Plan för framtidens omsorg om personer med

Socialförvaltningens Plan för framtidens omsorg
om personer med funktionsnedsättning
2016 – 2025
1
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................................................................ 3
Syfte ......................................................................................................................................................................................... 3
Begrepp .................................................................................................................................................................................. 4
Insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL): .................................................................................................................... 4
Insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): ........................................ 4
Verksamhetsidé/Vision ................................................................................................................................................... 5
Värdegrund ........................................................................................................................................................................... 6
Kort historik om stödet till personer med funktionsnedsättning.................................................................. 7
Några viktiga styrdokument, strategier och riktlinjer........................................................................................ 8
Lokala styrdokument................................................................................................................................................... 8
Omvärldsperspektiv ......................................................................................................................................................... 9
Brukare................................................................................................................................................................................ 11
Växa upp barn och ungdom ................................................................................................................................... 11
Utvecklingsområden ................................................................................................................................................. 11
Arbeta.............................................................................................................................................................................. 12
Utvecklingsområden ................................................................................................................................................. 12
Bo och leva som vuxen ............................................................................................................................................. 14
Utvecklingsområden ................................................................................................................................................. 15
Personligt ombud ............................................................................................................................................................ 16
Anhörigstöd ....................................................................................................................................................................... 16
Information och kommunikation ............................................................................................................................. 17
Utvecklingsområden ................................................................................................................................................. 17
Kvalitet ................................................................................................................................................................................ 18
Utvecklingsområden ................................................................................................................................................. 19
Samverkan ......................................................................................................................................................................... 19
Utvecklingsområden ................................................................................................................................................. 20
Personal .............................................................................................................................................................................. 20
Kompetensutveckling ............................................................................................................................................... 21
Bilagor............................................................................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
2
Inledning
Socialförvaltningen är organiserad i tre verksamheter, Individ och
familjeomsorgen, Äldreomsorgen och Omsorgen om personer med
funktionsnedsättning (OF) samt Biståndshandläggarenheten som
handlägger och beslutar ansökan om insatser.
Denna plan gäller för verksamheten OF och omfattar personer som har en
psykisk funktionsnedsättning och/eller omfattas av någon av
personkretsarna enligt Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) och som beviljats någon form av insatser enligt
Socialtjänstlagen (SoL) eller LSS.
Syfte
Planen för Framtidens omsorg om personer med funktionsnedsättning är
ett instrument för verksamheten att utifrån de politiska besluten, styra,
förändra och förbättra den verksamhet som ger stöd till personer som har
en funktionsnedsättning. Grunden utgörs av de politiska målen, visioner
och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och socialnämnden.
Planen ska styra verksamhetens utveckling de närmaste åren, med en
utblick tio år framåt, och vara vägledande i de verksamhetsmässiga
besluten, men också finnas med i det dagliga arbetet.
Planen ersätter inte gällande lagstiftning på området.
Planen är framtagen under januari - juni 2016. Uppdraget har varit att
tillsammans med brukarorganisationerna identifiera utvecklingsområden
och utifrån dessa upprätta handlingsplan med konkreta aktiviteter. Under
arbetets gång har arbetsgruppen läst dokument, utredningar och rapporter
från myndigheter och organisationer för att också därigenom identifiera
utvecklingsområden.
Minst en gång per år ska planen följas upp av tjänstemän och brukarorganisationerna för att därigenom tillse att utvecklingsarbete fortgår.
Följande funktioner har varit representerade: biståndshandläggare,
enhetschefer inom gruppbostad, psykosociala enheten, särskilt boende,
daglig verksamhet, personlig assistans samt anhörigstöd. Representanter
från brukarorganisationerna Schizofreniförbundet, FUB och Attention har
deltagit.
3
Verksamhetschef OF har varit ansvarig samt sammankallande.
Begrepp
Funktionsnedsättning, enligt Socialstyrelsens termbank = nedsättning av fysisk,
psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Funktionsnedsättning handlar om olika individer med olika typer av
funktionsnedsättningar och i varierande grad. Det är inte funktionsnedsättningen
i sig som är ett hinder utan ett hinder uppstår i mötet med omgivningen i en viss
situation.
Insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL):
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda
på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och
för sin livsföring i övrigt enligt SoL.
