Intuniv - Janusinfo

Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
INFÖRANDEPROTOKOLL FÖR NATIONELLT ORDNAT
INFÖRANDE AV LÄKEMEDEL
Intuniv (guanfacin) vid ADHD
Detta dokument syftar till att vara ett stöd och samlat kunskapsunderlag till landstingen vid
introduktion av ett nytt läkemedel.
Protokollet kan komma att uppdateras efter hand som information blir tillgänglig.
1
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
Innehållsförteckning
INFÖRANDEPROTOKOLL FÖR NATIONELLT ORDNAT INFÖRANDE AV LÄKEMEDEL ................................ 1
1.
Sammanfattning och rekommendation .......................................................................................... 4
1.1.
Bakgrund ................................................................................................................................. 4
1.2.
Sammanfattning av införandeprotokoll .................................................................................. 4
1.3.
NT-rådets rekommendation .................................................................................................... 4
2.
Motivering till behov av nationellt införandeprotokoll................................................................... 5
3.
Översikt om Intuniv ......................................................................................................................... 5
4.
3.1.
Terapiklass, verkningsmekanism och indikation ..................................................................... 5
3.2.
Praktisk hantering ................................................................................................................... 5
3.3.
Rekvisitions- eller receptläkemedel ........................................................................................ 5
3.4.
Godkännandeprocedur ........................................................................................................... 5
3.5.
Intressenter/berörda parter .................................................................................................... 6
Bedömning av läkemedlets plats i terapin ...................................................................................... 6
4.1.
Befintlig terapi och läkemedel i pipeline ................................................................................. 6
4.2.
Kliniska experters medicinska bedömning av platsen i terapin för Intuniv ............................ 7
4.2.1.
Beskrivning av patienter aktuella för behandling ............................................................... 7
4.2.2.
Patienter där det i dagsläget är tveksamt att använda Intuniv trots indikation ................. 7
4.2.3.
Bedömning av behov av förändringar i vårdorganisationen ............................................... 8
4.2.4.
Bedömning av utbildningsbehov ......................................................................................... 8
4.2.5.
Bedömning av antal individer aktuella för behandling i Sverige ......................................... 8
4.3.
5.
6.
7.
Nationella och internationella riktlinjer .................................................................................. 8
Dokumentation & regulatoriska krav .............................................................................................. 9
5.1.
Tidig bedömningsrapport via Horizon scanning ...................................................................... 9
5.2.
EMA:s dokumentation............................................................................................................. 9
5.3.
EMA:s godkännandevillkor och uppföljningskrav ................................................................... 9
5.4.
Värdering av publicerat vetenskapligt underlag ..................................................................... 9
Kostnadsaspekter .......................................................................................................................... 11
6.1.
Pris per förpackning och behandling ..................................................................................... 11
6.2.
Hälsoekonomi........................................................................................................................ 11
Uppföljning av introduktion av Intuniv ......................................................................................... 11
7.1.
Regional uppföljning.............................................................................................................. 11
2
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
8.
Tidplan för nationellt ordnat införande ........................................................................................ 12
9.
Kommunikationsplan .................................................................................................................... 12
10.
Beskrivning av bakgrund och hur protokollet tagits fram ......................................................... 12
11.
Referenser för punkt 5.4 Värdering av publicerat vetenskapligt underlag ............................... 13
3
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
1. Sammanfattning och rekommendation
1.1.
1.2.
Bakgrund
I den nationella samverkansmodellen för läkemedel har beslut fattats om införandeprotokoll
för Intuniv (guanfacin) vid behandling av ADHD. Protokollet är ett samlat kunskapsunderlag
som utgör vägledning för hur läkemedlet ska introduceras och följas upp.
