Beslut
2014-01-10
Dnr 43-2012:4475
Uppsala kommun
Rektorerna vid Ärentunaskolan
Ingrid Ridde Gustafsson
[email protected]
Ahmad Odeh
[email protected]
Beslut för
grundskola och fritidshem
efter tillsyn i Ärentunaskolan
i Uppsala kommun
Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen
2014-01-10
2 (15)
Dnr 43-2012:4475
Tillsyn i Ärentunaskolan
Skolinspektionen genomför tillsyn i Uppsala kommun under hösten 2013. Vid
tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen.
Ärentunaskolan besöktes av Skolinspektionen den 11 och 12 december 2013.
Fakta om skolan
Ärentunaskolan är en kommunal skolenhet som omfattar årskurserna 6-9.
Skolan har cirka 500 elever. Skolledningen består av två rektorer som arbetar i
ett delat ledarskap. Den pedagogiska personalen är indelad i tre vertikala
arbetslag samt i ytterligare ett arbetslag för personalen inom den
specialpedagogiska verksamheten. Trots att Ärentunaskolan är en skolenhet, är
verksamheten i Skolverkets statistik uppdelad i Ärentunaskolan 1 och 2.
Kunskapsresultat
Av Skolverkets nationella statistik, avseende årskurs 9 läsåret 2012/13, framgår
att andelen elever på Ärentunaskolan 1 som uppnått målen i alla ämnen var
60,7 procent, vilket är väsentligt under genomsnittet för riket, som var 77,0
procent. Genomsnittligt meritvärde för årskurs 9 i Ärentunaskolan 1 var 186,4.
Motsvarande resultat för riket var 212,8.
Statistiken visar vidare att andelen elever i årskurs 9 på Ärentunaskolan 2 som
uppnått målen i alla ämnen, var 78,3 procent, vilket är något högre än
genomsnittet för riket, som var 77,0 procent. Det genomsnittliga meritvärdet för
Ärentunaskolan 2, årskurs 9 läsåret 2012/13, var 206,0, vilket är lägre än
genomsnittet för riket.
Helhetsbedömning
Skolinspektionens samlade bedömning är att verksamheten i Ärentunaskolan
har centrala områden som måste förbättras.
Skolans pedagogiska ledarskap brister och det saknas grundläggande
strukturer och rutiner för arbetet inom flera av de områden som rektor enligt
författningarna har ett särskilt utpekat ansvar för.
Målen för utbildningen klargörs inte tillräckligt för elever och vårdnadshavare
och elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås får inte
tillräcklig ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling.
Skolan har påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete som behöver utvecklas för
att uppfylla författningarnas krav.
Skolinspektionen
2014-01-10
3 (15)
Dnr 43-2012:4475
Skolinspektionens tillsyn visar vidare att det finns brister i skolans arbete med
trygghet och studiero samt att skolans plan mot kränkande behandling inte
uppfyller författningarnas krav. Särskilt stöd ges inte i den omfattning och i de
former som eleverna behöver och har rätt till och eleverna i vissa av
årskurserna saknar tillgång till studie- och yrkesvägledning.
Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal brister som huvudmannen
måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse och uppfylla
författningarnas krav.
Skolinspektionens ingripande
Föreläggande
Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Uppsala
kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De
vidtagna åtgärderna ska senast den 10 april 2014 redovisas för
Skolinspektionen.
Undervisning och lärande
Bedömning
Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Undervisning och lärande.
-
Se till att rektorn och lärarna klargör för elever och föräldrar vilka mål
utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och
skyldigheter elever och dess vårdnadshavare har.
-
Se till att lärarna ger elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska
uppnås, ledning och stimulans för att nå längre i sin
kunskapsutveckling.
Motivering
Enligt skollagen ska eleverna och vårdnadshavare informeras om vilka mål
utbildningen har samt om vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och
skyldigheter eleverna har. Vidare ska enligt skollagen alla elever ges den
ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så
långt som möjligt enligt utbildningens mål.