I lagen står det att den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig
levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes
möjligheter att leva ett självständigt liv.
Insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS):
För att ha rätt till insatser enligt LSS måste personen omfattas av de så
kallade personkretsar som definieras i 1 § 1-3 LSS:
● Personkrets 1: omfattar personer med utvecklingsstörning, autism
eller autismliknande tillstånd.
● Personkrets 2: omfattar personer med ett betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder
föranledd av yttre våld eller en kroppslig sjukdom
● Personkrets 3: omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller
psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt
åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i
4
den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd
och service.
Personer som anges ovan har rätt till insatser i form av särskilt stöd och
särskild service om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras
behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom insatserna
tillförsäkras goda levnadsvillkor. Verksamhet enligt denna lag ska främja
jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara
att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Arbetet för att uppnå FN-konventionens mål om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning som säger att människor med
funktionsnedsättning ska ha lika rättigheter som andra, åligger hela
samhället och där är verksamheten en part för att driva arbetet framåt.
Verksamhetsidé/Vision
Tillgodose en trygg och säker verksamhet med god tillgänglighet där
brukare och anhöriga/ närstående känner delaktighet och har inflytande
över sitt eget liv.
5
Värdegrund
Personalen inom verksamheten OF har arbetat fram en Värdegrund som
utgör basen för allt arbete med brukarna.
Att bli sedd, hörd och respekterad för den jag är
Att känna trygghet och delaktighet i min vardag
Värdegrunden uppnås genom följande förhållningssätt:
Varje människa är unik
Vi utgår ifrån allas lika värde och det ska prägla alla möten och kontakter
mellan verksamhet och enskilda. Individens behov ska stå i centrum och
tillgänglighet, kontinuitet och långsiktiga kontakter ska tillgodoses.
Varje möte är unikt
Mötet mellan enskilda och verksamheten skall präglas av respekt, kunskap
och lyhördhet.
Varje uppdrag är unikt
Alla uppdrag skall utifrån den enskilde utföras på bästa sätt, baserat på
kunskap och beprövad erfarenhet.
Vi når framgång genom samverkan och delaktighet
Vi arbetar emot gemensamt mål med personen i centrum. Vi lär av varandra
och är prestigelösa.
Vi har alla - enskilt och gemensamt - ansvar hela vägen.
6
Kort historik om stödet till personer med
funktionsnedsättning
Under senare delen av 1800-talet började vissa grupper av personer med
funktionsnedsättningar att uppmärksammas av samhället. Synskadade,
hörselskadade och rörelsehindrade personers behov har under 1900-talet
successivt börjat tillgodoses, ofta via olika pedagogiska insatser som
specialskolor, men också via utvecklandet av tekniska hjälpmedel och
miljöanpassningar. Stödet till personer med utvecklingsstörning och
personer med psykisk ohälsa har delvis en gemensam historia där
förklaringsmodeller om ärftlighet länge påverkade stödets utformning med
urskiljande av dessa personer ur samhället och vistelse på stora
institutioner. Från 1960-talet har emellertid normaliseringsperspektivet
som ideologisk utgångspunkt inneburit att synen på människor med
funktionsnedsättning har ändrats så att stödet utgår ifrån att individen ska
kunna delta i samhället på så lika villkor som möjligt jämfört med personer
utan funktionsnedsättning. Nuvarande socialtjänstlagen (SoL) tillkom 1982
och tillförsäkrar alla medborgare som har särskilda behov ett visst
grundstöd. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
tillkom 1994 och tillförsäkrar personer med vissa funktionsnedsättningar
ett mer omfattande stöd. År 1994 skedde den senaste större
huvudmannaförändringen där primärkommunerna övertog visst ansvar
från landstinget för att bedriva stöd till vissa grupper med
funktionsnedsättning, som personer med utvecklingsstörning och personer
med psykisk ohälsa.
Några viktiga årtal:
 1842 infördes allmän folkskola och 1882 skolplikt – men inte för alla
barn.
 1889 fick döva barn skolplikt.
 1896 fick blinda barn skolplikt.
 1935 stiftades lagen om tvångssterilisering, som bland annat
omfattade vissa personer med funktionsnedsättning. Lagen gällde
fram till 1975.