Sammanfattning av införandeprotokoll
Intuniv är en selektiv α2A-adrenerg receptoragonist avsedd för behandling av ADHD hos barn
och ungdomar i åldern 6-17 år för vilka centralstimulantia inte är lämpliga, inte tolereras eller
har visats vara ineffektiva. Ges som depottablett 1 gång/dygn. Intuniv måste användas som
en del i ett omfattande ADHD-behandlingsprogram, som normalt omfattar psykologiska,
pedagogiska och sociala åtgärder. Intuniv saknar beroendepotential.
Plats i terapin
I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för ADHD från april 2016 rekommenderas Intuniv som tredjehandsval efter metylfenidat och atomoxetin eller lisdexamfetamin.
I särskilda fall kan kombinationsbehandling med Intuniv och centralstimulerande läkemedel
prövas.
Antal patienter aktuella för behandling i Sverige
Av de 30 000 barn och ungdomar som idag behandlas med läkemedel mot ADHD bedöms
10-20 % kunna ha nytta av Intuniv, cirka 3 000 - 6 000 personer.
Patienter aktuella för behandling
Intuniv ska användas som monoterapi vid biverkningar av andra läkemedel mot ADHD som
blodtrycksstegring, pulsökning, sömnstörning eller nedsatt aptit och vid samsjuklighet som
tics. Intuniv kan användas som kombinationsbehandling med centralstimulantia när
centralstimulantia ger viss, men inte tillräcklig, effekt.
Kostnadsaspekter
Årskostnaden för en behandling är beroende av patientens vikt. För ett barn upp till 12 år
med maxdos (4 mg/dygn) är årskostnaden cirka 11 300 kr och för en ungdom upp till 17 års
ålder med maxdos (7 mg/dygn) är årskostnaden cirka 21 100 kr.
Uppföljning
Landstingens samverkansmodell kommer endast att årligen presentera en översiktlig
sammanställning av förskrivningen av Intuniv i landstingen i volym och pengar.
1.3.
NT-rådets rekommendation
NT-rådet rekommenderar landstingen att använda Intuniv i enlighet med TLV:s förmånsbeslut, Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer och det landstingsgemensamma
införandeprotokollet. Intuniv rekommenderas endast när svar på tidigare behandling med
centralstimulerande medel och atomoxetin bedöms vara otillräckligt, eller när behandling
med dessa är olämpligt.
4
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
2. Motivering till behov av nationellt införandeprotokoll
Användningen av ADHD-läkemedel ökar i Sverige. Intuniv innebär en ny behandlingsprincip
som skiljer sig från nuvarande behandling. Därmed anses det viktigt med en samordnad
introduktion i landet. Efter önskemål från landstingen har NT-rådet våren 2015 beslutat att
ett nationellt införandeprotokoll ska tas fram.
3. Översikt om Intuniv
3.1.
Terapiklass, verkningsmekanism och indikation
Guanfacin (Intuniv) är en selektiv α2A-adrenerg receptoragonist. ATC-koden är C02AC02.
Intuniv är ett långverkande, icke centralstimulerande läkemedel i tablettform.
Verkningsmekanismen vid ADHD är inte helt fastställd. Enligt prekliniska data verkar
guanfacin direkt i prefrontalcortex vid postsynaptiska α2A-adrenerga receptorer vilket
förbättrar arbetsminnet och fokusering samt minskar avledbarhet och därmed
kärnsymtomen vid ADHD.
Indikation: Intuniv är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity
Disorder) hos barn och ungdomar i åldern 6-17 år för vilka stimulantia inte är lämpliga, inte
tolereras eller har visats vara ineffektiva. Intuniv måste användas som en del i ett
omfattande ADHD-behandlingsprogram, som normalt omfattar psykologiska, pedagogiska
och sociala åtgärder.
Guanfacin har tidigare använts som blodtryckssänkande läkemedel.
För mer information kring verkningsmekanism se punkt 5.1 i produktresumén.
Intuniv är föremål för utökad övervakning, märkt med en svart triangel. Hälso- och
sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning.
Guanfacin har de senaste åren funnits för förskrivning på licens vid ADHD.
Aktuell ICD 10-kod: F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (inklusive undergrupper).
