Cirkulation
detta bör ni behärska
Cirkulationssystem hos människan
slutet system
stark muskelpump (hjärtat) + artärer, vener och kapillärer
egenskaper och uppbyggnad hos artärer, vener och kapillärer
Hjärtat
uppbyggnad av det 4-rummiga hjärtat
till- och avförande kärl, kunna namnen på dem
blodets väg genom hela cirkulationen
hjärtats elektriska retledningssystem
SA-, och AV-knutans funktioner
Blodtrycket
Hur (med vilka faktorer) blodtrycket regleras
renin-angiotensin roll
adrenalin
Det kapillära utbytet
Lymfsystemet
BLOD
detta bör ni behärska
Uppbyggnad
blodets delar
celler, olika typer, bildning av blodkroppar
hemoglobinets uppbyggnad
Aktivitet
Blodets olika funktioner
transport av respirationsgaser,
transport av energirika föreningar och byggstenar för metabolism m m ute i vävnaden,
transport av metabola avfallsprodukter bort från vävnaden,
transport av hormoner,
immunförsvaret,
reparationssystem vid skada,
temperaturreglering,
ph-reglering.
Hemoglobinets roll vid transport av respirationsgaser
Blödningsstillande mekanismer
Cirkulation
hjälp till föreläsningsanteckningar
Hjärtats retledningssystem
Pacemakerfibrer (muskelceller) aktionspotentialer spontant och inducerar
hjärtmuskelkontraktion.
De fyrar dock av oregelbundet och står därför även under kontroll av sympatikus(+) och
parasympatikus (-) (ANS), hormoner (adrenalin +), ökad kroppstemp (+), ansträngning i form av ökad
muskelaktivitet vilket leder till ett ökat venöst inflöde till hö förmak (+).
Det stora kretsloppet
Syresatt blod från VF flödar fritt ner i VK under diastole och fyller den till 70 %. Under en kort tid av
systole (0.1s) kontraherar enbart förmaken och de resterande 30 % blod pumpas till VK. Under resten
av systole pumpas blodet ut ur VK ut genom aorta.
Det lilla kretsloppet
Blod från HF flödar fritt ner i HK under diastole och fyller den till 70 %. Under en kort tid av systole
(0.1s) kontraherar enbart förmaken och de resterande 30 % blod pumpas till HK. Från HK pumpas
blodet ut i lungartären.
Blodkärl
Artär - arteriol
Ven - venul
Kapillär
portådersystem
(engelska: portal-vein): De flesta näringsämnen som absorberas av tarmen distribueras direkt till
levern innan de når cirkulationen. De två kapillärbäddarna i tarmen och levern är förbundna med
en portåder (ven). Detta är ett exempel på ett portådersystem.
Blodtryck
Blod flödar från ett område med högre tryck till ett område med lägre tryck
I det cardiovaskulära systemet kan blodet alltså flöda enbart om det finns ett område som har ett högre
tryck än de andra områdena. Det högre trycket kan skapas av ett hjärta som punpar ut blodet i blodkärl
med stort tryck. Pga friktionen mot blodkärlsväggarna så kommer trycket att falla ju längre ifrån
hjärtat blodet kommer. Det högsta trycket hos däggdjuren hittar vi i de artärer som vänster kammare
tömmer sitt blod i och det lägsta i vena cavae (hålvenen) just innan blodet töms i höger förmak.
Sammanpressning av en vätska ökar dess tryck
Om man minskar volymen (behållarens volym) hos en vätskefylld behållare ökar trycket i behållaren.
Jämför med ett blodkärl som kontraherar (drar ihop sig). Hos ett blodkärl som dilaterar (vidgar sig),
sjunker blodtrycket.
Reglerande fektorer
slagvolym + slagfrekvens + perifer resistens
dessa faktorer kan i sin tur påverkas exvis:av ANS och hormoner.
perifer resistens (motstånd): artärer arterioler med allt mindre diameter.
Arterioler kan kontrahera den glatta muskulaturen i väggen och minska kärlets diameter och därmed
öka den perifera resistensen (påverkas av nerv + hormoner)
Organdistribution
reglering av blodflödet till ett organ
1) kontraktion av arteriol
2) öppning och stängning av klaffar mellan arteriol och kapillärbädd
Lymfsystemet
Små lymfkapillärer finns på plats i kapillärbäddarna
Vätskeöverskott i vävnaden och utläckta proteiner diffunderar in i dessa kärl lymfa. Lymfsystemet
tappar tillbaka lymfan till blodet vid två punkter nära axlarna.
Lymfan förs framåt med hjälp av klaffar och kramande skelettmuskulatur. OM inte L.S fungerar svullnad.
BLOD
hjälp till föreläsningsanteckningar
Inledning
Samtidigt som större organismer utvecklades, metabolismen blev snabbare och ställde större krav, så
räckte inte längre diffusion till för att förse alla organismens celler med syre, näringsämnen etc. Ett
transportsystem behövdes för att även cellerna längst bort från organismens yta skulle kunna överleva.
