefrämjandet.
Pettersson, N.,M. Analys av bortfall i en uppföljningsundersökning av hälsa.
SOU 2012:31. (1212). Sänkta trösklar - högt i tak. Arbete, utveckling, trygghet. Regeringen.
30
Bergstugan konsult En utvärdering av hälsospåret i Sfinx 2014-06-30
Wahlgren, L. (2003). Ett hälsosamt bortfall? En studie av bortfallsgruppens skäl till att avstå
från hälsotest. D-uppsats i idrott. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm.
WHO. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Health Promotion International.
31