3.2.
3.3.
3.4.
Praktisk hantering
Terapeutiskt intervall är 1-7 mg/dag med start en depottablett à 1 mg dagligen (morgon eller
kväll) och veckovis titrering till tillfredsställande effekt. Intuniv tillverkas i styrkorna 1 mg,
2 mg, 3 mg och 4 mg. Tabletterna ska sväljas hela.
Rekvisitions- eller receptläkemedel
Intuniv är ett receptläkemedel.
Godkännandeprocedur
Central godkännandeprocedur.
Utlåtande EMA/CHMP, Positive Opinion, 2015-07-23
EU-kommissionens beslut om marknadsföringsgodkännande, 2015-09-21
5
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
3.5.
Intressenter/berörda parter
Specialistförening - Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri
Patient/anhörigförening - Riksförbundet Attention
Läkemedelsindustri - Shire AB
4. Bedömning av läkemedlets plats i terapin
4.1.
Befintlig terapi och läkemedel i pipeline
Förutom guanfacin är substanserna metylfenidat, lisdexamfetamin, atomoxetin och
dexamfetamin godkända i Sverige för behandling av ADHD. Läkemedelsbehandlingen ska
vara en del av ett omfattande behandlingsprogram som vanligtvis inkluderar psykologiska,
pedagogiska och sociala åtgärder.
Metylfenidat är ett narkotikaklassat, centralstimulerande ämne som godkändes i Sverige
första gången år 2002 och är idag det vanligaste läkemedlet för behandling av ADHD. Det
ökar frisättningen av dopamin och noradrenalin postsynaptiskt. Metylfenidat finns både som
kortverkande preparat och i flera beredningar med modifierad utsöndring. De olika
beredningarna gör det möjligt att anpassa behandlingen individuellt. Kortverkande
läkemedel med metylfenidat är Ritalin (tabl.) och Medikinet (tabl.). Medellångverkande är
Ritlain (kaps.), Medikinet (kaps.) och Equasym Depot. Långverkande är Concerta och
Metylphenidate Sandoz.
Atomoxetin, Strattera, är en noradrenerg återupptagshämmare som godkändes
i Sverige år 2006. Atomoxetin är ett icke centralstimulerande läkemedel. Det är inte
narkotikaklassat. Strattera subventioneras enligt TLV endast när svar på tidigare behandling
med metylfenidat bedöms vara kliniskt otillräcklig, eller när behandling med
centralstimulerande medel är olämplig. Atomoxetin används främst vid missbruk/risk för
missbruk, samsjuklighet med ångest, svåra tics eller sömnstörning.
Lisdexamfetamin, Elvanse, är ett narkotikaklassat läkemedel som godkändes 2013 för
behandling av ADHD när svar på tidigare behandling med metylfenidat bedöms vara kliniskt
otillräcklig. Lisdexamfetamin är en farmakologiskt inaktiv prodrug som efter oral
administrering absorberas och hydrolyseras till dexamfetamin. Dexamfetamin är en
sympatomimetisk amin med en centralstimulerande verkan.
Dexamfetamin, Attentin, är ett narkotikaklassat läkemedel som godkändes hösten 2014 för
patienter som först har provat behandling med metylfenidat och där effekten bedömts som
kliniskt otillräcklig. Dexamfetamin är ena enantiomeren av amfetamin.
Förutom de godkända läkemedlen finns även Amfetamin Recip, Adderall och Metamina med
amfetamin och/eller dexamfetamin tillgängliga för förskrivning på licens.
6
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
4.2.