I intervju med elever i årskurs 6 och 7 samt med elever i årskurs 8 och 9
framkommer att de tycker att det är svårt att veta vad de ska kunna för att
uppnå ett högre betyg än godkänt. Eleverna uppger att de inte får tillräcklig
information för att de ska veta vad de ska förbättra för att nå så långt som
möjligt i sin utveckling. Eleverna får, enligt egna uppgifter, oftast bara veta vad
som gäller för att få betyget E och inte för att uppnå ett högre betyg. I intervju
Skolinspektionen
2014-01-10
4 (15)
Dnr 43-2012:4475
med skolans lärare framkommer att det inte finns ett för skolan gemensamt sätt
att förmedla mål och kunskapskrav för eleverna och att det varierar beroende
på lärare och ämne. Enligt skolans rektorer är detta ett klart utvecklingsområde
för skolan. Trots att skolan, enligt rektorerna, har arbetat med
implementeringen av läroplanen Lgr 11, är det för en del lärare svårt att både
förstå och klargöra målen i läroplanen för eleverna.
I intervju med lärare framkommer att i vissa ämnen är det svårt att förklara mål
och kunskapskrav för eleverna och att man har haft ämnesimplementering men
har saknat stöd för detta från skolledningen. I intervju med elever framkommer
att de inte alltid får den stimulans de behöver för att nå längre i sin
kunskapsutveckling. I intervjun säger eleverna vidare att de flesta elever inte är
motiverade att lära sig mer än det som krävs för att uppnå godkänt. ”Det här är
ingen pluggskola”, uppger en elev. Enligt intervju med elever, är inte alla lärare
bra på att motivera dem att lära sig mer. Det är svårt att få extra hjälp utom då
det finns risk för att man inte kommer uppnå de kunskapskrav som minst ska
uppnås. Enligt eleverna kan lärarna säga att de som siktar på högre betyg inte
kan begära så mycket hjälp eftersom skolan saknar resurser för att hjälpa
samtliga elever. Vidare uppger eleverna att klasserna kommit olika långt i till
exempel matematikboken och att en del elever får invänta resten av klassen,
fast de vill gå vidare i sin kunskapsinhämtning. I intervju med elever
framkommer vidare att de elever som snabbt blir klara med uppgiften, ofta
hänvisas till att arbeta med andra uppgifter som inte har direkt koppling till det
aktuella arbetsområdet, som till exempel lösa korsord eller utföra
repetitionsuppgifter. I vissa ämnen, uppger eleverna att de får sitta och vänta
tills klasskamraterna blir klara med sina uppgifter.
Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister vad avser skolans
arbete med undervisning och lärande. Verksamheten uppfyller därmed inte
författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna.
Författning
1 kap. 4 §, 3 kap. 3 § och 4 kap. 14 § skollagen, Lgr 11 1 Skolans värdegrund och
uppdrag, Rättigheter och skyldigheter
Trygghet och studiero
Bedömning
Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Trygghet och studiero.
-
Se till att ordningsregler har utarbetats under medverkan av eleverna
och följs upp vid skolenheten.
Skolinspektionen
2014-01-10
5 (15)
Dnr 43-2012:4475
-
Se till att utbildningen utformas på sådant sätt att alla elever
tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
-
Se till att det vid skolenheten genomförs åtgärder för att förebygga och
förhindra att elever utsätts för kränkande behandling.
-
Se till att signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen.
-
Se till att det finns en plan mot kränkande behandling som anger de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling av barn och elever det aktuella året samt en redogörelse för
hur föregående års åtgärder har genomförts.
Motivering
Ordningsregler
Enligt skollagen ska ordningsregler finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas
under medverkan av eleverna och följas upp för varje skolenhet.