 1944 fick barn med utvecklingsstörning som ansågs bildbara
skolplikt.
 1945 fick personer som var omhändertagna av fattigvården rösträtt.
7










1955 blev insulin kostnadsfritt för personer med diabetes.
1962 fick barn med rörelsehinder skolplikt.
1968 fick alla barn med utvecklingsstörning skolplikt.
1968 kom omsorgslagen som gav nya rättigheter för personer med
utvecklingsstörning.
1969 fick personer med epilepsi gifta sig.
1981 erkände riksdagen teckenspråket som dövas första språk.
1989 avskaffades omyndighetsförklaringen och alla medborgare över
18 år fick rätt att rösta.
1994 kom assistansreformen.
1995 psykiatrireformen.
1999 började den första diskrimineringslagstiftningen som omfattade
funktionshinder att gälla. Den reglerar rättigheter i arbetslivet
Några viktiga styrdokument, strategier och riktlinjer
Verksamheten regleras av många lagar, främst Lagen om stöd och
servicetill vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Hälsooch sjukvårdslagen (HSL), arbetsrättslig lagstiftning, kommunallag och
förvaltningslag.
Exempel på andra styrande och viktiga dokument:
 FN-konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning
 Barnkonventionen
 Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen som berör verksamheten.
 Sveriges nationella mål för funktionshinderpolitiken - En strategi för
genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016
Lokala styrdokument
Styrning i Bollnäs kommun
Balanserat styrkort
Socialtjänstplan
Handlingsplan OF
Policys, t ex Tillgänglighetspolitisk policy för Bollnäs kommun
8
Rutiner
Omvärldsperspektiv
2015 visar den fjärde samlade uppföljningen av strategin för
funktionshinderpolitiken 2011-2016 att utvecklingen går framåt mot ett
mer inkluderande och hållbart samhälle, om än långsamt. Många insatser
görs och många är aktiva i syfte att öka tillgängligheten. Trots det ökade
arbetet kan det ta tid innan effekterna syns i samhället. Fortfarande är det
många personer med funktionsnedsättning – män, kvinnor, pojkar och
flickor – som inte kan delta i samhället på lika villkor.
● Den visar också att skolorna fortsatt brister i att ge elever det
särskilda stöd som de har rätt till och en stor del av lärarna har inte
möjlighet att ge det stöd som behövs. Det är också vanligare att elever
med funktionsnedsättning upplever att de har för mycket skolarbete,
att det är svårt och att de känner sig stressade.
● Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga står fortfarande för mer än en fjärdedel av alla
inskrivna på Arbetsförmedlingen. Trenden är dock positiv och fler får
sysselsättning varje år.
9
● Den upplevda hälsan är mycket sämre bland personer med
funktionsnedsättning och många fler med funktionsnedsättning har
ekonomiska svårigheter jämfört med övriga befolkningen.
I uppföljningen syns även könsskillnader på flera områden. Män får i snitt
fler timmar beviljade i assistansersättning. Större andel kvinnor har
färdtjänsttillstånd. Bland barn som tränar ofta finns inga märkbara
skillnader bland flickor, utifrån funktionsförmåga. Däremot finns stora
skillnader mellan pojkar, med respektive utan funktionsnedsättning. Det
behövs mer kunskap om orsakerna till dessa skillnader.
Ett annat mönster i uppföljningen är att anhörigas roll påverkar
delaktigheten. Var femte vuxen beräknas vårda, hjälpa eller stödja en
närstående. Till exempel röstar personer med funktionsnedsättning som är
sammanboende i lika hög utsträckning som övriga befolkningen. Personer
med funktionsnedsättning som är ensamstående röstar däremot i lägre
utsträckning än andra ensamstående. Många lärare upplever att elever med
engagerade föräldrar i högre grad kan få särskilt stöd. Det saknas idag
mycket kunskap kring anhörigas roll och deras påverkan.
Det genomförs många insatser för att öka delaktigheten. På de flesta
områden finns idag lagar och riktlinjer som berör tillgänglighet för
personer med funktionsnedsättning. Resultaten visar exempelvis att:
● Det finns en ökad medvetenhet hos kommunerna om att vara en
arbetsgivare för alla.
● Fler statliga myndigheter inventerar och åtgärdar brister i
tillgängligheten i sina lokaler.