Kliniska experters medicinska bedömning av platsen i terapin för Intuniv
Bedömning av:
Lars Joelsson, överläkare, barn- och ungdomspsykiatrin, Västra Götalandsregionen
Magnus Lindvall, docent, överläkare, barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne
Maria Silverberg Mörse, överläkare, enhetschef, BUP Funk, Stockholms läns landsting
Intuniv är avsett för barn och ungdomar i åldern 6 till 17 år. Intuniv är ytterligare ett
alternativ för behandling av ADHD vilket är av värde då det finns en grupp patienter som
svarar dåligt på befintliga läkemedel. Det är också värdefullt med ytterligare ett ickenarkotiskt preparat i behandlingsarsenalen att använda när stimulantia inte är lämpligt till
exempel vid risk för missbruk. Intuniv ger möjlighet till behandling med effekt hela dygnet
(alltså även morgnar och kvällar).
De vanligaste biverkningarna är sömnighet (somnolens), huvudvärk, trötthet (fatigue) och
magont. Även blodtryckssänkning och pulssänkning förekommer.
Viss erfarenhet av behandling med guanfacin finns inom vården, eftersom det har funnits
tillgängligt för förskrivning på licens.
4.2.1.
Beskrivning av patienter aktuella för behandling
Intuniv är ett bra alternativ för de patienter som får besvärande biverkningar t ex i form av
blodtrycksstegring och/eller pulsökning av andra läkemedel mot ADHD. Intuniv ger inte
nedsatt aptit med viktnedgång som följd, något som ofta är ett bekymmer vid behandling
med både centralstimulantia och atomoxetin. Intuniv har lång duration och kan användas
för patienter där centralstimulantia ger effekt under dagtid men patienten har stor
funktionspåverkan morgnar och kvällar.
Intuniv har dokumenterad effekt på vanlig samsjuklighet vid ADHD som tics och
beteendestörning. Eftersom centralstimulantia kan öka tics kan Intuniv ges i stället för de
atypiska antipsykotiska läkemedel som idag ofta används mot tics. Det är även ett
alternativ till atypiska antipsykotiska läkemedel vid kombinationen ADHD och aggressivitet.
En annan grupp som kan behandlas med Intuniv är patienter med samtidigt
autismspektrumtillstånd där Intuniv har viss evidens. Det är bra med ett alternativ med
noradrenerg mekanism till denna grupp.
Intuniv kommer till övervägande del att användas som kombinationsbehandling med
centralstimulantia när centralstimulantia ger viss men inte tillräcklig effekt. Vid besvärande
biverkningar av centralstimulantia och vid tics är dock endast monoterapi aktuellt.
4.2.2.
Patienter där det i dagsläget är tveksamt att använda Intuniv trots indikation
Guanfacin sänker blodtrycket, därför bör kardiolog eller barnläkare konsulteras innan
patient med kardiella problem behandlas med Intuniv. Om patienten plötsligt slutar eller
inte tar läkemedlet varje dag finns risk för rebound-effekt på blodtrycket. Patienter med
befarad dålig följsamhet till behandlingen bör därför följas extra noga.
7
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
4.2.3.
Bedömning av behov av förändringar i vårdorganisationen
4.2.4.
Bedömning av utbildningsbehov
4.2.5.
4.3.
Det finns en uppbyggd struktur av vården vid ADHD där Intuniv är ytterligare ett läkemedel
bland de redan befintliga. Kontroller av vikt, längd, puls och blodtryck genomförs oavsett
val av läkemedel. Det bedöms inte finnas något behov av förändringar av vårdorganisationen.
Information och utbildning behövs i mindre omfattning inom de instanser som möter
patienter med ADHD, speciellt i kombination med tics och beteendeproblem. Erfarenhet
finns redan inom vården eftersom guanfacin använts på indikationen som licenspreparat.
Information till förskrivande läkare om läkemedlets effekt och biverkningar, till exempel
påverkan på blodtryck och puls och risk för rebound vid hastig utsättning, kan behövas.
Bedömning av antal individer aktuella för behandling i Sverige
För närvarande använder cirka 2,5 % av barnen och ungdomarna i Sverige något läkemedel
mot ADHD, det vill säga drygt 30 000 personer. Av de barn som idag behandlas med
läkemedel mot ADHD bedöms 10-20 % kunna ha nytta av Intuniv, cirka 3 000 - 6 000
personer.