För Ärentunaskolan finns utarbetade ordningsregler. Dessa har enligt skolans
rektorer utarbetats tillsammans med elever, kuratorn och kanske några lärare.
Rektorerna uppger också att ”Vi vuxna har svårt att enas och leva upp till
reglerna” samt ”Det är nog olika hur de följs upp”. I intervju med elever
framkommer att lärarna någon gång har berättat om att ordningsreglerna finns
men att eleverna inte har varit med att utarbeta dessa regler. I
Skolinspektionens enkät hösten 2012 har elever i årskurs 9 fått besvara
påståendet ”I min skola är vi elever med och bestämmer vilka trivsel- och
ordningsregler vi ska ha” och där har 65 procent av eleverna svarat ” stämmer
ganska dåligt” eller ”stämmer inte alls”. För påståendet ”I min skola följer
eleverna de trivsel- och ordningsregler som finns”, så har 55 procent av
eleverna svarat ”stämmer ganska dåligt” eller ”stämmer inte alls”.
Trygghet och studiero
Enligt skollagen ska alla elever tillförsäkras trygghet och studiero i sin
skolmiljö.
I intervju med elever framkommer att det ofta är hög ljudnivå på lektionerna.
De berättar också att elever ofta kommer för sent till lektionerna utan att
lärarna uppmärksammar detta. ”När det är så rörigt i klassen märker lärarna
inte när någon kommer sent till lektionen”, uppger eleverna. De sena
ankomsterna stör lektionerna i stor utsträckning och lärarna har olika
förhållningssätt när det gäller sena ankomster. Eleverna framför även att det
ibland tar långt tid att börja arbeta med arbetsuppgifterna, eftersom det är
elever som pratar och stör. I elevintervjun framkommer att vissa elever på
skolan kan känna sig otrygga och att en del elever känner oro inför andra
klasskamrater som kan uppträda stökigt i skolan, ”Om man råkar stöta till en
Skolinspektionen
2014-01-10
6 (15)
Dnr 43-2012:4475
annan elev av misstag, kan det bli oroligt av det”. Eleverna framför vidare att
det skulle behövas rastvakter på skolan både utomhus och i korridorer. I
intervju med lärare framkommer att studieron på lektionerna varierar beroende
på undervisande lärare och att det inte är alla lärare som klarar att upprätthålla
studiero underlektionerna. I intervju med skolans rektorer framkommer att
eleverna är ”stökiga” i några klasser samt att om det inte fungerar i en klass så
påverkar det hela skolan. Enligt rektorerna är arbetet med studiero ett klart
utvecklingsområde för skolan.
Under tillsynsbesöket observerade Skolinspektionen att det var stökigt i
skolans korridorer.
I Skolinspektionens enkät hösten 2012 har elever i årskurs 9 fått besvara
påståendet ” Jag har studiero på lektionerna” och där har 62 procent av
eleverna svarat ”stämmer ganska dåligt” eller ” stämmer inte alls”. För
påståendet ”På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet”, har 35
procent av eleverna svarat att ”det stämmer helt och hållet” och 43 procent att
”det stämmer ganska bra”. Resultaten från Skolinspektionens enkät hösten
2012 till vårdnadshavare, styrker elevernas svar.
Skolinspektionens samlade bedömning är att alla elever inte känner sig trygga i
skolan och att det i vissa klasser finns brister vad avser studiero.
Kränkande behandling
Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det på skolenheten
genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts
för kränkande behandling.
I intervju med elever framkommer att det sällan finns någon personal på
skolgården och i korridorerna och att om det inträffar något, så
uppmärksammar personalen inte detta. Eleverna uppger att det borde finnas
mer personal som bevakar rasterna. I intervju med elevhälsoteamets personal
framkommer att det har framförts synpunkter från flera vårdnadshavare, att
det finns elever som är otrygga vid skolbussens hållplats utan att skolan har
genomfört åtgärder för att komma till rätta med detta.
