Komplettering II, ytterligare motioner till Fi kongress 2015
Motion 122. Heltidsanställd elevhälsa mm.
Grundskola
Punkt 20. “Fi ska verka för att alla skolor och alla elever ska ha tillgång till heltidsanställd
kurator, skolsköterska, psykolog, studievägledare samt social- och specialpedagog.”
Det är självklart viktigt att Fi vill verka för att dessa professioner ska vara verksamma på
samtliga skolor men det är en orimlighet med tanke på skolornas olika storlek och
förutsättningar. Det kan uppfattas som att Fi är ett storstadscentrerat parti då detta är en utopi
på landsbygden. Alla skolor har olika behov. Sex heltidsanställningar utöver lärarna innebär
att dessa funktioner på mindre skolor skulle vara fler än lärarkåren.
Däremot bör Fi verka för att det finns minst en specialpedagog på varje skola då dennes
kompetens kan vara nödvändig för att alla elever ska nå skolans mål.
Fi bör snarare i sina skolpolitiska skrivningar fokusera på att lärargrupperna ska ges möjlighet
att besluta om vilka andra kompetenser som är avgörande för en likvärdig skola.
Vi yrkar att:
● formuleringen i Punkt 20 skrivs om till “Fi ska verka för att alla skolor och alla elever
ska ha särskild tillgång till specialpedagog samt ge lärargrupperna och skolledare
mandat att fatta beslut om vilka andra kompetenser som behövs tillföras.”
Kristin Löf, Emelie Bardon, Zarah Melander, Lars Jalmert, Louise Lindblom, Jenny Sandsten,
Madeleine Wahlund
Styrelsens svar:
Av nuvarande text i politikdokumentet framgår inte att den heltidsanställde ska vara
stationerad på enbart en skola. Det är vanligt att exempelvis kuratorer arbetar på flera skolor.
Ett problem som däremot är typiskt just för kuratorer och andra kvinnligt könskodade arbeten
är att det ofta är deltidstjänster. Att de listade kompetenserna ska vara tillgängliga för skolan
och kallas in vid behov betyder inte att de behöver vara stationerade där på heltid.
Styrelsen yrkar på avslag.
Motion 123. Tillsätt en kommitté
De skolpolitiska dokumenten
Hela Feministisk initiativs utbildningspolitiska dokument.
Feministiskt initiativ har under kort tid formulerat sin politik på olika politikområden. Detta
har utifrån förutsättningarna gjorts på ett bra sätt men nu behöver vi ta ett steg vidare. Politik
är ett kontinuerligt och utvecklande arbete. Vi anser att de olika politiska områdena behöver
utvecklas och ses över av kommittéer innehållandes för ämnet relevanta kompetenser.
Utbildningsväsendet har under de sista mandatperioderna utsatts för omfattande reformer i
strid mot professionens intressen. Sverige behöver en intersektionell feministisk
utbildningspolitik där vi vågar ta både ett bredare och djupare anslag samt beskriva våra
utbildningspolitiska visioner. För att våra utbildningspolitiska dokument ska kunna tilltala fler
bör kongressen tillsätta en kommitté med uppdrag att till kongressen 2017 utveckla politiken.
Kommittén ska vara fri att knyta experter från alla skolformer samt lärarfacken till arbetet. Då
representation är en förutsättning för ett genomarbetat utbildningspolitiskt dokument bör alla
yrkeskategorier inom skolväsendet representeras i denna kommitté.
Vi yrkar att:
● en kommitté tillsätts med uppdrag att utveckla Fi:s utbildningspolitik, vidga
perspektivet på politiken och förtydliga vår feministiska utbildningsvision. Denna
kommitté ska vara fri att knyta för ämnet relevanta externa källor till arbetet samt vara
fri att helt strukturera om dokumenten.
Kristin Löf, Emelie Bardon, Zarah Melander, Lars Jalmert, Louise Lindblom, Jenny Sandsten,
Madeleine Wahlund
Styrelsens svar:
Vi instämmer i motionärernas syn att utbildningspolitiken behöver utvecklas, men menar att
detta lämpligen görs inom ramarna för skuggriksdagsgruppen. Utbildningsutskottet har
mandat att knyta till sig vilka sakkunniga de önskar att samarbeta med. Styrelsen ser därför
inte behovet att en särskild kommitté för detta ändamål.