● Tillgängligheten på fordon och bytespunkter i kollektivtrafiken ökar.
● Fler sändningar på tv textas och tolkas.
● Tillgängligheten i Sveriges domstolar ökar något.
● Kunskapen om på vilket sätt de individuella stöden bidrar till
delaktighet ökar.
För att påskynda utvecklingen finns möjligheter att i högre grad ställa krav
på tillgänglighet i upphandlingar. Det skulle leda till att fler produkter,
lokaler, varor och tjänster blir tillgängliga från början. Det minskar behovet
av att i efterhand åtgärda brister i tillgängligheten och leder till minskade
kostnader.
Arbetet hos de 22 strategiska myndigheterna förbättras. Hos flera av
myndigheterna finns en ökad medvetenhet om funktionshindersperspektivet. Fler delmål i strategin utvecklas i positiv riktning.
Strategiperioden närmar sig dock sitt slut och andelen delmål som kan
uppnås bedöms som mycket få.
10
Resultatet av uppföljningen visar att funktionshinderspolitiken är ett arbete
som kräver uthållighet och ett långsiktigt perspektiv. Ett första steg är ökad
medvetenhet som sedan kan leda till ett strategiskt och kunskapsbaserat
förbättringsarbete. I förlängningen leder arbetet till att enskilda individer
märker positiv förändring i sin vardag och att fler kan delta på lika villkor
oavsett funktonsförmåga.
Det flesta rapporter och utredningar inom funktionshinderpolitiken belyser
tillgänglighet och delaktighet i samhället som de största utvecklingsområdena, där meningsfull sysselsättning är en av hörnstenarna.
Flyktingströmmen från krigshärjade områden i världen kommer med
största sannolikhet påverka verksamheten inom de närmsta åren. Fler med
psykisk ohälsa förväntas öka utifrån de traumatiska upplevelser flykten
fört med sig.
Den ökade psykiska ohälsan hos den unga befolkningen kan medföra att
behovet av kommunalt stöd till målgruppen ökar.
Brukare
Växa upp barn och ungdom
Aktuella insatser inom verksamheten är korttidstillsyn, korttidsvistelse
(stödfamilj eller korttidshem), avlösning, ledsagning, kontaktperson och
personlig assistans.
Utvecklingsområden
Bristande tillgång på fritidsverksamheter där det finns möjlighet till
individuellt anpassat stöd, upplevs som ett bekymmer av anhöriga och
behöver även lyftas till en övergripande nivå i kommunen för att skapa
bättre förutsättningar. Korttidsverksamhetens utveckling/inriktning framåt
måste inom de närmaste åren genomlysas. Både nationellt och i Bollnäs
kommun har insatsen korttidsvistelse enligt LSS minskat, främst den
korttidsvistelse som verkställs i vår egen regi.
11
Arbeta
Aktuella insatser är daglig verksamhet enligt LSS eller daglig sysselsättning
enligt SoL samt sysselsättning vid Aktivitetshuset.
Aktivitetshuset riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning
och är en verksamhet som inte kräver ett biståndsbeslut.
En viktig målsättning för våra verksamheter är att hitta meningsfulla
arbetsuppgifter och sysselsättningar som är anpassade efter individens
förmåga och förutsättningar.
Utvecklingsområden
Daglig verksamhet är en av de insatser som ökar mest i kommunen. De
individuella behoven och önskemålen om meningsfulla arbetsuppgifter/
sysselsättningar som varje individ har ställer stora krav på flexibilitet och
samverkan i verksamheten.
Samarbetet med övriga aktörer inom arbetsmarknaden är av stor betydelse
och behöver en fortsatt utveckling.
12
Det är viktigt att ytterligare öka förståelsen och kunskapen om vad en
funktionsnedsättning innebär till arbetsplatser och företag för att öka
tillgängligheten till sysselsättning och arbete.
Arbete med att utveckla Aktivitetshuset pågår för att möjliggöra att
verkställa beslut på daglig sysselsättning enlig SoL.
Följande utvecklingsområden har identifieras:
– Få fram fler legoarbeten och uppdrag
– Utöka antalet enskilda platser inom Bollnäs kommunkoncern. Idag är det
få personer som erbjuds arbete/sysselsättning inom de olika
förvaltningarna.