Skolinspektionens samlade bedömning är att det finns brister i skolans arbete
med att förebygga och förhindra kränkande behandling.
Signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen
2014-01-10
Skolinspektionen
7 (15)
Dnr 43-2012:4475
Enligt skollagen ska signaler om kränkande behandling anmälas till
huvudmannen.
I intervju med skolans rektorer framkommer att en av rektorerna glömt att
anmäla signaler om kränkande behandling till huvudmannen. ”Jag glömmer
ibland att anmäla kränkningar till huvudmannen, det vet jag, men det har blivit
knepigare med det digitala systemet” Enligt rektorn har alla kännedom om
rutinerna för anmälan av kränkande behandling, men att det är omständligt att
behöva anmäla och att det viktigaste är att åtgärda problemet.
Skolinspektionens samlade bedömning är att det finns brister i skolans rutiner
med att anmäla signaler om kränkande behandling till huvudmannen.
Plan mot kränkande behandling
Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det bedrivs ett målinriktat arbete
för att motverka kränkande behandling av elever och att varje verksamhet
årligen upprättar en plan mot kränkande behandling. Planen ska innehålla en
översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra
kränkande behandling av elever, samt en redogörelse för vilka åtgärder som
avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för
hur de planerade åtgärder som genomförts ska tas i in i efterföljande års plan.
Skolinspektionen har inför tillsynen tagit del av skolans plan mot kränkande
behandling och noterat att den saknar en översikt över de åtgärder som behövs
för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever och vilka av
dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året.
I intervjuer med lärare och personal inom elevhälsan framkommer att det finns
platser och situationer i skolan där elever uppgett att de känner sig otrygga och
där kränkningar kan förekomma, men några åtgärder för att förebygga detta
finns inte med i planen. Planen saknar också en redogörelse för de planerade
åtgärder som genomförts i tidigare års plan.
Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans arbete med
ordningsregler, trygghet och studiero och att motverka kränkande behandling.
Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen
föreläggs därför att åtgärda bristerna.
Författning
5 kap. 3 och 5 §§, 6 kap. 6-10 §§ skollagen, Lgr 11 1 skolans värdegrund och
uppdrag, God miljö för utveckling och lärande
Skolinspektionen
2014-01-10
8 (15)
Dnr 43-2012:4475
Särskilt stöd
Bedömning
Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Särskilt stöd.
-
Se till att den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå
de kunskapskrav som minst ska uppnås, eller att eleven har andra
svårigheter i sin situation på skolan, anmäler det till rektorn.
-
Säkerställa att rektorn ser till att behovet av särskilt stöd utreds.
-
Se till att eleverna får det särskilda stöd i skolan som utredningen har
visat att de behöver.
-
Säkerställa att åtgärdsprogram beslutas av rektorn och att det i
åtgärdsprogrammen anges vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och
hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Motivering
Av skollagen framgår att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra
svårigheter i sin situation på skolan eller fritidshemmet, ska rektorn se till att
behoven skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. Om det
genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev är i behov av
särskilt stöd, ska detta anmälas till rektorn. Om en utredning visar att en elev är
i behov av särskilt stöd ska eleven ges sådant stöd. Åtgärdsprogrammen ska
ange vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp
och utvärderas.
Brister i skyndsam utredning
I intervju med skolans rektorer framkommer att det oftast går snabbt från det
att en lärare upptäcker att en elev är i behov av särskilt stöd tills att det anmäls
till elevhälsoteamet och rektorer, men att det i vissa fall har tagit alldeles för
lång tid innan anmälan kommit in och en utredning har kunnat göras.
Rektorerna säger att det är beroende på lärare, hur snabbt man tar upp ärendet
och att det ibland kan handla om ”personlig prestige” när läraren försöker lösa
ett behov av särskilt stöd på egen hand. Rektorerna berättar att det har
förekommit att en elev som uppvisat svårigheter först efter en hel termin har
anmälts till rektor kring behovet av särskilt stöd.