Styrelsen yrkar på avslag.
Motion 124. Alternativ till kontaktperson i diskrimineringsfrågor
Utbildning
Tredje stycket, tionde raden. “För att underlätta för elever som blivit diskriminerade att påtala
problemet hos lärare, skolledning, DO eller på annat sätt på upprättelse, föreslår vi att varje
skola ska vara skyldig att ha en anställd kontaktperson i diskrimineringsfrågor. Dessa
kontaktpersoner ska fungera som en länk mellan elever och deras föräldrar å ena sidan och
skolpersonal å den andra. Kontaktpersonen ska tillvarata elevernas intressen när eleverna
ansett sig ha blivit diskriminerade, och kan med fördel även arbeta med annat förebyggande
arbete mot diskriminering Kontaktpersonen måste ha kompetens i diskrimineringsfrågor och
bör inte vara en lärare då det blir märkligt om en elev vill anklaga kontaktpersonen för
diskriminering när denne undervisat.”
Tanken med denna skrivning anser vi är god. Det är självfallet viktigt att det finns personer
särskilt ansvariga över diskrimineringsfrågor i förskoleklass och grundskola inklusive
fritidshem. Men vi anser däremot att detta inte bör vara en extern person, som dagens
skrivning öppnar för. I dagens styrdokument anges att alla som verkar inom skolan ska arbeta
för och med skolans värdegrund som anges i läroplanerna. Vi bör alltså i första hand ge redan
verksamma lärare verktyg att förebygga och åtgärda diskriminering.
Relationsarbetet är i första hand lärargruppernas ansvar och vi bör istället verka för att det på
varje skola bör finnas minst en lärare med specialiserad kunskap i intersektionalitet,
normkritik och antidiskrimineringsarbete. Den lärargrupp som idag har fördjupad kompetens
kring relationsarbete är fritidspedagoger och lärare i fritidshem. De möter dessutom eleverna
under hela skoldagen. Förslagsvis bör denna lärargrupp ges möjlighet till fördjupad kunskap i
dessa områden med särskild specialisering och ansvar över antidiskrimineringsarbete.
Vi yrkar att:
● alla lärargrupperna ska ges möjlighet till fortbildning i intersektionalitet, normkritik
och antidiskrimineringsarbete.
● Fi ska verka för att varje skola ska ha minst en lärare med specialiserad kunskap och
ansvar över antidiskrimineringsarbetet.
Kristin Löf, Emelie Bardon, Zarah Melander, Madeleine Wahlund
Styrelsens svar:
Styrelsen instämmer inte i motionärernas syn på hur ansvaret för antidiskrimineringsarbetet
bör organiseras i skolan. Förslaget med kontaktperson är hämtat ur Det blågula glashuset, en
statlig utredning om etnisk diskriminering. Styrelsen menar liksom utredningen att det finns
en poäng med att personen i fråga inte är lärare då det finns en inbyggd maktobalans mellan
elev och lärare, exempelvis uttryckt i den myndighetsutövning som betygssättning innebär.
Dessutom kan även lärare diskriminera och utsätta barn för kränkningar. Det strategiska
arbetet med likabehandling i skolan bör inte läggas på en lärare vid sidan om andra
arbetsuppgifter. Däremot är en förutsättning för att arbetet ska lyckas att lärargrupper får
fortbildning i intersektionalitet och diskriminering.
Styrelsen yrkar på bifall till första punkten och avslag på den andra.
Motion 125. Natt- och helgöppna förskolor
Förskola och fritidshem
Punkt 18. “Fi ska verka för att så kallade nattis införs i samtliga kommuner.”
Vi tycker att det är bra att förskolorna är tillgängliga för barn även på kvällar, nätter och
helger. Så som arbetsmarknaden idag är utformad tvingas många föräldrar att arbeta på
obekväm arbetstid och alltför ofta med osäkra arbetstider.