Cirkulationssystemen, bestående av tre komponenter (transportmedium, pump, ledningar) tog sin plats
i djurvärlden. Denna föreläsning behandlar transportmediet.
Egenskaper
Temp 38° C, fem ggr mer visköst än vatten (främst pga
proteinerna), pH 7.35-7.45, volym man: 5-6 liter, kvinna: 4-5 liter
Innehåll:
3/5 plasma
(92 % vatten, 7% proteiner. 1% aa, fetter, glukos,
fettsyror, glycerol, hormoner, joner, metabola avfallsprodukter (urea,
urinsyra, bilirubin), vitaminer, löst O2 och CO2, enzymer, N2.
2/5 blodkroppar eller formelement (röda blodkroppar, vita blodkroppar
och blodplättar)
Plasmaproteiner:
De flesta syntetiseras i levern och släpps sedan ut i cirkulationen.
Albuminer
Globuliner
Fibrinogen
Formelement
Blodkroppar + Trombocyter(blodplättar)
Alla blodkroppar har sitt ursprung i pluripotenta stamceller i benmärgen. Dessa stamceller har en
förmåga att utvecklas till ett antal olika blodstamceller, vilka i sin tur kan utvecklas till erytrocyter,
leucocyter och megacaryocyter (blodplättarnas modercell). 25% av dessa stamceller utvecklas till
Erytrocyter.
Erytrocyter
utgör 99.9 % av formelementen. Ytforstorande form - bikonkav disc (3800 m2), kärnlös
dessa egenskaper underlättar när E klämmer sig igenom små kapillärer.
Normalvärden:
4.5 - 6.3106 st/μl
4.2 - 5.5106 st/μl
(man)
(kvinna)
Organeller:
Mitokondrier saknas anaerob metabolism, litar till glukos i blodet för sin energiförsörjning.
Syret skall ju transporteras av E inte konsumeras.
Kärna och ribosomer saknas (hos mogna celler), och E kan därför varken dela sig eller
tillverka proteiner för underhåll av cellmembran mm.
De röda blodkropparna innehåller varken cellkärna, ribosomer eller mitokondrier vilket ger mer plats
för hemoglobin.
transport av respirationsgaser
Funktion:
Livscykel:
Det tar ca 1 vecka för en E att utvecklas från stamcell till färdig E. En "tur" varvet runt i cirkulationen
tar ca 30 sekunder! Efter ca 700 mil - 120 dagar förstörs den av makrofager (i benmärg, lever eller
mjälte). Ungefär 3 miljoner nya E kommer ut i cirkulationen/sek.
Hemoglobin:
I varje E finns 280 106 Hemoglobinmolekyler och dessa kan bära 4 syre vardera.
varje E kan bära mer än 1 miljard syremolekyler
Leukocyter
Granulocuter
Lymfocyter
Monocyter
Trombocyter/Blodplättar (hos däggdjur)
Livscykel: 9-12 dagar i cirkulationen sedan fagocyteras de (mjälten)
De finns hela tiden inaktiva i cirkulationen och aktiveras då en kärlskada uppstår
Hypoxi
Cellulär syrebrist
Anemi
Brist på E. Kan bero på; järnbrist, brist på vissa aa, vitamin B12 (hjälper till vid E syntes) som tas upp
från födan i tunntarmen.
Blodkoagulationen
Hemostatiska (blödningshämmande) mekanismer:
Vasokonstriktion Om man skadar ett blodkärl så startar det en glattmuskelkontraktion i kärlväggen.
Denna kan minska/stoppa blödningen från ett mindre kärl. Varar i ca 30 min.
Trombocytaggregation-temporär plugg Blodplättarna börjar häfta vid endotelcellerna, basalmembranet
och tillkollagena fibrer. De aktiveras och attraherar fler plättar som också klibbar fast vid skadan och
varandra
Blodkoagulation + koagel som sitter kvar till skadan läkt. Processen där lösligt fibrinogen blir till
fibrintrådar. Proteiner som deltar som aktiva enzymer i koagulationen finns som inaktiva proteiner i
plasman så länge ingen vävnadsskada finns.
Stor blodförlust
När de hemostatiska mekanismerna inte räcker till och en stor blodförlust är ett faktum kan inte
blodets funktioner upprätthållas eftersom blodvolymen minskar drastiskt
Minskad blodvolym leder till minskat blodtryck med risk för en sämre försörjning av cellerna.
Transport av 02 och CO2
Syret transporteras till den allra största delen bundet till Hemoglobin (98.5%) i de röda
blodkropparna, resten är löst i plasman.
Koldioxiden transporteras på olika sätt
löst i plasman 7 %
Hemoglobinbundet i RBC (23 %)
I plasman som bikarbonat (70%)