Brister i det särskilda stödet
I intervju med skolans rektorer framkommer att skolan har rutiner för att
uppmärksamma, utreda och ge särskilt stöd till elever i behov av detta. Skolan
Skolinspektionen
2014-01-10
9 (15)
Dnr 43-2012:4475
har utarbetat ett dokument med arbetsgången, i form av en ”elevhälsotrappa”.
När en lärare uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de
kunskapskrav som minst ska uppnås anmäler läraren detta till elevhälsoteamet.
Där bedöms, efter en kartläggning, om skolan behöver gå vidare och göra en
utredning. I intervju med skolans lärare framkommer dock att lärare känner
frustration då resurserna till särskilt stöd har minskat detta läsår. Alla elever får
inte det särskilda stöd de behöver och har rätt till, säger lärarna, och menar att
skolan har utarbetade rutiner för särskilt stöd men att de inte fungerar på
grund av brister i skolledningens överblick av rutinerna för särskilt stöd.
Vidare uppger lärarna att det finns elever på skolan som är i stort behov av
särskilt stöd och att dessa inte får det på grund av att det inte finns tillräckligt
med ekonomiska resurser. I intervju med lärare framkommer vidare att elever
kan få någon form av särskilt stöd i matematik och i svenska, men inte i övriga
ämnen. I intervju med personalen inom elevhälsoteamet framkommer att
skolans arbete kring särskilt stöd har försämrats på grund av de nedskärningar
som ägt rum under hösten 2013. Personalen inom elevhälsan uppger att de inte
hinner hantera de ärenden om särskilt stöd som kommer in till elevhälsoteamet
och att det i ett flertal fall har tagit lång tid innan eleverna fått det särskilda
stöd de har rätt till. Personalen inom elevhälsan säger att risken för att dessa
elever ”far illa”, är påtaglig.
Åtgärdsprogram
Skolinspektionen har tagit del av några exempel på åtgärdsprogram som har
utarbetats på skolan. I visa åtgärdsprogram framgår inte tydligt vilka elevens
behov är. I samtliga av dessa åtgärdsprogram saknas uppgifter om hur
åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I åtgärdsprogrammen saknas en
tydlig beskrivning av de åtgärder som skolan ska vidta för att tillgodose
elevens behov av särskilt stöd.
Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister vad avser skolans
arbete med särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas
krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna.
Författning
3 kap. 8-10 §§ skollagen, Lgr 11 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns
ansvar
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen
Bedömning
Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen.
2014-01-10
Skolinspektionen
10 (15)
Dnr 43-2012:4475
-
Säkerställa att rektorn har god kunskap om det inre arbetet i skolan
samt verkar särskilt för att utbildningen planeras och utvecklas med
inriktning att uppfylla de nationella målen för utbildningen.
-
Säkerställa att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt
kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av
utbildningen.
-
Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig
personal och elever samt att elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att
delta i arbetet.
-
Säkerställa att rektorn tar ansvar för att kvalitetsarbetet är
dokumenterat.
Motivering
Pedagogiskt ledarskap
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet ledas och samordnas av en rektor.
Enligt författningarna har rektor ett särskilt ansvar för en rad områden som
exempelvis skolans arbete kring särskilt stöd, trygghet och studiero. Av
läroplanen framgår att rektorn har det övergripande ansvaret för att
verksamheten inriktas mot de nationella målen för utbildningen.
Skolinspektionen har konstaterat ett flertal brister vid Ärentunaskolan och som
ingår i rektors ansvarsområden. Ett område där rektor måste ta ett ökat ansvar
är när det gäller att säkerställa att lärarna planerar och genomför
undervisningen så att den tar sin utgångspunkt i både de elever som behöver
extra stöd och i de elever som behöver stimulans och utmaningar att nå de
högre betygsstegen.