Nationella och internationella riktlinjer
Läkemedelsverket publicerade 15 april 2016 en uppdaterad behandlingsrekommendation för
läkemedel vid ADHD. Där anges att Intuniv rekommenderas som tredjehandsval vid ADHD
och att det finns klinisk erfarenhet av kombinationsbehandling med centralstimulantia och
Intuniv. I särskilda fall kan sådan kombinationsbehandling prövas under noggrann kontroll
och uppföljning.
En monografi för Intuniv publicerades 1 april 2016 på Läkemedelsverkets webbplats.
Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri har under 2016 publicerat kliniska
riktlinjer för utredning och behandling av ADHD.
Läkemedelsbehandling av ADHD hos barn och vuxna - Stöd för beslut om behandling,
Socialstyrelsen, 2014
På Kunskapsguiden finns en samordnad satsning för att bredda kunskapsbasen om ADHD i
vård, elevhälsa och social omsorg. Kunskapsguiden görs av Socialstyrelsen i samarbete med
Läkemedelsverket, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV), Statens Beredning för
medicinsk och social utvärdering (SBU) och Folkhälsomyndigheten.
I USA och Kanada är Intuniv godkänt sedan flera år både som monoterapi och som
tilläggsbehandling till centralstimulantia.
8
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
5. Dokumentation & regulatoriska krav
5.1.
Tidig bedömningsrapport via Horizon scanning
Tidig bedömningsrapport för guanfacinhydroklorid, Intuniv, levererades till landsting och TLV
2015-03-09.
5.2.
EMA:s dokumentation
•
•
5.3.
Produktresumé (svenska)
EPAR – bedömningsrapport (engelska)
för klinisk effekt: Scientific Discussion 2.5
för säkerhet: Scientific Discussion 2.6
EMA:s godkännandevillkor och uppföljningskrav
Företaget (Shire) är ålagt att lämna in säkerhetsrapporter fortlöpande enligt EMA:s direktiv
samt att följa den riskhanteringsplan som finns för Intuniv. Företaget är skyldigt att efter
godkännandet genomföra en säkerhetsstudie för att undersöka den långsiktiga säkerheten.
Företaget har, enligt uppdrag från EMA, tagit fram ett utbildningsmaterial inklusive en
checklista till förskrivarna för att minska risker och osäkerheter i samband med behandlingen. På webbplatsen http://www.intunivguide.com/index.php finns information och
nedladdningsbara verktyg att använda innan behandling påbörjas och för löpande
övervakning av patienter.
5.4.
Värdering av publicerat vetenskapligt underlag
Av Carl-Olav Stiller, överläkare, docent, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset,
Stockholms läns landsting, 2016-03-22
De kliniska placebokontrollerade studierna av guanfacin vid ADHD har sammanfattats av
Ruggeiro et al 2014. Av 48 identifierade studier inkluderades 7 i metaanalysen. Dessa studier
omfattade sammanlagt 1752 barn. Med hjälp av globalskattning (CGI) uppskattades om
patienten svarade på behandlingen eller inte. Cirka 30 % av deltagarna i studierna avbröt i
förtid. Någon större skillnad i avbrott mellan guanfacin och placebo noterades inte. Cirka
59 % i guanfacingruppen svarade på behandlingen jämfört med 33 % i placebogruppen.
Jämfört med placebo, rapporterades somnolens hos 24 % fler i guanfacingruppen, fatigue
hos 8 % fler och sedering hos 8 %. Metaanalysen påpekar även att det saknas direkta
jämförande studier mellan guanfacin och andra läkemedel.
