Top margin 1

advertisement
EUROPEISKA KOMMISSIONEN – PRESSMEDDELANDE
Enligt en ny undersökning lämnar EU-medborgarna
personuppgifter online, men oroar sig för skyddet
av dem
Bryssel den 16 juni 2011 – Tre av fyra personer i EU anser att utlämnande av
personuppgifter är en del av vardagen, men de är samtidigt oroliga för hur företag –
inbegripet sökmotorer och sociala nätverk – använder uppgifterna. Dessa är de
viktigaste slutsatserna i en ny Eurobarometerundersökning om attityder till skydd av
personuppgifter och elektronisk identitet, som EU-kommissionen offentliggör idag.
Enligt rapporten lämnar 62 % av invånarna i EU ut bara de allra nödvändigaste
uppgifterna för att på så sätt skydda sin identitet. 75 % vill kunna radera sina
personuppgifter på nätet när de så önskar, dvs. ha ”rätten att glömmas bort”. Det
finns också ett starkt stöd för EU-åtgärder: 90 % önskar få samma rätt till
uppgiftsskydd i hela Europa.
”De flesta är vana vid att lämna ut personuppgifter när de handlar på nätet eller
använder webbplatser för sociala nätverk. Men de oroar sig också för hur
uppgifterna kommer att användas, och de känner inte alltid att de har kontroll över
dem” säger Viviane Reding, kommissionär för rättsliga frågor. ”När jag uppdaterar
reglerna om dataskydd vill jag därför att det klart ska framgå att människor har rätt –
och inte bara ”möjlighet” – att dra tillbaka sitt samtycke till behandling av
uppgifterna.”
Neelie Kroes, vice-ordförande i Europeiska kommissionen med ansvar för den
digitala agendan, sade: ”Många människor är tveksamma till att göra inköp online,
eftersom de oroar sig över att lämna personuppgifter. Detta hindrar utvecklingen av
Europas digitala inre marknad och bromsar vår ekonomiska återhämtning. De har
också vissa betänkligheter vad gäller deras säkerhet online. Jag kommer inom kort
att hantera detta problem genom att lägga fram ett lagstiftningsförslag”.
Undersökningsresultaten läggs fram samtidigt som kommissionen förbereder en
reform av reglerna om skydd av personuppgifter (se IP/10/1462 och
SPEECH/11/183). Syftet är att på alla politikområden, även när det gäller
brottsbekämpning, se till att enskilda personers uppgifter skyddas, minska
byråkratin för företag och se till att utbytet av uppgifter inom EU fungerar.
Kommissionen planerar att lägga fram konkreta förslag före årets slut.
IP/11/742
Undersökningen visar att 60 % av de européer som använder internet (40 % av alla
EU-medborgare) köper och säljer föremål online och använder sociala nätverk
online. I dessa sociala nätverk avslöjar medborgarna personuppgifter, också
biografiska uppgifter (nästan 90 %), sociala uppgifter (nästan 50 %) och känsliga
uppgifter (nästan 10 %). Av de tillfrågade uppgav 70 % att de var oroade för hur
företagen använder deras uppgifter och de anser att de bara har ringa eller ingen
kontroll över sina egna uppgifter. 74 % vill ge sitt uttryckliga medgivande innan
deras uppgifter samlas in och behandlas på internet.
Den grundläggande principen för EU:s regler om uppgiftsskydd är att användarna
måste ge sitt medgivande innan deras uppgifter används. Uppgifterna får inte
förmedlas vidare utan användarens samtycke och företag får inte använda
uppgifterna för andra ändamål än vad som överenskommits.
De tillfrågade oroar sig främst för att råka ut för bedrägerier när de handlar på nätet
(uppges av 55 %), för att deras uppgifter används på webbplatser för sociala
nätverk utan deras vetskap (44 %) och för att uppgifter ges vidare av företag utan
att de har gett sitt samtycke (43 %).
När det gäller skydd av personuppgifter litar man i högre grad på den offentliga
sektorn – t.ex. sjukhus (78 %), statliga myndigheter (70 %) och EU-institutioner
(55 %) – än på privata företag som affärer (39 %), internetleverantörer (32 %) och
företag som erbjuder tjänster på internet (22 %).