I intervju med lärare och elever framgår att skolan saknar enhetliga rutiner och
riktlinjer för att upprätthålla trygghet och studiero och att det saknas rutiner för
hur man ska hantera sena ankomster och elever som går från lektioner.
I intervju med skolans lärare och personal inom elevhälsoteamet framkommer
att den pedagogiska ledningen inte fungerar bra, ”De samarbetar inte och det
blir inget driv i arbetet” och ”De svarar inte ens på mejl”. I intervju med lärare
och personal inom elevhälsan framgår att ledningen saknar god kännedom om
den inre verksamheten och att det förekommer pedagogiska diskussioner
enbart för att lärarna driver dem inom ämneslagen. I intervju med personal
inom elevhälsoteamet framkommer att speciellt en av rektorerna, kan vara helt
oförberedd inför möten med elever och vårdnadshavare och att denne inte
alltid vet vilken elev mötet ska handla om samt att deras uppgift under möten
blir då att täcka upp för rektorns okunnighet. Resultat och planerade åtgärder
utifrån möten bli ofta inte protokollförda. Vidare framför dem att det
Skolinspektionen
2014-01-10
11 (15)
Dnr 43-2012:4475
pedagogiska ledarskapet brister och att ledningen saknar kunskaper om
skolans inre arbete. ”Skolan behöver mycket och vill göra mycket, men det
händer inte eftersom ledningen inte tar vara på goda idéer och bra initiativ”.
I Skolinspektionens enkät till den pedagogiska personalen vid skolan hösten
2012, har frågeområden som avser det pedagogiska ledarskapet fått låga
resultat. Påståendet att ”Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i
skolan” har exempelvis fått ett medelvärde på 4,6 av möjliga 10 poäng. Även
påståendet att ”Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan” har
fått ett lågt medelvärde, 4,4 av 10 möjliga poäng.
Skolinspektionens samlade bedömning är att skolans ledning saknar tillräcklig
kunskap om det inre arbetet i skolan för att kunna verka så att utbildningen
planeras och utvecklas med inriktning mot att uppfylla de nationella målen.
Systematiskt kvalitetsarbete
Enligt skollagen har rektorn ansvar för att det bedrivs ett systematiskt
kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av
utbildningen och att det sker i medverkan av lärare, övrig personal och elever.
Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet och arbetet ska
dokumenteras. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) framgår att ett
systematiskt kvalitetsarbete innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och
uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Utgångspunkten är att
identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de
nationella målen.
I intervju med rektorerna framkommer att skolan ska arbeta med en så kallad
kvalitetscirkel, men att detta är första året och att det ännu inte finns någon
utvärdering av tidigare resultat. ”Ett område som vi hittills har identifierat som
bristområde är de elever som saknar betyg”. Den dokumentation som skolan
redovisat för Skolinspektionen innehåller inte kunskapsresultat för samtliga
ämnen med analyser och utvecklingsområden på skolövergripande nivå i syfte
att öka måluppfyllelsen.
I intervju med lärare framförs att kunskapsresultat ofta diskuteras över
ämnesgränserna. ”Vi har diskuterat att vi ligger lägre än riksgenomsnittet och
att det finns skillnader mellan pojkarnas och flickornas resultat och vi har
frågat oss vad vi kan göra för att nå längre”.
Skolinspektionens samlade bedömning är att skolan saknar ett dokumenterat
systematiskt kvalitetsarbete på skolövergripande nivå, i syfte att utveckla
utbildningen. Lärarna frågar vid intervjun Skolinspektionen om skolans
resultat har försämrats under de senaste tio åren, vilket lärarna borde ha
Skolinspektionen
2014-01-10
12 (15)
Dnr 43-2012:4475
kännedom kring, om skolan bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete. I intervju
med elever framkommer att de inte har varit delaktiga i något som kallas
systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla skolans resultat.
Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister vad avser skolans
pedagogiska ledarskap och systematiska kvalitetsarbete. Verksamheten
uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs
därför att åtgärda bristerna.