Utöver dessa studier finns även en studie på 338 barn och ungdomar med ADHD som
randomiserades till placebo, atomoxetin eller en slow release-beredning av guanfacin under
10-13 veckor (Hervas et al., 2014). En minst 30-procentig minskning av ADHD-RS-IV total
score, såväl som mycket förbättrad eller väldigt mycket förbättrad globalskattning ansågs
som ett optimalt behandlingssvar. Det noterades en 56-procentig minskning av ADHD-RS-IV
med guanfacin, en 43-procentig minskning med atomoxetin och en 34-procentig minskning
med placebo. Man testade olika doseringar av guanfacin, men ett tydligt dos-responssamband avseende detta utfallsmått visades inte. Mycket, eller väldigt mycket, förbättrad
globalskattning noterades för 68 % i hela guanfacingruppen, för 56 % i atomoxetingruppen
och hos 44 % i placebogruppen. Skillnaden mot placebo med guanfacin är jämförbar med de
9
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
övriga studierna. Jämfört med placebo noterades somnolens hos 29,5 % fler och fatigue hos
7 % fler.
I en nyligen publicerad studie (Newcorn et al. 2016) med så kallad ”enrichment design”
behandlades 528 barn med ADHD först öppet med guanfacin (1-7 mg/d) under 13 veckor. De
som svarade på behandlingen randomiserades sedan till placebo eller guanfacin dubbelblint
under 26 veckor. Under den initiala öppna fasen noterades en 30-procentig reduktion av
ADHD-RS-IV total poäng och en klinisk global skattning av svårighetsgraden (CGI-severity) på
”1” eller ”2”, motsvarade normal eller minimala symptom hos 60 % av barnen. Studieavbrott
på grund av biverkningar noterades hos 8 %. Hos 10 % noterades ingen effekt och hos 8,7 %
var effekten lägre än 30 %. Under den randomiserade fasen avbröt 51,6 % av patienterna i
guanfacingruppen och 66,7 % i placebogruppen. Huvudeffektmåttet var andel med
behandlingssvikt, en minst 50-procentig ökning av ADHD-RS-IV och en minst 2 poängs ökning
av CGI-S under den randomiserade delen av studien. Behandlingssvikt enligt dessa kriterier
noterades av 49,3 % i guanfacingruppen jämfört med 64,9 % i placebogruppen.
Effekten av guanfacin vid samsjuklighet ADHD och tics har sammanställts i en Cochrane
analys (Pringsheim Steeves 2011). I en 8-veckorsstudie på 34 barn noterades en minskning i
Yale Global Tic Severity Scale (YGTSS) som minskade från 15 till 10 jämfört med
placebogruppen som låg på 15 hela tiden (Scahill 2001).
Samtidig ADHD och autismspektrumtillstånd (ASD) beskrivs i en översiktsartikel (Murray,
2010), en stor retrospektiv studie (Posey 2004) och även en prospektiv öppen studie på 25
barn med ASD och ADHD (Scahill 2006). I denna studie medförde guanfacin en 39-procentig
förbättring avseende föräldraskattning med Aberrent Behavior Checklist Hyperactivity Score
(ABC-H).
Ytterligare en randomiserad och placebokontrollerad 8-veckorsstudie av guanfacin (1-4
mg/d) på 62 barn mellan 5 och 14 år med ASD har publicerats (Scahill et al. 2015). I denna
studie noterades en 44-procentig minskning av ABC-H från med guanfacin jämfört med en
13-procentig minskning med placebo. ADHD-RS total minskade från 39,5 till 25 i
guanfacingruppen medan ADHD-RS i placebogruppen inte påverkades (39,9 till 38 poäng).
Andelen barn som skattades som mycket eller väldigt mycket förbättrade enligt CGI var 50 %
i guanfacingruppen jämfört med 9,4 % i placebogruppen. Endast 2 av 30 barn i guanfacingruppen avbröt studien på grund av biverkningar.
Behandling av ADHD bör resultera i både en symtomreduktion och en förbättring av
funktion. Det är visat att Intuniv ger effekt på symtom men inte lika säkert en förbättring i
funktion. Endast tre av fem studier vid godkännandet bedömde/värderade funktion med
specifika bedömningsinstrument och inte bara CGI, som anses vara alltför globalt för att
bedöma huruvida det är en symtomreduktion eller en funktionsförbättring i sig som påverkar
skattningen. Det saknas även långtidsdata avseende guanfacin vid ADHD.