42 % använder sig av befintliga redskap och strategier för att begränsa antalet
oönskade e-postmeddelanden och 23 % ändrar säkerhetsinställningarna på sina
webbläsare. Detta tyder på att människor sannolikt inte hanterar sina
personuppgifter online ordentligt om enkla redskap inte finns tillgängliga eller är
svåra att använda.
58 % av internetanvändarna läser förklaringar om skydd av personuppgifter på
nätet, men inte alla av dessa förstår dem. Sammanlagt 62 % av användarna
antingen förstår, läser eller hittar inte förklaringarna eller struntar i dem. Om
användarna faktiskt läser dem är de försiktigare med sina uppgifter. Ett av de
främsta målen för reformen av uppgiftsskyddet är att stärka reglerna så att
tjänsteleverantörerna tydligare än tidigare måste uppge hur en tjänst fungerar (vilka
uppgifter som samlas in och behandlas, ändamålet för detta och var uppgifterna
lagras) och se till att tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas.
I undersökningen framkommer också klara skillnader i attityderna till utlämnande av
personuppgifter mellan yngre och äldre personer. De yngre förhåller sig mer
avslappnat till att lämna ut uppgifter, medan äldre i högre grad hyser betänkligheter
när det gäller skyddet av privatlivet.
2
Bakgrund
Den 4 november 2010 lade kommissionen fram en strategi för att stärka EU:s regler
om uppgiftsskydd (IP/10/1462 och MEMO/10/542). Syftet med strategin är att på
alla politikområden, även när det gäller brottsbekämpning, se till att enskilda
personers uppgifter skyddas, att minska byråkratin för företag och att se till att
utbytet av uppgifter inom EU fungerar. Denna översyn av politiken kommer att
användas av kommissionen tillsammans med resultaten av ett offentligt samråd för
att se över EU:s direktiv om skydd av personuppgifter (95/46/EG) från 1995.
EU:s regler om uppgiftsskydd syftar till att skydda fysiska personers grundläggande
rättigheter och friheter, särskilt rätten till uppgiftsskydd, samt uppgifternas fria flöde.
Detta allmänna direktiv om uppgiftsskydd har kompletterats med andra rättsakter,
bl.a. direktivet om integritet och elektronisk kommunikation för
kommunikationssektorn. Det finns också särskilda regler om skydd av
personuppgifter i frågor som rör polisiärt och straffrättsligt samarbete (rådets
rambeslut 2008/977/RIF).
Rätten till skydd av personuppgifter erkänns uttryckligen både i artikel 8 i EU:s
stadga om de grundläggande rättigheterna och i Lissabonfördraget. I artikel 16 i
fördraget fastställs den rättsliga grunden för reglerna om dataskydd för all
verksamhet som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde (fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt).
Kommissionens avdelningar med ansvar för rättvisa, informationssamhället och
media samt dess forskningscenter beställde Eurobarometerundersökningen om
skydd av personuppgifter och elektronisk identitet i Europeiska unionen och
avdelningen för kommunikation samordnade arbetet.
3
Mer information:
Eurobarometerundersökningen om skydd av personuppgifter och elektronisk
identitet i Europeiska unionen.
http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb_special_359_340_en.htm#359
Nyhetssidan för generaldirektoratet för rättsliga frågor:
http://ec.europa.eu/justice/news/intro/news_intro_en.htm
Hemsidan för vice ordförande Viviane Reding, EU:s kommissionär för rättsliga
frågor:
http://ec.europa.eu/reding
Webbplatsen för den digitala agendan:
http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/index_en.htm
Hemsidan för vice ordförande Neelie Kroes, kommissionsledamot med ansvar för
den digitala agendan:
http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/kroes/
Neelie Kroes på Twitter:
http://twitter.com/neeliekroeseu
Kontaktpersoner
Matthew Newman (+32 2 296 24 06)
Mina Andreeva (+32 2 299 13 82)
4
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards