Historik
• Alla vetenskaper började som
grenar av filosofi
• Kognitionsvetenskapens områden
är unga vetenskaper
– Psykologi: slutet av 1800-talet
– Neurovetenskap: sekelskiftet och
framåt
– Lingvistik: 1920-talet och framåt
– Datavetenskap: 1950 (men
tidigare i form av matematik)
• Kognitionsvetenskap som
tvärvetenskap är ännu yngre
– 1960
• Därför ligger ämnet fortfarande
mycket nära filosofin
• De grenar av filosofi som är mest
angelägna utformades under
1600-talet
Filosofiska grunder
• Under 1600-talet började filosofer
hitta nya sätt att ta sig an
tänkande och medvetande
– Relationen mellan kropp och själ
– Relationen mellan språk och
tanke
– Relationen mellan intryck och
tankar och de objekt som
uppfattas och tänks om
– Huruvida ideér är inneboende
eller förvärvade
– Medvetandets urspung och säte
• Två huvudpersoner under denna
tid var:
– René Descartes och
– Thomas Hobbes
Arvet från Descartes
• All vår kunskap om den yttre
världen förmedlas genom
representationer
– Mentala objekt som står för något
utanför
• Tänkande inbegriper alltid
manipulation av dessa
representationer
– Mentala processer
• Detta är inte självklart
– Kunskap skulle kunna bestå
enbart av förmågan att utföra
handlingar i världen
– Interna symboler behöver inte
vara inblandade
• Vad är det för representationer?
– Mentala bilder…
– Propositioner i ett internt tankens
språk
Implikationer av Descartes idé
• Representationerna behöver
nödvändigtvis inte ha något
samband med objekten de
representerar
– Men det verkar finnas en
regelbunden koppling mellan
symboler och objekt
– Det är denna som gör att
manipulation av symboler kan
tjäna ett praktiskt syfte i världen
• Men även om det inte fanns
någon värld utanför skulle
representationerna och
manipulationen av dem fungera
– Det går lika bra att tänka på saker
som inte existerar
– Vem vet vad som faktiskt är sant?
• Denna implikation kallas
representationell skepticism
Implikationer av Descartes idé (2)
• Vi kan studera tänkande utan att
bry oss om den yttre världen
– Vi behöver ju bara intressera oss
för symbolerna och processerna i
sig, och deras inbördes
förhållanden
• Idén att ingen yttre värld existerar
utanför medvetandet kallas
solipsism
• Även om vi inte är solipsister kan
vi studera och resonera om
tänkande som om vi vore det
– Alla vetenskapliga utsagor om
medvetandet är oberoende av en
eventuell yttre värld
• Detta synsätt kallas metodologisk
solipsism
Implikationer av Descartes idé (3)
• Åtskillnaden av symboler och de
objekt de symboliserar leder till
tanken att kropp och själ är två
skilda ting
• Detta synsätt kallas ofta kartesisk
dualism
– Ibland tolkas denna dualism så
att vår kropp genomströmmas av
någon mystisk, immateriell
substans som styr den åt oss
• En mer detaljerad tolkning är att
mentala objekt kan definieras i
termer av vad de representerar
• Vad objekten representerar avgörs
av hur de beter sig
– Och inte av deras koppling till
objekt i den yttre världen
• Poängen är att många olika
sorters symboler kan representera
samma sak
– Neurologiska tillstånd
– Beräkningstillstånd
– Tecken gjorda med papper och
penna
Descartes och representationer
• Descartes dualism kan alltså tolkas så att representationer, i sig själva, är
immateriella ting
• Det som gör att något representerar något annat har inte med fysiska
egenskaper att göra
• Därmed inte sagt att symbolerna som faktiskt representerar något inte är
fysiska objekt
Hobbes och formella manipulationer
• Hobbes menade att tänkande kan
förstås som en sorts beräkning
• Beräkningen tillämpar formella
operationer på symboler i
medvetandet
– Endast hänsyn till struktur
– Kanske ofta omedvetet
• Tillsammans med Descartes
tankar om representationer utgör
detta grunden till den kognitiva
ansatsen till medvetande
• Mentala tillstånd och processer
utgör ett självständigt
representationssystem
• De är alla formella objekt
– På någon beskrivningsnivå
– Matematik
– Språk
• Operationerna på dem är
beräkningar
• Detta är inte självklart eller
nödvändigtvis sant
– Representationerna behöver inte
vara formella, distinkt åtskilda
från det de representerar
– Konnektionism och
subsymbolism
Kognitionsvetenskapens födelse
• Under 17-, 18- och 1900-talen har
dessa grenar av filosofin
utvecklats, debatterats och
förfinats
• I slutet av 1800-talet uppstod
psykologin som självständig
vetenskap
– Introspektion
– Behaviorism
• Icke-kartesisk (svart-låda)
• Problem att utöka enkla terier om
inlärning
– Kognitiv psykologi, 1950
• Utgår delvis från tankarna om
beräkning och representation
• Lingvistik och datavetenskap
uppstår (i efterdyningarna av
andra världskriget)
• Inspirerade av Descartes och
Hobbes börjar man försöken att
skapa artificiell intelligens
Filosofins roll
• Filosofer bistår med definitionen
av vetenskapliga områden och de
objekt de studerar
• Filosofer undersöker vilka
metoder som kan och bör
användas i vetenskaperna
• Särskilt viktigt som guide för nya
och tvärvetenskapliga discipliner
• Vetenskapteori
– Modeller och metoder för
vetenskapligt arbete och
framåtskridande
• Metafysik, ontologi
– Egenskaper hos abstrakta och
konkreta ting och deras
förhållande
• Epistemologi
– Hur representationer kan
organiseras för att ge upphov till
kunskap