– Se över arbetstider på Daglig verksamhet och öppettider på
Aktivitetshuset
– Kunskapsspridning till arbetsplatser/företag
– Ökad samverkan med Arbetsmarknadsenheten - Arbetsförmedling –
Försäkringskassan
– Utveckling av Aktivitetshuset
13
Bo och leva som vuxen
Den som har psykiska-,
neuropsykiatriska – eller kognitiva
funktionsnedsättningar och behöver
stöd för att kunna hantera tillvaron och
leva ett självständigt liv med god
livskvalitet kan hos
biståndshandläggarna ansöka om
boendestöd.
Boendestöd är ett personligt anpassat
stöd för att brukaren ska klara den
dagliga tillvaron i hemmet, i samhället
eller vid kontakter med myndigheter.
Syftet med boendestöd är att brukaren
ska klara av att bo i egen lägenhet eller
hus genom att:
 Stärka och utveckla sina egna
förmågor
 Skapa trygghet och struktur i
vardagen.
 Öka möjligheten till ett mer självständigt liv och aktivt deltagande i
samhället.
Boendestödet ges av boendestödjare som besöker brukaren i sin bostad
inom Bollnäs kommun. Boendestödet är avgiftsfritt.
Bostad med särskild service enligt SoL är till för personer med psykisk
ohälsa som inte längre kan få behovet av omvårdnad, trygghet och säkerhet
tillgodosett i det egna hemmet. För att beviljas bostad med särskild service
ska personen ha ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov. I insatsen
ingår boendestöd med stöd från personal dygnet runt och tillgång till
kommunal sjuksköterska.
Vuxna personer som omfattas av
LSS har kan ha rätt till bostad med
särskild service. Huvudformerna
för sådana bostäder är
servicebostad, gruppbostad och
särskilt anpassad bostad. De bör
vara förlagda till vanliga
bostadsområden och utformas så
14
att de inte får en institutionell prägel. Stödet i bostaden ska utformas
individuellt i den dagliga livsföringen och tillgodose individens psykiska,
fysiska och sociala behov.
Utvecklingsområden
Inom psykosociala enheten ser vi ett behov av att utveckla fler alternativa
boenden för att tillmötesgå brukarnas behov. Det är ett stort steg från att
vårdas inom sluten vård och därefter skrivas ut till nuvarande bostad.
Ansvaret för sin egen person och den totala "friheten" kan upplevas
överväldigande och i vissa fall skrämmande. Det finns ett behov av efter ex.
en psykos att ha möjlighet till rehabilitering och återhämtning där det finns
tillgång till specialistutbildade sjuksköterskor och läkare dygnet runt.
Det är även ett stort steg från boendestöd i ordinärt boende till bostad med
särskild service. För att kunna tillgodose brukarnas behov behöver vi
utreda möjligheten och formen för att upprätta "servicebostäder" eller
"satellitbostäder". Med det menas att man har möjlighet att bo kvar i sin
bostad med utökad tillgänglighet till personal dygnet runt - om behov
uppstår.
Inom bostad med särskild service enligt LSS finns ett varierat utbud av
områden där det finns gruppbostäder. I vissa områden är det på gränsen till
för många servicelägenheter knuten till gruppbostaden, vilket kan skapa
problem i gemensamhetsutrymmena. En till gruppbostad är under
planering och kommer förhoppningsvis att kunna starta under 2017.
15
Personligt ombud
Personligt ombud (PO) stödjer personen med psykisk funktionsnedsättning
(klienten) genom att tillsammans med klienten planera, genomföra och följa
upp uppdrag som definierats av klienten.
Personligt ombud ska även verka för att gruppen personer med psykisk
funktionsnedsättning ska få bättre livsvillkor. Det sker genom att de
personliga ombuden identifierar systemfel och brister i samhället som
påverkar gruppen negativt. Personligt ombud kan sökas av den enskilde
själv, eller av en annan person i samråd med personen med psykisk
funktionsnedsättning.
Målgruppen för insatser av personligt ombud utgörs av personer som har
en psykisk funktionsnedsättning som innebär ett omfattande och långvarigt
socialt handikapp som medför stora hinder för ett fungerande vardagsliv
och som har komplexa behov av vård, stöd och service och som har behov
av kontakt med socialtjänst, primärvård och/eller den specialiserade
psykiatrin (utan krav på diagnos) samt andra myndigheter.