10
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
6. Kostnadsaspekter
6.1.
Pris per förpackning och behandling
Intuniv säljs i fyra olika styrkor.
Styrka
1 mg
Pris per förpackning à 28 tabl
706,00 kr
2 mg
3 mg
4 mg
734,69 kr
817,17 kr
942,66 kr
Årskostnaden för en behandling är beroende av patientens vikt. För ett barn upp till 12 år
med maxdos (4 mg/dygn) är årskostnaden cirka 11 300 kr och för en ungdom upp till 17 års
ålder med maxdos (7 mg/dygn) är årskostnaden cirka 21 100 kr.
6.2.
Hälsoekonomi
TLV har beslutat att Intuniv ingår i högkostnadsskyddet med begränsning från och med
29 april 2016. Intuniv är ett dyrare alternativ än Strattera (atomoxetin). TLV har beslutat
att Intuniv endast subventioneras när svar på tidigare behandling med centralstimulerande
medel och atomoxetin bedöms vara kliniskt otillräckligt, eller när behandling med dessa är
olämpligt.
Intuniv bedöms ge patientnytta till en rimlig kostnad vid tredje linjens behandling och som
tillägg till centralstumulantia för patienter som inte når tillräckligt behandlingsresultat på
någon enskild läkemedelsterapi.
Samlad bedömning av TLV:
Beslut om Intuniv i läkemedelsförmånerna
7. Uppföljning av introduktion av Intuniv
På grund av begränsade resurser har NT-rådet beslutat att introduktionen av Intuniv inte
kommer att följas upp på nationell nivå. Det nationella samarbetet kommer endast att
presentera en årlig sammanställning av förskrivningen av Intuniv i landstingen i volym och
pengar. BUSA är ett nationellt kvalitetsregister för ADHD. Det har för närvarande för låg
täckningsgrad för att användas för uppföljning av introduktionen av Intuniv. En ökad användning
av BUSA skulle förbättra möjligheterna till uppföljning av behandlingar vid ADHD.
Effekt och säkerhet i klinisk användning följs upp av berört företag och EMA/Läkemedelsverket i
enlighet med Risk Management Plan och andra beslut om uppföljning som är kopplade till
godkännandet.
7.1.
Regional uppföljning
Varje landsting/region har möjlighet att själva följa upp användningen av Intuniv löpande.
Genom att använda sig av statistik ur Concise från eHälsomyndigheten kan man till exempel
följa:
• Förskrivningen i landstinget i volym och pengar
• Följa vilka vårdinrättningar som förskriver läkemedlet
• Patienternas ålder och kön för att bedöma förväntad fördelning (jämlik behandling).
11
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
Om landstinget/regionen så önskar kan man med regionala databaser, eller från
Socialstyrelsen läkemedelsregister till exempel följa:
• Intunivs plats i terapin genom kvoten: antal patienter som får Intuniv/antal patienter
som får andra läkemedel mot ADHD.
• Antal uthämtade recept per patient för att bedöma behandlingstidens längd.
• Patientens samtidiga uthämtning av metylfenidat, atomoxetin eller lisdexamfetamin för
att följa om det är kombinationsbehandling eller monoterapi.
8. Tidplan för nationellt ordnat införande
Protokollet kan behöva redigeras när ny information rörande aktuellt läkemedel blir tillgänglig.
Införandet av Intuniv startar när TLV har offentliggjort sitt förmånsbeslut och NT-rådet utarbetat
en rekommendation, 2016-05-03.
9. Kommunikationsplan
Landstingsrepresentanterna erhöll version 1.0 av införande- och uppföljningsprotokollet
2015-11-09. Version 1.0 skickades även till NT-rådet, Läkemedelsverket, TLV, Socialstyrelsen,
berörd patientförening och berört läkemedelsföretag. Mottagarna gavs möjlighet att lämna
synpunkter på innehållet.
