KEMI ÅK 7 – VATTEN
Detta moment tar upp följande centrala innehåll från lgr 11
Kemin i naturen
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom
kemiska reaktioner.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och
människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Kemin i vardagen och samhället
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det
innebär för en hållbar utveckling.
Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Kemin och världsbilden
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild,
teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Kemins metoder och arbetssätt
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
och utvärdering.
Separations- och analysmetoder, tillexempel destillation och identifikation av ämnen.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och
teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och
samhällsdiskussioner med koppling till kemi.
Uppgifter som eleverna kommer att bedömas på i slutet av momentet:
•
Redogör för vattnets kretslopp med hjälp av följande begrepp, avdunstning, kondensation,
avrinning, nederbörd, grundvatten,
•
Förklara skillnaden mellan en svag och en stark syra
•
Förklara vad som är typiskt för ett basiskt ämne.
•
Beskriv hur vårt avloppsvatten kan renas.
•
Sjön Rudan i Handen har blivit försurad. Du har fått i uppdrag att ge förslag på hur man
kan förbättra miljön i sjön. Argumentera med hjälp av fakta för vad man kan göra och
även varför det sätt du väljer är bra för sjön.
•
Laborationsrapporter från Indikator- och Neutralisations laboration.
Uppgifter som eleverna förväntas känna till i slutet av momentet:
Vad innebär begreppen avdunstning och kondensering?
Vad är skillnaden mellan sötvatten och saltvatten?
Vilka grundämnen består vatten av?
Vad menas med ”lika löser lika”?
Vad menas med att vattenmolekylen är polär?
Ge ett exempel på ett ämne som är opolärt.
När kan du använda dig av dina kunskaper om lika löser lika utanför skolan?
Varför skiktar (lägger sig i olika lager) sig salladsdressingen?
Vad menas med att en lösning är omättad respektive mättad?
Vad händer om man värmer upp en mättad lösning?
Vad är typiskt för en syra respektive en bas?
Vad innebär det att en lösning är neutral?
Känna till pH-skalan och vad som är surt, neutralt och basiskt.
Några av de vanligaste syrorna och baserna, deras kemiska beteckning och användningsområden.
Risker som finns vid hantering av syror och baser. Känna till vad SIV-regeln innebär.
Vad som händer med pH-värdet när man späder en syra eller bas.
Vad som händer när man blandar en syra och en bas. Neutralisation.
Veta vad en indikator är och kunna ge exempel på några olika indikatorer.
Några vanliga salter. Hur salter kan bildas. Några användningsområden för salter samt dess
miljöpåverkan.
Varför måste vi vara rädda om det vatten vi har?
Vilka konsekvenser kan utsläpp av giftiga ämnen i vattendrag få?
Vad kan hända om stora mängder av närsalter kommer ut i t.ex. Raman eller Rudan?
Hur renas vårt dricksvatten?
Hur renas vatten som rinner ner i avloppet när du duschar?
Vad händer med vattnet som rinner ner i dagvattenbrunnarna?