Kommunen är huvudman för verksamheter med personligt ombud.
Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp verksamheterna med personligt
ombud utifrån sitt ansvar för statsbidrag till verksamheterna.
Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och administrera statsbidraget.
Anhörigstöd
En anhörig kan behöva stöd och avlösning. En stund för sig själv, en längre
avlösning eller att bara få prata med någon som förstår hur man har det
Anhörigstöd är olika insatser som syftar till att underlätta för den som har
någon närstående som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning,
missbruk, relationsproblematik eller ålderssvaghet behöver stöd i
vardagen.
Anhörigstöd omfattar alla åldersgrupper och verksamheter inom
socialtjänsten.
Anhörigstöd kan vara:
 samtalsstöd individuellt och i grupp
16
 information, råd och stöd
 dagverksamhet är en möjlighet för anhöriga till avlösning, samtidigt
som den enskilde får en aktiv och meningsfull dag tillsammans med
andra.
 hjälp att bli ”guidad” till andra verksamheter
 avlösning
 hembesök
 återkommande korttidsvistelse (krävs biståndsbeslut)
Information och kommunikation
Information är en förutsättning för demokrati och delaktighet i samhället.
Att få tillgång till information och kunskap om kommunens stöd och service
är därför viktigt. Genom att ta tillvara på tekniken och den ökade ITanvändningen i vardagen kan kommunikationen mellan den enskilde,
anhöriga och personal underlättas. Tekniken kan användas som hjälpmedel
och för att öka delaktigheten och självständigheten för den enskilde.
Utvecklingsområden
Tillgång till internet för brukarna i alla verksamheter.
Tillgång till datorer för brukarna i gemensamhetsutrymmena.
Nå brukarna med information om vad som händer i kommunen.
17
Kvalitet
Den enskilde ska känna trygghet och stöd genom det arbetssätt kommunen
erbjuder. Det ska kännetecknas av god kompetens, exempelvis om
konsekvensen av olika slag av funktionsnedsättning, och grundas på
utvärderade metoder från forskning och dokumenterat utvecklingsarbete.
Arbetet med att arbeta effektivt med befintliga resurser blir en självklar del
i vardagsarbetet och flera verksamheter kommer även att arbeta med
specifika projekt.
God kvalitet förutsätter att den enskilde har ett inflytande över det stöd
som ges och det är i mötet mellan personalen och den enskilde som
kvaliteten i omsorgen skapas. Därför är kommunens och förvaltningens
arbete med värdegrund viktigt, framförallt uttalade fokusområden som
delaktighet och bemötande. Ofta är funktionsnedsättningen i sig ett hinder
för delaktighet och det är viktigt att personalen har kompetens kring hur
detta kan kompenseras. Kvalitet upplevs personligt, men för att en person
med funktionsnedsättning ska uppleva kvalitet måste han eller hon ges den
tid och de förutsättningar som behövs för att kunna uttrycka sig. Erfarenhet
hos personer med funktionsnedsättning bör tas tillvara i utbildning av
personal. Ständiga effektiviseringar och förbättringar i verksamheten
bidrar till utveckling. Brukar- och medarbetarenkäter, avvikelsehantering
och synpunktshantering ingår i kvalitets- och uppföljningsarbetet.
18
Delaktigheten från brukare och anhöriga är väsentlig för att förbättra
kvaliteten och av den anledningen satsar vi på att utveckla DMO
(delaktighetsmodellen).
Utvecklingsområden
 Utveckla och implementera DMO (delaktighetsmodellen) i alla
verksamheter där det är möjligt.
 Ett självständigt liv (ESL)
 IBIC (individens behov i centrum) ett behovsinriktat arbetssätt med
individen i centrum. Arbetssättet är systematiskt med strukturerad
dokumentation som bygger på nationell informationsstruktur och
nationellt fackspråk.
 CM (Case Management)
 Genomförandeplaner
 Färdigställa och implementera kvalitetsledningssystemet i
verksamheten.
 Arbeta med systematisk uppföljning utifrån evidensbaserad praktik stöd- verktyg från Socialstyrelsen.
