Nätkulturer
identitet och gemenskaper
Monica Langerth Zetterman, september 2009
Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala
universitet
unga och nätet
Varför är det mest vuxna som talar om ungas
nätanvändning?
”Den bästa informationen om ungas
nätanvändning får vi inte från kvällstidningarnas
löpsedlar. Den får vi från ungdomarna själva.”
(Elsa Dunkels)
vilda västern välgörenhet medborgarrättsrörelsen
synsätt
• Vilda västern: förundran och förskräckelse
regler, ramar och hjälp med allt hemskt som
kan hända (jfr videodebatten tidigt 80-tal,
plagiatkontroll (Urkund)
• Childism: vuxnas uppfattning om ägande av
barnen som ”vilda” och i behöv av uppfostran
identitet
• Bilden av sig själv som unik individ
• ”Jag” en del av det begreppssystem som används
för att skilja mig (som en egen person) från andra
personer och händelser
• ”självet” är individens upplevelse av att vara en
varelse skild från andra och från annat
• Åtskillnaden mellan kropp och själ härstammar
från René Descartes, fransk filosof och
matematiker
• cogito, ergo sum (jag tänker, alltså existerar jag)
dvs. själen är ett tänkande ting
”själv”: en samling organiserade subjektiva
uppfattningar om den egna personen
”idealsjälvet” är en människas
organiserade uppfattning om hur
han eller hon vill vara
Carl Rogers (1902–1987, professor i psykologi. ”klientcentrerad terapi”
som byggde på hans teori om självet. Individen strävar efter att självet
ska utvecklas i riktning mot självförverkligande ("selfactualization").
Har bl a skrivit ”Frihet att lära: om att själv få styra sitt sökande efter
kunskap”
själv och idealsjälv
Idealsjälvet
självet
strävan efter självförverkligande
självet
Idealsjälvet
bristande överensstämmelse
biologi & fysiologi
kroppens förändring, hjärnans utveckling, hormoner
utvecklingsfas karaktäriserad av konflikter (biologiska orsaker,
psykoanalys)
kämpa med att utveckla sin jagidentitet, självförståelse,
självmedvetenhet etc.
provar olika roller, i interaktion med vuxna, partners och
kompisar. stort behov av social anknytning.
identitetskris
svag självbild
oönskade beteenden
protest mot ”normer och
vuxenvärld”
sociala konstruktioner
• Barns/ungas omognad är förvisso biologisk
• Men hur detta förstås sker inom en sociokulturell
kontext inte en biologisk kategori utan en
socialt konstruerad identitet
• Kön, hudfärg, handikapp mm blir då socialt
konstruerade kategorier
• Man väljer allt oftare att studera barn och unga
som en social gruppering för att kunna använda
maktperspektivet i analyserna
• Risk att missar flera dimensioner: barn har precis
som vuxna helt olika villkor och livssammanhang
Ref: Holloway och Valentine, 2003. Cyberkids. Children in the Informatiogn Age)
Unga identiter
• Försöka förstå barn och unga ur ett
vuxenperspektiv och ur deras egen kultur
• Barn och unga skapar egna kulturer och
förståelsevärldar
• Visar samhörighet med gruppen genom t.ex.:
– Yttre attribut (kläder, hår etc)
– Normer, värderingar
– Språk
– Gemenskaper (virtuella eller IRL)
språk & identitet
• Unga uttrycker sig på många olika sätt när de letar
efter sin identitet
• Språk är ett sätt att uttrycka sig själv, att
poängtera att man är annorlunda (än de vuxna!)
• Markerar ett avstånd från andra (grupper av)
människor
• Ungdomar ”gör om” och använder ord i andra
betydelser
• T ex ”fett mager” eller ”extremt vanligt”
språk & identitet II
•genom att använda samma språk känner ungdomar
gemenskap och tillhörighet med varandra.
•självständigt men på samma gång tryggt att känna
tillhörighet till en grupp som har liknande åsikter, idéer och
sätt att se på saker.
•Pragmatisk kompetens: kunna anpassa språk till olika
situationer, personer och sammanhang
•T.ex ålder, social tillhörighet, dialekter, utbildning ,
yrkestillhörighet mm
extrem vanlig
sjukt snygg
fett smal
enorm liten
grym snäll
fruktansvärt
bra
interaktionsmönster
Barn – barn kommunicerar oftare horisontellt
Barn delar oftare samma sociala positioner och
roller ( t.ex. skolbarn)
Ständig förhandling av vänskapen
Givande och tagande utveckling av relationen
Rakare och mer direkt kommunikation
Vuxna – barn har vertikal kommunikation
Vuxna i maktposition, t ex lärare
Kommunikationen omgärdad av sociala normer
och regler – inte samma ”direkthet”
Vuxna har ofta auktoritet genom kompetenser
Ref: Frones , 1995: Among peers.
On the meaning of peers in the
process of socialization.
Barn utvecklas genom att växla vertikala och
horisontella interaktioner
Barn – vuxen – barn gränserna mer och mer
diffusa
Struktur och handling
• Barn en social minoritetsgrupp i samhället
• förstå och studera barn utifrån "structure" och "agency".
• Strukturer: ideologier, normer och institutioner ( t ex skolan) som
förmedlas via vuxensamhället
• "agency”: de individuella handlingar som i samspel formar
ageranden i nuet och strävar mot händelser i framtiden.
• Barn och unga måste arbeta med och mot historiska strukturer.
• Ungas aktualiserar skillnaden mellan vuxensamhällets etablerade
föreställningar kring barn, och barn som agenter i nuet.
• Nätet är annorlunda än många andra media interaktivitet
• mottagare och sändare och dessa roller kan växla och varieras i
olika sammanhang och gemenskaper.
Ref: Cecilia Löfberg, 2008. Möjligheternas arena.
Gemenskaper på barn och ungas
villkor
• Forskning visar att barn/unga använder den
typ av kommunikation som passar för
stunden. Nätgemenskaper används inte för att
fly från det riktiga livet.
• Nätet inte en plats eller ett verktyg utan ett
ingår i ett sätt att vara
• Större handlingsutrymme än IRL, nätet
kontrolleras inte av vuxna
Ref: Cecilia Löfberg, 2008. Möjligheternas arena.
interaktionsmönster
• På nätet har barn/unga övertag över många
vuxna (mer kompetens)
• Frigörande från fysiska attribut och markörer
• Större utrymme för reflektion och att göra bort
sig
• Anonymitet ger skydd och möjlighet att vara
spontan
• Privata sfärer och olika grupperingar kan
användas förhindra insyn från vuxna/andra
• Identitetsskapande positioner utgår ofta från IRL
Referenser
• Cecilia Löfberg, 2008. Möjligheternas arena.
• Patrik Hernvall, 2001. Barns digitala rum.
• Frones , 1995: Among peers. On the meaning
of peers in the process of socialization.
• Dunkels, Elsa. 2009. Vad gör unga på nätet?