Dock anser vi att skrivningen “nattis” är problematisk då detta är ett taluttryck och passar sig
inte i skolpolitiska dokument (jmfr. dagis). Genom att inte använda ett korrekt språk bidrar vi
till den systematiska nedvärderingen av en hel yrkeskår.
Vi yrkar att:
● punkt 18 ändras till “Fi ska verka för att varje kommun tillhandahåller natt- och
helgöppna förskolor.”
Kristin Löf, Emelie Bardon, Zarah Melander, Lars Jalmert, Louise Lindblom, Jenny Sandsten,
Madeleine Wahlund
Styrelsen svar:
Styrelsen välkomnar förslaget på en mer korrekt formulering om förskolor.
Styrelsen yrkar bifall.
Motion 126. Personal ska vara lärare
Utbildning, Förskola och fritidshem, Grundskola, Gymnasium
På ett tiotal ställen i de utbildningspolitiska dokumenten används begreppet “personal”. Då
behörighetskraven har ökat och det från och med 2015 enbart är legitimerade lärare som får
ansvara för undervisningen är det otidsenligt att tala om skolpersonal i så svepande ordalag.
Istället bör formuleringen “lärargrupperna och övrig skolpersonal” användas.
Vi yrkar att:
-
de utbildningspolitiska dokumenten gås igenom och att begreppet personal i samtliga
fall ändras till “lärargrupperna och övrig skolpersonal” på ett sätt som är lämpligt för
varje textställe.
Emelie Bardon, Kristin Löf, Zarah Melander, Lars Jalmert, Louise Lindblom, Jenny Sandsten,
Madeleine Wahlund
Styrelsens svar:
Vi välkomnar förslaget att tydliggöra vilken personal som avses med ”personal” i
politikdokumentet.
Styrelsen yrkar bifall.
Motion 127. Tvåkönsnormen bör inte förstärkas i de skolpolitiska
dokumenten
Utbildning
Rad 8. “Tjejer förväntas vara tysta men duktiga medan killar får vara stökiga och ta större
plats. Att bryta mot dessa normer eller vägra inordna sig i kategorierna “kille” eller “tjej”
leder ofta till kränkningar från såväl andra barn som från vuxen personal.”
Vi tycker att det är bra att det nämns i Fi:s skolpolitiska dokument att normer kring
maskulinitet och femininitet bör motverkas. Dock anser vi att de beskrivningar av hur flickor
respektive pojkar förväntas vara och agera, som idag finns i dokumentet Utbildning,
motverkar sitt syfte. Istället för att illustrera problemet riskerar de att förstärka stereotyperna
och framför allt bilden av att det enbart finns två kön. Ordvalet “vägra” pekar på att
könsidentitet är ett val och att brott mot tvåkönsnormen innebär en rebellisk handling snarare
än rätten att vara den en är. Dessutom finns en värdering i formuleringen, som citeras ovan,
där det antyds att det är mer eftersträvansvärt att vara stökig och ta stor plats än att vara tyst
och duktig.
Vi yrkar att:
-
-
meningen “Tjejer förväntas vara tysta men duktiga medan killar får vara stökiga och ta
större plats” stryks;
formuleringen “Att bryta mot dessa normer eller vägra inordna sig i kategorierna
“kille” eller “tjej” leder ofta till kränkningar…” ändras till: “Att bryta mot dessa
normer leder ofta till kränkningar…”;
hela det utbildningspolitiska dokumentet gås igenom, så att alla beskrivningar av hur
personer av olika kön förväntas vara eller agera kan strykas;
hela det utbildningspolitiska dokumentet görs transinkluderande.
Emelie Bardon, Kristin Löf, Zarah Melander, Lars Jalmert, Louise Lindblom, Jenny Sandsten,
Madeleine Wahlund
Styrelsens svar:
Styrelsen instämmer i motionärernas förslag att se över och ändra könsstereotypa
formuleringar, samt göra hela politikdokumentet mer transinkluderande. Styrelsen har yrkat
bifall på motion 57, om tillsättandet av en transpolitisk arbetsgrupp. Vi menar att gruppen ska
arbeta inom ramarna för skuggriksdagsgruppen.
Styrelsen yrkar bifall på motionen.