Samverkan
Samverkan mellan olika huvudmän, förvaltningar och verksamheter är
avgörande för att underlätta för den enskilde i dess vardag. Individen ska
inte bli lidande av hur verksamheter organiseras.
Att alltid komma ihåg vem/vilka verksamheterna är till för och att låta
brukarnas individuella förutsättningar och behov vara vägledande, ställer
höga krav på samverkan såväl internt som externt.
Hur samverkan sker och med vilka aktörer är en ständigt aktuell fråga för
att tillgodose den enskildes rättigheter och behov av stöd.
Genom samarbete med andra kommuner, Region Gävleborg och FoU
Välfärd ska ett erfarenhetsutbyte ske kontinuerligt. Överenskommelse om
samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk
funktionsnedsättning mellan kommunerna i Gävleborg och Region
Gävleborg är upprättad. En arbetsgrupp på länsnivå för att ta fram en plan
för de kommande årens arbete inom psykisk ohälsa pågår.
En etablerad samverkansgrupp i Bollnäs är MYSAM (myndigheter i
samverkan) där representanter från primärvården, kommunen
(arbetsmarknadsenheten, individ- och familjeomsorg samt OF),
19
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, öppenvårdspsykiatrisk
mottagning och utbildningsförbundet ingår. Där finns det möjlighet att lyfta
gemensamma utvecklingsbehov i syfte att ge rätt stöd till kommunens
medborgare.
Utvecklingsområden
Samverkan internt för att öka effektiviseringen - göra rätt saker.
Fortsatt utveckling av samverkan med öppenvårdspsykiatrin, sluten
vården, rättspsykiatrin, primärvården och habiliteringen – främst genom
Samordnad individuell plan (SIP).
Utveckla samverkan med andra kommunala förvaltningar för att öka
tillgång på fritidsverksamheter där det finns möjlighet till individuellt
anpassat stöd.
Utveckla samverkan med berörda aktörer inom arbetsmarknaden för att
möjliggöra sysselsättning för fler brukare.
Utveckla samverkan med berörda intresseorganisationer.
Utveckla missbruksbehandling för personer som ej kan tillgodogöra sig
traditionella behandlingsmetoder till följd av psykisk/kognitiv
funktionsnedsättning.
Personal
Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för
att skapa gott medarbetarskap, hållbar kompetensförsörjning, hälsa i
arbetet och en lönestrategi som stödjer medarbetarnas utveckling.
Personalens kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och
utvecklas. Det ska finnas utvecklingsmöjligheter, goda arbetsvillkor och en
god arbetsmiljö. Det är viktigt att personalens sammansättning motsvarar
befolkningens sammansättning, bland annat vad gäller kön och etnicitet.
Medelåldern bland alla anställda inom omsorgen om personer med
funktionsnedsättning är 49,8 år. Om man räknar pensionsålder fr.o.m. 67 år
är det 89 personer som kommer att gå i pension fram till 2026. Relevant
utbildningsnivå på omvårdnadspersonal är 84 % vid senaste mätning
hösten 2014. Om även sjuksköterskor och chefer inkluderas är den 85 %.
Bollnäs kommuns kompetensförsörjningsstrategi 2015-2018 innehåller
fem områden: Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Underhålla och Avsluta.
Planen bygger på definitionen av kompetensförsörjning gjord av SIS
(Swedish Standards Institute). Det framhålls att det är flera
20
problemområden framöver. Utöver pensionsavgångar är det svårigheter att
hitta kompetenta medarbetare såsom socionomer, sjuksköterskor med
vidareutbildning inom psykiatri och undersköterskor med specialist
utbildning inom funktionshinderområdet.
Vård- och omsorgscollege ska enligt verksamhetsplanen fortsätta att bidra
till personalrekrytering.
Arbetsterapeutisk kompetens saknas inom verksamheten och den regionala
skatteväxling ang. rehabiliteringsansvaret försvårar verksamhetens
möjligheter att tillgodose brukarnas kognitiva stöd.
Utvecklingsområden
 Utbilda fler DMO vägledare
 Basutbildning för personalen i bemötande och vad bland annat
kognitiva funktionsnedsättningar innebär.
 Ledarskap
 Utbilda personalen i de arbetsmetoder/arbetssätt som beskrivs under
Kvalitet.
21