Författning
2 kap. 9 § och 34 §, 4 kap. 4-6 §§ skollagen, Lgr 11 2.8 Övergripande mål och
riktlinjer, Rektorns ansvar
Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro
Bedömning
Uppsala kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens
närvaro.
-
Se till att eleverna och de som avser att påbörja en utbildning har
tillgång till personal med kompetens för att tillgodose deras behov av
vägledning inför framtida utbildnings- och yrkesverksamhet.
Motivering
Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen
ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning
inför framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den
som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.
I intervjuer med lärare och elever framkommer att skolans elever inte har
tillgång till studie- och yrkesvägledning i årskurs 6-8, utan endast i årskurs 9. I
intervju med rektorerna framgår att eleverna i årskurs 8-9 har tillgång till
studie- och yrkesvägledning, men inte eleverna i årskurs 6-7 annat än i speciella
enskilda fall.
Skolinspektionens samlade bedömning är att skolans elever i årskurs 6-7 inte
har tillgång till studie- och yrkesvägledning.
Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolan avseende
tillgång till studie- och yrkesvägledning. Verksamheten uppfyller därmed inte
författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna.
Författning
2 kap. 29 § skollagen, Lgr 11 2.6 Övergripande mål och riktlinjer, Skolan och
omvärlden
Skolinspektionen
2014-01-10
13 (15)
Dnr 43-2012:4475
Omfattning och resurstillgång
Bedömning
Uppsala kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång.
-
Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans
pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.
Motivering
Enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till skolbibliotek som används i
skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.
Ärentunaskolan har några rum med boksamlingar utspridda på skolan.
Uppsala kommun har en central överenskommelse där kommunala
grundskolor erbjuds utnyttja kommunbiblioteken som skolbibliotek, vilket
innebär att lärare och elever är välkomna att besöka kommunbiblioteken samt
låna material som används vid läsning, undervisning och skolarbeten. Skolorna
kan också avtala om tilläggsservice i form av bokprat, bibliotekskunskap, ITbaserad informationssökning, konsultation vid uppbyggnad av eget
skolbibliotek med mera.
I intervjuer med elever framkommer att skolans boksamlingar inte innehåller
de böcker som skulle kunna inspirera eleverna till en aktiv läsning. I intervjuer
med elever och lärare framkommer att det närliggande kommunbiblioteket
nästan aldrig besöks. I intervju med rektorerna bekräftas att skolan saknar
skolbibliotek men att elever har tillgång till kommunbiblioteket då Uppsala
kommun har en överenskommelse med kommunbiblioteken. Vidare framför
rektorerna att lärarna inte planmässigt använder kommunbiblioteket i
undervisningen.
Av utredningen framgår att trots att eleverna har tillgång till
kommunbiblioteket används inte denna aktivt i utbildningen för att stödja
elevernas lärande.
Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister vad avser
skolbibliotekets funktion att stödja elevernas lärande och utgöra en resurs som
informationsbärare. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav
och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristen.
Författning
2 kap. 36 § skollagen
2014-01-10
Skolinspektionen
14 (15)
Dnr 43-2012:4475
I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsråd Laura Bulnes
Stråhle.
På Skolinspektionens vägnar
Maria Caryll
Enhetschef
Laura Bulnes Stråhle
Föredragande
Bilaga:
Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen
Bilaga 1
2014-01-10
15 (15)
Dnr 43-2012:4475
Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla
huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god
lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten.
Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen,
ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda
huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande.
Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad
på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns
vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av
enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed
kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa.
Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där
Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas
färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter
granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar.
Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande
behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets
nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett
tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av
verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället
inom de områden som ingår i tillsynen.
Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut.
Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det
endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i
beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den
utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid
huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i
besluten.
I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att
komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder
som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens
arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen
också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.
Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens
webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