I maj 2016 när TLVs hälsoekonomiska bedömning var färdig och NT-rådet beslutat om
rekommendation färdigställdes protokollet. Mottagare av det färdiga protokollet, version 2.0, är
Landstingsrepresentanterna för ordnat införande av nya läkemedel. Dessa ska säkerställa
implementeringen av protokollet i sina lokala organisationer. Version 2.0 av detta protokoll
levererades 2016-05-03.
Version 2.0 publiceras på webbplatsen för Nationellt ordnat införande av nya läkemedel.
10. Beskrivning av bakgrund och hur protokollet tagits fram
NT-rådet gav uppdraget att skriva införandeprotokoll till Livscykelfunktionen i juni 2015.
Arbetsgruppen har inhämtat information om de aktuella läkemedlen från myndigheter, kliniska
experter och berört företag under september 2015 - maj 2016. Kliniska experter har anlitats via
4-läns, (Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting och Region
Östergötland), befintliga kunskapsorganisationer. Experterna har lämnat jävsdeklaration.
Kontaktperson, projektledare för arbetet inom 4-länsgruppen:
Kristina Aggefors, Stockholms läns landsting, [email protected]
Kontaktperson för SKL:
Sofie Alverlind, [email protected]
12
Intuniv (guanfacin)
160503 Version 2.0
11. Referenser för punkt 5.4 Värdering av publicerat vetenskapligt underlag
1.
Hervas A, Huss M, Johnson M, McNicholas F, van Stralen J, Sreckovic S et al(2014). Efficacy and safety of
extended-release guanfacine hydrochloride in children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity
disorder: a randomized, controlled, phase III trial. European neuropsychopharmacology : the journal of the
European College of Neuropsychopharmacology 24, 1861-1872.
2.
Murray M.J. (2010). Attention-deficit/Hyperactivity Disorder in the context of Autism spectrum disorders.
Current psychiatry reports 12, 382-388.
3.
Pringsheim T, Steeves T. Pharmacological treatment for Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in
children with comorbid tic disorders. The Cochrane database of systematic reviews. 2011(4):CD007990.
4.
Newcorn JH, Harpin V, Huss M, Lyne A, Sikirica V et al. Extended-release guanfacine hydrochloride in 6-17-year
olds with ADHD: a randomised-withdrawal maintenance of efficacy study. J Child Psychol Psychiatry.
2016 Feb 12.
5.
Posey DJ, Puntney JI, Sasher TM, Kem DL, McDougle CJ. Guanfacine treatment of hyperactivity and inattention
in pervasive developmental disorders: a retrospective analysis of 80 cases. Journal of child and adolescent
psychopharmacology. 2004;14(2):233-41.
6.
Ruggiero S, Clavenna A, Reale L, Capuano A, Rossi F, Bonati M. Guanfacine for attention deficit and
hyperactivity disorder in pediatrics: a systematic review and meta-analysis. European
neuropsychopharmacology : the journal of the European College of Neuropsychopharmacology.
2014;24(10):1578-90.
7.
Scahill L, Chappell PB, Kim YS, Schultz RT, Katsovich L, Shepherd E et al. A placebo-controlled study of
guanfacine in the treatment of children with tic disorders and attention deficit hyperactivity disorder. The
American journal of psychiatry. 2001;158(7):1067-74.
8.
Scahill L, Aman MG, McDougle CJ, McCracken JT, Tierney E, Dziura J et al. A prospective open trial of
guanfacine in children with pervasive developmental disorders. Journal of child and adolescent
psychopharmacology. 2006;16(5):589-98.
9.
Scahill L, McCracken JT, King BH, Rockhill C, Shah B et al.; Research Units on Pediatric Psychopharmacology
Autism Network. Extended-Release Guanfacine for Hyperactivity in Children With Autism Spectrum Disorder.
Am J Psychiatry. 2015 Dec 1;172(12):1197-206.
13